Utbildningsplan, ämneslärarexamen inom teknik för grundskolan 7-9

Utbildningsplan, ämneslärarexamen inom teknik för grundskolan 7-9
Skiss på underlag för examenstillståndsprövning
– utbildningsplan, kursstruktur och underlag för kursplaner
Maj, 2010
Åke Ingerman
Teknik som verksamhetsområde är ett av mänsklighetens äldsta, där vårt användande av teknik
har utvecklats tillsammans med vår kultur. Teknik som sammanhållet kunskapsområde har
samtidigt en relativt kort historia och präglas av flera sinsemellan väldigt olika
kunskapstraditioner. I skolan är teknik närmast besläktat med naturvetenskaperna,
samhällsvetenskap, och praktiskt-estetiska ämnen så som slöjd, hem- och konsumentkunskap och
bild. Teknik som grundskoleämne syftar framförallt till att ge eleverna möjlighet till ett aktivt
medborgarskap i ett tekniskt genomsyrat samhälle, men också till att förbereda inför en möjlig
specialisering inom den breda sektorn av teknikutbildning som finns i den frivilliga skolan och
högre utbildningen, särskilt då teknikvetenskap.
Examensmål, specifika för studenter med teknik som förstaämne (90 hp):
 Förmåga och vana att självständigt planera och genomföra undervisning i teknikämnet i
grundskolan 7-9.
 Förmåga och vana att arbeta ämnesintegrerat i arbetslag med framförallt de
naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnena, men även med till exempel bild,
ekonomi, hemkunskap och slöjd.
 Vara teknikgeneralister och ha överblick över tekniken som helhet samt ha orientering
inom olika specialiserade kunskapstraditioner inom teknikområdet, så som
teknikvetenskap och olika ingenjörsämnen, arkitektur, design, hantverk,
samhällsplanering, så att studenten kan ta del av dokumentation, litteratur, utveckling
inom dessa områden, kommunicera innehållsligt med tekniska specialister, dels för egen
fortbildning och dels för att utveckla nya innehållsliga delar i sin undervisning.
 Förmåga att skapa och upprätthålla ett kontaktnät med teknikutveckling och teknisk
produktion i näringslivet och förmåga och vana att på ett relevant sätt koppla detta till
undervisningen.
 Kunskap om teknikämnets olika skepnader och syften i olika delar av den obligatoriska
och frivilliga utbildningen (förskola till högre utbildning).
 Förmåga att arbeta praktiskt i ett brett urval av tekniska processer och pedagogisk
förmåga att skapa möjligheter för eleverna att delta. Speciellt viktigt är förmåga att
praktiskt lösa tekniska problem och att arbeta med teknikutveckling i ett vardagligt och
samhälleligt sammanhang.
 Förmåga att använda kunskap om tekniken i samhället till att analysera samtida fenomen
och använda sådana analyser som en del av undervisningen.
 Förmåga att ta utgångspunkt i elevernas erfarenheter av att använda teknik, tekniska
kunskaper och deltagande i tekniska processer utanför skolan i undervisningen och
erbjuda en syntes och kompementering av olika elevers skiftande erfarenheter.
 Förmåga att arbeta med IKT i undervisningen.
 Förmåga till livslångt lärande inom teknikområdet och egen kompetensutveckling om
”ny” teknik.
Ämneslärarexamen inom området teknik för grundskolan 7-9 kan tematiskt beskrivas som
uppbyggd av sex områden:
Område 1: Teknikens processer: problemlösning och lösningsanalys
Område 2: Teknikens förändring: historia, stabilitet och spridning.
Område 3: Teknikens sammanhang: system-, hållbarhets- och samhällsperspektiv
Område 4: Teknisk bildning: medborgarperspektiv, generella teknikbegrepp och teknikfilosofi
Område 5: Teknikens didaktik: teknik som kunskapsområde relativt teknikämnet i grundskolan
Område 6: Utbildningsvetenskaplig kärna samt VFU.
Områdena beskriver tillsammans kompetensen hos den färdiga läraren. Viktiga perspektiv och
målförmågor i kursplanen i teknik för grundskolan kan på ett tydligt sätt kopplas till de olika
områdena. (Utveckla…)
Syftet med att tematisera innehållet är också att särkilja den innehållsliga uppbyggnaden av
inriktningen från kursstruktur och organisationen av kurser i olika moment.
Kunskapsprogressionen kan då förstås som uppbyggd dels av fördjupning inom respektive
område och dels genom integration mellan områdena. Område 1, 2, 3, 4 anknyter i första hand till
teknik som kunskapsområde och område 5, 6 anknyter i första hand till lärarprofessionen. De
inriktningsspecifika delarna är huvudsakligen uppbyggda av område 1-5, medan område 6 (kärna
och VFU) läses i separat block/kurser. VFU kan knytas till området, men det ligger utanför den
krävda omfattningen för behörighet. För varje område kunna finns 2-3 lärare som har lämplig
vetenskaplig kompetens och undervisningskompetens, som ansvarar för huvuddelen av
undervisningen knuten till respektive område. Ytterligare lärare bidrar med kompletterande
moment.
Områdena behöver inte förstås som att de ska ha lika stort utrymme i poäng räknat. De kan också
ses som "perspektiv" att tas i relation till varandra. Progression inom inriktningen består av att på
grundläggande nivå (kurs 1, 2 och 3) studeras områdena som fristående med en intern
fördjupning, medan på avancerad nivå (kurs 4 och 5) betonas vid frågeställningar inom ett
område de andra områdena som "perspektiv" som fördjupar den frågeställning man arbetar med
och framförallt i examensarbete handlar det om en syntes med samtidigt arbete med de olika
perspektiven och kreativitet relativt undervisningsuppgiften och kunskapsområdet.
Område 1: Teknikens processer: problemlösning och lösningsanalys
Här fokuseras på en skala från praktiskt arbete över ingenjörsmässiga verktyg till teoretiska
grunder tekniska processer som kan resultera i tillverkning av något, utveckling av nya lösningar,
design/formgivning för nya syften etc. Den 'motsatta' ingången av analys av tekniska lösningar
som 'läggs på bordet' - att bryta ner dem till dess funktioner, inre uppbyggnad och förutsättningar
('hur de fungerar'), är också viktig här, liksom till viss del metaperspektiv på processerna. Här
finns en koppling till företagande och 'entrepöriellt lärande'. Detta är det mest traditionella och
tyngsta området utrymmesmässigt.
Ansvariga lärare: XX, Chalmers & XX, GU
Område 2: Teknikens förändring: historia, stabilitet och spridning.
Inom detta område/perspektiv lyfts hur tekniken förändras över tid och samverkar med
samhällsförändringar, hur 'stora' teknikförändringar är och tekniklösningars stabilitet, samt hur
tekniken (både i tekniklösningsmening och massproduktmening) förändras med spridning i olika
grad och olika kulturella områden. Kort sagt, teknikens förändringar relativt ändringar i sociala,
materiella och tidsmässiga förutsättningar.
Ansvariga lärare: XX, Chalmers och XX, GU
Område 3: Teknikens sammanhang: system-, hållbarhets- och samhällsperspektiv
Inom detta område/perspektiv lyfts tekniklösningars 'ramar' i bred bemärkelse och sätts i relation
till samhälleliga behov, konsekvenser etc. Hållbar teknik kan ses som en del av hållbar
utveckling, i bland annat ekonomiska, resursmässiga, sociala, moraliska och konsekvensmässiga
perspektiv (för individer, samhälle och natur). Interaktionen mellan teknik och samhället och
konsekvenser för bådas organisering (inklusive infrastrukturella komponenter) liksom
systemanalys av olika slag (livscykelanalys, resursanalys etc).
Ansvariga lärare: XX, Chalmers & XX, GU
Område 4: Teknisk bildning: medborgarperspektiv, generella teknikbegrepp och teknikfilosofi
Detta område tar ett metaperspektiv på teknik som kunskapsområde och lyfter begrepp som
hjälper till att förstå områdets kunskapsstruktur. Detta vilar bland annat på teknikfilosofi och
begrepp som artefakt, föremål, tekniska system, infrastruktur, regler är viktiga. Här lyfts också
teknisk bildning som ett bildningsperspektiv på teknik som kunskapsområde och som ett mål för
generell teknikutbildning. Vad innebär det att ta ett medborgarperspektiv på tekniken, hur stöttar
man möjligheter till teknisk bildning i skolan och i samhället. Kunskapsrelationer till andra
områden är också lämpligt att lyfta fram här.
Ansvariga lärare: XX, GU
Område 5: Teknikens didaktik: teknik som kunskapsområde relativt teknikämnet i grundskolan
Detta område jobbar med studenternas förmåga att på ett engagerande sätt koppla teknik som
kunskapsområde (så som det framkommer inom område 1-4) till undervisning inom teknikämnet
i grundskolan. Det innebär bland annat arbete med kursplaner, tankar om generell
teknikutbildning, planering av undervisning, kunskapsbedömning av elevers arbete i tekniska
processer, elevers produkter och elevers kunskapers om och i teknik. .
Ansvariga lärare: XX, GU
Område 6: Utbildningsvetenskaplig kärna samt VFU.
Hanteras i annan ordning. Profilering av dessa områden kan diskuteras.
Förslag till kursstruktur:
Med områdena som utgångspunkt framstår det som möjligt att strukturera inriktningen i 15-hpmoduler. Om teknik är huvudämne krävs 90 hp, med utgång efter 75 eller 60 hp till exarbete om
15 respektive 30 hp. Om teknik är andra (eller tredjeämne) krävs utgång efter 45 hp. De tre första
15-hp kurserna måste då ge en heltäckande grundkomptetens, och fortsättningen fördjupa denna
kompetens. Inriktningsansvar: UFN
Kurs 1: Teknik som kunskapsområde.
 Övergripande introduktion till område 1-5. (2,5 hp)
 Teknikens förändring: historisk översikt, teknikens kunskapstradition, viktiga tekniska
genombrott och stabilitet, interaktion med samhällsförändringar och spridning av tekniska
lösningar. (10 hp)
 Teknikdidaktik: grundskolans teknikämne – intentioner och utgångspunkter. (2,5 hp).
 Examination genom skriftlig tentamina.
Ansvariga: UFN
Litteratur:
Börjesson, Git, Chocron, Monica, Nylen, Bengt, Nylen, Bo, Högfeldt-Rudevall, Monica, Olsson,
Bengt, Sjöström, Inga-Lill & Svensson, Maria (2008). Teknik direkt. Stockholm: Bonniers. 240 s.
Baillie, Caroline & Catalano, George (2009). Engineering and society: Working towards social
justice. Colorado: Morgan & Claypool publishers
Danielsson, Mats (2000), Teknisk psykologi. Stockholm: Natur och kultur. 157 s.
Gyberg, Per & Hallström, Jonas (Red.) (2009) Världens gång – teknikens utveckling, Lund:
Studentlitteratur 384 s.
Ingerman, Åke, Wagner, Karin & Axelsson, Ann-Sofie (2009). Teknisk Bildning. Stockholm:
Liber. 255 s.
Löfgren, Bo (2002). Design och produktutveckling. Stockholm: Liber. 208 s.
Ott, Aadu & Ott, Erik (2002). Den åttonde dagen. Göteborgs universitet. 156 s. Tillhandahålls av
kursledaren.
Sjöberg, Staffan (2000). Teknik, Människa, Samhälle. Stockholm: Natur och Kultur. 120 s.
Sundin, Bosse (1993). Den kupade handen. Stockholm: Carlsson. 325 s.
Kurs 2: Teknikens processer
 Teknikens processer: Viktiga tekniska lösningar – analys.
 Teknikens processer: Eget arbete med problemlösning med hjälp av teknik
 Teknikens processer: Vanliga verktyg i tekniska processer (fysiska och kunskapsmässiga)
 Teknikens processer: Dokumentation och visualisering av tekniska lösningar (inkl. intro
till CAD)
 Teknikens processer: Teknikutveckling, entreprenörskap och teknikföretag
 Teknikdidakitk: Att arbeta med tekniska processer i skolan. Bedömning av kunskaper,
kompetenser, process och produkt. (2,5 hp). Examination genom skriftlig och muntlig
redovisning av undervisningsplanering, stoffurval och genomförande av
undervisningsmoment.
 Examination genom process och produktbedömningar av arbete i processer och skriftlig
tentamina (hemarbete).
Ansvariga: Chalmers.
Litteratur
Kurs 3: Teknikens förutsättningar
 Teknikens förutsättningar: Teknik och hållbar utveckling
 Teknikens förutsättningar: Makroanalyser: livscykelanalys, systemanalys, ekonomi mm.
 Teknikens förutsättningar: Sociologiska/psykologiska perspektv på teknik
 Teknikens förändring: Historiska och nutida perspektiv på teknikens förutsättningar och
förändring.
 Teknikens processer: Teknikutveckling och förutsättningar
 Teknikdidaktik: Att arbeta med teknikens förutsättningar i skolan. (2,5 hp). Examination
genom skriftlig och muntlig redovisning av undervisningsplanering, stoffurval och
genomförande av undervisningsmoment.
 Examineras genom reflektionstexter och skriftlig tentamina.
Ansvariga: Chalmers
Litteratur:
Isacson, Maths (2007). Industrisamhället Sverige: Arbete, ideal och kulturarv, Lund:
Studentlitteratur, 312 s.
Kågeson, Per (2007). Vilken framtid har bilen? En analys av vägtrfiken. Stockholm: SNS förlag,
354 s.
Kurs 4: Teknisk bildning
 Teknisk bildning: bildningsperspektiv på teknik, metabegrepp inom teknik: Varför har vi
teknik och vad är det? (2,5 hp)
 Teknisk bildning: teknikfilosofi inklusive funktionella och etiska aspekter på teknik: Det
goda livet genom tekniska lösningar? (2,5 hp)
 Teknikens förutsättningar, teknikens förändringar och teknikens processer i ett integrativt
bildningsperspektiv (7,5 hp).
 Teknikdidaktik: teknisk bildning som mål i grundskolan (2,5, hp) Examination genom
skriftlig och muntlig redovisning av undervisningsplanering, stoffurval och genomförande
av undervisningsmoment.
 Examineras genom seminarium och uppsats.
Litteratur:
Edgerton, David (2008). The shock of the old: Technology and global history since 1900. New
York: Oxford university press. 270 s.
Ingerman, Åke, Wagner, Karin & Axelsson, Ann-Sofie (2009). På spaning efter teknisk bildning.
Stockholm: Liber. 255 s.
Higgs, Eric, Light, Andrew & Strong, David (Red.) (2000) Technology and the good life,
Chicago: The univeristy of Chicago press. 392 s.
de Vries, Marc (2005) Teaching about technology, an introduction to the philosophy of
technology for non –philosophers.
Ansvariga: UFN
Kurs 5: Teknisk bildning och utbildning: projektkurs
 Projektarbete där någon del av teknikens kunskapsområde fokuseras och analyseras
relativt område 1-5. Projektet ska omfatta ett problem som genomlyses praktiskt och
teoretiskt och bedöms både ur ett process- och produktperspektiv. Rapporteras genom
visualisering/gestaltning och rapport. Studenterna arbetar i grupper om 2.
Ansvariga: UFN
Litteratur väljs i huvudsak av relevans för specifika projekt.
Kurs 6: Examensarbete med inriktning mot teknik 15/30 hp
Bör anknyta tydligt till minst två tematiska områden, helst ett inom de teknikkunskapsanknytna
(1-4) och ett inom de mer professionsanknutna (5-6).