2005/06
mnr: K10
pnr: mp013
Motion till riksdagen
2005/06:K10
av Gustav Fridolin m.fl. (mp)
med anledning av framst. 2005/06:RS3
Riksdagen i en ny tid
Förslag till riksdagsbeslut
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i
motionen anförs om att införa motionsrätt på EU-dokument.
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i
motionen anförs om att bibehålla den generella motionsrätten.
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i
motionen anförs om att debatter om EU och deras inverkan på svensk
politik skall ökas.
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i
motionen anförs om att bekämpa härskartekniker och annat osynligt
förtryck mot kvinnliga ledamöter i riksdagen.
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i
motionen anförs om att riksdagens arbete bör genomsyras av HBTkompetens.
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i
motionen anförs om löpande motionstid.
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i
motionen anförs om att avskaffa EU-nämnden.
Motivering
Med anledning av Riksdagskommitténs framställning till riksdagsstyrelsen
vill Miljöpartiet de gröna ånyo yrka på att allmänna motionstiden bör ersättas
med en löpande motionstid och att EU-nämnden bör avskaffas. Dessutom
lyfts flera andra viktiga reformer för riksdagens arbete upp. Dessa synpunkter
är inte att ses som uttömmande för våra synpunkter på nödvändiga reformer i
riksdagens arbete utan som en del av den viktiga förändringen på väg mot ett
mer demokratiskt arbete i riksdagen.
1
2 0 0 5 / 0 6 : K1 0
Motionsrätten bör utökas
I framställningen till riksdagsstyrelsen konstaterar Riksdagskommittén att det
inte bör föreligga någon motionsrätt på EU-dokument och att den generella
motionsrätten på skrivelser och redogörelser bör avskaffas.
Miljöpartiet vill här istället införa allmän motionsrätt på EU-dokument.
Detta för att stärka förankringen av EU:s arbete i riksdagen och därigenom
gynna en starkare demokratisk förankring av EU i riksdagens arbete. Vi ser
det som mycket viktigt att utskottens arbete med EU-frågor stärks, och genom
motionsrätten blir utskotten tvungna att behandla EU-frågan.
Kommitténs förslag om att avskaffa den generella motionsrätten på
skrivelser och redogörelser från regeringen är ett kontraproduktivt förslag
som missgynnar riksdagspartiers möjlighet att föra fram synpunkter på
regeringens arbete. Det är även värdefullt för regeringen att få konstruktiv
kritik i sitt arbete och känna till övriga partiers ståndpunkter i skrivet format,
adresserat till riksdagen i de specifika frågorna som skrivelsen eller
redogörelsen berör. Det finns idag inget som talar för att riksdagens
demokratiska arbete skulle gynnas av att den generella motionsrätten
försvinner. Denna bör för det demokratiska arbetets skull kvarstå.
Debatt om EU-frågor
Kommittén skriver i sin framställning att det ”finns ett stort värde” av
debatter om EU-frågor i kammaren. Man exemplifierar detta med att
regeringen har möjlighet att lämna information i kammaren om sitt
arbetsprogram inför ett nytt ordförandeskap, vilket inte är något framsteg då
detta redan görs. Denna låga ambitionsnivå på engagemang i diskussioner om
EU i Sveriges riksdag är minst sagt inadekvat. EU-debatterna bör i det här
hänseendet öka sin närvaro i riksdagen. Detta skulle underlätta
riksdagsledamöternas och svenska folkets engagemang och kunskap i vad
som händer i EU.
En jämställd riksdag
Miljöpartiet gläds åt de senaste årens arbete för att förbättra jämställdheten i
riksdagen. Det är mycket positivt att representationen av kvinnliga ledamöter
i riksdagen förbättras och börjar närma sig femtioprocentsstrecket. Vi ser
dock att det är viktigt att riksdagsstyrelsen parallellt med att arbeta mot den
synliga och uppenbara diskrimineringen av kvinnor, som vid representation,
arbetar hårdare för att avveckla den osynliga diskrimineringen mot kvinnor.
Den osynliga diskrimineringen gäller således användandet av härskartekniker
i kammaren, utskottsmöten och i övriga forum där ledamöterna träffas för att
föra fram sina ståndpunkter. Att kvinnor inte åtnjuter samma respekt,
trovärdighet och synlighet som män vid möten är inte acceptabelt. Detta
2
2 0 0 5 / 0 6 : K1 0
problem är svårt att sätta en exakt statistik på. Men det är viktigt att
riksdagsstyrelsen arbetar aktivt även mot detta problem.
Miljöpartiet vill även understryka vikten av att det finns en HBTkompetens närvarande i riksdagsarbetet i t.ex. kammaren och utskotten. För
att undvika diskriminering av HBT-personer är det viktigt att det finns en
kunskap om vad HBT är för att öka förståelsen och riva ner
fördomsbarriärerna. Det är vitalt att ingen HBT-person känner sig
diskriminerad i sitt arbete i riksdagen. Riksdagsstyrelsen bör således lägga
upp en handlingsplan för att uppnå HBT-kompetens liknande den som gjorts i
jämställdhetsfrågor.
Inför löpande motionstid
Under tre veckor varje år, den allmänna motionstiden, har idag
riksdagsledamöterna möjlighet att inge enskilda motioner för behandling av
riksdagen. Under resten av året kan ledamöterna bara motionera med
anledning av propositioner, skrivelser, framställningar, m.m. Motionen får i
det senare fallet enbart behandla ämnet i det aktuella dokumentet. Sålunda är
riksdagsledamöternas frihet att framföra idéer och förslag starkt begränsad till
att allena råda under tre veckor varje år. Allmänna motionstiden skapar en
onödigt hektiskt och stressad tillvaro för ledamöterna då de måste prestera
fram dokument på allting de arbetar för under loppet av tre veckor.
Motionsidéer och textutkast ska tas upp mellan ledamöter, inom partiet och
vid partiöverskridande motioner mellan partierna.
Detta system gagnar inte goda förslag och idéer som på detta vis sparas i
byrålådor i avvaktan på den allmänna motionstiden. Inte att förglömma är
politiken beroende av medierna för att få ut sina idéer och kunna skapa debatt
i samhället, och genom att låta alla partier slåss om medieutrymmet under tre
veckor skapas en kontraproduktiv situation för alla parter.
Dessutom skulle de anställdas situation avsevärt förbättras då de skulle
kunna få ett jämnare arbetsflöde utan att drabbas av en enorm stress- och
prestationssituation en gång om året.
Vi menar att den allmänna motionstiden försämrar riksdagens arbete och
riksdagsledamöternas möjlighet att fullgöra sitt förtroendeuppdrag. Därför
föreslår vi att ett system med löpande motionstid införs. Att möjliggöra för
respektive ledamot att motionera under året skulle underlätta ett levande
demokratiskt arbete och möjliggöra att kreativa förslag kan vinna riksdagens
gehör.
Avskaffa EU-nämnden
Sveriges EU-medlemskap garanterar inte i dess nuvarande ordning riksdagens
insyn, inflytande och kontroll. Det svenska EU-medlemskapet har påverkat
maktfördelningen mellan riksdag och regering till nackdel för riksdagen och
3
2 0 0 5 / 0 6 : K1 0
därmed folkstyret och den fria åsiktsbildningen. EU:s beslutsprocesser
berövar idag riksdagen från dess roll som folkets främsta företrädare.
Med anledning av EU-medlemskapet inrättades EU-nämnden. Riksdagen
ska genom samrådsförfarandet få insyn, inflytande och kontroll över den
politik som regeringen driver i ministerrådet. Nämnden ska ge regeringen en
sorts mandat och regeringen ska förankra sin EU-politik i nämnden innan
medlemsländernas regeringar fattar beslut. Nämnden behandlar dock inte
förslag till riksdagsbeslut och dess verksamhet spänner över alla EU:s
arbetsområden. EU-nämndens ansvar att behandla samtliga frågor och
områden inom EU leder inte bara till kvalitativa försämringar utan också till
ett demokratiunderskott i arbetets process. Det är dessutom en brist att
nämnden till skillnad från sakutskotten inte förbereder riksdagsbeslut. En
lämpligare ordning vore att respektive utskott hanterade de frågor som
hamnar inom respektive område. Den demokratiska processen i riksdagen och
Sveriges EU-medlemskap förbättras avsevärt om utskott förbereder
riksdagsbeslut för debatt och omröstning i kammaren inom respektive EUområde. Utskotten har den ämneskompetens och överblick som krävs på sitt
område. Det är dessutom utskotten som i slutändan har att hantera följderna
av EU:s rättsakter och beslut.
Förhandlingsmandat och förhandlingspositioner bör utarbetas i former av
samarbete mellan regering och riksdag. Respektive minister bör samarbeta
direkt med berört utskott.
EU-frågornas behandling i riksdagen har tidigare varit föremål för
diskussioner och översyn. EU-nämndens vara eller icke vara har varit föremål
för översyn. Krav på EU-nämndens avskaffande har bemötts med
hänvisningar till tidigare behandlingar och utvärderingar. Miljöpartiet anser
att dessa typer av hänvisningar inte är tillräckliga. EU är en organisation i
ständig förändring. Vi måste ständigt kämpa för att hålla vår demokrati
levande och se nuvarande regler i ljuset av samhällets kontinuerliga
förändringsprocess. Skulle till exempel förslaget till EU-konstitution gå
igenom med förstärkt subsidiaritetsprincip skulle vi behöva en bättre
organisation och arbetsordning för att klara av detta.
Riksdagen bör utreda riksdagsordningen i syfte att stärka riksdagens
inflytande. EU-nämnden bör i dess nuvarande form avskaffas. Utskotten bör
ansvara för EU-frågor och deras behandling i riksdagen.
Stockholm den 1 februari 2006
Gustav Fridolin (mp)
Ulf Holm (mp)
Mikael Johansson (mp)
4
Leif Björnlod (mp)
