NATURVÄRDESINVENTERING OCH BEDÖMNING
VID FROSTVÄGEN, ALINGSÅS KOMMUN
Dikeslånke (Callitriche stagnalis)
Sida 2
Naturvärden vid Frostvägen
Sammanfattning
Alingsås kommun avser ta fram en detaljplan inför en eventuell exploatering av en lucktomt i
centrala Alingsås (mellan Frostvägen och Säveån). Inför detta arbete har ett behov av en översiktlig
naturvärdesinventering och bedömning identifierats. Syftet med inventeringen är att identifiera
förekommande naturvärden samt hur man bör förhålla sig till dessa inför en eventuell exploatering.
Särskilt fokus har legat på förekomst och förutsättningar för amfibier och groddjur i området.
Området fältbesöktes den 20 augusti 2013. Inventeringen genomfördes av Jonas Örnborg, anställd
på Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB. Aktuellt område är beläget intill Säveån och omfattar
cirka 5300 kvadratmeter. Området sluttar ner mot Säveån där den största lutningen är i områdets
norra delar där en brant skiljer av det nedanför liggande mer plana partiet som endast uppvisar en
relativt sett svag lutning vidare ner mot Säveån. Områdets lägst liggande område påträffas i dess
östra del där en mindre sänka bildar en mindre våtmark.
Aktuell sträcka av Säveån är statusbedömd i enlighet med EU:s vattendirektiv och uppvisar Måttlig
Ekologis Status amt God Ekologisk Kemisk Status (exklusive kvicksilver). Eventuella åtgärder i eller i
närheten av vattendraget får därför ej medföra risk för att statusen av vattendraget försämras som
försvårar möjligheterna för att uppnår god status 2021.
Sammanfattningsvis och sett i ett större perspektiv (kommunnivå) utgör området en lucktomt i ett
annars tättbebyggt område, varför inga höga naturvärden förväntas påträffas i området. Närheten till
Säveån medför dock att området uppvisar vissa kvalitéer sin litenhet till trots. Trädridån längs med
Säveån med framförallt klibbal, där vissa uppnått ansenlig storlek bedöms utgör de främsta
naturvärdena och där det finns flera skäl att vid en eventuell exploatering av området att överväga
att ett område (buffertzon) längs med vattendraget förbli orört. Enstaka större träd av klibbal och
vide (Salix sp.) förekommer även högre upp i området, vilka i dagläget besitter vissa naturvärden.
Dessa naturvärden är dock i till stor del beroende av i de sammanhang de befinner sig i (ett mindre
"naturområde"). Förändras detta sammanhang, exempelvis genom en exploatering med bebyggelse,
kommer sannolikt på naturvärdet av dessa kvarvarande större träd också att minska.
Vad avser den aktuella våtmarken i området bedöms inte utgöra en lämplig leklokal för salamandrar
och grodor i och med att den sannolikt torkar ut regelbundet och är igenvuxen med vass och
skogssäv. Inga salamandrar observerades i området.
Sida 3
Naturvärden vid Frostvägen
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
www.biologiochmiljo.se
Rapport 2013:12
Version 2013-08-21
Sida 4
Naturvärden vid Frostvägen
Inledning och ba kgru nd
Alingsås kommun avser ta fram en detaljplan inför en eventuell exploatering av en lucktomt i
centrala Alingsås. Syftet med inventeringen är att identifiera förekommande naturvärden samt hur
man bör förhålla sig till dessa inför en eventuell exploatering. Särskilt fokus har legat på förekomst
Figur 1. Överst: Översiktskarta över planområdets lokalisering i Alingsås. Nederst: Flygfoto över aktuellt planområde
med befintlig våtmark inritad i ett ungefärligt läge. Höjdkurva visar anvisningen mellan de högre liggande partierna i
norra delarna av planområdet och de lägre delarna av planområdets södra del ner mot Säveån.
Sida 5
Naturvärden vid Frostvägen
och förutsättningar för amfibier och groddjur i området.
Metod, res ultat och d is kus sion
Området fältbesöktes den 20 augusti 2013. Inventeringen genomfördes av Jonas Örnborg, anställd
på Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB. Området alla delar besöktes och dominerande arter
noterades. På grund av områdets begränsade utbredning görs ingen uppdelning av delområden.
Kartor i rapporten har publicerats med tillstånd från Lantmäteriet Gävle (© Lantmäteriet
Medgivande I2013/0111). Området är beläget intill Säveån och omfattar cirka 5300 kvadratmeter
(figur 1). Aktuellt område lutar ner mot Säveån och högsta punkten ligger vid Frostvägen. Största
lutningen är i områdets norra delar där en brant skiljer av det nedanför liggande mer plana partiet
som endast uppvisar en relativt sett svag lutning ner mot Säveån. Områdets lägst liggande område
påträffas i dess östra del där en mindre sänka utgör den aktuella våtmarken i området (figur 1).
Aktuell sträcka av Säveån (Vattenförekomst SE643353-131175) är enligt VISS1 statusbedömd i
enlighet med EU:s vattendirektiv och den aktuella bedömningen är att Ekologisk status i nuläget
uppgår till Måttlig och Kemisk status uppgår till God (exklusive kvicksilver) och Ej god (inklusive
kvicksilver) (VISS 2013-08-21, http://www.viss.lansstyrelsen.se/). Det föreligger därför en risk att
aktuell sträckning ej uppnår god status 2021 i enlighet med EU:s vattendirektiv. Åtgärder i eller i
närheten av vattendraget får därför ej medföra risk för att statusen av vattendraget försämras och
försvårar för att uppnår god status 2021.
Våtmarksområdet i aktuellt område ligger i den östra delen av planområdet (figur 2). Området är
bevuxet med främst vass (Phragmites australis) och skogssäv (Scirpus sylvaticus).
Vid besökstillfället var hela våtmarken uttorkad och inget synligt vatten observerades. Endast dy och
gyttja befanns i våtmarken vid fältbesöket. Inga grodor eller salamandrar påträffades i eller i direkt
anslutning till själva våtmarken.
En trolig anledning till att våtmarken var uttorkad vid besökstillfället är sannolikt den
nederbördsfattiga sommaren och det faktum att våtmarken helt eller delvis sannolikt tillförs vatten
Figur 2 Del av våtmark bevuxen av skogssäv (Scirpus sylvaticus) avledningsrör för dagvatten som mynnar i anslutning till aktuell
våtmark.
1
Vatten Informations System Sverige
Sida 6
Naturvärden vid Frostvägen
via avledning av dagvatten från bostadsområdet ovanför via det rör som mynnar vid våtmarken (bild
2). Det extra tillskott av dagvatten som tillförs området direkt via dagvattenröret har sannolikt
medfört att våtmarken brett ut sig mer än vad som annars skulle varit fallet.
I planområdet påträffades två unga individer brungroda (åkergroda (Rana arvalis eller vanlig groda
Rana temporaria). Eftersom bägge de påträffade individerna var unga och vanlig groda och
åkergroda kan det emellanåt kan vara svåra att skilja åt är artbestämningen osäker. Utifrån de
Figur 3. Sannolik vanlig groda (i jämförelse med åkergroda relativt sett bl.a. trubbig nos och betydligt mindre
gräv tuberkel (pil) på bakfötterna).
karaktärer som är artskiljande pekar det mesta dock åt vanlig groda. I och med att våtmarken i
området befanns uttorkad bedöms dess potential som leklokal för grodor och salamandrar vara liten,
och särskilt så för salamandrar som överlag vars yngelutveckling generellt sett är mer utdragen
jämfört med exempelvis åkergroda och vanlig groda. Nederbördsrika somrar är det tänkbart att
grodor enstaka år kan nyttja våtmarken som lek- och uppväxtlokal men det faktum att våtmarken
åtminstone delvis försörjs av dagvatten som avleds från bostadsområdet ovanför bidrar till
bedömningen att lokalen är mindre viktig i dessa sammanhang. Sammantaget bedöms därför lokalen
vara mindre viktig för groddjur i området.
En artlista på allmänt förekommande växter som observerades i området redovisas i tabell 1.
Sida 7
Naturvärden vid Frostvägen
Tabell 1 Artlista över allmänt observerade arter i inom planområdet.
Art
Vetenskapligt namn
Kommentar
Skogssäv
Scirpus sylvaticus
I våtmark, rikligt
Vass
Phragmites australis
I våtmark, rikligt
Älggräs
Filipendula ulmaria
Allmänt
Kanadensiskt gullris
Solidago canadensis
Hallon
Rubus idaeus
Berberis
Berberis vulgaris
Enstaka
Röda vinbär
Ribes rubrum
Enstaka
Träjon
Dryopteris filix-mas
Majbräken
Athyrium filix-femina
Spikblad
Hydrocotyle vulgaris
Jättebalsamin
Impatiens glandulifera
Vänderot
Valeriana officinalis
Brännässla
Urtica dioica
Kalmus
Acorus calamus
Vid stranden av Säveån
Jättegröe
Glyceria maxima
Vid stranden av Säveån
Förgätmigej släktet
Myosotis sp.
Vid stranden av Säveån
Carex
Carex sp
Vid stranden av Säveån
Dikeslånke
Callitriche stagnalis
Vid stranden av Säveån
Vattenskräppa
Rumex hydrolapathum
Vid stranden av Säveån
Gul svärdslilja
Iris pseudacorus
Vid stranden av Säveån
Storrams
Polygonatum multiflorum
Fr.a. där trädgårdskompost tippats
Snårvinda
Calystegia sepium
Hägg
Prunus padus
Trädskiktet, enstaka
Klibbal
Alnus glutinosa
Trädskiktet, dominerande
Rönn
Sorbus aucuparia
Träd- och buskskikt, enstaka
Ask
Fraxinus excelsior
Träd- och buskskikt, enstaka. Rödlistad (VU)
Skogsalm
Ulmus glabra
Träd- och buskskikt, enstaka. Rödlistad (VU)
Lönn
Acer platanoides
Träd- och buskskikt, allmän
Vide
Salix sp.
Träd- och buskskikt, allmän
Druvfläder
Sambucus racemosa
Buskskikt, allmän
Fr.a. där trädgårdskompost tippats
Trädskiktet domineras av klibbal, vilka påträffas främst i de mer fuktiga partierna av området
(våtmarken samt längs med Säveån). Ett par av dessa klibbalar har uppnått ansenlig storlek och med
imponerande stamomkrets. Längs med stranden till Säveån påträffas de största klibbalarna som ofta
uppvisar en grenad stam längt ner mot basen (figur 4). Klibbalens rötter längs med strandkanten är
delvis blottlagda och fungerar delvis som erosionsskydd i strandbanken.
Sida 8
Naturvärden vid Frostvägen
Figur 4. Bild t.v. Stam av klibbal uppdelad på tre stammar med imponerande sammanlagd storlek. A4 pärmen i bild är
med som jämförelse. Bild t.h.: Blottlagda rötter av klibbal längs med Säveåns stränder bidrar till erosionsskydd i
området.
Flera av klibbalarna tillsammans med träd av vide (Salix sp.) bidrar med förekomst av död ved
(stående och liggande) i området som är viktigt för bl.a. fåglar och insekter. Generellt sett är
bevarandet och att man tillåter trädridåer längs med vattendraget viktigt av flera orsaker. En trädridå
skuggar vattendraget, vilket leder till minskad produktion och därmed mindre problem med
igenväxning och algblomning. Nedfallande löv utgör även en viktig födokälla för smådjur och insekter
på botten, vilka i sin tur är en viktig födokälla för fisk och fågel. Beskuggningen håller även nere
vattentemperaturen, vilket medför att mer syre kan finnas löst i vattnet och problem med
syrefattiga/syrefria miljöer minskar. Dessutom skapar trädens rötter och grenar skyddande miljöer
som både insekter och fiskar gärna använder samt att trädridåerna utgör viktiga spridningskorridorer
för både växter och djur.
I övrigt kan noteras att skogsalm och ask, vilka bägge två är rödlistade (VU) växer i området, dock
observerades inga större träd av arterna utan det var främst yngre plantor i buskskiktet som
observerades. I området förekommer även ett par stycken större träd av Salix sp. (videträd), vilka
förutom att de ofta bidrar med död och döende ved, utgör en viktig nektar- och pollenkälla för
insekter tidigt på våren innan övrig blomning kommit igång.
Fältbesöket genomfördes utanför häckningssäsongen för fåglar, varför inga observationer av
häckfåglar i området kunde göras. Observerade fåglar i området var främst sådana som födosökte
och utgjordes av rödhake (Ertihacus rubecula), gärdsmyg (Troglodytes troglodytes), grönsiska
(Carduelis spinus), ringduva (Columba palumba), bofink (Fringilla coelebs), björktrast (Turdus pilaris),
större hackspett (Dendrocopos major), talgoxe (Parus major) och blåmes (Cyanistes caeruleus). Inga
observationer av övriga däggdjur (inklusive eventuella bon/spår av hasselmus) gjordes. Dock
observerades en mindre lya/jordhål i marken med relativt färsk spillning i utgångshålet. Vilken art
som bodde/har bebott jordhålet är osäkert. Storleken på hålet pekar dock på ett djur mindre än
grävling.
Sida 9
Naturvärden vid Frostvägen
I branten ner mot de lägre delarna av området påträffades en hel del trädgårdsavfall som dumpats,
både äldre och färskare material observerades.
Sammanfattningsvis och sett i ett större perspektiv (kommunnivå) utgör området en lucktomt i ett
annars tättbebyggt område, varför inga höga naturvärden förväntas påträffas i området. Närheten till
Säveån medför dock att området uppvisar vissa kvalitéer sin litenhet till trots. Trädridån längs med
Säveån med framförallt klibbal, där vissa uppnått ansenlig storlek bedöms utgör de främsta
naturvärdena och där det finns flera skäl att vid en eventuell exploatering av området att överväga
att ett område (buffertzon) längs med vattendraget förbli orört. Enstaka större träd av klibbal och
vide (Salix sp.) förekommer även högre upp i området, vilka i dagläget besitter vissa naturvärden.
Dessa naturvärden är dock i till stor del beroende av i de sammanhang de befinner sig i (ett mindre
"naturområde"). Förändras detta sammanhang, exempelvis genom en exploatering med bebyggelse,
kommer sannolikt på naturvärdet av dessa kvarvarande större träd också att minska.
Vad avser den aktuella våtmarken i området bedöms inte utgöra en lämplig leklokal för salamandrar
och grodor i och med att den sannolikt torkar ut regelbundet och är igenvuxen med vass och
skogssäv. Inga salamandrar observerades i området.
.
