Hbtq-diplomera din
mottagning!
Utbildningstillfälle 1
Syftet med att hbtq-diplomera
För att förbättra såväl bemötandet av som arbetsmiljön för hbtq-personer
inom hälso- och sjukvården. Alla har rätt att känna sig inkluderade.
Utbildningsmål tillfälle 1
Utbildningen ska resultera i att kursdeltagaren förvärvar kunskap om:
1. Heteronormativitet och dess konsekvenser
2. Innebörden i grundläggande begrepp
3. Hbtq-personers livsvillkor och hälsosituation
4. Leva upp till landstingets/regionens värdegrund om jämlik vård
Agenda för utbildningstillfälle 1
1. Vårdar vi patienter eller normer?
Om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet.
2. Hbtq-begrepp
3. Hbtq-historia
4. Om hbtq-personers hälsosituation
Utgångspunkt
Det finns inte någon person som inte själv har en mängd
förutfattade meningar om grupper av människor. Vi är alla
en del av att skapa och återskapa normer. Alla som är en
del av ett samhälle blir präglad av det samhällets sätt att
sortera människor, även den som aktivt arbetar mot
diskriminering och för inkludering.
Normer
•
Hur verkar normer?
•
Nämn några exempel på normer
•
Normer och makt
Normer
Hur verkar normer?
•
Komma ut (berätta att en bryter mot normen)
•
Det enhetliga vi-et
•
Skämt på vems bekostnad?
Heteronormativitet
Heterosexualiteten
tas för given (alla hetero/cis till motsatsen bevisas)
ses som utgångspunkt
eftersträvansvärd norm
har självklart företräde
Heteronormativitet
Utgår från att det finns två separata biologiska kön och att vi föds in i ett
av dessa. Till dessa kön hör vissa beteenden, könsstereotyper, som alla
förväntas följa. Det förväntas också att alla är och agerar som om de är
heterosexuella, samt att de vill leva i tvåsamhet.
Hur du får reda på om en leksak är till för en
pojke eller flicka – en guide
Behöver du
använda
genitalierna
för att leka
med den?
JA
Den här
leksaken
är inte till
för barn.
NEJ
Leksaken
passar
barn av
alla kön.
Sexualiteter
Juridiskt sett tre sexuella läggningar:
•
Heterosexualitet
•
Homosexualitet
•
Bisexualitet
…i verkligheten långt fler
Kön
Juridiskt sett två kön: kvinna och man
…i verkligheten långt fler
Förkortningarna
HBT
HBTQ
HBTIQ
På engelska: LGBT, LGBTQ, LGBTIQ
Hbtq-begreppet
Homosexualitet
Sexualitet
Bisexualitet
Transpersoner
Kön
Queera personer
Kön & sexualitet
Hbtq-begreppet bokstav för bokstav
H
Homosexualitet, homosexuella
Bögar, lesbiska, flator, gay, queer
Samkönat begär, samkönade relationer
MSM och KSK
Hbtq-begreppet bokstav för bokstav
B
Bisexualitet, bisexuella
Många aspekter på kön
Biologiskt kön - bl.a. yttre och inre könsorgan, hormonnivåer,
kromosomer. En skala.
Juridiskt kön - folkbokföring, id-handlingar, personnummer. Två i Sverige.
Könsidentitet – mentalt kön, det kön man själv känner sig som
Könsuttryck - hår, smink, kläder, kroppsspråk, röst m.m. Valda och ickevalda aspekter. Det kön andra ser en som.
Normer om kön
Tvåkönssystemet/normen
• Att det finns endast två kön
• Att alla människor tillhör ett av dessa två
• Att det biologiska könet är vad som bestämmer en persons
könsidentitet och könsuttryck
En del av heteronormativiteten
Hbtq-begreppet bokstav för bokstav
T
Transpersoner
Tre huvudtyper av transpersoner
•
Binär (transsexuell, transkille, transtjej)
•
Icke-binär (nongender, agender, intergender, genderqueer, genderfluid)
•
Trans huvudsakligen i fråga om könsuttryck, ”klä om” vs. ”klä ut” (transvestit,
crossdresser)
Hbtq-begreppet bokstav för bokstav
Q
Queer
När det sammanfaller, och inte
Cisperson
cis – på samma sida
> Biologiskt kön
> Juridiskt kön
Transperson
trans – överskrida
> Könsidentitet
> Könsuttryck
Kön
Vad är egentligen kön för något?
Biologiskt kön
Juridiskt kön
Könsidentitet
Könsuttryck
Cispersoner och transpersoner
De olika könen hänger ihop enligt normen: Cisperson
De olika könen överensstämmer inte med normen: Transperson
Några exempel på transidentiteter:
Transsexuell
Könsidentitet ≠
Biologiskt & juridiskt kön
Transvestit
Könsuttryck ≠
Biologiskt & juridiskt kön
Transgender
Könsidentitet
Intergender
Non-gender
Transperson
Paraplybegrepp
Trans är kort för transperson, som är ett paraplybegrepp för några av de
personer som bryter mot samhällets normer kring kön, könsidentitet och
könsuttryck. Det inbegriper människor som vill ändra juridiskt kön, som inte
känner sig bekväma som varken kvinnor eller män, män som klär sig i
kvinnokläder, artister som klär om till ett annat kön när de uppträder eller de
som helt enkelt är osäkra på sin könsidentitet.”
Källa: Transformering.se
Juridikens fördelar och nackdelar
STI och hiv bland KSK
Krav för att fastställa ny könstillhörighet enligt 1972 års lag
(senast reviderad 1 juli 2013):
•
Över 18 år (kan få hormoner tidigare)
•
Folkbokförd i Sverige
•
(Tvångssterilisering genomfördes fram till 1 juli 2013)
Olika juridiska kön
Utredningsgång
STI
och
hiv
bland
KSK
1. Remiss till utredningsenhet från psykiater eller annan behandlare som har
god kännedom om individens situation och upplevelser
2.
Utredning med psykiater, kurator och psykolog (1-2 år) som kan leda fram
till diagnos transsexualism
3.
Real-life-test (minst ett år)
Under tiden kan behandling inledas hos exempelvis logoped, endokrinolog
och plastikkirurg
4.
Ansökan hos Socialstyrelsens rättsliga råd
5.
Ny juridisk könstillhörighet
6.
Ev. könskorrigerande kirurgi
Könskorrigering – medicinsk och juridisk process för att ändra kön
(snarare könskonfirmering än könskorrigering)
Male-to-Female (transkvinnor)
Female-to-Male (transmän)
•
Hormonbehandling
•
Hormonbehandling
•
Logopedisk behandling
•
Mastektomi
•
Hårborttagning
•
•
Kirurgisk behandling
genitalt
Kirurgisk behandling
genitalt (?)
Konsekvenser i vardagen –
under transparaplyet
• Toaletter och omklädningsrum
• Personnummer
• Den tidigare tillämpningen av namnlagen
• Pronominatvånget
• Brist på könsneutralt vardagsvokabulär
Hen, den, han, hon
•
Nutida diskussion – men begreppet ”lanserades” redan 1966
•
Begreppet kommer från början från jämställdhetsförespråkare och
språkforskare och inte från hbt-rörelsen
•
Könsneutralt pronomen
•
Hen (också i objektsform, snarare än henom)
•
Könsneutrala pronomen finns i många språktraditioner, ex. finska,
estniska, ungerska, kinesiska, persiska, swahili och turkiska.
Aspekter på bemötande –
under transparaplyet
Hon tog det jättebra, i det att hon inte tog avstånd eller kom med några
kränkande frågor eller så. Hon sa »Det här är jättejobbigt för mig, eftersom jag
inte vet vad som rör sig i huvudet på dig.« Den reaktionen var fullt förståelig
tycker jag. Det är ju ingen människa i världen som kan förstå vad som rör sig i
huvudet på mig, hur mycket jag än försöker förklara det. Det är ingen som kan
leva sig in i det. Jag tror hon kände sig lite maktlös för att hon inte kunde hjälpa
till, men hon gjorde verkligen allt hon kunde.
’Alex’ ur rapporten ”Är du kille eller tjej?”
Aspekter på bemötande –
under transparaplyet
Min psykolog sa att »jag har inte så mycket transkompetens men det ska inte
gå ut över dig. Jag ska se till att är det något jag inte förstår så kommer jag
skaffa mig den kompetensen.« Och det kändes väldigt bra, för man har ju hört
historier där människor nästan fått undervisa sina psykologer. Där har fokus
legat på att berätta för den personen vad trans är, eller vad hbt är. Att fokuset
inte har legat på vad man kom dit för utan att man ska berätta om hbt. Och det
blir också så väldigt fel.
’Henrik’, ur rapporten ”Är du kille eller tjej?”
Hbtq-historia
•
1972: Lagen om fastställelse av könstillhörighet i vissa fall
•
1979: Homosexualitet upphör klassas som psykisk sjukdom
•
2001: RFSL beslutar att transpersoner ska inkluderas i RFSL:s målgrupp
•
2007: Transgender Day of Remembrance uppmärksammas för första
gången i Sverige
•
2009: Uppdaterad diskrimineringslag
•
2009: Socialstyrelsen avskaffar diagnosen transvestism – transvestiter
anses inte längre ha en psykisk störning
•
2009: Namnlagens tillämpning ändras så att alla myndiga personer får ha
vilket namn de vill, oavsett juridiskt kön.
Hbtq-historia
•
2010: Socialstyrelsen utreder könsutredningarna och kommer fram till att
det finns flera fel och brister, som mycket olika vård beroende på var man
bor och hur gammal man är. Bättring utlovas.
•
2012: PRV avgör att personer som fyllt 12 år (men är under 18 år) får ha
vilket namn de vill, med alla vårdnadshavares samtycke
•
2013: Den som vill byta juridiskt kön i Sverige måste inte längre vara
svensk medborgare. Däremot måste man vara folkbokförd i Sverige.
•
2013: Tvångssteriliseringar upphör av transsexuella
Vad får heteronormen för konsekvenser?
Sex stora studier/rapporter har gjorts i Sverige mellan 2005-2015 för att
kartlägga hbt-personers hälsosituation och livsvillkor.
•
Folkhälsomyndigheten – Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners
hälsosituation
•
Folkhälsomyndigheten – Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland hbtpersoner
•
Folkhälsomyndigheten – Vem får man vara i vårt samhälle?
•
Folkhälsomyndigheten - Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner
•
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor – Om unga hbtq-personer –
HÄLSA
•
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor – Om unga hbtq-personer –
FRITID
Psykisk ohälsa
•
Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande var dubbelt så stor bland
homo- och bisexuella som hos den övriga befolkningen
•
Unga homo- och bisexuella kvinnor hade hög förekomst av oro, ängslan
och ångest. Bisexuella i medelåldern visade samma höga ohälsotal
Större risk för suicid!
•
Andelen som någon gång aktivt försökt ta sitt liv var dubbelt så stor hos
homo- och bisexuella som hos övriga befolkningen
Folkhälsomyndigheten – Hälsa på lika villkor
Suicidförsök
Andel män och kvinnor som någon gång försökt ta sitt liv, fördelat efter sexuell läggning och ålder.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten, 2014, Folkhälsomyndigheten
Hälsan bland transpersoner i Sverige
•
Drygt 50% har ett bra eller mycket bra hälsotillstånd (73% i den generella
befolkningen)
•
Drygt 50% uppger att deras arbetsförmåga eller vardag är nedsatt på grund
av fysisk eller psykisk sjukdom.
•
15% har känt sig mycket stressade under de senaste veckorna (3% i den
generella befolkningen)
Andel som de senaste 12 månaderna…
…allvarligt övervägt att ta sitt liv: 36%
(6% i den generella befolkningen)
…försökt ta sitt liv: 5%
(1% i den generella befolkningen)
Ca 30% har någon gång försökt ta sitt liv.
Folkhälsomyndigheten (2015) – Hälsan och
hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner
Sexuell hälsa bland transpersoner i Sverige
Kan leva sexuellt på det sätt som de själva önskar
39%
helt eller i stort sett
32%
inte alls
Vetskap om mottagning där man kan testa sig och få bra bemötande
37%
känner inte till en sådan
63%
känner till en sådan
Sex mot ersättning
10% har någon gång fått ersättning för sex.
3% har fått ersättning vid ett tillfälle
7% har fått ersätting vid flera tillfällen
Olika typ av bakgrund till sex mot ersättning!
Folkhälsomyndigheten (2015) – Hälsan och
hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner
Förtroende för samhällsfunktioner
Andel av respondenterna som uppger lågt förtroende
för respektive samhällsfunktion
71%
65%
60%
51%
43%
Riksdagen samt Arbetsförmedlingen
Landstings- och kommunpolitiker
polisen
skolan
Sjukvården
65% har fått ett bra bemötande och bra hjälp i mötet med sjukvården.
28% har blivit dåligt bemötta på grund av transerfarenhet.
5% har blivit vägrade vård på grund av transerfarenhet.
Sjukvårdspersonal har vägrat använda respondentens önskade
Namn
13%
Pronomen 19%
Folkhälsomyndigheten (2015) – Hälsan och
hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner
Fysisk ohälsa
•Högre förekomst av smärtproblematik från kroppen
•Högre förekomst av ”långvarig sjukdom” (ej definierat vilken)
•Lägre förekomst av övervikt och fetma
•Lägre frekvens av fysisk aktivitet hos homo- och bisexuella och ännu lägre
hos transpersoner
Folkhälsomyndigheten– Hälsa på lika villkor
Beroendeproblematik
•
Högre förekomst av rökare bland homo- och bisexuella
•
Högre förekomst av alkoholberoende bland homo- och bisexuella.
Fler transpersoner hade ännu mer riskabel alkoholanvändning
•
Högre förekomst av cannabisanvändning hos unga homo- och bisexuella.
Folkhälsomyndigheten – Hälsa på lika villkor
Prescription for change – hälsoupplevelse
och bemötande
•
20 % av kvinnorna har blivit avrådda från cytologprovtagning eftersom de
inte riskerar HPV-smitta. 2 % blev förvägrade test.
•
Högre frekvens av bröstcancer hos homosexuella kvinnor än hos
heterosexuella.
•
20 % hade medvetet skadat sig själva under det senaste året.
•
70 % upplevde att de fick olämpliga kommentarer från vårdpersonalen i
samband med att de berättade om sin sexuella läggning.
Gay and Bisexual Men’s Health Survey hälsoupplevelse
•
Över en tredjedel av alla män har upplevt våld i en nära relation med
samkönad partner
•
25 % av männen har aldrig testat sig för hiv eller STI
•
En av sju har måttlig till svår ångest eller depression
•
20 % av männen i undersökningen hade erfarenheter av
ätstörningsproblematik
Gay and Bisexual Men’s Health Survey –
sjukvårdens bemötande
•
Över en tredjedel av de män som besökte sjukvården senaste året kände
att frågan om sexuell läggning blev obekväm för behandlaren
•
Över en tredjedel av de män som besöker sjukvården vägrar berätta om sin
sexuella läggning
•
Endast 9 % upplevde att de hade fått frågor av sin behandlare som gjort det
möjligt att komma ut som homo- eller bisexuell
•
Endast 12 % fick information om att deras partner kunde inkluderas i
vården (som närstående)
•
Endast 9 % av vårdcentralerna hade information i väntrummet som var
riktad till hbt-personer
Gay and Bisexual Men’s Health Survey –
exempel på bemötande
•
Jag hörde personen i receptionen säga till sjuksköterskan: ”Bögen är här
för sitt besök”.
•
Jag hade halsfluss och gick till en drop-in-mottagning. En läkare jag aldrig
tidigare mött sa att det kunde bero på att jag hade haft hård oralsex. Det var
väldigt respektlöst – så hade han aldrig sagt till en heterosexuell man eller
kvinna.
•
En sjukgymnast fortsatte prata om min partner som min fru även när jag
hade kommit ut som gay och sagt att jag inte hade någon fru.
Utbildningsmaterial
All personal på mottagningen har tillgång till ett referensbibliotek som ni
hittar på en ”dold” hemsida:
http://www.adlongruppen.se/utbildningsmaterialhbt
Utvecklingsuppgift
Utvecklingsuppgift
1.
Mottagningen utser en grupp som blir ansvariga för att leda arbetet med
en utvecklingsuppgift inför diplomeringen. Verksamhetschefen eller
motsvarande bör ingå i gruppen. Under denna period har verksamheten
möjlighet till stöd i processen och alla inom verksamheten förväntas delta i
arbetet, inte enbart de personer som ingår i arbetsgruppen (kan
exempelvis gås igenom under ett APT). Använd gärna referensbiblioteket
som stöd i processen.
2.
Genomgång av utvecklingsuppgift under utbildningstillfälle 2.
Utvecklingsuppgift
Utvecklingsuppgiften skickas till er på mejl. Ni kommer att få gå igenom olika mallar
och blanketter som ni använder, fundera över miljön i er verksamhet, både den fysiska
och den psykosociala etc. Skickas in skriftligt innan näst tillfälle.
Börja med att beskriva fyra olika personer vars identitet inte följer heteronormen. Beskrivningen
ska innehålla ålder, hur personen inte följer heteronormen samt anledning till besök:
Du är en av dessa hbtq-personer som kommer till er mottagning för första gången. Gå igenom
efterföljande frågor/situationer i utvecklingsuppgiften.
Nästa gång vi ses…
Datum: xx-xx-xx kl. Xx-xx.
1.
Genomgång av utvecklingsuppgiften
2.
STI och hiv bland MSM och KSK
3.
Utsatthet för våld
4.
Bemötandefrågor
5.
Hbtq och heder
6.
Regnbågsfamiljer
Kontaktuppgifter
xx
för Adlon Kunskapscentrum, www.adlongruppen.se
Mailadress: [email protected]
Telefon: xxx-xxx xx xx
