Sveriges friluftsmål
Friluftslivet ger oss hälsa, naturförståelse och regional
utveckling. Det är utgångspunkten för de tio mål för
friluftslivspolitiken som regeringen beslutade om i
december 2012.
1. Tillgänglig natur för alla
Tillgänglighet handlar om människors kunskap om att friluftsområden
existerar och deras föreställningar om hur tillgängliga områdena är.
Att känna sig välkommen till, lockad och stimulerad av naturen är
avgörande för att områden ska användas.
Många insatser görs
Mycket arbete pågår i landet för att öka tillgängligheten i natur- och
kulturlandskapet. Allt fler kommuner tar fram strategiska
planeringsunderlag för grönstruktur och friluftsliv samt olika typer av
informationsmaterial som kartor och broschyrer.
Det vanligaste är att kommunerna har satt upp skyltar i
naturområden, använder sig av digital kommunikation, tryckta
broschyrer, annonser eller kartor. Riktade insatser görs både för
befolkningen i stort liksom för särskilda grupper.
Uppföljning av målet
Uppföljningen av friluftsmålen som Naturvårdsverket har gjort
tillsammans med målansvariga myndigheter 2015 visar att andelen
kommuner med aktuella planeringsunderlag för grönstruktur och
natur har ökat sedan 2012. Nästan hälften av kommunerna hanterar
friluftslivsfrågorna mer specifikt i sin översiktsplan. Det innebär att
friluftsfrågor har vägts av gentemot andra intressen.
Mer än hälften av Sveriges kommuner, 65 procent har säkerställda
friluftsområden med god tillgänglighet för personer med
funktionsnedsättning och särskilda grupper. Majoriteten av
kommunerna anger att de arbetar med naturvägledning. Nästan
hälften av kommunerna har anordnade guidningar, andra arbetar
med naturvägledning i form av utomhuspedagogik och
kulturarvspedagogik. Många kommuner strävar efter att stimulera
företagande och ideella organisationer.
Bedömning av målet
Utvecklingsriktningen för målet är positiv. Nuvarande insatser ses
gynna friluftslivsmålet i en positiv riktning.
Insatser som behöver göras
I Boverkets målbeskrivning efterfrågas bland annat regionala
långsiktiga planer för tillgänglighetsarbetet samt riktade satsningar för
att förbättra tillgängligheten på ett urval av platser.
Boverket lyfter även vikten av fortsatt vägledningsarbete samt behov
av bättre underlag.
2. Starkt engagemang och samverkan
De ideella organisationernas engagemang är avgörande för att
kunna erbjuda aktiviteter och kunskap om friluftsliv. Inom Svenskt
Friluftsliv finns 24 organisationer som tillsammans har närmare 10
000 föreningar och totalt cirka 1,63 miljoner medlemmar. Flera
undersökningar som gjorts visar att utövandet av friluftsliv är stabilt.
Kommuner och ideella organisationer viktiga
Organisationernas möjligheter till verksamhet styrs av engagerade
och kunniga medlemmar och ledare, men också av möjlighet till
statligt och kommunalt stöd. Att skapa ökat engagemang, intresse
och förståelse för friluftsliv – både inom skola och på fritid – är en
nyckelfaktor för att friluftslivet ska öka. Riksdagen har starkt betonat
värdet av de insatser som ideella föreningar bidrar med som en viktig
del av demokratin och samhällsutvecklingen.
Kommunerna har en viktig roll i friluftslivsarbetet. Samverkan mellan
kommuner, föreningar och markägare ger möjligheter till åtgärder
lokalt. Fler kommuner når höga poäng i undersökningen Sveriges
friluftskommun, vilket ses som att friluftslivet får en större plats på
kommunernas agenda.
Många insatser görs
Det finns etablerade nätverk för dialog och utveckling av friluftslivet.
Tankesmedjan för friluftsliv är en årligen återkommande och
uppskattad mötesplats för friluftslivets aktörer. En majoritet av
länsstyrelserna uppger att de arbetar med målen och samverkar med
friluftslivets aktörer. Drygt hälften av landets kommuner uppger i en
undersökning att de har sökt lokala naturvårdsbidrag (LONA) för
friluftsaktiviteter. 18 procent av kommunerna har lokala friluftsråd, en
andel som varit konstant de senaste åren.
Bedömning av målet
Utvecklingsriktningen av målet bedöms vara neutral. Positiva och
negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra.
Insatser som behöver göras
Uppföljning av friluftsmålen som Naturvårdsverket har gjort
tillsammans med målansvariga myndigheter 2015 visar att LONAmedlen utgör en väsentlig resurs för att genomföra åtgärder på lokal
nivå, i samverkan mellan kommuner och föreningar. Det är viktigt att
detta stöd kvarstår och kanske till och med ökar, då det är ett bra sätt
att stödja friluftslivet lokalt, är en slutsats.
De ideella organisationernas engagemang är avgörande för att
kunna erbjuda aktiviteter och kunskap om friluftsliv. För att
organisationerna fortsättningsvis ska kunna erbjuda friluftsaktiviteter
och fortbildning behöver stödet vara långsiktigt.
En översyn av socialavgiftslagen är önskvärd för att utreda om
friluftsorganisationerna bör omfattas av undantaget på samma sätt
som idrottsföreningar, är ett exempel som lyfts fram.
3. Allemansrätten
Med allemansrätten följer krav på hänsyn – till natur och djurliv, till
markägare och till andra människor i naturen. Därför är det viktigt att
vi har god kunskap om hur vi ska bete oss för att inte störa eller
förstöra när vi vistas i natur- och kulturlandskapet. De vanligast
förekommande överträdelserna är olaglig terrängkörning,
nedskräpning och skadegörelse.
Insatser som görs
Det finns en rad organisationer som bedriver ett aktivt arbete med att
öka kunskaperna om allemansrätten. Till exempel har
Naturvårdsverket sedan lång tid information om allemansrätten på
flera språk både på papper och i digitalt format. Stiftelsen Håll
Sverige Rent har ett uppdrag att sprida information och öka
kunskapen om allemansrätten. Även andra organisationer som
Svenskt Friluftsliv och dess medlemsorganisationer och LRF
informerar om allemansrätten.
När det gäller lagstiftning som kringgärdar allemansrätten är det i de
flesta fall polisen som bedriver tillsyn. När det gäller nedskräpning har
kommunerna ett tillsynsansvar. Länsstyrelsens naturbevakare
bedriver tillsyn inom nationalparker och naturreservat. Tillsyn i
strandskyddsområden har kommunerna och i vissa områden
Länsstyrelserna.
Uppföljning av målet
Information och vägledning ses som viktiga inslag för att vi alla ska
göra rätt när vi vistas i naturen. Uppföljning av friluftsmålen som
Naturvårdsverket har gjort tillsammans med målansvariga
myndigheter 2015, visar att det finns en generellt hög kunskapsnivå
hos befolkningen när det gäller allemansrätten. Omkring 90 procent
av de som deltagit i undersökningar har svarat rätt på grundläggande
kunskapsfrågor om vad vi får göra i naturen.
Bedömning av målet
Utvecklingsriktningen för målet är neutral. Allmänhetens kunskap om
allemansrätten är oförändrat hög.
Insatser som behöver göras
Uppföljningen visar att arbetet med att sprida information om
allemansrätten behöver fortsätta. Även insatser för att minska
problemen med olaglig terrängkörning och nedskräpning behöver
fortsätta. Det behövs mer tillsyn både i och utanför skyddade
områden.
4. Tillgång till natur för friluftsliv
Friluftsmålet om tillgång till natur för att kunna bedriva
friluftsliv handlar om att samhällsplanering och markanvändning tar
hänsyn till friluftslivets behov av tillgång till attraktiva natur- och
kulturlandskap.
Målet innebär bland annat att:
•
•
•
•
antalet områden av lokalt, regionalt och nationellt intresse för friluftsliv som är kända och
kartlagda med värdebeskrivningar ökar.
andelen översiktsplaner som behandlar och visar tillgången till natur- och kulturlandskap
med olika upplevelsevärden i hela kommunen ökar och uppdateras kontinuerligt.
friluftslivets behov av tillgång till attraktiva natur- och kulturlandskap säkerställs genom
hållbart brukande, fysisk planering och bevarande.
modeller för att lösa eventuella målkonflikter mellan olika intressen är etablerade.
Det är många intressen som ska samsas kring hur landskapet
används. Grunden är lagd för att åstadkomma en positiv utveckling,
men studier visar att brist på tillgång till miljöer för friluftsliv delvis
hindrar människors möjlighet till friluftsliv.
Uppföljning av målet
Uppföljningen av friluftsmålen, som Naturvårdsverket har gjort
tillsammans med målansvariga myndigheter 2015, visar att många
friluftsaktiviteter sker i miljöer som ligger nära hemmet och som inte
är skyddade. Det finns verktyg för att tillgodose friluftslivets tillgång till
attraktiva kultur- och naturlandskap inom såväl fysisk planering som
hållbart brukande, men de används inte likadant på alla plan.
Bedömning av målet
Utvecklingsriktningen bedöms vara neutral.
Framtida behov av insatser för att uppnå målet
Enligt uppföljningen behövs en kombination av olika insatser för att
målet ska få en positiv utvecklingsriktning. Bland annat efterfrågas
tydligare vägledning för hur friluftsliv kan belysas i kommunernas
planering samt att uppföljning sker av hur friluftslivets intressen
tillgodoses i planeringsarbetet.
En annan fråga som bedöms vara viktig är hur vi kan uppnå hållbar
terrängkörning på land och i vatten inom friluftslivet.
5. Attraktiv tätortsnära natur
En stor del av friluftslivet till vardags utövas i det tätortsnära naturoch kulturlandskapet. Vad som anses vara tätortsnära avgörs lokalt,
men forskning visar att användandet avtar med avståndet. Därför är
det viktigt med tillgång till rekreations- och friluftsområden inom
rimligt avstånd, vilket anses vara mellan 1-3 kilometer. Detta är
särskilt viktigt för grupper som barn eller funktionshindrade som har
svårare att ta sig ut eller förflytta sig långa sträckor.
Det finns många starka intressekonflikter i det tätortsnära landskapet
där annan markanvändning prioriteras framför friluftsliv. Mycket tyder
på att den oskyddade tätortsnära naturen tas i anspråk för
bebyggelse och förändrad markanvändning och att ytorna därmed
minskar.
Insatser som görs
Kommuner har sedan länge instiftat naturreservat med friluftslivets
intressen som grund. 205 av landets naturreservat och
naturvårdsområden, det vill säga fem procent, har skapats i
tätortsnära områden. Länsstyrelserna har också särskilda program
för skydd av den tätortsnära naturen som har bidragit till att flera
tätortsnära land- och vattenmiljöer har bevarats. Under 2014 har
Skogsstyrelsen i samarbete med skogsnäringen, andra myndigheter
och ideella organisationer tagit fram målbilder för god miljöhänsyn i
skogsbruket.
Uppföljning av målet
Uppföljningen av målet som Naturvårdsverket har gjort tillsammans
med målansvariga myndigheter 2015, visar att många strategiska
och fysiska åtgärder för att förbättra tillgängligheten och kvaliteten i
tätortsnära områden har genomförts med hjälp av LONA (Statligt stöd
för Lokala naturvårdssatsningar). De vanligaste åtgärderna är
restaurering av parker och grönområden, anläggning eller renovering
av gång- och cykelvägar samt informationsinsatser i och till
grönområden och parker.
I vägledningen Planera för rörelse! lyfter Boverket särskilt värdet av
den tätortsnära naturen för friluftsliv och rekreation i vardagen.
Vägledningen belyser hur plan- och bygglagen kan användas för
planering av områden för friluftsliv i och omkring tätorter.
Bedömning av målet
Utvecklingsriktningen för målet är netural. Nuvarande insatser ses
gynna friluftslivsmålet i en positiv riktning, samtidigt finns många
starka intressekonflikter i det tätortsnära landskapet där annan
markanvändning prioriteras framför friluftsliv.
Insatser som behöver göras
Boverket avser att, i samråd med berörda aktörer, utveckla
vägledning om tätortsnära grönområden som särskilt lyfter fram
friluftlivets sociala och kulturella värden, hur attraktiviteten ser ut för
olika grupper i samhället. Det behöver tas fram regionala program i
samtliga län för skydd av tätortsnära natur. Tillgängligheten till och
inom de skyddsvärda områdena bör vara en viktig aspekt i
programmen.
6. Hållbar regional tillväxt och
landsbygdsutveckling
Sveriges natur och kultur skapar attraktionskraft i hela landet.
Turismen utvecklas positivt både nationellt och internationellt och har
potential för fortsatt tillväxt, inte bara genom ökad omsättning utan
också med ökat antal arbetstillfällen. Näringens platsbundenhet gör
att besöksnäringen är en viktig del i främjandet av regional tillväxt.
Det finns dock många utmaningar med hållbar utveckling av turism
på små orter. Det handlar bland annat om tillgång till service och
kollektiva transporter.
Insatser som görs
Enligt Tillväxtverket som är ansvarig myndighet för friluftsmålet
hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling, behövs fler
hållbara turistdestinationer som är internationellt konkurrenskraftiga.
Fem destinationer som har potential att utvecklas till hållbara
destinationer valdes ut av Tillväxtverket efter en ansökningsomgång.
Dessa är Bohuslän, Kiruna, Stockholms skärgård, Vimmerby och
Åre. Satsningen är på totalt 60 miljoner kronor, varav 50 miljoner har
fördelats på de fem destinationerna som i sin tur bidrar med 10
miljoner var under åren 2012-2015.
Uppföljning av målet
Enligt Tillväxtverkets siffror ökade turismens totala omsättning i
Sverige med 13,2 miljarder kronor eller med 5,2 procent till 268,5
miljarder kronor under 2014.
EU:s regionalfond investerade under perioden 2007–2013 cirka 300
miljoner kronor per år i infrastruktur i Sverige, varav cirka 190
miljoner i de sju nordligaste länen. Tillsammans med satsningar av
kommuner, Trafikverket och andra finansiärer handlade det om mer
än fyra miljarder kronor under sju år.
Väl fungerande och hållbara gods- och persontransporter, som
förbättrar tillgängligheten för besökare, medborgare och näringslivet,
ses som en förutsättning för att uppnå konkurrenskraft och
sysselsättning i hela landet.
Bedömning av målet
Utvecklingsriktningen för målet är neutral. Det går inte att se en tydlig
riktning för utvecklingen av friluftslivsmålet nu och de närmaste åren.
Insatser som behöver göras
Här är några av de insatser som Tillväxtverket vill arbeta vidare med,
som ska leda till en positiv utveckling för målet:
•
•
•
Utveckla och kommunicera kunskap i form av statistik, branschanalyser och modeller till
stöd för turismföretagens utveckling.
Stöd till utvecklingen av destinationer och kluster, tematisk samverkan, produkter och
tjänster samt försäljning inom turism.
Arbeta för utvecklade transporter och infrastruktur och öka synergierna med andra behov i
samhälls- och infrastrukturplaneringen.
7. Skyddade områden som resurs för friluftslivet
Runt om i landet görs insatser för att öka möjligheterna för friluftsliv
och värna natur- och upplevelsevärden. Stora insatser görs för att
anlägga entréer, leder, vindskydd och skyltning för att öka
tillgängligheten till naturen. Det är länsstyrelserna eller kommunerna
som genomför åtgärderna och följer upp hur områdena används.
Sverige har en ganska stor areal skyddad natur. 13 procent av
landets totala yta är skyddad på något sätt. Av de skyddade
områdena tar naturreservaten upp störst utrymme, 84 procent.
Nationalparkerna upptar 14 procent men är istället ofta stora till ytan.
De skyddade områdena domineras av skogsmark, därefter kommer
öppen mark i fjällen. Natur- och kulturlandskapet är en viktig resurs
för livskvalitet och regional utveckling. Var vi än bor i landet har
samtliga kommuner någon typ av skyddat område som ger möjlighet
till naturvistelse.
Våra nationalparker är attraktiva att besöka och de åtgärder som
gjorts för att öka tillgängligheten uppskattas av besökarna. Våra
viltstammar är ett annat exempel på resurs som behöver förvaltas för
att skapa värde för friluftsliv och turism.
Många insatser görs
Sedan 2013 pågår insatser för att införa ett varumärke och visuell
identitet åt Sveriges Nationalparker. Syftet är att höja
upplevelsevärdet och göra Sveriges vackraste natur tillgänglig för fler
människor. Projektet drivs av Naturvårdsverket i samarbete med
nationalparkerna. 2020 ska samtliga nationalparker ha fått
utsmyckning, informationstavlor och entréer på plats.
Naturturismföretagare och andra aktörer som bedriver en
friluftsverksamhet i en nationalpark kan få möjlighet att använda
logotypen som ett sätt att marknadsföra sin verksamhet.
Riksdagen har beslutat att friluftslivets värden ska beaktas när nya
områden skyddas. Genom att öka antalet skyddade områden i
närheten av större tätorter bidrar det till ökade möjligheter till
naturvistelser för fler. Kommuner som vill bilda naturreservat kan få
statligt bidrag.
Naturvårdsverket och Hav- och vattenmyndigheten arbetar med
handböcker och vägledningar för att öka förutsättningarna för
särskilda insatser i förvaltningen för friluftsliv.
Uppföljning av målet
Uppföljning av friluftsmålen som Naturvårdsverket har gjort
tillsammans med målansvariga myndigheter 2015 visar att den
främsta anledningen till att allmänheten vill besöka Sveriges
nationalparker är naturen, därefter frisk luft och möjligheten att
uppleva avkoppling.
Naturum är besökscentrum i attraktiva skyddade naturområden som
bidrar till att skapa nyfikenhet för naturen. Under 2014 hade 1,5
miljoner människor besökt något av landets naturum.
Webbplatsen Sverigesnationalparker.se lanserades den 24 maj 2014
och har under första året haft 254 000 besökare. 71 procent av
webbplatsbesökarna kommer från Sverige, följt av Tyskland,
Danmark, Nederländerna och USA. Strategin för svensk
viltförvaltning innebär att fler av de skyddade områdena ska bli
attraktiva för besöksnäring och viltturism.
Naturvårdsverket har också särskilda medel för åtgärder för värdefull
natur som har fördelats bland annat för att främja friluftsliv.
Bedömning av målet
Utvecklingsriktningen för målet bedöms vara positiv. Med de ökade
anslagen för värdefull natur kan föreslagna och planerade insatser
anses gynna friluftslivsmålet i en positiv riktning.
Insatser som behöver göras
Genom att peka ut särskilt besöksintressanta områden kan arbetet
med att kartlägga status och trender för friluftsliv påbörjas i ett
avgränsat antal områden.
Ett större utbud av guidade turer och personliga möten ses som
viktiga moment i utvecklandet av att erbjuda upplevelser som
kännetecknas av kunskap, säkerhet och kvalitet för alla.
Det finns behov av att utveckla vägledning för skötselplaner så att
friluftslivets värden kan säkerställas och förvaltas långsiktigt samt
kommuniceras till berörda.
8. Ett rikt friluftsliv i skolan
Det finns ett starkt stöd för friluftsliv i styrdokumenten för förskola och
skola, framförallt i kursplanen för idrott och hälsa. Men för att
upprätthålla en god kompetens hos lärare inom ämnet friluftsliv
behövs tillgång till olika former av stöd och fortbildning.
Många insatser görs
Många ideella organisationer bidrar till utbildning av lärare. De flesta
erbjuder undervisning och fortbildning för utomhuspedagogik. Det är
däremot färre som erbjuder aktiviteter och fortbildning för friluftslivets
egen skull, till exempel för upplevelser i natur- och kulturlandskapet.
Några exempel på insatser som ideella organisationer gör:
•
Sportfiskarnas projekt KlassDraget innebär att den lokala fiskeföreningen hjälper skolan att
arrangera en friluftsdag där fiske ingår som en central del.
•
•
•
Friluftsfrämjandets program I Ur och Skur används för undervisning om natur, miljö och
friluftsliv. Friluftsfrämjandet har också en omfattande friluftsledarutbildning.
Naturskoleföreningen driver naturskolor som har friluftsliv på agendan.
Håll Sverige Rent bedriver sedan 2012/13 en kampanj för att öka kunskapen om
allemansrätten. En viktig målgrupp i detta har varit skolbarn, med riktat material till lärare
och elever.
Naturskyddsföreningen och Naturskoleföreningen erbjuder
fortbildning av lärare och material i projektet Skogen som klassrum.
Uppföljning av målet
Uppföljning av friluftsmålen som Naturvårdsverket gjort tillsammans
med målansvariga myndigheter 2015 visar att tillgång till natur- och
kulturlandskap nära skolor är en förutsättning för att barn och unga
ska kunna bedriva friluftsliv på skoltid. Boverket har därför tagit fram
vägledning och allmänna råd om utomhusmiljöer vid förskolor och
skolor.
Sveriges Friluftskommun 2015 visar att drygt hälften av alla
kommuner har säkerställda skolskogar, utpekade i detaljplan,
översiktsplan eller genom avtal med markägare. Enligt det nationella
samverkansorganet Skogen i skolan fanns det 1024 stycken
registrerade skolskogar år 2015.
Bedömning av målet
Utvecklingsriktningen för målet är oklar. Med anledning av brist på
nationell uppföljning av friluftslivets roll i skolan är det inte möjligt att
ange utvecklingsinriktning.
Insatser som behöver göras
•
•
•
•
En regelbunden utvärdering av skolornas friluftsverksamhet behövs för att få en bild av
friluftslivet i skolan.
En behovsanalys av utbildningsbehovet för friluftsliv är nödvändig för att i längden kunna
erbjuda de utbildningar som efterfrågas.
En återkommande nationell kartläggning av tillgången till natur i närheten av skolor skulle
ge en bild av tillgången samt visa på förändringen över tid.
För att tillgodose behovet av natur i nära anslutning till skolorna behöver kommunerna
bland annat uppmärksamma tillgången till natur genom kartläggning, planering och beslut
om säkerställande.
9. God kunskap om friluftslivet
Vad vet vi om friluftsutövandet i Sverige? Vilka personer är det som
utövar friluftsliv, hur skiljer sig utövandet mellan olika åldersgrupper
och vilka aktiviteter utövar vi helst? För att beslutsfattare,
myndigheter och andra aktörer ska kunna planera och genomföra
insatser behöver de kunskap om friluftslivets förutsättningar, nu och
över tid. Det är tack vare forskning och statistik som vi kan uttala oss
om hur saker förhåller sig, tenderar eller faktiskt är.
Lärosäten med friluftsliv
Forskning om friluftsliv förekommer idag på olika lärosäten i
varierande omfattning och med olika inriktning. Lärosäten där det
bedrivs forskning om friluftsliv idag:
•
•
•
•
•
•
Mittuniversitetet, har forskning om naturturism, friluftsliv i skyddad natur, friluftsliv i fjällen,
samt besökarstudier.
Göteborgs universitet, har forskning om friluftsliv i kustmiljöer, barns friluftsliv,
besökarstudier.
Gymnastik- och idrottshögskolan och Örebro universitet, har forskning om lärande inom
friluftsliv.
Umeå universitet, har forskning om naturturism, regional utveckling.
Sveriges lantbruksuniversitet, har forskning om friluftsliv i skog, friluftslivets ekonomi.
Forskning bedrivs även vid Blekinge Tekniska Högskola.
Statistik om friluftsliv
Det finns en rad myndigheter och organisationer som bidrar med
statistik kring friluftsliv och närliggande områden.
•
•
•
•
Tillväxtverket har statistik om turism/besöksnäring.
Havs- och vattenmyndighetens tar fram statistik om fisketurism och fritidsfiske.
Naturvårdsverket har bland annat statistik kring skyddad natur och hur kommunerna
arbetar med friluftslivsfrågor.
Riksidrottsförbundet, Svenska jägarförbundets och andra ideella friluftsorganisationer har
statistik angående medlemsantal, aktivitetstimmar, omsättning, med mera.
SCB samlar in statistik som är användbar för att bedöma friluftslivsutövandets
förutsättningar, till exempel statistik kring markanvändning och "tätortsnära natur".
Uppföljning av målet
Uppföljning av friluftsmålen som Naturvårdsverket har gjort
tillsammans med målansvariga myndigheter 2015 visar att enskilda
studier, framtagna av olika aktörer för olika ändamål, kan vara svåra
att jämföra. Datainsamlingen avseende friluftsliv, liksom forskningen
avseende detsamma, är fragmenterad. En utmaning för
friluftsforskningen är att forskarna arbetar relativt oberoende av
varandra. Det saknas koordination och interaktion till exempel för att
identifiera och initiera nya forskningsprojekt inom gemensamma
frågeställningar.
Bedömning av målet
Utvecklingsriktningen bedöms vara negativ. Utan ytterligare åtgärder
riskerar forskningsläget, statistikinsamling samt kommunikation och
utbyte av erfarenheter mellan forskare, myndigheter och civilsamhälle
att försämras.
Insatser som behöver göras
För att kunna uppfylla målen i friluftspolitiken består de forskningsoch kunskapsrelaterade behoven inför framtiden av två delar; dels
kunskapsproduktion, dels kunskapsvård. Det behövs fortsatt
forskning för att samla in nya empiriska uppgifter, analysera och
presentera detta. Det behövs också kunskapsvård, att de kunskaper
som tagits fram tidigare är lätt tillgängliga och går att jämföra över tid.
10. Friluftsliv för god folkhälsa
Att vistas i naturen är bra för hälsan, såväl fysiskt som psykiskt. Ur ett
folkhälsoperspektiv är det framförallt intressant att se hur utövandet
av friluftsliv fördelar sig bland olika grupper i befolkningen. Och vilka
effekter det har på hälsa och välbefinnande.
En undersökning visar att äldre personer vistas allt oftare i naturen
samtidigt som 16-24-åringar utövar minst friluftsliv. Det är mer vanligt
att de som bor i glesbefolkade kommuner vistas ute i skog och mark
än de som bor i storstäder och förortskommuner. Inrikes födda utövar
friluftsliv oftare än utrikesfödda.
Insatser som görs
Det pågår en rad insatser på olika nivåer i samhället för att främja
människors möjligheter till utevistelse. En förutsättning är en
hälsosam samhällsplanering som har en medvetenhet om hur den
fysiska miljön påverkar folkhälsan. Drygt hälften av länets kommuner
uppger att de söker lokala naturvårdsbidrag (LONA) för att öka
möjligheten för allmänheten att utöva friluftsliv. Insatserna handlar
bland annat om att anlägga cykelvägar, leder och grillplatser för att
öka tillgängligheten i natur- och kulturlandskapet.
Civilsamhället har också en viktig roll. Inom Svenskt Friluftsliv finns
24 organisationer fördelat på 10 000 föreningar som bedriver en rad
av verksamheter kring utevistelse och rekreation.
Bedömning av målet
Det saknas i dagsläget tillräckliga underlag för att bedöma
utvecklingsriktning för målet.
Insatser som behöver göras
Uppföljningen av friluftsmålen som Naturvårdsverket har gjort
tillsammans med målansvariga myndigheter visar att friluftslivsarbetet
behöver samverka kring att öka utevistelsen för hela befolkningen
men framförallt för barn och unga. Eftersom livsstilen grundläggs
tidigt i livet är det angeläget att uppmärksamma och arbeta för att
främja friluftslivet i tidiga åldrar.
Under 2015 har Folkhälsomyndigheten påbörjat en kartläggning som
ska ge en djupare förståelse för hur utövande av friluftsliv påverkar
individers hälsa. Det finns även ett behov av:
•
•
•
att se vilka effektiva metoder som finns på befolkningsnivå och som har evidens för att
skapa ett mer jämlikt friluftsliv
att ta fram en modell för uppföljning kring vilka metoder som används i landets kommuner
för att främja friluftslivsutövandet
uppmärksamma nya aktörer som kan söka bidrag för friluftslivsprojekt.
