Kvinnoliv under antiken
och medeltiden
Aten 300-400 f.Kr
• Kvinnounderskott
• Kort medellivslängd 35 år kvinnor, (män 40)
infektionssjukdomar, pest,
• Tidig barnafödande, graviditet, abort
• Undernäring
• Utsättning – oönskade eller vanskapta barn
sattes ut för att dö
Kvinnors ställning var svag
• Aristoteles: Kvinnan är underlägsen i allt
• Platon: även kvinnorna i eliten skulle delta i styrning av
staten
• Hustru för att födda legitima barn (medborgare)
• Konkubiner för kroppens behov (slavar, ej medborgare)
• Kurtisaner/ hetärer för nöjes skull (ej medborgare,
men med utbildning inom dans, musik)
• Sapfos på ön Lesbos – 600 f. Kr. dikter med
kärleksförklaringar till andra kvinnor
Att gifta sig och föda barn
•
•
•
•
•
•
•
Gifts bort tidigt 14 – 15 år - oftast till en mycket äldre man
Saknar politiska rättigheter
Främste uppgift är att föda – särskilt pojkar
Instängda utom för religiösa högtider
Beskyddade - alltid omyndig
Övervakade - Förmögna kvinnor fick inte gå ut ensam;
Kvinnoavdelning i huset: Gynaikeion. Äkta par levde helt
skilda liv!
• Medel- och överklassflickor fick lära sig läsa och skriva,
kanske spela lyra. Spinna, väva, sköta hemmet
• Arbetande kvinnor hade större frihet till ett socialt liv.
”Kvinnans lott”
Av alla väsen med förnuft och ande är Kvinnan mest beklagansvärd på
jorden. Vi köpa med vår hemgift som betalning en make - en tyrann
med envåldsmakt över vår kropp, vad ännu värre är.
Vågspelet gäller: har en man av heder och ej en usling fallit på vår lott?
Skilsmässan gagnar ej en kvinnas rykte, hon har ej rätt att gå ifrån sin
man. Hon kommer till ett hus med nya vanor; själv får hon gissa hemma har ju ingen lärt henne det - hur maken bäst behandlas.
Kan hon den konsten och ett mänskopar fromt böjer nacken under
samma ok, är lyckan funnen. Annars hellre dö! Trivs mannen ej i
hemmet, går han ut och glömmer alla själens ledsamheter hos någon
ungdomsvän och god kamrat. Men vi ha ingen annan än den ende.
Det sägs att kvinnans liv är utan fara, hon sitter hemma, mannen går i
krig. Falskt! Hellre vill jag stå i tre bataljer bak skölden än blott en gång
föda barn.
» Medea av Euripedes
Sparta
•
•
•
•
•
•
Kvinnor ansågs vara mest
frigjorda i hela Grekland
mer jämlikt med
männen.
Uppfostrades som pojkar
för att bli starka mödrar
Giftermål vid 14 – 15 år
gammal
Inte viktigt att läsa,
skriva
Deltog inte i politiken
men i det offentliga livet
genom kroppsövningar
Rom
• Kvinnans ställning kopplad till familjens.
Socialklass bestämmer.
• Kvinnor är medborgare men saknar politiska
rättigheter.
• Mer synliga än i Aten.
• Utbildning är viktig för adelskvinnor.
• Fadern är familjens överhuvud. Pater familias
• Rätten till egendom kopplad till barnafödande ( 3
barn för de som är föddfria, 4 för frigivna)
Äktenskap
• Äktenskap –
bara fria män
och kvinnor
kunde vara gifta
enligt lagen
• Gravstenar visar
lagliga
äktenskap och
gemenskap
mellan man och
hustru
Medeltiden
500 e.Kr. – 1500 e.Kr.
Kvinnor är synliga, men källmaterial är sparsamt
• Aktiv roll vid kristendomens införande Budskap att alla är lika i guds ögon är
tilltalande
• Lika viktigt att frälsa män som kvinnor
• Kvinnor fick stöd mot avlivandet av nyfödda
barn. Barnasjälar lika viktiga som vuxnas
Äktenskap
• Ett avtal mellan två individer som blev giltigt genom
prästens välsignelse och det följande ….
• Kvinnans samtycke var nödvändigt men,
• Kyrkan satte åldern för äktenskap vid 12 år för flickor
och 14 för pojkar. Tidigt äktenskap inom aristokratin
(eller i alla fall avtal om äktenskap) var vanligt.
• Men så tidiga äktenskap var inte bra för
bondehushållen. Paret var för ungt att sköta ett
hushåll.
• Enligt kyrkan blev äktenskap först giltigt när de nådde
vuxenålder.
• Kyrkan noga mellan barn födda inom och utom äktenskap.
Detta var en nyhet i Norden
• Många präster kringgick påbudet om celibat - hushållerskor var
konkubiner.
• Skilsmässa förbjudet – men det hindrande inte stormännen från att
byta hustru därför att den förste inte födde barn .
• Kyrkan införde äktenskapshinder i stället - äktenskapet var ogiltigt
om man var släkt med varandra
Kvinnans ställning svag
• Släkten kontrollerade hennes giftermål, bestämde storleken av och
innehållet av hemgiften.
• Kvinnans makt hängde ihop med släktens men var man ogift var
man omyndig. När man gifte sig blev maken hustruns målsman.
Kvinnan på landsbygden
Ställning berodde på böndernas status
• Gifte sig vid 20 år, barn med 2 -3 års
mellanrum. Levde till drygt 60 år om de inte
dog i barnsäng eller av sjukdom
• Gården var ett gemensamt företag. Hustrun
”fick lås och nyckel”
• Bilder där de jobbar sidan vid sidan, men hon
ansvarar för inomhus arbete och mannen för
utomhus.
Kvinnorna i städerna
• Många olika sätt att försörja sig
• Skrån - undantag när hantverkare dog – då
kunde hans änka driva verkstaden vidare.
• De flesta jobbade inom familjerna – de deltog
i verkstadsarbetet eller skötte
bodförsäljningen. Kvinnor kunde ha egen
yrkesverksamhet skild från mannen. Oftast
gällde det småhandel, tillverkning av livsmedel
Damerna med politisk och ekonomisk makt
• Kvinnor kunde ärva troner – erövra dem.
• Inte alltid fördelaktig att ärva en förläning. Men
om slottsherren drog ut på korståg var det frun
som skötte länet.
• Äktenskap var riskablare för damerna än för
bondkvinnan eftersom damerna inte ammade
barnen och därför kunde utsättas för tätare
graviditeter.
• Rika flickor giftes bort tidigt – inte säkert att de
skulle överleva en graviditet.
Heliga kvinnor
• Här kunde kvinnor och män ses som jämlikar
även om kvinnor inte kunde bli präster.
• Kvinnor i kloster, nunnor, hade hög status.
• Klostren var ganska öppna och fungerade som
skolor,
• en chans att ägna sig åt studier – litteratur,
konst, musik, läkekonst.
• Vissa klostren var ”stängda” som den svenska
Birgittas orden.
Jeanne d’Arc
En bondflicka som
börjat höra himmelska
röster, bland annat
från helgon som
uppmanade henne till
att rädda fosterlandet
från engelsmännen i
100-årskriget.
Hon brändes på bål av
engelsmännen för
häxkonster och
trolldom.
Trolldomsskräck
Djävlarna äro runt omkring dig. De
flyga i vädret såsom kajor och kråkor
och skjuta och kasta utan återvändo
efter oss. Där sväva de såsom skyn
över oss, flaxa och flyga allestädes
omkring oss såsom humlor i
oräkneliga hopar, låta ock ofta se sig
i lekamlig skepnad, draga fram
såsom eldslågor på himlen i
drakeskepnad eller andra skapelser.
Sedan hednisk tid associerades kvinnor
med trolldom och magi
• I den första nordiska trolldomsprocessen i
Bergen 1325 är det fråga om kärleksmagi.
• Av heliga Birgittas helgonprocess 1390 kan
man läsa att det inte var ovanligt att man
vände sig till en trolldomskunnig person för
känsliga problem.
Häxförföljelserna
tillhörde mest till 1500 – 1600 talen
• 1497 trycktes en bok Häxhammaren beskrevs hus man skulle känna igen en häxa.
• Tryckerikonst gjordes att texten blev tillgänglig
för en större krets.
• var som värst i de protestantiska länderna
• Den sista dödsdomen mot en häxa i Sverige
fälldes i Eskilstuna år 1704. Den sista
häxprocessen var på 1750-talet.
