Medier och klass Seminarium 1 december 2016 Plats: Clarion Hotel Örebro, Kungsgatan 14, Örebro Arrangör: Örebro universitet och Södertörns högskola Program 9.30‐10.00 Fika 10.00 Introduktion och presentation 10.15 David Machin: How IKEA kitchens have changed over 40 years: the neoliberalisation of domestic space 11.00 Göran Eriksson: Vi måste ta humor på allvar: om hur klass reproduceras genom det till synes triviala 11.45 Sofia Johansson: A class of their own? Celebrities from the perspective of social class 12.30: Lunch 13.15 Peter Jakobsson och Fredrik Stiernstedt: "Ideological representations of class on television: from welfarism to neoliberalism and beyond." 14.00 Linus Andersson: Content for consensus: Class community and lifestyle in local throwaways 14.45 Ulrika Holgersson: Populärkulturen och klassamhället – några linjer i den svenska kontexten 1900‐2016 15.30 Fika 16.00 Johan Lindell: Distinktioner i medievälfärdsstaten 16.45 Martin Danielsson: I nätverkssamhällets utkanter: digitala medier i ekonomiskt utsatta barnfamiljer. 17.30 – 18.15 (ca) Sammanfattning, diskussion om framtida samarbeten 18.30 Middag Övriga deltagare Sven Ross, Stockholms universitet Abstracts Content for consensus: Class community and lifestyle in local throwaways Linus Andersson, Halmstad University This paper presents an analysis of how local free newspapers (so called “throwaways”) represent images of a healthy and desirable lifestyle. The purpose is to understand how a symbolic community‐building media narrative negotiates/conceals dimensions of class and social conflict. The study is part of a larger, multi‐disciplinary project that uses a community studies‐inspired approach to research social challenges in Halmstad, a town on the Swedish west coast. Drawing on theories (and the theoretical controversy) from community studies, the paper employs critical discourse analysis on the content from two local free‐of‐charge weekly newspapers that are delivered to all households in Halmstad. The argument is that the free local newspaper holds a unique position in the media landscape as the only outlet that reaches all households, and as such serves as a valuable object of study of the construction of community consensus. The paper ends with a discussion about relations between class and community. Vi måste ta humor på allvar: om hur klass reproduceras genom det till synes triviala Göran Eriksson, Örebro universitet Med utgångspunkt i en serie analyser av svensk reality TV argumenterar jag för att det som framstår som något trivialt och löjeväckande måste tas på allvar. Humor och ironi måste analyseras med avseende på dess ideologiska kraft. Argumentationen tar utgångspunkt i Andrew Sayers teorier om de moraliska implikationerna av klass och att känslor positionerar oss till det vi upplever. Avund eller avsky säger något hur vi positionerar oss till det vi iakttar; att skratta åt någon/något är ett sätt att dra gränser till vad som är mindre önskvärt, medan att skratta med någon skapar samhörighet och sociala band. Med exempel från Reality TV‐
program som Ullared och En stark resa med Morgan och Ola‐Conny visar jag i detaljerade analyser hur en medelklassblick som förlöjligar arbetarklassen skapas. Populärkulturen och klassamhället – några linjer i den svenska kontexten 1900‐2016 Ulrika Holgersson, Lunds universitet Den massmediala populärkulturen, till exempel i form av veckopress, spelfilm och TV, har under lång tid varit en viktig arena för förhandlingar kring identiteter och erfarenheter av klass. Utifrån min egen forskning ska jag i denna presentation försöka dra några linjer i den svenska utvecklingen från sekelskiftet 1900 till idag. Utgångspunkten är det tidiga 1900‐
talets dampress, situerad i ett liberalt sammanhang, där man tydligt skiljde mellan ”hög och låg”, ”sämre och bättre”, men där också arbetarklassen kunde lyftas fram som ett ideal. Därefter uppehåller jag mig vid 1930‐ och 40‐talens kommersiella spelfilm, som kan läsas som ett uttryck för folkhemmets nya samhällskontrakt med dess ideal av klassutjämning och klassamarbete. Till slut ställer jag några frågor om både det förflutna och framtiden utifrån dagens reality‐TV och sociala medier, till synes präglade av ett nyliberalt paradigmskifte och därmed en återgång till ett individualistiskt självhjälpstänkande. Fanns det under 1900‐talet ett typiskt svenskt sätt att gestalta klass i populärkulturen som kan kopplas till "den svenska samhällsmodellen" och håller detta på att försvinna? Ideological representations of class on television: from welfarism to neoliberalism and beyond Peter Jakobsson och Fredrik Stiernstedt, Södertörns högskola I vår artikel presenteras en analys av hur människor med olika klassbakgrund och kön representeras i svensk television. Studien har en historisk dimension och jämför åren 1982 och 2015. Ett tydligt resultat är att kvinnor spelar en större och mer betydande roll i dagens television än 1982, samtidigt som det fortfarande finns en manlig dominans i mediet. Ett annat resultat är att representationen gällande social klass ser ungefär likadan ut vid båda undersökningstillfällena och att människor från arbetarklassen har en marginaliserad och undanskymd roll i TV‐utbudet. Hur kommer det sig att kvinnors representation i TV‐mediet har förbättrats under de senaste decennierna och varför är personer från arbetarklassen lika underrepresenterade idag som för trettio år sedan? Dessa frågor belyses utifrån dels samhälleliga och ideologiska förändringar under perioden och dels utifrån förändringar i TV‐
mediet och på TV‐marknaden. A class of their own? Celebrities from the perspective of social class Sofia Johansson, Södertörn University There is little doubt of the continued prevalence of celebrity within contemporary life. Celebrities are prominent in the news, they dominate parts of the magazine market as well as the reality TV genre, and the rise of social media have provided prolific platforms for the construction and dissemination of fame. With the ubiquity of celebrity as a contemporary cultural phenomenon, the last couple of decades have seen an expansion in the academic interest in the subject, with scholars ‘taking seriously’ matters that would previously have been regarded as too trivial for academic analysis; highlighting, for instance, the connection between the spheres of entertainment and politics, and between famous individuals and their social context. Yet, analyses of social class as an analytical concept is still scarce in this field. How does celebrity culture, for instance, relate to issues of social inequality, social mobility and hierarchies of influence? In this paper, I will address these questions by attempting to provide a general analytical framework for understanding celebrity through the prism of social class, focusing on celebrity as a contemporary, mediated, phenomenon, and in relation both to massmedia and networked media. Distinktioner i medievälfärdsstaten Johan Lindell, Karlstads universitet Min presentation bygger på min pågående forskning om nyhetskonsumtion och klass. Jag inleder med en genomgång av en studie där jag tillsammans med Jan Fredrik Hovden anammat Bourdieus analytiska strategi (ur Distinction) för att förstå relationen mellan social position och medieorienteringar. Med hjälp av SOM‐data skapar vi ett ”rum av sociala positioner” i det samtida Sverige i vilket vi projicerar olika mediepraktiker och mediepreferenser. Resultaten påvisar en ”homologi” mellan rummet av sociala positioner och rummet av mediepraktiker och mediepreferenser. Denna bild förstärks av analyser av fokusgruppintervjuer som genomförts med ungdomar från olika sociala positioner. Grupper med olika existensvillkor drar kulturella gränser gentemot varandra genom smaken/avsmaken för nyheter och den normativa ordning som existerar kring journalistik, allmänbildning och politisk information. How IKEA kitchens have changed over 40 years: the neoliberalisation of domestic space David Machin In this presentation I look first at how the IKEA kitchen has changed over 40 years and then at a number of current Swedish IKEA kitchen commercials. Earlier kitchens from the 1970s are in a sense highly personal. IKEA sells items you can place in your kitchen along with your own things. Later the kitchen becomes highly functionalised, where you buy the whole kitchen. Lifestyle marketing comes in and rigid bare fitted, contained, kitchens are shown with a few items which indicate taste. After the mid 2000s, the kitchen transforms to become a flexible social space. The level of design detail increases dramatically. Materials shift to the natural and the authentic. And the kitchen becomes aligned with solutions to self‐management issues. Caring for children, meeting complex family needs, being creative, socialising with colleagues. Yet all of these things are framed in highly individualised terms. I use the examples to talk about how such commercials and designs sanction and evaluate certain kinds of behaviours and identities, specifically thinking about social class and the suppression of wider social relations. Such commercials and marketing must be placed alongside other media which in turn deligitimizes working class practices and identities which do not sit alongside this sense of self management.
