4.5.1 Översiktlig kalkyl över en försörjningskedjas utsläpp av koldioxid

4.2.1 Beräkna utsläppen av svaveldioxid
Fartyget Båt transporterar gods mellan Göteborg och hamnen i Rotterdam, avståndet är 120
mil. Faryget färdas i en snitthastighet på 14 knop. Bränsle är vanlig bunkerolja, 1100 l/h
behövs för att driva fartyget framåt i denna hastighet. Densiteten på bunkeroljan 0,9 kg/l,
svavelinnehållet är 2,7 vikt-%. Börja med att beräkna den totala bränsleförbrukningen, TFC.
Beräkna sedan utsläppen av svaveldioxid för denna sträcka. 1 nautisk mil [nm] = 1,852 km.
Bunker FC = 1100 liter/timme
Densitet,  = 0,9 kg/l
SC = 2,7 vikt-% = 27 000 [ppm-vikt]
=> Bunker FC =1100 [l]*0,9 [kg/l] = 990 kg
V= 14 knop (nm/h)
S = 1200 km
S=1200/1,852=648 nm
T=S/v=648/14=46,3h
TFC = 990*46,3h= 45837 kg => 45837 kg /0,9 kg/l = 50930 L
Svavelinnehåll = 27000 ppm
SO2 = svavelinnehåll (sc) ×  × atommassa SO2/atommassa S)
• SO2 = 27000/1000000× 0,9 × (32+16+16/32) = 0,0486 kg/l = 48,6 g/l
• 50930 l x 48,6 g/l =2475198 g SO2 => 2475 kg SO2
4.2.2 Beräkna utsläppen av svaveldioxid
Beräkna utsläppen av svaveldioxid per liter bunkerolja. Densiteten är 0,9 kg/l och
svavelinnehållet är 1 vikt-%.
Svar:
Densitet,  = 0,9 kg/l
SC = 1 vikt-% = 10 000/1 000 000[ppm-vikt] => 1/100
Atommassa [u]
S = 32
O = 16
SO2 = SC ×  × (32+16+16)/32 = SC ×  × 2
[kg SO2/l]
SO2=SC ×  × 2 [kg SO2/l] = (1/100)x0,9 x 2=0.018 [kg/l] =18 [g/l]
Alternativ kalkyl
SO2=SC ×  × 2 [kg SO2/l] = 0,9 x (10 000/1 000 000) x 2=0.018 [kg/l] =18 [g/l]
4.2.3 Beräkna utsläppen av koldioxid
Beräkna utsläppen av koldioxid per liter diesel med Dieseltypen Miljöklass 1 under antagande
att 100 % oxideras.Kolinnehåll i miljöklass 1–diesel är 0,692 kg/l.
Svar:
CO2= kolinnehåll (C) x ((12+16+16)/12)
Kollinnehåll [kg/l]
Mk1
0.692
CO2 = 0.692 x 44/12 = 2,54 [kg/l]
4.4.1 Visa hur fyllnadsgrad påverkar klimatprestanda för en lastbil
Företaget Transport AB experimenterar med olika fyllnadsgrader i sina bilar för att se hur det
påverkar bränsleförbrukning och utsläpp av koldioxid. Lastbilen har en lastkapacitetpå 10 ton.
Vid tre olika observationer gavs följande resultat:
Last [ton]
3
6
9
Bränsleförbrukning [l/km]
0,2
0,22
0,25
Den diesel som används är samma typ som i övningen innan, alltså miljöklass 1. Därför kan
ni använda 2,54 kg/l som conversionfactor, avrundat för att inte underskatta miljöpåverkan till
2600 g/l.
A) Visa relativa utsläpp av CO2/tonkm
B) Visa i graf hur dessa är koppladetillfyllnadsgrad
Rättsvar
Last
(ton)
Tonkm (Antag sträcka 1
CO2 (g/l) km)
CO2 (g/tonkm) (FC*CO2)/tonkm Fyllnadsgrad (%)
0,2
2600
3
173
30%
0,22
2600
6
95
60%
0,25
2600
9
72
90%
FC (l/km)
3
6
9
100
90
Fyllnadsgrad [%]
80
70
60
50
40
30
20
10
0
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
200
CO2 [g/tonkm]
4.4.3. Beräkna en dedikerad transports utsläpp av koldioxid
Ett åkeri erbjuder en kund en full lastbilstransport med 400 stycken gunghästar till
Byköping från Ladvika. Hur stora blir utsläppen av koldioxid per gunghäst? Redovisa hela
kalkylen.
- Sträckan är 28 mil
- Lasten är 20 ton
- Bränsleförbrukningen är 3,5 liter per mil vid 20 tons last
- Bränsleförbrukningen är 3,0 liter per mil vid tom lastbil
- Bilen har ingen möjlighet att få returlast och har sin hemmabas i Ladvika
- Drivmedel är diesel Mk 1, med utsläpp av koldioxid med 2,6 kg/l
Redovisa hela kalkylen och motivera ert svar
Svar:
Fakta
Antal gunghästar
Total vikt
FC (20 ton)
FC (0 ton)
CO2 MK1
Sträcka
400
20
3.5
3
2.6
28
stycken
ton
[l/mil]
[l/mil]
[kg/l]
[mil]
Till Byköping
Till Ladvika
CO2 = 28 * 3,5 * 2,6 [kg CO2]
CO2 = 28 * 3 * 2,6 [kg CO2]
Till Byköping
Till Ladvika
Summa
CO2 [kg CO2]
254.8
218.4
473.2
CO2/gunghäst
1.2 [kg/styck]
Företaget får betala för hela returresans utsläpp.
Alternativ kalkyl baserad på transportarbete [tonkm]
Fakta
Antal gunghästar
Total vikt
FC (20 ton)
FC (0 ton)
CO2 MK1
Sträcka
Fyllnadsgrad
400
20
3.5
3
2.6
28
50
stycken
ton
[l/mil]
[l/mil]
[kg/l]
[mil]
[%]
Nyckeltal [CO2/tonkm] = (FCgenomsnitt * CO2 MK1)/(Tot vikt * Fyllnadsgrad)
Nyckeltal [CO2/tonkm]
84.5
Transportarbete/häst [tonkm]
14
Utsläpp per häst [kg]
1.2
Kompletterande förklaring:
Nyckeltal CO2 (g/tonkm) = (0,325 * 2600) / 20 *0,5) = 84,5 g CO2
Tranportarbete/häst = (Vikt(ton) * sträcka (km)) / antal hästar = (20*280)/400 = 14
tonkm/häst
Utsläpp per häst = 84,5 * 14 = 1183 g => 1,2 kg CO2
Att notera i svar
Redogör för eventuella antaganden
Redovisa resultat där även kalkylens avgränsningar och brister diskuteras
Var noga med enheter då dessa lätt blir fel.
Redovisa inte svaret med många värdesiffror avseende övergripande flödesanalyser (exempel
1,2,3 och 5) utan avrunda eftersom kalkylerna generellt är rätt översiktliga
4.5.1 Översiktlig kalkyl över en försörjningskedjas utsläpp av koldioxid
Matkedjan K har sedan flera år etablerat flera produkter under det egna varumärket Blågult
för olika livsmedel och andra produkter. De låter producera dessa varor runt om i världen för
att sedan ta dessa till deras svenska centrallager. K har nu inför kommande sommar bestämt
att prova om marknaden skulle uppskatta en solstol av det egna varumärket. De tänker låta
producera stolens delar i Kina för att sedan transportera dessa till ett lager i Rotterdam.
Därefter ska de transporteras till K:s centrallager i Jönköping med internationell fjärrgående
lastbil. Från centrallagret ska stolen transporteras till alla K:s varuhus med stora
distributionslastbilar med ett genomsnittligt avstånd på 30 mil.
Stolen delar väger: Ben: 4 kg och duk: 0,5 kg, Delarna läggs i en låda där kartongvikten är 1
hg.
Från fabrik till hamnen i Kina är det 100 mil där transport sker med en fjärrgående
internationell lastbil. Från hamnen i Kina till Rotterdam med containerfartyg är det 10 525
NM1. En sjömil är 1,852 km. Från Rotterdam till Jönköping är det 1133 km. Frågan är nu vad
en stol innebär för mängd koldioxidutsläpp från transporterna. Transporterna behöver inte
hållas tempererade. K har också bestämt sig för att göra två kalkyler. En där klimateffekten av
1
Nautical mile = sjömil
enbart transporterna inkluderas och en där även infrastrukturen inkluderas. Notera att
tabellvärden för infrastruktur är faktorer i förhållande till utsläpp för respektive
transportmedel.
Använd fordon som finns presenterade i tabell nedan.
Ställ upp en tydlig kalkyl vars olika steg lätt kan följas. Redogör för dess avgränsning.
Diskutera därefter kortfattat svaret och belys de svagheter som kalkylen har.
Beräkningsunderlag
Transportmedel
Fyllnadsgrad [%]
Paketbil i stadstrafik
50
Liten distributionslastbil
50
Stor distributionslastbil
50
Internationell dragbil med trailer
60
Internationell dragbil med megatrailer
60
Bulkbil för intransport
50
Svensk fjärrbil
70
Svensk fjärrbil
70
Eltåg med förnybar el
50
Eltåg EU-25
50
Dieseltåg
50
Genomsnittståg (83% el/17% diesel)
50
Containerfartyg
60
Feeder
60
Färja
50
Flyg Pax
50 - 100
Flyg Freight
50 - 100
Lastkapacitet
1,5 ton
5 ton
10 ton
26 ton, 33 ppl
26 ton, 40 ppl
26 ton
40 ton, 48 ppl
40 ton, 96 ppl
1000 ton
1000 ton
1000 ton
1000 ton
10000 TEU
1100 TEU
3000 lanemeter
20 - 112 ton
20 - 112 ton
g/tonkm
458
243
200
59
59
98
45
45
0.003
14
21
15
10
12
56
600
470
Thermotillägg
1.3
1.3
1.3
1.3
1.3
1.3
1.3
1.3
1.4
1.4
1.4
1.4
1.4
1.4
1.3
1
1
Infra + tranpordon
1.15
1.15
1.15
1.15
1.15
1.15
1.15
1.15
5
1.3
1.3
1.3
1.2
1.2
1.2
1.05
1.05
Rätt svar
Blågult
Beskrivning
Från tillverkning till hamn
Container till Rotterdam
Rotterdam till Jönköping
Jönköping till varuhus
Infrapålägg g CO2/stol
Fordon
Sträcka (km) Massflöde (ton) CO2/tonkm
59
8.85
Internationell dragbil (70%)
1000
0.0046
10
2
Containerfartyg
19492
0.0046
59
8.85
Internationell dragbil (70%)
1133
0.0046
30
Stor distributionsbil (50%)
300
0.0046
200
g CO2/stol
312
1076
354
317
271
897
307
276
2059
1752
Ca 2 kg CO2 inklusive infrastruktur respektive 1,8 kg CO2 exklusive infrastruktur
Osäkerheter att diskutera
- Lasten
- Fyllnadsgrad
- Sträckan
- Bränsleförbrukningen
-Bränsletyp
4.5.2 Översiktlig kalkyl över en försörjningskedjas utsläpp av koldioxid
Matkedjan Scoop har sedan flera år etablerat flera produkter under det egna varumärket
Blågult för olika livsmedel. De låter producera dessa varor runt om i världen för att sedan ta
dessa till deras svenska centrallager.
Scoop har nu inför julen bestämt sig för att pröva leveranser av apelsiner direkt från odlare
som har miljömärkta apelsiner. Eftersom Scoops kunder anses miljöorienterade har ledningen
bestämt att samtliga apelsiner på butikshyllan ska utöver pris redovisa utsläpp av
transporternas koldioxidutsläpp per kilo från odlingen.
Frågan är nu vad ett kilo apelsin innebär i form av mängd koldioxidutsläpp från transporterna
per kg apelsin från Brasilien. Använd fordon som finns presenterade i tabell nedan.
Transporterna inkluderar lastbil från odling till hamn som sker med en stor distributionslastbil
för en sträcka av 85 km. Från hamn sker sjötransport i container med ett containerfartyg till
Rotterdam där sträckan är 10 056 km. Från Rotterdam transporteras apelsinerna i container
med en Feeder till Helsingborg med sträckan 1050 km. Från den svenska hamnen
transporteras sändningen till ett centralt frukt- och gröntlager med en stor distributionsbil där
sträckan är 15 km. Från det centrala lagret går apelsinerna till Scoops centrallager på sträckan
48 mil med en svensk fjärrbil. Från detta lager transporteras apelsinerna med en svensk
fjärrbil till deras stora butik dit det är 6 mil.
Notera att hela transportkedjan är kyld. Notera vidare att Scoop vill att även klimateffekten
från infrastrukturen ska inkluderas.
Ställ upp en tydlig kalkyl vars olika steg lätt kan följas. Redogör för dess avgränsning.
Diskutera därefter kortfattat svaret och belys de svagheter som kalkylen har.
Beräkningsunderlag
Transportmedel
Fyllnadsgrad [%]
Paketbil i stadstrafik
50
Liten distributionslastbil
50
Stor distributionslastbil
50
Internationell dragbil med trailer
60
Internationell dragbil med megatrailer
60
Bulkbil för intransport
50
Svensk fjärrbil
70
Svensk fjärrbil
70
Eltåg med förnybar el
50
Eltåg EU-25
50
Dieseltåg
50
Genomsnittståg (83% el/17% diesel)
50
Containerfartyg
60
Feeder
60
Färja
50
Flyg Pax
50 - 100
Flyg Freight
50 - 100
Lastkapacitet
1,5 ton
5 ton
10 ton
26 ton, 33 ppl
26 ton, 40 ppl
26 ton
40 ton, 48 ppl
40 ton, 96 ppl
1000 ton
1000 ton
1000 ton
1000 ton
10000 TEU
1100 TEU
3000 lanemeter
20 - 112 ton
20 - 112 ton
g/tonkm
458
243
200
59
59
98
45
45
0.003
14
21
15
10
12
56
600
470
Thermotillägg
1.3
1.3
1.3
1.3
1.3
1.3
1.3
1.3
1.4
1.4
1.4
1.4
1.4
1.4
1.3
1
1
Infra + tranpordon
1.15
1.15
1.15
1.15
1.15
1.15
1.15
1.15
5
1.3
1.3
1.3
1.2
1.2
1.2
1.05
1.05
Rätt svar
Blågult
Beskrivning
Från odling till hamn
Container till Rotterdam
Rotterdam till Helsingborg
Helsingborg till centrallager
Till Scoops centrallager
Till butik
Infrapålägg g CO2/kg apelsin
Fordon
Sträcka (km) Massflöde (ton) CO2/tonkm
Termopålägg
200
30
25
Stor distributionsbil (50%)
85
0.001
60
10
2
161
Conatinerfartyg
10056
0.001
4
12
2.4
20
Feeder
1050
0.001
4.8
30
4
Stor distributionsbil (50%)
15
0.001
200
60
6.75
31
Svensk fjärrbil (70 %)
480
0.001
45
13.5
6.75
4
Svensk fjärrbil (70 %)
60
0.001
45
13.5
245
245 g =>Ca0,25 kg CO2/ kg apelsiner
Osäkerheter att diskutera
- Lasten
- Fyllnadsgrad
- Sträckan
- Bränsleförbrukningen
-Bränsletyp