Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Enskild motion
Motion till riksdagen 2015/16:2138
av Olof Lavesson m.fl. (M)
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Förslag till riksdagsbeslut
1.
Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om 64 miljoner kronor till
Idrottslyftet för arbete med integration och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsning på idrott på
fritis och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om 10 miljoner kronor till
Skapande skola för att även omfatta förskolan och tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsning på
säkerhetshöjande insatser för trossamfund och tillkännager detta för regeringen.
Sammanfattning
Moderaterna prioriterar barn och ungas rätt till kultur och idrottande. För att nå alla barn
och unga satsar Moderaterna på reformer som riktar sig direkt mot skolan, såsom
Skapande skola, Idrottslyftet och Idrott på fritis. Vidare säger Moderaterna nej till
ytterligare skattehöjningar för biosektorn och ger extra stöd för skyddsåtgärder för
religiösa lokaler.
Politik hänger ihop. Regeringens politik med höjda arbetsgivaravgifter slår hårt mot
kulturen och kulturnära näringar. Framför allt genom att det leder till kraftigt ökade
kostnader för såväl kulturen som idrotten, men också genom att människors benägenhet
2017-07-14 15:13
att konsumera kultur minskar när det ekonomiska utrymmet också gör det. Kulturen får
inte reduceras till att bli en tävling vem som ger mest i bidrag. Kulturen är en del av
helhetenen och måste också sättas in i en större politisk kontext.
Anslagsanvisning
Tabell 1. Moderaternas förslag till anslag för 2016 uttryckt som differens gentemot
regeringens förslag (tusental kronor).
Anslagsförslag 2016 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid
Tusental kronor
Ramanslag
1:1
1:2
1:3
1:4
1:5
1:6
1:7
2:1
2:2
2:3
3:1
3:2
3:4
4:1
4:2
4:3
4:4
5:1
5:2
6:1
7:1
7:2
7:3
8:1
8:2
8:3
8:4
8:5
8:6
9:1
9:2
10:1
11:1
11:2
11:3
11:4
Statens kulturråd
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete
Skapande skola
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
Bidrag till regional kulturverksamhet
Myndigheten för kulturanalys
Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus,
Drottningholms slottsteater och Voksenåsen
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
Statens musikverk
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
Myndigheten för tillgängliga medier
Institutet för språk och folkminnen
Statens konstråd
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
Nämnden för hemslöjdsfrågor
Bidrag till bild- och formområdet
Konstnärsnämnden
Ersättningar och bidrag till konstnärer
Riksarkivet
Riksantikvarieämbetet
Bidrag till kulturmiljövård
Kyrkoantikvarisk ersättning
Centrala museer: Myndigheter
Centrala museer: Stiftelser
Bidrag till vissa museer
Riksutställningar
Forum för levande historia
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa
kulturföremål
Nämnden för statligt stöd till trossamfund
Stöd till trossamfund
Filmstöd
Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet
Statens medieråd
Regeringens
förslag
43 715
345 966
185 533
38 775
9 851
1 314 576
15 500
989 425
188 586
111 209
137 715
119 183
58 876
8 253
32 942
11 498
28 065
20 105
380 865
375 402
218 192
250 505
460 000
1 105 458
250 670
50 010
43 543
54 954
80
9 837
91 894
334 644
20 719
2 703
383
18 307
Avvikelse från
regeringen (M)
−150 000
−15 000
−80 000
+3 000
−25 000
2
11:5
12:1
12:2
13:1
13:2
13:3
13:4
13:5
13:6
14:1
14:2
14:3
15:1
Stöd till taltidningar
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet
Stöd till idrotten
Bidrag till allmänna samlingslokaler
Bidrag för kvinnors organisering
Stöd till friluftsorganisationer
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
Insatser för den ideella sektorn
Bidrag till folkbildningen
Bidrag till kontakttolkutbildning
Särskilda insatser inom folkbildningen
Lotteriinspektionen
Nya anslag
Justerad PLO-uppräkning
Summa
49 156
39 346
278 440
−25 000
1 902 811
32 164
28 163
47 785
15 000
24 758
3 811 928
37 733
50 000
49 312
−133 000
13 694 535
−641 000
−166 000
−50 000
Politikens inriktning
Skapande skola är alliansregeringens största kulturpolitiska reform och tillhör kärnan
i Alliansens kulturpolitik. Den ger barn och unga tillgång till kultur och eget kreativt
skapande, samtidigt som reformen breddar arbetsmarknaden för professionella
kulturarbetare. Skapande skola har succesivt byggt ut från att först omfatta årskurserna
7–9 till att nu omfatta hela grundskolan, inklusive förskoleklass. Moderaterna föreslår
nu att satsningen tillförs ytterligare 10 miljoner så att Skapande skola omfattar även
förskolan.
Alla kommuner har någon gång sökt och beviljats medel från Skapande skola, två
tredjedelar av alla kommuner har beviljats bidrag under fem av de sex år som satsningen
har funnits. År 2014 omfattade Skapande skola drygt 770 000 eleve, vilket innebär att
cirka en halv miljon fler barn som tar del av Skapande skola än de kommunala
kulturskolornas verksamhet. Dessa två verksamheter får dock aldrig ställas mot
varandra utan är istället kompletterande delar av Alliansens gemensamma ambition att
ge alla barn, oavsett socioekonomisk och kulturell bakgrund, tillgång till
kulturupplevelser. Det är glädjande att regeringen, efter att i opposition kritiserat
reformen, nu valt att se dess förtjänster och vill bygga vidare på reformen.
Bygga ut och fokusera Idrottslyftet mot integration
Sedan 2007 har Idrottslyftet funnits. Huvudinriktningen är att öppna dörrar till idrotten
för fler barn och ungdomar, utveckla verksamheten för att fler ska kunna idrotta längre
upp i åldrarna samt att arbetet ska utgå från ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv.
Idrottslyftet uppgår 2015 till 500 miljoner kronor årligen och ska hjälpa idrottsrörelsen
3
att öppna dörrar för fler, genom att arbeta med att utveckla förbund och föreningar, öka
tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer, rekrytera och utveckla ledare och
att samverka med skolan.
Alliansregeringen har betonat att den fortsatta inriktningen av Idrottslyftet ska ha en
nära koppling till skolans arbete och även stödja andra typer av motionsaktiviteter än
idrott, i syfte att nå fler barn och ungdomar, särskilt flickor och barn med
invandrarbakgrund. Detta för att uppnå målet att alla barn och unga ska vilja och kunna
motionera. Moderaterna vill i linje med detta fortsätta satsningen på Idrottslyftet i stort
och inom ramen för reformen särskilt prioritera integration. Vi föreslår att Idrottslyftet
tillförs 64 miljoner extra i anslag för detta ändamål.
Idrott på fritis
Idrott och fysisk aktivitet är viktigt. Den organiserade idrotten, som bedrivs efter skoltid
genom klubbar och ideellt arbetande ledare, gör ett fantastiskt jobb, men når inte alla.
Därför föreslår Moderaterna ett samarbete mellan fritidshemmen och
Skolidrottsförbundet i form av förbundets föreningar. Vi föreslår en satsning på 10
miljoner kronor årligen för att Skolidrottsförbundet ska kunna bygga upp den
verksamhet som krävs för att kunna erbjuda alla barn fysisk aktivitet efter egen
förmåga.
Svensk filmpolitik
Svensk film finansieras sedan femtio år tillbaka genom ett filmavtal där en rad olika
intressenter bidrar. Regeringen har nu beslutat att riva upp detta avtal men utan att
redovisa någon alternativ idé till finansiering undantaget höjd moms på biobiljetter.
Detta skulle slå hårt mot mindre biografer ute i landet, biografer som redan drabbats av
regeringens skattehöjningar på anställda under 25 år. Moderaterna säger därför nej till
den föreslagna momshöjningen på biobiljetter.
Säkerhet för trossamfund
Vi lever i en orolig tid. I sin mest extrema form finns det de som väljer att vända
demokratin ryggen till förmån för politisk och/eller religiös extremism. Andra väljer att
verka i det fördolda genom att i sin närmiljö begränsa bland annat kvinnors rätt till
jämställdhet och frihet. Våldsbejakande extremism måste, utöver rättsväsendets insatser,
mötas med förebyggande åtgärder och en fungerande avhopparverksamhet. Det behövs
ett nära samarbete mellan de offentliga, privata och ideella delarna av Sverige. Sverige
ska vara ett samhälle fritt från hot, våld och diskriminering.
4
Hoten och de fysiska attackerna på synagogor, kyrkor och moskéer i Sverige har ökat.
För att stärka säkerhetsarbetet i och kring religiösa byggnader satsar Moderaterna
10 miljoner kronor extra per år.
Olof Lavesson (M)
Cecilia Magnusson (M)
Saila Quicklund (M)
Eva Lohman (M)
Isabella Hökmark (M)
5