Rapport från Läskonferensen 2017:
Att utveckla självständiga läsare, Sociala medier, källkritik och nätets vandringssägner,
Låt språket bära och Locka till läsning var rubrikerna på årets föreläsningar på
Läskonferensen på Waterfront Congress Center i Stockholm. För elfte året i rad
arrangerade Natur & Kultur en dag om läs- och skriv-utveckling för lärare i
förskoleklass till årskurs 6.
För dig som inte hade möjlighet att närvara, eller för dig som vill fräscha upp minnet följer här ett kort
referat av de olika föreläsningarna.
Att utveckla självständiga läsare
Förmiddagen var vikt åt den amerikanska läsforskaren och huvudtalaren Gravity Goldberg. Under
rubriken Developing Independent Readers inledde hon med att tala om hur viktigt det är att vi
skapar ett positivt och utvecklande tankesätt i klassrummet. Eleverna måste förstå att framgång
skapas genom hårt arbete och inte vara rädda för att anstränga sig, utan förstå at t det är
mödan värt att kämpa sig till kunskaper och färdigheter;
- Everything is not joyful to learn, but everything will be when we are making an effort, sa
Goldberg.
“Mindset is deeply linked to independece”
Många elever tror att det inte kan göra något för att påverka sitt lärande och kämpar därför
inte eller ser utmaningar som någonting negativt. Det måste vi ta ur dem.
- You should entertain the problems rather than avoiding them , poängterade hon, och menade
eleverna måste ha en metakognition genom att tänka på vad de tänker. Genom att verkligen
tänka på vad man faktiskt fått ut av texten löser man många problem, samtidigt som man
klargör vad man inte har förstått.
Låt hjärnan arbeta
Hjärnan behöver utmaningar för att utvecklas. Därför ska man, menade Goldberg, inte ge rätt
svar till eleverna när de frågar.
-We think we are helping them but we are not. We are doing the opposite. Struggle is important
and needed. Step back and let them try to solve the problem on their own.
Genom att ge varje elev en lagom utmaning och sedan coacha dem genom den, lär de sig att
lösa problemen på egen hand. Ställ frågor om texten, se vad de inte förstår och uppmuntra dem
att läsa texten igen med fokus på vad de inte förstod.
Utforskare, spegel, förebild och mentor
Andra halvan av föreläsningen ägnade Goldberg åt att ge handfasta tips om hur man kan gå till
väga i klassrummet. Främst talade hon om de s.k. läsar- workshops som hon och hennes team
utvecklat. I enskilda samtal om läsningen ställer läraren frågor utifrån 4M -principen; Miner,
Mirror, Model, Mentor. Förenklat innebär det att läraren genom att inta olika roller i samtalet
ställer frågor och samtalar med eleven om texten. I den svenska översättningen av hennes bok
Att utveckla självständiga läsare översätts det med att läraren skall inta rollerna som:
- Utforskare: Lär känna dina elever och kartlägg deras förkunskaper
- Spegel: Ge återkoppling som stärker elevernas dynamiska mindset
- Förebild: Modellera hur en god läsare gör
- Mentor: Visa eleverna på nya lässtrategier och upplevelser
Slutligen pläderade Goldberg för att eleverna sammantaget behöver läsa 2 timmar om dagen för att bli
duktiga och sjävständiga läsare. Självklart behöver det inte ske vid ett och samma tillfälle och i ordet
läsande inbegrips också rollspel eller dramatiseringar av texterna.
- Let the reading be playful, because happiness creates success, avslutade Goldberg sin föreläsning.
Prisutdelning
Ingvar Lundbergpriset till Barbro Westberg
För fjärde året delades Ingvar Lundbergpriset ut och i år gick det till pedagogen och författaren Barbro
Westlund för sina banbrytande insatser för undervisning i läsförståelse. Juryns motivering löd bl.a. att
”Barbro Westlund inspirerar och ger konkreta verktyg och har bidragit till att höja hela lärarkårens
beredskap att undervisa i läsförståelse.”
En mycket rörd pristagare talade varmt om sin förebild Ingvar Lundberg och betonade vikten av ”att
förvalta allt det han lärde oss.”
Sociala medier, källkritik och nätets vandringssägner
Vandringssägner på nätet
Journalisten och författaren Jack Werner var näste talare på agendan. Han är främst känd för sitt arbete
med sajten Viralgranskaren som har till uppgift att granska och analysera nyheter och
internetfenomen som blir virala genom sociala medier.
Han berättade att många klassiska vandringssägner går igen i ny tappning på nätet. Med flera
aktuella exempel visade han historier som till och med har sin bakgrund från 1800 -talet. Det
paradoxala är att dessa virala skrönor numera tas upp av traditionella medier på
nyhetsagendan.
- Vad är det som gör att vi sprider berättelserna och vad säger det om vår tid? undrade Werner
och svarade själv på frågan:
- Rädslan gör att putsar av gamla historier som erbjuder en knorr eller ett syfte som passar med
våra föreställningar och rädslor.
Lär känna berättelserna och faktagranska
Werner uppmanade oss alla att lära oss känna igen berättelserna, eller åtminstone lära oss att
genomskåda dem. Ofta handlar de om någon extremt känd person som t.ex. Zlatan. En sådan
person som vi inte kan få tag på för att fråga om historien stämmer. Eller så har de något
ideologisk syfte som t.ex. att smutskasta invandrare.
- Leta efter namn, bilder, platser, tidpunkter eller källhänvisningar och analysera
trovärdigheten, avslutade han och tipsade samtidigt om webbsidan Snopes som tar upp aktuella
virala historier.
Låt språket bära
Genrepedagogik bra för sva-elever
Britt Johansson som är mellanstadielärare i flerspråkiga Rinkeby berättade om sina erfarenheter
av och goda resultat genom genrepedagogik enligt Cirkelmodellen. Metoden skapades av
Pauline Gibbons i Australien för trettio år sedan, och hade då som mål att utveckla elevers läs och skrivförmåga oavsett socioekonomisk bakgrund.
Cirkelmodellen i fyra steg
I stora drag handlar cirkelmodellen om att först bygga på elevernas förkunskaper, därefter
studera texter i grupp inom en viss genre. Sedan skriver man en gemensam text i gruppen innan
eleven slutligen själv skriver en egen text i samma genre. Allt genomsyras sedan av for mativ
bedömning. Ett exempel på läromedel enligt Cirkelmodellen är Klara svenskan.
Locka till läsning
Urban fantasy för läsovana
Dagen avslutades med att författaren Ingela Korsell och illustratören Henrik Jonsson berättade
om arbetet bakom ungdomsböckerna i Pax-serien. Ingela Korsell berättade att hon och
deckarförfattaren Åsa Larsson fick idén till bokserien när Pisa -undersökningen 2012 visade på
sämre läsförmåga hos svenska elever.
- Vi ville locka till läsning för läsovana och funderade på vad vi själva gillade för böcker när vi
var i 10-årsåldern, och det var ju faktiskt skräck och spänning, sa hon.
Högt tempo utan avkall på storyn
Böckerna får max vara 200 sidor, ska ha korta kapitel och ett rakt och enkelt språk. Men bara
för att man skalar av det onödiga betyder inte det att man behöver göra avkall på berättelsens
komplexitet menar hon.
- I Paxserien behandlas ‒ förutom skräck och spänning ‒ många tunga ämnen som vi har lättat
upp genom att blanda in humor och skratt sa hon, och berättade vidare att en viktig faktor till
framgången är att språket känns ungdomligt och relevant, vilket hon låter en klass hemma i
Mariefred får kontrollera.
Svart-vita serieteckningar passar skräckgenren
I pax-böckerna fungerar illustrationerna både som en slags trailer för dem som har svårt att
läsa, och som en förstärkning till det skrivna ordet för dem som läser bättre. De Svart -vita
serieteckningarna utan pratbubblor har blivit bokseriens signum. Omslagen får däremot lite
färg.
- När jag tecknar omslagen tänker jag att de måste fånga tag i en på en gång. Det ska synas vad
boken handlar om säger han, och visar alla de olika steg den senaste omslags -illustrationen
genomgått innan den slutligen är klar.
Henrik Jonsson som är mannen bakom illustrationerna är själv dyslektiker och har ADHD,
berättar att han i skolan började teckna sina historier istället för att skriva dom. Numera får
hans flickvän läsa manusen till pax-böckerna högt för honom, samtidigt som han fantiserar ihop
bilderna som skall illustrera.
- Trots att jag är väletablerad serietecknare bl.a. till Fantomen, så har arbetet med Paxböckerna betytt väldigt mycket för mig personligen, med tanke på att jag inte är någon läsare
själv, berättade Henrik och avslutade därmed årets Läskonferens.
Text: Mrs. Madison´s
