16 NYA ÅLAND
FREDAGEN DEN 10 JANUARI 2014
Den snöfria vintern fortsätter och då passar det bra att studera lavar efter att jag tidigare har skrivit
om mossor.
Lavarna är dubbelorganismer, som består av en alg eller en cyanobakterie som lever i ett ömsesidigt
förhållande (mutualism, förr kallat symbios) med en svamp.
Lavar – tåliga dubbelor
Systematiskt är de varken växter eller
djur utan svampar.
Nyttan för de båda parterna är att algerna/cyanobakterierna bidrar med näring till svampen genom sin fotosyntes
medan svampen ger en lagom fuktig
miljö och skugga till sin partner.
Lavar växer på klippor, trädstammar och på jord, gärna på öppna
och utsatta ytor. Det beror på att de
tolererar kraftig uttorkning i samband med kraftigt solljus.
En sak som de däremot är känsliga för är luftföroreningar, vilket till
och med kan ses i småstäder som
Mariehamn!
En av de allra vanligaste lavarna
på trädstammar, kanske rent av den
vanligaste, är blåslaven (Hypogymnia physodes).
PÅ SLUTTANDE YTOR Tuschlaven växer där
vatten brukar rinna över klipporna.
De är också känsliga för pH-värde,
vilket bland annat kan yttra sig i att
Ralf
Carlsson
NATURLIGTVIS
[email protected]
barken på lövträd och barrträd har
olika arter och att det på barken av
lövträd med lågt pH-värde, exempelvis bok (Fagus sylvatica) och ek
(Quercus robur), växer andra arter
än på lövträd med högt pH-värde,
exempelvis al (Alnus glutinosa).
Bokens bark har så lågt pH-värde, att den dessutom allt som oftast
saknar lavar. Samma sak upptäcker
vi om vi jämför lavar på granit (lågt
pH-värde) och kalksten (högt pHvärde).
Jag nämnde att lavar uthärdar torka
men det finns också arter som växer
på åtminstone periodvis fuktigare
platser.
Ett exempel på dessa är tuschlaven (Lasallia pustulata), som
ofta finns på branta eller sluttande
bergsytor, där det rinner vatten
under vår och höst och för all del
också vid regn (och under denna
vinter).
Andra arter gynnas av kväve och
växer därför bland annat på fågelgödslade holmar i skärgården.
Till dessa arter hör bland annat
fågeltoppsbrosklaven (Ramalina
polymorpha), som ofta växer på
höga klippor, där fåglar sitter och
spanar.
Lavarna brukar ofta, efter utseende,
grovt indelas i skorplavar, bladlavar
och busklavar.
Den grön-, gul och svartrutiga
kartlaven (Rhizocarpon geographicum) är ett bra exempel på en
skorplav på klippor. Flertalet skorplavar är svarta eller grå, men ute på
kalskären finns mörkt orangegula
orangelavar (Caloplaca spp.).
Den grå färglaven, som växer på
berg och den kvävegynnade gula
vägglaven (Xanthoria parietina),
som växer på bland annat uthusväggar och aspstammar, är vanliga
exempel på bladlavar.
Vägglavar och orangelavar är för
den delen inte alltid lätta att skilja
från varandra och då gäller det att ta
till uv-lamptrixet! En vägglav som
utsätts för uv-ljus börjar lysa rött
medan en orangelavar inte uppvisar
någon reaktion.
Anledningen till att lavarna reagerar på olika sätt är att vägglaven
NYA ÅLAND 17
FREDAGEN DEN 10 JANUARI 2014
M
RUTAN
Januari är en tråkmånad. Kalasen är över, balansen är svag som en andeviskning och
än så är det så långt till vår.
Bäst då att skämma bort sig med något gott, gärna en söndag morgon/förmiddag,
när arbetsveckan börjar torna upp sig.
Ägg, lax och
mycket sås
En sen frukost, en brunch, en lunch.
Kalla det vad du vill. God juice, starkt
kaffe och paradnumret; ägg Benedict
med rökt lax. Något litet sött på det, och
dagen är räddad.
En klassisk benedict görs med skinka
eller bacon, jag gillar den varmrökta
laxen. Gör som du vill, men snåla inte
med såsen.
Ägg Benedict med rökt lax
för 4
Hollandaisesås:
100 gr smör
2 äggulor
1 msk vitt vin, torrt
2 krm salt
0,5 krm cayennepeppar
1 tsk citron, pressad
Pocherade ägg:
4 st ägg
1,5 l vatten
1 msk ättiksprit, (12 %)
Tillbehör:
4 brödskivor
150 gr rökt lax
150 g färsk spenat
1 msk smör till stekning
Hollandaisesåsen: Smält smöret i en liten kastrull. Blanda äggulor och vin i
en skål eller kastrull. Ställ kastrullen
i vattenbad, vattnet ska bara sjuda.
Vispa tills äggblandningen tjocknar.
Vispa ner det smälta smöret i ägguleblandningen, lite i taget. Låt sjuda
men inte koka upp. Ta inte med den
vita bottensatsen som bildats i smöret.
Smaka av med salt, cayennepeppar
och citron.
Pocherade ägg: Koka upp vatten och
ättiksprit. Låt vattnet sjuda och knäck
ett ägg i taget i en kopp.
Låt ägg-
get glida ner i vattnet och låt det sjuda
ca 4 min.
Ta upp ägget med hålslev och lägg
på en bricka med smörgåspapper.
Rosta eller stek brödet i smör.
Smörstek spenaten. Montera smörgåsen, först bröd, sen spenat, sen lax,
sen det pocherade ägget och sist generöst med hollandaisesås. Ett tag med
svartpepparkvarnen, och en gudomlig
upplevelse är klar. Sätt gaffeln i ägggulan, och njut.
Nina Fellman
[email protected]
tfn 528 465
VANLIGASTE LAVEN
Blåslaven växer ofta på
trädstammar och grenar.
ganismer
VILKEN LAV HAR VI HÄR?
Strandorangelav kan förväxlas
med vägglav men de kan skiljas
från varandra genom att de
utsätts för uv-ljus.
innehåller ämnet parietin, som
inte finns hos orangelavarma.
Lunglaven (Lobaria pulmonaria,
som jag återkommer till vid ett
senare tillfälle) är likaså en bladlav liksom näverlaven (Platismatia glauca) som ofta påträffas
på gamla tallstammar.
Busklavarna har många representanter, av vilka de mest
kända är renlavarna (Cladonia
spp.) och islandslaven (Cetraria
glauca).
Bland renlavarna har fönsterlaven (C. alpestris) ekonomisk
betydelse. Den skördas i stora
mängder i Uleåborgstrakten
(bland annat på Karlö och ön
Manamansalo i Ule träsk) och
säljs till länder på kontinenten
där den används till begravningskransar och andra dekorationsändamål.
Text och foto: Ralf Carlsson
[email protected]
Foto: Jonas Edsvik
