ta nasta steg med oss

Undrar du om Next Level är
något för dig? Läs hur vi bl.a.
har bistått Mynewsdesk
Alltsedan Mynewsdesk startade 2003 har Setterwalls varit vår juridiska
partner. Vår tjänst erbjuder företag en modern, digital PR-tjänst som
företagen själva kan hantera. Vi hjälper våra kunder att ge t.ex. journalister,
kunder, opinionsbildare och bloggare direkt tillgång till relevanta nyheter och
pressreleaser, högupplösta bilder och videor - i relevanta kanaler, vid rätt
tidpunkt och på sina egna villkor.
Mynewsdesk startade som en idé född ur en önskan att hitta ett snabbare,
mer effektivt sätt att låta företag berätta sin egen historia för rätt personer, och
samtidigt kunna sköta all PR och kommunikation på ett och samma ställe.
Idag är vi en multinationell koncern med kontor i hela Norden, UK, Tyskland
och i Singapore, vi har idag mer än 5 000 kunder över hela världen och vår
tekniska plattform är i ständig utveckling för att möta kraven från en mer
och mer digitaliserad värld. Setterwalls har bistått Mynewsdesk med all den
juridiska rådgivning vi har behövt sedan starten. Tack vare byråns kompetenta
specialister har vi alltid fått snabb och relevant hjälp i en mängd olika ärenden
och byråns omfattande internationella nätverk har varit betydelsefullt i vår
internationella expansion. Det känns väldigt tryggt att ha med Setterwalls –
som är lyhörda och förstår sig på oss och de situationer vi ställs inför – på vår
fortsatta resa.
Stephan Dahlström, CFO Mynewsdesk
A toolbox to beef up your business
..
ta nasta steg med oss
Ta ditt företag till Next Level med Setterwalls
innehåll
bolagsrätten – företagets ryggrad
finansiering – en förutsättning för verksamheten
värdera dina kunskaper
byggstenarna i ditt avtal
skatta rätt
ta hand om dina talanger
miljarder att hämta i offentlig upphandling
öka dina värden mot hyresvärden
när det skiter sig
...och så lite (oundviklig) byråkrati
checklistor och dokument – en teaser
Vi vet att juridiken är en viktig byggsten när företag vill positionera sig och utvecklas på marknaden. Det är
dessutom få delar i vårt arbete som ger oss så mycket glädje och energi som att se när våra klienter tar nästa
steg i sin affärsresa, framförallt när vi får vara en del av det steget.
4
8
10
14
17
21
23
25
27
28
30
Vad är Next Level-paketet?
Next Level-paketet ger konkreta, praktiska juridiska verktyg för företag som vill ta nästa steg. Det du har
i handen nu är en översikt av frågor som du kan stöta på när du utvecklar ditt företag, allt från de första
stapplande stegen till framgångssaga. Innehållet kan därför vara mer eller mindre relevant beroende på var i
din företagsresa du befinner dig.
Till denna broschyr har vi skapat ett resource center som är tillgängligt online (www.setterwalls.se/nextlevel),
där du hittar praktiska checklistor, förslag på avtal och andra verktyg du kan använda dig av.
Inget av detta kostar någonting.
Men Next Level-paketet är av självklara skäl ingen komplett juridisk rådgivare. Vi vet att kostnader för juridisk
hjälp inte alltid är det högst prioriterade i ett företag. Men vi är övertygade om att det är en investering att
för vissa delar i din verksamhet ta hjälp av en jurist. Väljer du att ta hjälp av oss lovar vi en tydlig dialog där
du vet vad det kommer att kosta och där vi tillsammans sätter ramarna. Inga överraskningar.
Next Level-teamet
Next Level-teamet är vana vid att arbeta med målinriktade entreprenörer. Vi vet hur mycket det kan betyda
att få juridiken på plats – och vi vet hur juridiken hänger ihop med övriga delar i ett företag. Vårt löfte till
dig är att vi alltid kommer att anstränga oss till max för att ge dig den bästa möjliga språngbrädan när du tar
nästa steg på din företagsresa.
Mer information om vilka som ingår i Next Level-teamet finns på vårt resource center:
www.setterwalls.se/nextlevel
Du kan också skicka ett mail till hela vårt team via [email protected], så kommer någon ur
teamet ta kontakt med dig. Du kan även ringa och fråga efter Next Level-teamet på 08-598 890 00.
Setterwalls är en av Sveriges ledande affärsjuridiska
fullservicebyråer med ett internationellt nätverk. Alla våra
ca 190 jurister har ett gemensamt fokus - att våra klienters
affärer ska bli mer framgångsrika. Hos oss möter du högspecialiserade jurister med omfattande branscherfarenhet.
..
ta nasta steg med oss
BO L A G S R Ä T T bolagsrätten –
företagets ryggrad
privata aktiebolags lilla ABC
ordning och reda i företaget
ökar dess attraktivitet
För att ett företag ska vara attraktivt för investerare eller vid en senare försäljning är
det viktigt att ha ordning och reda på bl.a. bolagsdokumentationen och att den är
strukturerad på ett överskådligt sätt. Det är därför viktigt att all dokumentation
görs korrekt från början och löpande ses över. Det förenklar överskådligheten om
bolagsdokumentationen är konsekvent namngiven med relevant datum. En annan
åtgärd som kan göra bolaget mer attraktivt och förenkla i senare led är att se till att all
bolagsdokumentation finns tillgänglig på såväl svenska som engelska.
VÅR ER FARENHE T ÄR ATT M ÅNGA F ÖRETAG SKUL L E
TJ ÄNA PÅ AT T L ÖPANDE SE ÖV ER BE F I NT L I GA AV TAL O C H
H A ORDNI NG OCH RE DA BL AND AV TAL EN, V I L KET ÄR E N
YTTERL I GARE ÅTGÄRD F ÖR AT T GÖRA BOL AGET ATTRA K TI V T
UR EN INV E ST ERARE S SY NV I NKEL .
Genom en struktur får företaget en bra översikt över befintliga avtal som gör det enkelt
att följa upp dessa och t.ex. vara vaksam på om ett avtal behöver förnyas eller ska sägas
upp. Avtalen kan också på så sätt lätt utvärderas löpande, för att bättre kunna fatta beslut
om t.ex. omförhandlingar eller byte av avtalspartner. Därutöver är det bra om avtalen
finns sparade både som fysiska original och i digitala kopior och att de är konsekvent
namngivna. Nedan är ett förslag på hur du kan strukturera dina avtal genom följande
rubriker, exempelvis i ett exceldokument:
Avtalsnummer
Datum för ingående
4
Namn på avtal och
beskrivning av avtalet
Parter, inkl. namn
och org.nr
Avtalstid
Uppsägningstid
!
Vad?
Krav
Aktiebok
Förteckning över aktier och aktieägare som löpande uppdateras vid ägarförändringar i bolaget. Syftet med aktieboken är främst
att kunna se ägandet i bolaget, men också att kunna följa den kedja av aktieöverlåtelser som har skett i bolaget. Next Levelpaketet innehåller en mall för hur aktieboken kan utformas.
Aktiebrev
Det finns inget krav på att utge aktiebrev. Säljer du aktier i ditt bolag kan en köpare vilja ha aktiebrev, men dessa kan då
utfärdas vid överlåtelsen.
Aktiekapital
Ska vara minst 50 000 kronor. Det är viktigt att detta aktiekapital behålls intakt, annars kan styrelsen bli personligt ansvarig för
bolagets skulder. Förbrukas aktiekapitalet kan detta leda till att bolaget tvingas till likvidation (dvs. upplösning).
Arbetsordning m.m.
Det finns inte längre något lagkrav på skriftlig arbetsordning för styrelsen och eventuell verkställande direktör men det kan
vara bra att ha ändå.
Bolagsordning
Alla bolag måste ha en bolagsordning som registreras hos Bolagsverket. Bolagsordningen bör innehålla en s.k. hembudsklausul,
vilket innebär att en aktieägare har rätt att lösa in aktier som övergått till ny ägare.
Årsstämma
Ska hållas en gång per år, inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Kallelse ska som huvudregel ske på det sätt som står
i bolagsordningen.
Revisor
Som huvudregel finns inte längre något krav på revisor.
Styrelse och verkställande
direktör
Styrelsen ska bestå av en eller flera ledamöter (bestäms i bolagsordningen). Om styrelsen har färre än tre ledamöter krävs att
det finns en styrelsesuppleant. Det är frivilligt om bolaget vill ha en verkställande direktör.
Styrelse- och
stämmoprotokoll
Styrelseprotokoll ska föras vid varje styrelsemöte och numreras. Next Level-paketet innehåller en mall för utformning av
styrelseprotokoll. Bolagstämmoprotokoll ska föras vid varje stämma som hålls i bolaget.
ditt ansvar som styrelseledamot
Om du är styrelseledamot i ett aktiebolag är det viktigt att
du vet vilka skyldigheter som följer med styrelseuppdraget.
Enligt aktiebolagslagen är det styrelsens ansvar att fortlöpande
bedöma bolagets ekonomiska situation. Även om du som
styrelseledamot inte arbetar dagligen i bolaget har du skyldighet
att hålla dig underrättad om omständigheter som är av betydelse
för en mera övergripande bedömning av bolagets ekonomiska
situation.
Som styrelseledamot kan du bli skadeståndsskyldig om du
avsiktligt eller av oaktsamhet skadar bolaget vid fullgörandet
av uppdraget som styrelseledamot. Skadeståndsansvaret är
individuellt, vilket innebär att varje ledamot svarar för sin
egen oaktsamhet. Du som ledamot måste därför sätta dig in
i alla frågor. I styrelsen har varje ledamot en röst. Känner du
dig obekväm med ett visst beslut kan du reservera dig mot
beslutet, vilket kan få betydelse i ansvarsfrågor. Ledamot
som inte varit delaktig i visst beslut kan också, beorende på
frågans art, undgå ansvar. Det finns även möjlighet att teckna
styrelseansvarsförsäkring vilket kan vara en god investering.
För att bevara skyddet för bolagets kapital finns det också regler
om när ett aktiebolag ska träda i likvidation. Särskilda regler
gäller när ett företag kommer i ekonomiska svårigheter eller
på ekonomiskt obestånd. Om bolagets styrelse exempelvis
har skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften
av det registrerade aktiekapitalet, den s.k. kritiska gränsen,
ska styrelsen genast upprätta en kontrollbalansräkning och
låta en revisor granska den. Gör inte styrelsen detta ansvarar
styrelseledamöterna personligen för de förpliktelser och
ekonomiska ansvar som uppkommer för bolaget under den
tid kontrollbalansräkning inte har upprättas. Personligt
betalningsansvar för styrelsen kan också uppkomma om
bolagets skatteskulder inte betalas i tid, s.k. företrädaransvar.
Med andra ord är det mycket viktigt att du som styrelseledamot
håller dig informerad om ekonomin i det bolag som du är
styrelseledamot i.
BO L A G S R Ä T T något om riskkapital,
nyemissioner och vad
man ska tänka på
aktieägaravtal
Har ditt bolag flera ägare rekommenderar vi att ni ingår
ett s.k. aktieägaravtal, ett avtal mellan er som ägare till
bolaget.
I avtalet kan viktiga frågor regleras, om bl.a. hur bolaget
ska styras, vilka som ska kunna vara ägare och vad som
händer om någon aktieägare vill dra sig ur.
Riskkapital är ett samlingsnamn för kapital som investeras i ett företag och
där investeraren i utbyte blir delägare i bolaget, antingen genom aktier eller
andra värdepapper som senare kan omvandlas till aktier. Normalt kombineras
investeringen med ett aktivt ägarengagemang under en viss tid med tanken
att investeraren inom ett antal år ska kunna realisera sin investering (göra en
”exit”).
I ett aktieägaravtal kan särskilt regleras situationen att en
investerare vill köpa erat företag. Skulle denna situation
uppstå och några aktieägare inte vill sälja, kan hela
affären äventyras. Av den anledningen kan du avtala om
att alla måste ”följa med” vid en försäljning (s.k. dragalong-skyldighet).
>>
TI L L H ÖG ER F I NNS EN ÖV ER S I K TL I G B I L D ÖV ER EN
F ÖR ETA G S ÖV ER L Å TEL S E PR OC ES S F R Å N B ÖR J A N
TI L L S L U T.
Förhastade affärskompanjoner eller
investerare – ett praktiskt exempel
Som grundare av bolaget X blir du smickrad av
affärsmannen Y som erbjuder bolaget fem miljoner
kronor i utbyte mot aktier i bolaget. Som krav för
sin investering presenterar Y ett investerings- och
aktieägaravtal som han vill att du ska skriva på.
Avtalet innehåller, som Y uttrycker det, många
standardklausuler som alltid förekommer i dessa typer
av avtal. Bland andra finns en bestämmelse om att du
för bolagets räkning garanterar att all information du
lämnat till Y är korrekt och riktig. Enligt bestämmelsen
ska Y få lika många nya aktier som motsvarar uppgiften
om det är så att du har lämnat uppgifter som skulle
visa sig vara felaktiga, och det oavsett om du visste
om felaktigheten eller inte. Med andra ord - felaktigt
lämnad information leder till att din ägarandel som
grundare späds ut. Y har också lagt in en bestämmelse
6
Normalt gör investeraren en undersökning av företaget innan beslut om att
investera fattas, en s.k. due diligence. Då gås ofta all dokumentation, både
finansiell och legal, igenom för att investeraren ska få en bra bild över värdet
av bolaget och eventuella risker. Due diligence-processen brukar vara intensiv
och tidskrävande, men blir lättare om du från början har en bra struktur och
ordning i ditt bolag.
om att du inte får sälja några aktier innan fem år har
gått från avtalets ingående, vilket självklart kan ha
betydande inverkan på dina framtidsplaner. Sist men
inte minst har Y fört in en s.k. dead-lockbestämmelse
som, vid konflikt, innebär att den som betalar mest för
den andres aktier får köpa dessa. Med andra ord kan
ditt bolag komma att gå dig ur händerna på grund av
att investeraren har en större finansiell styrka.
Ovanstående är bara ett par exempel på de situationer
där ett förhastat antagande om nya affärskompanjoner/
investerare kan innebära stora negativa följder för ditt
bolag och ägande. Investerar- och aktieägaravtal går
att utforma väldigt fördelaktigt för den ena parten
och det krävs alltid en noggrann genomgång av de
konsekvenser avtalet kan medföra.
due diligence
››1. Förberedelse
››Informationsmemorandum
››Insamlande av DD-material
››Tidsplan
››Allokera resurser
2. Utredning
››Identifiering potentiella köpare
››Identifiering kontaktpersoner
››”Egen” värdering
3. Kontakt
››Sekretessavtal (NDA)
››Rekryterings- och anställningsförbud (Non-solicitation)
4. Förhandling
››Avsiktsförklaring (LOI)
I samband med att du tar in riskkapital sker ofta en nyemission av aktier, dvs.
bolaget ger ut nya aktier som tecknas av investeraren. Den bolagsrättsliga
processen för en nyemission går till så här:
››Styrelsen upprättar ett förslag till beslut om nyemission.
››Styrelsen antar beslutet om nyemission vid ett styrelsemöte.
››Bolagsstämman beslutar att genomföra nyemissionen.
››Styrelsen beslutar om tilldelning av de nya aktierna.
››Styrelsen anmäler emissionen till Bolagsverket för registrering inom sex
månader från det att beslutet har tagits.
OM DU S TÅ R I NF ÖR ETT B ES L U T ATT TA I N
R I S K K A PI TA L I DI TT B OL A G R EK OM M ENDER A R
V I ATT DU TA R J U R I DI S K H J Ä L P F ÖR ATT
S Ä K ER S TÄ L L A ATT DI NA I NTR ES S EN TI L LVA R ATA S .
V I D EN R I S K K A PI TA L I NV ES TER I NG I NG Å S A L LTI D ETT
A K TI EÄ G A R AV TA L F ÖR ATT R EG L ER A H U R Ä G A NDET
S K A S E U T EF TER I NV ES TER I NG EN.
5. Due diligence
››Datarum
››Möten
››Verifiering värdering
››Identifiering risker
6. Överlåtelse
››Överlåtelseavtal
››Eventuellt godkännande
från Konkurrensverket
››Del av köpeskillingen på
spärrat konto (escrow)
››Betalning
››Aktiebrev
7. Implementering
››Transitionsgrupp
››Synergier
››Incitamentsprogram
FI N A N S I E R I N G finansiering – en förutsättning
för verksamheten
Vilken typ av finansieringsform just du
bör använda varierar beroende på vilken
typ av verksamhet du bedriver och vilka
risker som är förenade med denna
verksamhet.
Olika typer av lån (ofta i kombination med någon form av
säkerhet för lånet) är den vanligaste formen av finansiering.
Next Level-paketet innehåller en mall till skuldebrev som vi
anpassat så att mallen ska kunna användas för de vanligaste
>>
typerna av lån. Beroende på lånets utformning och eventuella
säkerheter som ska ställas för lånet kan det krävas skuldebrev
som avviker från mallen, alternativt att ett tilläggsavtal
upprättas. Nedan följer en kort beskrivning av de vanligaste
finansieringsformerna.
En verksamhet kan finansieras antingen genom intern eller
extern finansiering. Intern finansiering innebär finansiering
genom egna medel. Detta förutsätter att bolaget har egna medel
att tillskjuta. De flesta företagen behöver dock även någon form
av extern finansiering i form av banklån, olika krediter, leasing,
riskkapital eller dylikt.
Se upp med att hamna i händerna på
bankens godtyckliga agerande – förhandla
fram fördelaktiga låneavtal!
Du har precis fått igång verksamheten i ditt nya bolag
och känner att tiden är inne för att ta ytterligare ett
expansionssteg. För att finansiera detta planerar du att
ta ett banklån. Du har därför bokat ett möte med en
bankman, går dit nervös och med förhoppningen att
banken ska godkänna din låneansökan. Mötet går bra
och efter mötet går du lättad därifrån med ett lån på
begärt belopp. Pappret med lånevillkor, som ni inte
diskuterade särskilt ingående, sätter du in i en pärm
och tänker inte så mycket mer på.
Ett tag senare skjuter räntorna plötsligt i höjden
och fakturorna till banken avseende lånet blir därför
mycket höga. Samtidigt tappar du ett avtal med en
kund och du får därför likviditetsproblem. Trots att
du intygar för banken att du vet att du kommer att få
ett kontrakt om bara någon månad hotar banken med
uppsägning och att ta egendom från bolaget, eftersom
du enligt lånevillkoren gick med på att realisera
säkerheter i bolaget. Vad var det som gick fel?
Det är viktigt att du vågar ställa krav på lånevillkoren
och inte ingår avtal med villkor som du riskerar att inte
klara av om företagets ekonomiska utveckling tillfälligt
går ned. Ogynnsamma räntevillkor kan leda till att
ditt företag inte har möjlighet att betala räntan i vissa
perioder. Ofördelaktiga uppsägningsvillkor kan leda
till att banken väljer att säga upp lånet och realisera
eventuella säkerheter som har ställts för lånet. Bankens
villkor kan i värsta fall leda till att du förlorar ditt
företag, trots att företagets ekonomiska problematik
endast är tillfällig.
olika externa finansieringsformer
Lån och krediter
Säkerheter
Leasing
Lån och olika former av krediter är de
vanligaste externa finansieringsformerna.
För att ditt företag ska få lån och krediter
krävs att du kan visa upp en affärsplan
och en budget för företaget. Affärsplanen
och budgeten är väldigt viktiga eftersom
dessa även kommer att ligga till grund för
bankerna och kreditgivarnas bedömning
av riskerna i den verksamhet som du har
för avsikt att driva. Affärsidén kommer på
så sätt också ha betydelse för hur mycket
kapital du kan få låna och vilka säkerheter
som kommer att krävas för dessa lån. Vid
val av banklån eller annan typ av kredit bör
du även fundera över sådant som ränta,
löptid, amorteringskrav, möjligheter att
säga upp lånet, vilka säkerheter som du
kan tänka dig att ställa för det aktuella
lånet m.m.
För att få ett banklån och andra typer av
krediter krävs i de allra flesta fall att någon
form av säkerhet ställs. Det kan exempelvis
röra sig om borgensåtagande, pant eller
företagshypotek. Borgen innebär att en
person eller ett företag tar på sig ett eget
ansvar för att företagets lån eller kredit
återbetalas. Ett borgensåtagande kan
antingen vara obegränsat eller begränsat
till ett visst belopp. Vid pantsättning ställs
viss egendom som säkerhet för ett lån
eller en kredit. Företagshypotek innebär
att ett företagets lösa egendom ställs
som säkerhet. Vid val av säkerhet bör du
fundera över vad som är bäst lämpat för
just din verksamhet samt vilket eventuellt
personligt ansvar du kan tänka dig att ta
och hur detta eventuella ansvar i sådant
fall ska begränsas.
Leasing kan vara ett sätt att finansiera de maskiner och inventarier som
behövs för verksamheten. Leasing
innebär att företaget får möjlighet att
utnyttja objektet under en bestämd
period och avbetalar objektet under
nyttjandeperioden. Objekten ägs under
leasingperioden
av
leasinggivaren
och utgör säkerhet för denne. Efter
leasingperiodens slut har företaget som
leasat objektet ofta möjlighet att köpa loss
detta till restvärdet.
Riskkapital
En annan typ av extern finansiering är
riskkapital där en utomstående aktör
investerar i företagets egna medel.
Ofta sker detta i utbyte mot aktier och
inflytande i bolaget.
Företagets väg till börsen
I vissa fall kan en börsintroduktion vara ett naturligt nästa steg
för ditt företag. Att notera bolagets aktier kan vara motiverat av
flera skäl. Fördelarna med en notering är exempelvis att bolaget
får möjlighet att ta in nytt kapital från kapitalmarknaden
och bolagets aktier kan sedan användas som betalning vid
förvärv. En notering kan också leda till att bolagets aktier kan
omsättas till pengar, vilket ger en möjlighet till aktieägare att
lämna bolaget. En notering kan därutöver även möjliggöra
aktierelaterade incitamentsprogram och i vissa fall förbättra
rekryteringsmöjligheterna.
En av de viktigaste fördelarna med en notering är att
bolaget får en kvalitetsstämpel som också kan bidra till ökad
kännedom om bolaget och de produkter eller tjänster som
bolaget tillhandahåller. I Sverige finns två marknader för
aktiehandel som är reglerade; NASDAQ OMX Stockholm
(NASDAQ OMX) och Nordic Growth Market NGM Equity
(NGM Equity). Därutöver finns det tre handelsplattformar
för aktiehandel vilka är NASDAQ OMX First North (First
North), NGM Nordic MTF (Nordic MTF) och AktieTorget.
För att en notering ska få genomföras uppställs ett antal krav.
Kraven syftar framförallt till att bolaget ska vara organiserat på
ett sätt som inte riskerar marknadens förtroende för bolaget
och för den handel som sker på marknadsplatserna.
För upptagande till handel av ett bolags aktier krävs att det
föreligger tillräcklig tillgång och efterfrågan på bolagets aktier.
NASDAQ OMX kräver som huvudregel att bolaget ska ha
publicerat fullständiga redovisningshandlingar för minst tre år
för att godkänna en notering. NGM Equity och Nordic MTF
kräver att bolaget ska kunna visa ”vinstintjäningsförmåga”.
Eftersom en noteringsprocess ofta är både tid- och
resurskrävande för bolaget är det viktigt att starta planeringen
i god tid.
9
I M M AT E R IE L L A TILLG ÅNG AR
värdera dina kunskaper
Exempel på immateriella tillgångar är
kunskap (s.k. know-how) uppfinningar,
design, varumärken och olika verk i
form av texter, bilder och mjukvara.
Ofta ligger det stora värden eller potentiellt stora värden i
immateriella tillgångar och en väl genomförd strategi för skydd
av dessa tillgångar är därför av stor betydelse för bolagets värde
och framtidsutsikter. De immateriella tillgångarna skyddas på
olika sätt beroende på vad för slags tillgång det rör sig om. De
vanligaste immaterialrättsliga skydden som bolag är i behov av
är patent, varumärken, firmanamn, design, upphovsrätt och
domännamn. Har ditt bolag skyddat en sådan immateriell
tillgång innebär det en ensamrätt att använda den kommersiellt.
Du har också möjlighet att licensiera tillgången till andra bolag,
och på så vis utnyttja dess värde.
inventera vilka
immaterialrättsliga
tillgångar du har i
ditt bolag
Firmanamn, varumärken, domännamn,
design respektive patent skyddas genom
registrering i särskilda register. Länder
samarbetar på olika sätt med registren för
skydd av immaterialrättsliga tillgångar.
Om bolaget är eller kommer att vara
verksamt i flera länder behöver du ha en
genomtänkt strategi för internationellt
skydd av bolagets immaterialrättsliga
tillgångar. Då ökar dina möjligheter
att faktiskt få skydd på de marknader
bolaget planerar att etablera sig utan att
någon annan ”hinner före”, samtidigt som
kostnaderna för skyddet kan hållas nere (det
kan bli mycket kostsamt att skaffa sig flera
nationella registreringar ”efter hand”).
På nästa sida listar vi de immateriella tillgångar
som bolag ofta vill skydda. Använd gärna
detta som en utgångspunkt för en inventering
av vilka immateriella tillgångar ditt bolag kan
behöva skydda. Next Level-paketet innehåller en
checklista över det viktigaste att tänka på.
10
11
I M M AT E R IE L L A TILLG ÅNG AR
.com
Domännamnsregistreringar
Det är bra att göra en domännamnsregistrering för bolagets domännamn.
En sådan registrering är både enkel och
snabb att göra och ger ett visst skydd
mot att andra använder ditt domännamn
för samma eller liknande verksamhet
som din. Eftersom registreringen ger ett
begränsat skydd behöver du också ha ett
parallellt varumärkesskydd.
När ett domännamn registreras görs
inte någon kontroll av att namnet
är ”ledigt”, dvs. att namnet inte är
varumärkesskyddat. Om du inte
gör en sådan kontroll finns risk att
du registrerar ett domännamn som
någon annan redan har ensamrätt
till genom varumärkesskydd. Detta
kan få långtgående konsekvenser,
t.ex. skadeståndsanspråk från
varumärkeshavaren och risk för att
inte kunna använda domännamnet i
framtiden (även om man gjort stora
investeringar i det).
Registrering av firmanamn
När man registrerar ett firmanamn på
sitt bolag hos Bolagsverket ger detta ett
visst skydd mot att andra använder ett
namn eller varumärke som kan förväxlas
med firmanamnet. Du kan skydda
ditt firmanamn ytterligare genom s.k.
varumärkesskydd.
12
Designskydd
Varumärkesskydd
Designskydd, vilket ibland även kallas
mönsterskydd, kan fås för en produkts
utseende. Skyddet innebär en ensamrätt
till din design. För att du ska kunna
designskydda en produkt krävs att
designen är ny och du måste alltså agera
tidigt om du vill ha ett designskydd för
en viss produkt.
Använder ditt bolag exempelvis ord
och logotyper i verksamheten kan
dessa skyddas med varumärkesskydd.
Du har också vissa möjligheter att
varumärkesskydda t.ex. slogans, färger,
utstyrsel och tredimensionella produkter.
Detta förhindrar att andra kan använda
varumärken som kan förväxlas med dina.
Upphovsrätt
För att undvika onödiga kostnader och
tidsspillan är det bra att först undersöka
om det varumärke du tänkt använda
är ledigt och sedan skydda det med en
varumärkesregistrering innan du börjar
med några marknadsföringsåtgärder.
Upphovrätt ger ett skydd för t.ex.
litteratur, musik, konstnärliga verk och
mjukvara. Dessa skyddas i princip per
automatik av upphovsrätt i och med
att de skapas och kan inte registreras.
Genom upphovsrätten får skaparen en
ensamrätt att bestämma över spridning,
visning och framförande av sitt verk.
I ditt bolag kan upphovsrätt
uppkomma genom dina anställdas eller
samarbetspartners arbetsinsatser. Det
är viktigt att säkerställa att bolaget äger
dessa upphovsrätter, så att inte skaparen
får bestämma över användningen av
sådant som har tagits fram inom ramen
för din verksamhet. Detta säkerställer
du främst genom anställningsavtal och
samarbetsavtal. Använder du konsulter
måste du avtala om att det som skapas
av dessa överlåts till bolaget för att
rättigheterna ska vara säkrade.
Patentskydd
Du kan få patentskydd om du har
en unik uppfinning. Med ett sådant
skydd kan ingen annan använda din
uppfinning under en viss tid. Patent ges
bara för uppfinningar som inte redan är
kända och du måste därför agera i ett
tidigt skede genom att patentskydda din
uppfinning och vara noggrann med vilka
du berättar om din uppfinning för.
I M M AT E R IE L L A T IL L G Å N G A R
>>
Vänta inte för länge med dina immateriella
rättigheter – ett praktiskt exempel
Du har startat och äger ett bolag som säljer en
mjukvara och utbildar företagskunder i användandet
av mjukvaran. Egentligen är det din kompanjon Kim
som har utvecklat mjukvaran. Detta har han gjort på sin
fritid. Ni har inga avtal skrivna. Eftersom ni är gamla
bekanta känner du dig ändå säker på att allt är ok.
När kunder köper licenser för mjukvaran ingår en kort
kurs där ni lär ut hur kunderna kan utnyttja programmet
optimalt. Kunderna får också med sig en manual med
instruktioner och belysande exempel från kursen.
När bolaget har varit verksamt något år och äntligen
visar svarta siffror blir Kim och du osams om hur
vinsten i bolaget ska delas. Kim menar att det är han
som har gjort den stora arbetsinsatsen eftersom han
utvecklat mjukvaran och att han därför ska få ut en
större del av vinsten än du som ”bara” arbetat fram det
pedagogiska materialet. Du hävdar att det är du som
tagit den största ekonomiska risken i bolaget och satsat
allt ditt sparande.
Till slut blir du och Kim
så osams att ni vill gå
skilda vägar.
Kim tar hjälp av sin kusin som jobbar på Fina
Advokatbyrån AB. Kusinen har tidigare hjälpt er
med de användarvillkor som kunderna får signera
för att använda mjukvaran och gå utbildningen. I
de villkoren anges specifikt att bolaget äger samtliga
immateriella rättigheter till både mjukvaran och
utbildningsmaterialet. Du har skrivit på avtalet som
VD för bolaget. Kusinen skriver ändå ett argt brev till
dig och anklagar dig och bolaget för att ha gjort intrång
i Kim immateriella rättigheter till mjukvaran genom att
ingå kundavtalen.
Du försöker snabbt registrera det namn som ni använt
för bolaget, ”Smartmjukvara”, som varumärke. Ni
gjorde nämligen aldrig någon varumärkesregistrering
för namnet eftersom ni tänkte att det skulle räcka
att ha en domännamnsregistrering. När du försöker
registrera varumärket hos PRV får du veta att det inte
kan registreras på grund av sin ”beskrivande karaktär”
och att det ”saknar särskiljningsförmåga”. Det visar sig
också att Kim gjort bolagets domännamnsregistrering
”smartmjukvara.se” i eget namn och att Kim därför står
själv som innehavare på domännamnsregistreringen.
Eftersom det inte finns några avtal om mjukvaran i
bolaget och inte heller något aktieägaravtal mellan dig
och Kim kan du inte visa att bolaget äger mjukvaran
och du tvingas därför släppa den till Kim. Kim tar
dessutom över licensavtalen med kunderna. Du
lyckas däremot hävda din rätt som upphovsman till
utbildningsmanualerna som du licensierar till Kim för
en spottstyver.
Nästa gång du startar en verksamhet tänker du på
att från början (i) fundera på vilket varumärke du
vill använda och ta hjälp av en jurist med en initial
kontroll och efterföljande registrering, (ii) registrera
domännamn med bolaget som innehavare, (iii) reglera
alla medverkandes immateriella rättigheter i aktieägar-,
anställnings- eller överlåtelseavtal.
Detta är bara ett av många exempel på vad som kan gå
fel om man väntar för länge med att ta hand om sina
immateriella rättigheter.
13
K O MME R S I E L L A AVTAL
6
Pris och betalning
››Vår erfarenhet är att frågor rörande ersättning kan skapa osämja och samarbetssvårigheter. Reglera därför dessa
frågor noggrant i förväg, t.ex. om det ska vara fast eller rörligt pris, om priser ska indexuppräknas under långa
avtalsperioder, när och hur betalningen ska ske och vad som ska hända vid utebliven eller försenad betalning.
7
1
Avtalets rubrik
8
9
››Det är alltid bra att rubricera avtalet för att på så sätt markera vad avtalet handlar om. Exempel på rubriker är
Parterna
››Här anger ni vilka avtalsparterna är. I regel anges namn, adress och organisationsnummer/personnummer.
Immateriella rättigheter
››Ofta medför samarbeten att någon form av utveckling eller nyskapande sker, t.ex. framtagande av
marknadsföringsmaterial eller skapande av källkod. Det är därför viktigt att besluta hur de immateriella
rättigheterna kopplade till sådan utveckling eller nyskapande ska fördelas.
Övriga villkor beroende på avtalet
››Utöver ovanstående bör ni även försöka tänka på allt annat som kan vara av betydelse under och efter avtalets
giltighetstid. Exempel på sådana övriga frågor är försäkring, garanti, transport, riskfördelning, vinstfördelning,
marknadsföring, sekretess m.m. Vilka övriga villkor som behöver föras in beror på vad avtalet handlar om.
samarbetsavtal, projektavtal, distributionsavtal, överlåtelseavtal, konsultavtal, agentavtal, licensavtal etc.
2
››Frågor som bör regleras under denna rubrik är bl.a. när prestationen ska anses vara uppfylld och vad som händer
om varan eller tjänsten är felaktig, blir försenad eller uteblir helt. Ni bör även komma överens om köparen ska ha
rätt till skadestånd/vite och hur det i så fall ska beräknas (per försenad dag, vecka, månad eller på något annat sätt
och om det ska finnas någon maxgräns). Ofta regleras också frågor om hävningsrätt och hur det ska avgöras om
varan eller tjänsten är felaktig.
byggstenarna i ditt avtal
De flesta kommersiella avtal har en liknande uppbyggnad – även om innehållet kan variera
stort. Nedan har vi exemplifierat och förklarat de vanligaste rubrikerna och delarna i avtal
och baserat på dem kan ni själva i stor utsträckning arbeta fram ett ändamålsenligt avtal.
Dröjsmål eller fel
10
Avtalstid och uppsägning
››Här anger ni hur länge avtalet ska gälla, t.ex. om det ska fortsätta löpa tillsvidare efter avtalstidens slut eller om det
ska upphöra att gälla vid ett visst datum utan särskild uppsägning.
3
Bakgrund
››Avtal inleds ofta med en kort bakgrund som förklarar varför avtalet ingås, dvs. syftet med avtalet. På så sätt ges
läsaren en förståelse för varför parterna ville ingå avtalet. Avtalet blir också lättare att tolka för utomstående
(t.ex. en domstol).
4
Force majeure
››En vanlig skrivelse i alla typer av avtal är en s.k. force majeure klausul, vilket är en friskrivning för exceptionella
förhållanden. Klausulen innebär att en part som drabbas av en exceptionell händelse såsom skogsbrand,
jordbävning, krig etc. inte behöver fullfölja sitt åtagande vid sådana händelser. Ofta ”pausas” parternas prestationer
fram till dess att den exceptionella händelsen upphör. Vid längre avbrott på grund av exceptionella händelser ges
dock ofta möjlighet att säga upp avtalet.
Definitioner
››Ett bra avtal är skrivet så att alla läsare kan förstå dess innehåll varför fackspråk och förkortningar som inte
förklaras bör undvikas. Om ni ändå väljer att använda er av fackspråk eller förkortningar så bör de definieras
så att det är tydligt vad som avses med ordet. Kommer avtalet bara innehålla ett fåtal definitioner kan ni ange
definitionerna löpande i avtalet allt eftersom de används för första gången. Rör det sig däremot om många
definitioner eller komplicerade förkortningar kan det vara bra att samla alla i början av avtalet för att läsaren ska
slippa leta efter innebörden.
5
11
12
Tvist och lagval
››Här avtalas hur tvister ska lösas och vilket förfarande som ska användas. Har ni en utländsk avtalspart är det även
viktigt att komma överens om vilket lands lag som ska tillämpas. Annars kan det finnas risk för att tvister måste
lösas i den andre partens hemland och med den partens lagstiftning. Vi rekommenderar alltid att tvister ska lösas
enligt svensk rätt, och i Sverige.
Föremål för avtalet
››Här beskrivs föremålet för avtalet, t.ex. varan eller tjänsten, så noggrant och utförligt som möjligt – förutsätt att det
bara är det som anges i beskrivningen som är det som ingår i affären.
14
13
Undertecknande och avtalsoriginal
››Avtalet ska upprättas i lika många original som det finns parter. Om er avtalspart är ett bolag
är det viktigt att kontrollera att den som undertecknar avtalet är behörig att göra detta,
annars finns risk att avtalet blir ogiltigt.
15
KO MMERSIELLA AVTAL >>
Akta dig för lagar som kompletterar
dina avtal – ett praktiskt exempel
Tänk dig att du driver ett företag som just lanserat sin nya produkt på marknaden.
Av ekonomiska skäl är du osäker om du vill anställa en säljare och på så sätt
dra på bolaget fasta kostnader innan produkten börjat sälja tillräckligt bra. Du
anlitar därför istället en konsult som i ett inledningsskede ska agera som säljare för
bolaget och som ersätts baserat på hur mycket denne säljer. För enkelhetens skull
kommer ni bara överens om vad säljaren ska göra, hur mycket provision denne ska
få och hur ni får säga upp avtalet. Efter någon månad när försäljningen kommit
igång är produkten en succé och du ser att ersättningen för konsulten är högre än
vad det skulle kosta att anställa en säljare. Du väljer därför att säga upp avtalet med
konsulten istället för att skapa en intern lösning.
Det du ska vara medveten om är att den svenska lagstiftningen reglerat många
typiska avtalsförhållanden, vilket även innefattar säljupplägg likt det här. Sådana
lagar bildar ofta en grund som kompletterar kommersiella avtal om parterna inte
reglerat en fråga. Avtalsupplägget ovan är med största sannolikhet ett agentupplägg,
d.v.s. konsulten säljer varor i ditt bolags namn. I agentlagen framgår att agenter
har rätt till efterprovision om parterna inte avtalat annat och agenten har även rätt
till ett avgångsvederlag om det är du som säger upp avtalet. Med efterprovision
menas att en agent har rätt till provision på de avtal som ingås en tid efter det
att avtalet har upphört. Avgångsvederlag utgörs av en engångsersättning som kan
motsvara upp till ett helt års total ersättning till agenten. Med facit i hand inser du
att dina försök att spara pengar i slutändan har blivit en väldigt kostsam historia
för bolaget. Vad borde du ha gjort?
Hade du kontaktat en jurist i det inledande skedet hade du blivit informerad om
lagstiftningen och haft möjlighet att omvärdera vilken säljlösning som varit mest
attraktiv. Dessutom hade du kunnat avtala bort säljarens rätt till efterprovision
och på så sätt begränsa bolagets kostnader. 16
skatta rätt
Skattefrågor har stor betydelse för hur
du ska driva din verksamhet på det
mest ekonomiska sättet och kan vara
avgörande för val av bolagsform eller
hur en koncern struktureras.
I ditt företag kommer också skattefrågor att bli en oundviklig
del i verksamheten. Du måste till exempel hantera
inkomstbeskattning, mervärdesskatt (moms) och sociala
avgifter (arbetsgivaravgifter och egenavgifter). Det finns även
regler om hur själva skatteförfarandet (beskattning/taxering)
ska ske.
Skatteområdet är ett komplext rättsområde som förändras
konstant. Genom att agera och fundera över skattefrågor
proaktivt kan du hantera olika risker och möjligheter samt
optimera det skattemässiga utfallet av verksamheten. Detta
kan även medföra att du undviker att hamna i en process mot
Skatteverket, vilket kan vara såväl tidskrävande som kostsamt.
En checklista med de viktigaste skatterättsliga delarna att tänka
på finns i Next Level-paketet.
17
S K AT T E R Ä T T
olika företagsformer
och deras beskattning
Bedriver du ditt företag som ett aktiebolag eller
ekonomisk förening kommer beskattningen att
ske av ditt företag med en skattesats om för
närvarande 22 procent (bolagsskatt).
Bedrivs verksamheten genom ett handelsbolag, kommanditbolag eller som enskild
näringsverksamhet
kommer
istället
bolagets resultat att beskattas hos ägaren/
ägarna. Om ägaren är ett aktiebolag blir
vinsten från det underliggande bolaget
en del av aktiebolagets resultat och
beskattas med 22 procent. Om ägaren
är en privatperson beskattas vinst från
handelsbolag, kommanditbolag och
enskild näringsverksamhet som inkomst
av näringsverksamhet. Beskattningen är
progressiv och uppgår till högst ca 57
procent.
Skatten utgår på företagets vinst,
som utgörs av skillnaden mellan
intäkter och kostnader. Vissa
kostnader är avdragsgilla direkt
då de uppkommer medan andra
ska skrivas av under ett visst
antal år.
18
särskilda skatteregler
för fåmansföretag
För s.k. fåmansföretag finns särskilda regler. Ett
aktiebolag eller en ekonomisk förening utgör ett
fåmansföretag om fyra eller färre delägare äger aktier
som motsvarar mer än hälften av rösterna i företaget.
Det finns även en specialregel som innebär att ett
företag kan vara ett fåmansföretag oberoende av antalet
delägare.
Till största del handlar reglerna om fåmansföretag om
hur utdelning från fåmansföretaget, eller en kapitalvinst
som görs vid försäljning av aktier i ett fåmansföretag,
ska beskattas. Inkomsten ska nämligen fördelas mellan
inkomstslagen tjänst och kapital, vilket innebär att
utdelning från och kapitalvinst vid avyttring av andelar
i ett fåmansföretag beskattas med som lägst 20 % och
som högst ca 57 %.
Syftet med reglerna om beskattningen av utdelning och
kapitalvinst vid försäljning av aktier i fåmansföretag
är att förhindra att inkomster som är arbetsinkomster
behandlas som kapitalinkomster vid beskattningen,
dvs. att förhindra ett kringgående av reglerna om
inkomstbeskattning. För att veta hur mycket som ska
hänföras till inkomst av kapital respektive inkomst av
tjänst beräknas ett s.k. gränsbelopp. Förenklat kan man
säga att ju högre gränsbelopp man har, desto större
del ska hänföras till inkomst av kapital. Om bolaget
har anställda kan ägaren under vissa förutsättningar,
vid beräkningen av gränsbeloppet, tillgodoräkna sig
utbetalda löner i bolaget och i dotterbolag.
DET K A N F I NNA S MÖ JL IG H E T E R
ATT ÖK A G R Ä NS B E L O P P E T S Å AT T
EN S TÖR R E DEL K A N TA S U T S O M
L Å G B ES K ATTA D U T D E L N IN G .
19
S K AT T E R Ä T T ARBETSRÄTT
incitamentsprogram
För att motivera, behålla och belöna kvalificerad personal
i företaget kan det vara en bra idé att utforma ett
incitamentsprogram. Incitamentsprogram kan utformas på
många olika sätt t.ex. genom
Värdepapper
• Aktier
• Teckningsoptioner
• Syntetiska optioner
kort om moms och tull
Som företagare ska du redovisa och betala moms för de varor
och tjänster som du säljer, och du har som utgångspunkt rätt
att göra avdrag för den moms som du betalar på inköp av
varor och tjänster i din verksamhet (s.k. ingående moms). Du
ska normalt sett registrera ditt företag för moms och redovisa
momsen i en momsdeklaration som lämnas in till Skatteverket
månadsvis eller kvartalsvis. Det finns många undantag och
specifika regler när det gäller moms. Därför är det viktigt att
kontrollera vad som gäller vid handel med en specifik vara eller
tjänst. Momsreglerna är komplicerade och ändras kontinuerligt
och en felaktig momshantering kan resultera i omfattande
kostnader samt skattetillägg från Skatteverket.
Vid varuhandel med länder utanför EU måste reglerna om
tull beaktas. När varor transporteras över landsgränserna ska
import- eller exportdeklaration lämnas till Tullverket.
>>
• Köpoptioner
• Konvertibler
• Kapital- eller vinstandelslån
Personaloptioner (rätt att i framtiden förvärva
värdepapper)
Generellt kan sägas att beskattning av och tidpunkten för
beskattning av aktierelaterade incitamentsprogram är beroende
av om de instrument som de anställda förvärvar eller tilldelas
är att betrakta som värdepapper eller personaloptioner. Vilket
instrument som är bäst lämpat och hur ett incitamentsprogram
ska utformas i det enskilda fallet beror bl.a. på syftet med
programmet, samt i vilken utsträckning de anställda ska betala
för instrumenten.
Att tänka igenom sin struktur och uppnå
skatteeffektivitet – ett praktiskt exempel
A äger 100 % i A AB samt 100 % i B AB. Verksamhet
drivs i båda bolagen och A är verksam i betydande
omfattning i båda bolagen vilket innebär att
reglerna om fåmansföretag tillämpas. A önskar sälja
B AB. Innan försäljning sker vill A tillgodogöra sig
de utdelningsbara medel som finns i bolaget. Om
utdelning sker direkt till A kommer A att beskattas
enligt fåmansföretagsreglerna. Beskattningen av
utdelningen uppgår till lägst 20 och högst ca 57 %.
Ett annat alternativ är att sälja B AB till A AB till
underpris och att B AB därefter gör en utdelning till
A AB. Eftersom en sådan utdelning är skattefri utgår
ingen beskattning och A kan välja att antingen låta
medlen ligga kvar i A AB eller att ta en utdelning på
önskat belopp från A AB. Vid utdelning till sig själv
behöver fåmansföretagsreglerna beaktas och hänsyn
tas till gränsbeloppet. Därefter säljs B AB externt
till marknadspris. En eventuell sådan kapitalvinst
är skattefri för A AB. Hade A istället sålt B AB som
privatperson beskattas en eventuell kapitalvinst enligt
fåmansföretagsreglerna och beroende på gränsbeloppet
beskattas en sådan försäljning med mellan 20 och ca
57%. Olika lösningar för att uppnå samma resultat kan
alltså leda till stora beskattningsskillnader.
ta hand om dina talanger
när du ska anställa
konsult istället för anställd
När ditt bolag väljer att anställa personal är det viktigt att
ingå ett skriftligt anställningsavtal. Avtalet tydliggör för den
anställde vad du som arbetsgivare förväntar dig av honom eller
henne, och anger vad som gäller mellan dig som arbetsgivare
och din anställde i en rad frågor där det annars lätt kan uppstå
diskussioner och i värsta fall tvister. Ett tydligt anställningsavtal
kommer bespara dig onödigt extraarbete och de tråkiga
kostnader som annars riskerar att dyka upp i ett senare skede.
Kanske passar det din verksamhet bättre att anlita en konsult
istället för att ge personen en anställning. Du behöver då inte
betala arbetsgivaravgifter, utan konsulten sköter själv den biten
och fakturerar dig för de uppdrag som konsulten utför åt ditt
bolag. Anlitar du en konsult är det viktigt att ingå ett skriftligt
konsultavtal som sätter ramarna för uppdraget och som t.ex.
anger att immateriella rättigheter ska tillfalla bolaget. Konsulten
ska också ha F-skattsedel.
Next Level-paketet innehåller en checklista för anställningsavtal
och ger dig som arbetsgivare en bra uppfattning om vad som
generellt bör finnas med i ett anställningsavtal. Utöver vad
som anges i checklistan kan det finnas bestämmelser i lag
och kollektivavtal som måste beaktas vid framtagandet av ett
anställningsavtal. För nyckelpersoner och mer seniora anställda
behövs det ofta särskilda regleringar i anställningsavtalet
avseende t.ex. sekretess, konkurrens- och värvningsförbud.
För VD gäller oftast inte de vanliga arbetsrättsliga reglerna och
ett VD-avtal bör därför utformas annorlunda än ett vanligt
anställningsavtal.
Anlitar du en konsult som enbart utför uppdrag åt ditt bolag
på ett sätt som påminner om ett anställningsförhållande, var
uppmärksam på att detta kan leda till att förhållandet ses som
ett anställningsförhållande, vilket kan få jobbiga konsekvenser
både arbetsrättsligt och skatterättsligt.
21
A RBE T S R Ä T T >>
Skydda ditt företag och dina
företagshemligheter – ett praktiskt exempel
Tänk dig att du driver ett kunskapsintensivt företag
med tio anställda, varpå fem av de anställda säger
upp sig samtidigt. Du anar att de fem håller på att
tömma ditt företag på känslig information, men de
döljer sina spår och det är svårt för dig att bevisa att
de faktiskt tagit med sig företagshemligheter till den
nya, konkurrerande verksamheten som de planerar
att starta upp. Dagen efter att deras uppsägningstid
löpt ut drar de officiellt igång den konkurrerande
verksamheten och det dröjer inte länge innan dina
nuvarande kunder kontaktar dig och berättar att
den nya konkurrenten försöker förmå dem att gå
över till denna. Som om det inte vore nog så blir din
kvarvarande personal också aktivt bearbetad av den
nya konkurrenten, som försöker locka över personalen
med löften om att gräset är grönare på andra sidan.
Vad gör du?
Även om det finns lagregler som ska förhindra den
här typen av beteende är det i praktiken svårt för en
arbetsgivare att skydda sig i en sådan här situation, då
det oftast är svårt att bevisa att de f.d. anställda tagit
med sig företagshemligheter. Hade de f.d. anställda
däremot haft värvningsförbud eller i vissa fall ett
konkurrensförbud i sina anställningsavtal som gällde
efter avslutad anställning är arbetsgivaren i ett mycket
bättre läge.
Det är alltså viktigt att fundera ett varv extra när man
anställer personal och tar fram anställningsavtal, så att
anställningsavtalet faktiskt skyddar dig som arbetsgivare
på ett lämpligt sätt i förhållande till anställningen och
de potentiella risker som finns.
den svenska arbetsrätten
– en djungel av regler
kontakter med arbetstagarorganisationer och kollektivavtal
Det finns många lagar inom arbetsrätten som bl.a. reglerar
anställningsskydd,
arbetsgivarens
skyldigheter
mot
arbetstagarorganisationer, arbetstid, semester, diskrimineringsoch arbetsmiljöfrågor. Många av dessa regler kan inte avtalas
bort i ett anställningsavtal, utan kan bara sättas åt sidan
genom kollektivavtal. Som arbetsgivare är det viktigt att vara
insatt i regelverken för att kunna vidta åtgärder och driva sin
verksamhet i linje med reglerna på arbetsmarknaden. Här kan
vi hjälpa till att planera din verksamhet så att du hamnar rätt,
och hjälpa till för det fall det blivit fel.
Arbetstagarorganisationer har en stark ställning på den
svenska arbetsmarknaden och flera svenska arbetsgivare är
bundna av kollektivavtal, antingen genom medlemskap
i en arbetsgivarorganisation eller genom s.k. hängavtal
med en arbetstagarorganisation. Genom kollektivavtal
regleras arbetstagarnas respektive arbetsgivarnas rättigheter
och skyldigheter. I vissa lägen har du som arbetsgivare
förhandlingsskyldighet gentemot arbetstagarorganisationen.
Finns inget kollektivavtal på en arbetsplats finns en risk för
att en arbetstagarorganisation genom t.ex. strejk eller blockad
försöker tvinga arbetsgivaren att ingå sådant avtal, även om
detta är relativt ovanligt idag. Det är viktigt att som arbetsgivare
känna till arbetstagarorganisationers ställning och funktion,
och att även bolag utan kollektivavtal ofta måste förhandla med
arbetstagarorganisationer i samband med t.ex. en uppsägning,
då många anställda är fackligt anslutna.
22
OF FE N T L IG U P P H A N D L IN G
miljarder att hämta i
offentlig upphandling
Offentlig upphandling är en mångmiljardindustri och årligen upphandlas varor och tjänster
i Sverige för omkring 600 miljarder kronor. Medverkan i offentliga upphandlingar kan vara
ett strategiskt verktyg för att bygga och expandera sitt företag.
Alla kommuner och myndigheter, liksom många statliga och
kommunala bolag (gemensamt benämnda upphandlande
myndigheter) är skyldiga att köpa in varor och tjänster
enligt reglerna i lagen om offentlig upphandling (LOU). Det
innebär att offentliga upphandlingar omfattar alla typer av
varor och tjänster, allt från IT-system, appar, mediciner, PRtjänster till rena vardagsprodukter. Syftet med detta är att den
upphandlande myndigheten ska tillvarata konkurrensen på
marknaden och hämta in anbud från så många potentiella
leverantörer som möjligt. En grundläggande del i LOU är
därför att alla upphandlingar som genomförs av offentliga
myndigheter ska annonseras. Vissa undantag finns där
upphandlande myndigheter kan vända sig direkt till en
leverantör för sitt inköp. Det vanligaste undantaget är när
upphandlingens värde är mindre än ca 500 000 kr. Det
finns även andra undantagssituationer, t.ex. om det som
ska upphandlas av tekniska skäl bara kan utföras av en enda
leverantör på marknaden. Nedan ges ett antal råd och tips kring
hur du kan utnyttja offentliga upphandlingar i din verksamhet.
att lämna anbud
Reglerna i LOU medför att upphandlingar måste genomföras
på ett formbundet sätt och att information om upphandlingen
ska meddelas alla potentiella leverantörer samtidigt. Detta
görs genom att den upphandlande myndigheten publicerar
information om upphandlingen med alla de krav som uppställs
dels på leverantörer, dels på tjänsten eller varan i ett s.k.
förfrågningsunderlag. Det är utifrån det förfrågningsunderlaget
som anbud ska lämnas. En viktig del för att lyckas i en offentlig
upphandling är att säkerställa att ditt anbud uppfyller alla de
krav som har ställts upp av den upphandlande myndigheten
i förfrågningsunderlaget. Den upphandlande myndigheten
måste beakta alla anbud som uppfyller uppställda krav och välja
det anbud som antingen har det lägsta priset eller bedöms som
det ekonomiskt mest fördelaktiga. Vilken grund som används
för att välja ett anbud måste anges i förfrågningsunderlaget.
Det finns flera olika sätt att maximera sina chanser i offentliga
upphandlingar, bl.a. genom att ha standardiserade dokument
som beskriver företaget, vara noggrann med hur ditt anbud
förhåller sig till det som efterfrågas av den upphandlande
myndigheten samt att tänka strategiskt vid prissättningen.
>>
hitta pågående upphandlingar
Som nämnts ska upphandlingar annonseras och normalt görs
detta i en databas. Den mest använda databasen som också
innehåller i princip samtliga upphandlingar, är OPIC Visma.
Även databasen Mercell används av många upphandlande
myndigheter. Det är kostnadsfritt att registrera sig som
leverantör på databasernas hemsidor och genom att ställa in
bevakningar kan du också se till att löpande få information om
upphandlingar som kan vara av intresse.
19
O FFE N T L IG U PP H AN D LIN G påverka de upphandlingar
du är intresserad av
möjligheter om en
upphandling inte går vägen
Formbundenheten som omger en upphandling kan
skapa känslan att du som företagare inte kan påverka en
upphandling, eller den upphandlande myndigheten. Detta
stämmer inte. Har en upphandling redan annonserats måste
den upphandlande myndigheten under tiden som finns för
att lämna anbud besvara frågor som ställs i upphandlingen.
Genom att ställa frågor, som besvaras, finns ibland möjlighet
att få justerat märkliga krav och få förtydliganden i de delar
där förfrågningsunderlaget är oklart. Du som leverantör kan
ibland också vara med och påverka framtida upphandlingar,
genom att upphandlande myndigheter bjuder in till dialog
inför förestående upphandlingar – där myndigheten genom
sådan dialog kan skapa ett bättre förfrågningsunderlag. Har du
en unik idé är det också möjligt att ta en direktkontakt med en
upphandlande myndighet du tror kan vara intresserad för att
förmå myndigheten att se behovet av denna.
Alla beslut som fattas inom ramen för en offentlig upphandling,
t.o.m. beslut om att inleda en offentlig upphandling, kan prövas
av en domstol. En leverantör kan ansöka om överprövning av
en upphandling hos en förvaltningsdomstol som kan besluta
om att upphandlingen ska göras om eller rättas, om domstolen
anser att myndigheten har agerat felaktigt. Överprövningar
är vanliga, omkring sju procent av alla upphandlingar blir
överprövade varje år. Leverantörerna vinner ca en tredjedel av
överprövningsprocesserna, vilket innebär att det finns goda
chanser vid en överprövningsprocess. Vår erfarenhet är att
det också går att påverka myndigheter som man anser har
fattat ett felaktigt beslut via andra vägar, och på så sätt slippa
domstolsprocess. T.ex. kan ibland ett brev räcka för att en
myndighet ska komma till slutsatsen att den agerat felaktigt
och ändra sitt beslut.
>>
öka dina värden
mot hyresvärden
Lokalkostnader är en av de största
utgiftsposterna för ett nyetablerat företag.
Företagets lokal kan även vara en viktig
tillgång för företaget. Det är därför
viktigt att noga överväga innehållet i och
konsekvenserna av ett hyresavtal innan
avtalet tecknas.
anpassa avtalstiden till
era framtidsplaner
Konsten att få till det på offentliga marknaden
Ditt bolag har kommit på en produkt som inte tidigare
lanserats på marknaden och du är ivrig att få ut den
på marknaden. Vid en marknadsundersökning av
potentiella kunder identifierar du ett antal myndigheter
som skulle vara den perfekta målgruppen för ditt
företag. När du kontaktar en av dessa myndigheter
möts du av beskedet att alla inköp måste göras enligt
reglerna om offentlig upphandling. Du får beskedet
att myndigheten inte vill riskera att bryta mot reglerna
om offentlig upphandling och därför inte kan ta steget
att köpa din produkt. Du får dock den starka känslan
av att den du pratar med ser behovet av din produkt
hos myndigheten.
Det är relativt vanligt att myndigheter av rädsla för
att bryta mot upphandlingsreglerna avstår från att
köpa in det de verkligen behöver och istället använder
redan beprövade metoder. Väljer du i den situationen
att ta juridisk hjälp för att ge myndigheten en juridiskt
hållbar lösning kan investeringen i juridisk hjälp
innebära åtkomst till ett kontrakt. Det finns nämligen
alla möjligheter enligt upphandlingsreglerna för
en myndighet att utforma en upphandling enligt
konstens alla regler som ser till att myndigheten får
det den verkligen vill ha.
När ditt företag har varit igång ett tag och fått igång
försäljningen av den första produkten och även utvecklat
ett antal andra produkter lämnar du regelbundet
anbud i upphandlingar. Flera vinner du, men på
sistone har allt fler andra företag börjat lämna anbud i
de upphandlingar du deltar i. Dessutom märker du en
ökande trend av att myndigheterna ställer upp nya och
hårdare krav som du ofta inte förstår anledningen till.
I några upphandlingar med riktigt stort värde har ditt
anbud inte prövats av myndigheten just med anledning
av ett sådant krav.
Genom att ta juridisk hjälp och i denna situation
ansöka om en överprövning av upphandlingen kan
du fortfarande ha möjlighet att få kontraktet. En
tredjedel av alla överprövningar leder till en ändring.
En investering i en överprövningsprocess kan leda till
att du får kontraktet och kan dessutom sätta stopp
för felaktigt uppställda krav från myndigheters sida.
Genom att satsa på rätt upphandlingar och strategiskt
överpröva viktiga kontrakt kan du med enkla medel
snabbt öka omsättningen i ditt företag.
Hyresvärdar vill vanligen teckna hyresavtal med fasta och långa
löptider (vanligt är att avtalet löper på tre år). För ett nystartat
bolag eller ett bolag som expanderar finns många osäkerheter
kring hur verksamheten kommer att utvecklas, varför ett
sådant avtal sällan är det optimala. Ett tidsbestämt avtal är inte
möjligt att säga upp under löpande avtalstid utan kan endast
sägas upp till avtalstidens utgång. Som utgångspunkt är det
inte heller tillåtet att överlåta hyreskontraktet (och själv avflytta
från lokalen under pågående avtalstid) utan hyresvärdens
samtycke. Således kommer ditt företag att vara bundet till
lokalen under hela avtalstiden och måste betala hyra för hela
perioden. Mot denna bakgrund kan korta tidsbestämda avtal
(t.ex. en löptid om ett år) som förlängs automatiskt om ingen
uppsägning sker vara mer fördelaktiga. Ett annat alternativ är
att ingå ett tidsbestämt avtal om tre år men att förhandla till
sig en rätt att säga upp avtalet i förtid, t.ex. efter ett år eller
vid en annan lämplig tidpunkt. Vidare är det möjligt att ingå
ett tillsvidareavtal med nio månaders löpande uppsägningstid.
En nackdel med korta hyresavtal och tillsvidareavtal med nio
månaders uppsägningstid är dock att hyresvärden har möjlighet
att kräva högre hyra vid varje ny avtalsperiod, medan ett tre
årigt avtal innebär att hyran inte kan ändras förrän efter tre år
(vilket gör att det är enklare att förutse kostnaden för lokalen
den närmsta tiden).
H Y R ES R E L AT E R A D E F R Å G O R
anpassa storleken på lokalen till
era framtidsplaner
Finns osäkerheter kring ert framtida behov av ytor är det
möjligt att förhandla till sig en option att frånträda viss del av
den förhyrda ytan efter viss tid. Har ni expansionsplaner kan
det istället vara bra att förhandla sig till en option att utöka
lokalen genom att ianspråkta yta som ligger i anslutning till den
redan förhyrda lokalen.
överväg konsekvenserna av ett
avstående från det indirekta
besittningsskyddet
En lokalhyresgäst har inte rätt till förlängning av avtalet vid
avtalstidens utgång. Vid en uppsägning från hyresvärdens sida
måste företaget alltså flytta. Lokalhyresgäster har dock ett s.k.
indirekt besittningsskydd, vilket innebär rätt till skadestånd om
hyresvärdens uppsägning varit obefogad. Det är inte ovanligt att
en hyresvärd, som ett villkor för tecknande av hyresavtal, kräver
att hyresgästen avstår från sitt indirekta besittningsskydd. Det
är viktigt att du är medveten om konsekvenserna av ett sådant
avstående, dvs. att du i ett sådant fall inte har rätt till ersättning
för din skada (flyttkostnader, rörelseskada, etc.) till följd av
uppsägningen och att det heller inte finns rätt till uppskov med
avflyttningen, vilket kan vara önskvärt för att kunna avveckla
verksamheten på ett lämpligt sätt.
se till att verksamheten ryms
inom det upplåtna ändamålet
En hyresgäst får inte driva annan verksamhet i lokalen än det
ändamål som parterna har avtalat om. Var därför noga med att
se till att all den verksamhet som du avser driva i lokalen täcks av
ändamålet. Är det fråga om en kontorslokal med viss försäljning
räcker det inte med att ange ”kontor” utan även ”butik” eller
liknande bör anges. Vissa hyresvärdar försöker inkorporera
generella avtalsbestämmelser under ändamålsbeskrivningen,
t.ex. föreskrifter om buller, tillstånd, tider etc. Orsaken är att
en hyresvärd kan förverka hyresavtalet om hyresgästen bryter
mot ändamålet och inte vidtar rättelse efter anmaning. Sådana
bestämmelser bör sorteras ut från ändamålsbeskrivningen och
istället läggas som separata avtalsvillkor.
25
HYR E S R E L AT E R A DE FRÅG OR
T VIS T E L Ö S N IN G
>>
ha koll på kostnaderna
Se till att få en helhetsbild av samtliga de kostnader som utgår
enligt hyresavtalet; undersök vad som ingår i bashyran och
vad som ska betalas i form av hyrestillägg. Vanliga kostnader
utöver bashyran är moms, fastighetsskatt, driftskostnader,
kostnader avseende ytor som är gemensamma för hyresgästerna
i byggnaden etc. Det bör även finnas en gränsdragningslista
som tydligt visar vilka underhållskostnader som ligger på
hyresvärden och vilka som ligger på er. Ibland är det önskvärt
att hyra inte tas ut med samma belopp varje år utan att hyran
höjs genom en s.k. trappa. Detta innebär att hyran är lägre
inledningsvis och att hyran ökar efterföljande år. På sådant sätt
kan ni ”få igång” verksamheten innan större hyresbetalningar
ska utgå.
se till att lokalen är inredd för
den verksamhet som ni ska
ha i lokalen
Var noga med att se till att lokalen är anpassad för den
verksamhet som ni ska ha i lokalen. Behöver lokalen anpassas/
byggas om för verksamheten bör denna fråga tas upp med
hyresvärden i avtalsförhandlingarna för att försöka enas om
en fördelning av kostnaderna för anpassningen. Det är alltså
möjligt att avtala om att hyresvärden ska tillhandahålla lokalen
i ett visst utförande. Om lokalen istället upplåts i ”befintligt
skick”, vilket inte är ovanligt, innebär detta att ni själva svarar
för att lokalen kan användas för det upplåtna ändamålet.
Detta betyder att ni själva får bygga om och anpassa lokalen.
Ombyggnationer kräver dock samtycke från hyresvärden. Är
lokalen upplåten i ”befintligt skick” kan du heller inte begära
att hyresvärden ska göra förbättringar i lokalen under hyrestiden
utan detta får bekostas på egen hand.
när det skiter sig
undvik tvister
Tvister beror främst på oklarheter som inte reds ut i tid. Det
händer alltför ofta att parter som ska ingå avtal med varandra är
så entusiastiska inför ett nytt samarbete att parterna helt enkelt
glömmer bort att enas om hur samarbetet ska se ut. Det är lätt
att förlita sig på sina goda relationer, och att förbise vikten av
att skydda sina tillgångar och att använda väl genomarbetade
avtal.
bestäm i förväg hur tvister
ska lösas
En vanlig klausul i alla avtal är en s.k. tvistelösningsklausul som
reglerar hur eventuella tvister ska lösas. Att ha rätten på sin sida
är nämligen inte mycket värt om man saknar effektiva medel
för att göra sin rätt gällande.
En av de viktigaste frågorna som brukar regleras i tvistelösningsklausulen är vilket rättsligt förfarande som ska
tillämpas. Regleras inget annat mellan parterna ska tvister
>>
avgöras i allmän domstol (tingsrätt, hovrätt och i sista hand
Högsta domstolen). Parter kan istället avtala om att tvister ska
avgöras genom s.k. skiljedom, vilket är ett privat förfarande där
parterna utser ”domarna” (s.k. skiljemän).
Båda förfarandena har sina för- och nackdelar. Kortfattat
är skiljeförfaranden normalt snabbare och mer effektiva än
domstolsprocesser. Skiljeförfaranden blir heller inte offentliga.
Däremot blir ett skiljeförfarande ofta dyrare, eftersom parterna
inte bara ska ersätta sina egna ombud utan även skiljemännen.
Vi rekommenderar att du diskuterar valet av förfarande inför
ingåendet av varje avtal och du kan alltid kontakta oss om du
känner dig osäker.
om tvist trots allt skulle uppstå
Varje tvist är unik. Skulle ditt företag hamna i en tvist
rekommenderar vi att du lämnar över tvisten till en duktig och
erfaren jurist, så tidigt som möjligt. Det kommer att underlätta
utredningen, stärka ditt företags position och öka chanserna
för att tvisten får ett snabbt avslut. På så sätt kan du och dina
anställda lugnt återgå till att fokusera på företagets egentliga
verksamhet.
Tänk igenom med tvistelösningsklausuler
Du får efter flera ansträngningar möjligheter att sälja
ett av ditt företags produkter till Företaget A. Företaget
presenterar sitt standardavtal som du tycker verkar
bra. Betalning om 50 000 kr ska ske mot faktura, med
förfallodag 30 dagar efter leverans. Stämningen är god
och Företaget lovar dessutom att köpa fler produkter av
dig om den här första visar sig vara bra.
Du levererar produkten till Företaget tillsammans
med fakturan, allt i enlighet med avtalet. Men någon
betalning sker inte, trots att du skickar påminnelser till
Företaget. Till slut betalar Företaget 10 000 kr, och
meddelar att man inte avser att betala mer eftersom
produkten ”varit behäftad med fel” och Företaget haft
stora kostnader för att avhjälpa felet.
26
Efter en snabb genomläsning av avtalet kan du
konstatera att Företaget agerat fel som inte betalat allt,
alldeles oavsett om varan varit felaktig. Du tvivlar också
på att den faktiskt varit fel. När du läser igenom avtalet
mer noggrant upptäcker du en tvistlösningsklausul där
det framgår att tvister som grundar sig på avtalet ska
avgöras genom skiljeförfarande med tre skiljemän enligt
SCC:s regler. Efter lite utredning bestämmer du dig
till slut för att släppa kravet och låta saken bero. Redan
kostnaden för att inleda skiljeförfarandet är nämligen
lika stor som ditt krav mot Företaget.
Skiljeklausuler är ofta standard i kommersiella avtal.
Innan du skriver på ett avtal med en skiljeklausul bör
du dock fundera igenom på konsekvenserna av en sådan
klausul. Fördelarna med skiljeförfarande, snabbheten
och sekretessen, betyder ingenting om det medför så
stora kostnader att du inte har råd att driva en process
om du skulle behöva.
27
...och så lite
(oundviklig) byråkrati
Även om du vill lägga all tid på att fokusera på din verksamhet och det du gillar så
kommer du snart märka att myndighetskontakter är en del av din vardag. Vi har samlat
de typiska myndighetskontakterna för respektive rättsområde. Vi har stor vana att hantera
myndighetskontakter och hjälper mer än gärna till i dina kontakter med myndigheterna för
att säkerställa att dina intressen tillvaratas fullt ut.
tvistelösning
bolagsrätt
Bolagsverket
Hemsidan för Sveriges domstolar, med information bl.a.
om rättegången i allmän domstol:
http://www.domstol.se/
Hemsidan för Stockholms handelskammares
skiljedomsinstitut, med information om olika
tvistelösningsformer, bl.a. hur ett skiljeförfarande går till:
http://www.sccinstitute.se/
Hemsidan för Kronofogden, med information bl.a. om
de förenklade förfarandena betalningsföreläggande och
handräckning:
https://www.kronofogden.se/
• Styrelsens sammansättning och firmateckning
• Revisor
• Bolagsordning
• Bolagets uppgifter
• Nyemission, fondemission
• Utgivande av konvertibler eller teckningsoptioner
• Ändring av aktiekapital
• Vinstutdelning vid extra bolagsstämma
skatterätt
arbetsrätt
Skatteverket
Arbetsmiljöverket
• Ansöka om godkännande för F-skatt eller FA-skatt
• Anmäla sig för momspliktig verksamhet
• Anmäla sig som arbetsgivare
• Lämna uppgifter för beräkning av preliminär skatt
• Lämna inkomstdeklaration
• Lämna momsdeklaration
• Lämna arbetsgivardeklaration
• Lämna kontrolluppgifter
• Betala in moms, preliminär skatt och arbetsgivaravgifter
Tullverket
• Lämna in import/export deklaration
• Betala in tullavgift
• Betala in moms vid import om man inte är
momsregistrerad i Sverige. Om man är momsregistrerad
ska man från och med den 1 januari 2015 redovisa och
betala in moms till Skatteverket istället för Tullverket.
Bolagsverket
• Anmälan avseende företagsform (frivilligt om avser
enskild näringsverksamhet)
• Inspektioner av arbetsmiljön och t.ex. förelägganden
och sanktionsavgifter om det finns brister
• Anmälan avseende utstationering av anställda.
DO
• Tillser att anställda och arbetssökande inte diskrimineras
Arbetstagarorganisationer/arbetsgivarorganisationer
• Fackliga förhandlingar i samband med
t.ex. omplaceringar, uppsägningar och
verksamhetsövergångar.
Skatteverket
• Inbetalning av arbetsgivaravgifter
• Kan ha synpunkter på att konsultuppdrag utgör
anställning
Försäkringskassan
• Kontakter i samband med sjukskrivning och
rehabilitering, föräldraledighet.
Arbetsförmedlingen
• Kontakter i samband med sjukskrivning och
rehabilitering
• Rekrytering
Migrationsverket
• Arbetstillstånd för utländsk arbetskraft
• Fusion
• Likvidation
• Dödning av förkomna aktiebrev
28
• Registrering av årsredovisning
• Registrering av aktiebolag, handelsbolag,
kommanditbolag, ekonomisk förening
Tillhandahållandet av materialet i Next Level utgör inte juridisk rådgivning. Materialet är allmänt hållet och
behöver anpassas för den enskilda situationen. Vi rekommenderar att juridisk rådgivning söks för detta.
29
checklistor och dokument
– en teaser
Besök vårt resource center på www.setterwalls.se/nextlevel för alla
checklistor och dokument samt ytterligare information som kan underlätta
för ditt växande företag. Nedan får du en överblick över några av de delar
som du hittar på hemsidan.
verktyg bolagsrätt
Här finns en checklista för aktieägaravtal med viktiga punkter att fundera över när du ska ingå ett
aktieägaravtal och mallar för aktiebok och styrelseprotokoll.
verktyg finansiering
Här presenteras en checklista för punkter som är vanliga att ha med när man t.ex. tar ett lån och skriver
ett skuldebrev över lånet och vilka villkor som ska gälla för lånet.
verktyg IP
Denna checklista hjälper dig att inventera vilka immateriella tillgångar bolaget har. När du vet detta
kan du utarbeta en strategi för hur du ska hantera och skydda dessa tillgångar.
verktyg skatt
kontakta vårt entreprenörsspecialiserade
team på [email protected]
våra verktyg hittar du på www.setterwalls.se/nextlevel
…eller ring och fråga efter Next Level-teamet på 08-598 890 00
Här kan du hitta en checklista över några av de viktiga punkter som du som företagare behöver beakta
och fundera över samt vad som du behöver anmäla till Skatteverket.
verktyg arbetsrätt
I resource centret finns en checklista som hjälper dig att hitta rätt i djungeln av olika anställningsformer
och gör det lättare för dig att ta fram ett skräddarsytt anställningsavtal.
>> www.setterwalls.se/nextlevel
Här kommer du åt checklistor, mallar och andra användbara dokument
Tillhandahållandet av materialet i Next Level utgör inte juridisk rådgivning. Materialet är allmänt hållet och
behöver anpassas för den enskilda situationen. Vi rekommenderar att juridisk rådgivning söks för detta.