Brottsoffermyndighetens arbete för att uppnå delmål i ”En strategi för

Diarienummer: Adm 09922/2011
AB: 147
Datum: 2016-03-15
Brottsoffermyndighetens
arbete för att uppnå delmål i
”En strategi för genomförande av
funktionshinderspolitiken 2011-2016”
SLUTRAPPORT
Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning
S2011/8810/FST (delvis)
Innehåll
INLEDNING ........................................................................................................................... 1
UPPDRAGET ......................................................................................................................... 1
OM BROTTSOFFERMYNDIGHETEN .................................................................................... 2
INRIKTNINGSMÅLET FÖR RÄTTSVÄSENDET ................................................................... 4
SAMMANFATTNING AV BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ARBETE ................................ 4
DELMÅL 1 – KOMPETENSEN HOS BROTTSOFFERMYNDIGHETENS PERSONAL ....... 4
DELMÅL 2 – FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH HINDER I RÄTTSVÄSENDET ................ 5
DELMÅL 3 – SÄKERSTÄLLA GOTT BEMÖTANDE OCH GOD TILLGÄNGLIGHET .......... 5
DELMÅL 4 – BROTTSOFFERMYNDIGHETENS EXTERNA ARRANGEMANG ................. 5
DELMÅL 5 – VITTNESSTÖDSSAMORDNARNAS OCH POLISENS
BROTTSOFFERSAMORDNARES KUNSKAP .................................................................... 6
SAMMANSTÄLLNING ........................................................................................................ 6
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS DELMÅL OCH ARBETE ................................................ 7
DELMÅL 1 .......................................................................................................................... 7
DELMÅL 2 ........................................................................................................................ 14
DELMÅL 3 ........................................................................................................................ 20
DELMÅL 4 ........................................................................................................................ 27
DELMÅL 5 ........................................................................................................................ 32
SAMMANFATTANDE DISKUSSION ................................................................................... 39
INLEDNING
Denna slutredovisning till Myndigheten för delaktighet (MFD) innehåller information om
Brottsoffermyndighetens arbete för att uppnå delmålen i regeringsuppdraget ”En strategi för
genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016”. Rapporten vänder sig även till andra
myndigheter, landsting, kommuner och departement som är intresserade av myndighetens
arbete med uppdraget.
Den första delen av rapporten går igenom bakgrunden till uppdraget, myndighetens
verksamhet och en sammanfattning av arbetet med uppdraget. Därefter beskrivs resultaten av
alla aktiviteter som myndigheten arbetat med under uppdragsperioden. Rapporten avslutas
med en sammanfattande diskussion där resultaten analyseras och diskuteras.
UPPDRAGET
Under 2011 beslutade regeringen om genomförande av en funktionshinderspolitisk strategi
för perioden 2011-2016. Brottsoffermyndighetens delmål i uppdraget rör
utbildningsinsatser om behov och förutsättningar hos personer med funktionsnedsättning
samt om brottsoffer med funktionsnedsättning. Insatserna ska säkerställa att myndigheten
ger brottsoffer med funktionsnedsättning ett gott bemötande samt att myndighetens
verksamhet är tillgänglig.
Myndigheten ska dels öka sin personals kompetens på området och dels öka kompetensen
hos företrädare från övriga rättsväsendet, inom ramen för myndighetens ordinarie
utbildningsverksamhet. En särskild satsning ska genomföras för
vittnesstödsverksamheternas samordnare samt polisens brottsoffersamordnare.
Sammantaget ska myndighetens insatser bidra till att alla personer oavsett
funktionsförmåga ska ha tillgång till rättsväsendet på lika villkor.
1
OM BROTTSOFFERMYNDIGHETEN
Brottsoffermyndighetens övergripande mål är att främja brottsoffers rättigheter och
uppmärksamma deras behov och intressen. Myndigheten har nationellt ansvar för fyra
verksamhetsområden: handlägga ärenden om brottsskadeersättning, administrera
Brottsofferfonden, vara ett kunskapscentrum och kräva tillbaka utbetald
brottsskadeersättning från gärningspersoner. Myndigheten finns i Umeå och har drygt 50
anställda.
Handläggning av ansökningar om brottsskadeersättning sker i huvudsak skriftligen.
Ansökningar om projektmedel från Brottsofferfonden görs också främst i skrift.
Brottsoffermyndigheten tar dagligen emot cirka 300 telefonsamtal från brottsoffer,
personal inom rättsväsendet, företrädare för ideella organisationer m.fl. angående
skadestånd, brottsskadeersättning, projektansökningar och andra brottsofferrelaterade
frågor. Uppgifter om sökandes eventuella funktionsnedsättning framgår endast om
sökanden själv uppger det, om det finns sådana uppgifter i utredningsmaterial eller om det
på annat sätt framgår att sökanden behöver någon form av assistans i sitt ärende.
Brottsoffermyndigheten bedriver ett omfattande utåtriktat arbete för att nå så många
brottsoffer som möjligt och även personer som är ideellt eller professionellt verksamma
inom rättsväsendet, socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola och som möter dem som har
drabbats av brott. Det sker bland annat genom regelbundna temadagar, myndighetens
webbplatser, tryckt informationsmaterial och olika typer av utbildningsinsatser.
Utöver detta har myndigheten flera regeringsuppdrag1. Bland annat har myndigheten fått i
uppdrag att förbättra bemötandet av sexualbrottsoffer genom att vidareutveckla och
genomföra ett utbildningsprogram för personal inom polisen, Åklagarmyndigheten och
domstolsväsendet. Myndigheten har även i uppdrag av regeringen att verka för att det finns
fungerande vittnesstödsverksamhet vid de allmänna domstolarna. I juni 2014
slutredovisades ett regeringsuppdrag att ta fram eller anpassa information om skydd och
stöd direkt riktad till barn och unga som brottsoffer, inklusive barn som bevittnat våld.
Informationsmaterialet som fick namnet Jag vill veta resulterade i en webbplats, en
1
Mer information om Brottsoffermyndighetens projekt och uppdrag finns här: http://www.brottsoffermyndigheten.se/omoss/projekt-och-uppdrag
2
barnbok och fem broschyrer med anpassad information till barn i åldrarna 4-7 år, 8-13 år
och 14-17 år. Sedan 2015 ingår myndigheten i regeringsuppdraget Jämställdhetsintegrering
i myndigheter (JiM) för att aktivt arbeta med jämställdhetsintegrering under 2016-2018.
3
INRIKTNINGSMÅL FÖR RÄTTSVÄSENDET
Myndigheterna inom rättsväsendet har tillsammans med Migrationsverket följande
övergripande inriktningsmål:
Kompetensen hos myndigheterna inom rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos
personer med funktionsnedsättningar ska ytterligare stärkas.
SAMMANFATTNING AV BROTTSOFFERMYNDIGHETENS
ARBETE
I slutredovisningen presenteras Brottsoffermyndighetens arbete inom uppdraget under det
senaste året tillsammans med sammanfattningar för samtliga insatser under uppdragsperioden.
Alla delmål har tolkats och beskrivits för att visa vilka fokusområden myndigheten har arbetat
med. Vissa av aktiviteterna löper över mer än ett delmål. Aktiviteterna har redogjorts för
under det delmål där aktiviteten är mest relevant.
DELMÅL 1 – KOMPETENSEN HOS BROTTSOFFERMYNDIGHETENS
PERSONAL
Inom delmål 1 har myndigheten fokuserat på kompetenshöjande åtgärder för personalen.
Totalt har myndigheten genomfört:

6 utbildningstillfällen i ämnet

12-17½ timmars utbildning i ämnet för varje anställd

624 timmar i utbildning för personalen
För att kvalitetssäkra personalens kompetens har en bemötandechecklista och rutiner för
tillgängligt bemötande tagits fram. Myndigheten ingår sedan 2015 i en nationell
samrådsgrupp tillsammans med Domstolsverket, Polismyndigheten och representanter från
Handikappförbunden och Lika Unika.
4
DELMÅL 2 – FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH HINDER I
RÄTTSVÄSENDET
För delmål 2 har myndigheten fokuserat på att sprida kunskap om vilka hinder som kan finnas
för personer med funktionsnedsättning i deras kontakt med rättsväsendet och hur dessa hinder
kan undranröjas. Temat har lyfts både vid aktiviteter inom den ordinarie verksamheten och
genom särskilda utbildningsinsatser. Under delmål 2 har myndigheten fördelat insatserna på:

8 tillfällen

19 utbildningstimmar

540 deltagare
DELMÅL 3 – SÄKERSTÄLLA GOTT BEMÖTANDE OCH GOD
TILLGÄNGLIGHET
Delmål 3 handlar om att säkerställa att myndigheten är tillgänglig. Interna dokument och
rutiner samt myndighetens information via webbplats och broschyrer har uppdaterats för att
vara mer tillgängliga. En årlig inventering av myndighetens tillgänglighet har gjorts enligt
MFD:s myndighetsenkät och myndigheten uppfyller nu 42 av 44 punkter.
DELMÅL 4 – BROTTSOFFERMYNDIGHETENS EXTERNA
ARRANGEMANG
Parallellt med arbetet kopplat till delmål 2 har myndigheten fortsatt spridningen av kunskap
till personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola, ideella
organisationer samt till forskare och politiker genom myndighetens externa arrangemang.
Under uppdragsperioden har myndigheten fördelat arbetet för delmål 4 på:

8 tillfällen

15½ utbildningstimmar

992 deltagare
5
DELMÅL 5 – VITTNESSTÖDSSAMORDNARNAS OCH POLISENS
BROTTSOFFERSAMORDNARES KUNSKAP
Inom delmål 5 har myndigheten anordnat ett flertal utbildningstillfällen för samordnare vid
vittnesstödsverksamheten och för brottsoffersamordnare vid polisen. Myndigheten har under
uppdragsperioden fördelat de kompetenshöjande insatserna på:

7 tillfällen

17 utbildningstimmar

220 deltagare
SAMMANSTÄLLNING
Brottsoffermyndigheten har lagt 624 timmar på utbildning för personalen om förutsättning
och behov hos personer med funktionsnedsättning samt brottsoffer med funktionsnedsättning.
Myndigheten har fördelat externa utbildningsinsatser kopplat till uppdraget på:

21 olika föreläsare

23 tillfällen

51 utbildningstimmar

1 752 deltagare
soffermyndighetens och arbete
6
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS DELMÅL OCH ARBETE
DELMÅL 1
Brottsoffermyndigheten ska öka sina medarbetares kompetens beträffande förutsättningar och
behov hos personer med funktionsnedsättning samt brottsoffer med funktionsnedsättning.
Beskrivning av delmålet
Det första delmålet handlar om Brottsoffermyndighetens medarbetare och deras
grundläggande kompetens. Här handlar det om kompetensen beträffande förutsättningar och
behov hos personer med funktionsnedsättning, med särskilt fokus på brottsoffer med
funktionsnedsättning. För att nå delmålet ska medarbetarnas kompetens ha ökat. Delmålet
mäts genom att räkna antal tillfällen, antal utbildningstimmar, antal deltagare på
utbildningarna och genom självskattning av kunskap.
Fokusområden
Brottsoffermyndigheten har under uppdragsperioden valt utbildningsinsatser som antingen har
riktat sig till samtliga i personalen eller till utvalda delar av personalen. Myndigheten har även
fokuserat på kvalitetssäkring av medarbetarnas kompetens genom att utveckla en checklista
och rutiner för tillgängligt bemötande.
Fokusområde 1.1: Utbildning för Brottsoffermyndighetens personal
Aktivitet 1.1
Utbildning
Målgrupp
Brottsoffermyndighetens personal
Mätmetod
 Antal tillfällen
 Antal utbildningstimmar
 Antal deltagare
 Självskattning av kunskap
7
Aktiviteter
December 2011: En nollmätning i form av en inventering av kunskapen
2011-2014
bland Brottsoffermyndighetens personal gjordes. Mätningen visade att:
 Mer än 75 procent av personalen saknade utbildning om olika typer
av funktionsnedsättning.
 Mer än 70 procent av personalen ansåg att de saknade tillräckligt
med kunskap för att kunna ge personer med funktionsnedsättning ett
gott bemötande.
Maj 2012: Utbildning med Handisam, projektet (H)järnkoll och
Kompetenscentrum för tillgänglighet (KCT) Västerbotten på temat
tillgänglighet och användbarhet. Föreläsningen och workshopen
fokuserade på myndighetens språk och bemötande.
 3 timmar
 35 deltagare
 Totalt antal utbildningstimmar: 105
November 2013: Utbildning i samarbete med tillgänglighetskonsulten
Barbro Lindgren. Fokus för utbildningen låg på tillgänglighet och
bemötande för att minska risken för hinder. Medarbetarna fick ta del av
föreläsningar, filmvisning och seminarier med tre personer med egna
erfarenheter av att leva med fysiska och/eller neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar.
 5 timmar
 49 deltagare
 Totalt antal utbildningstimmar: 245
Maj 2014: En riktad utbildning för de medarbetare som bemannar växeln
från personal- och serviceenheten, servicetelefonen från
brottsskadeenheten och regressenhetens personal.
Tillgänglighetskonsulten Barbro Lindgren höll i utbildningen under
rubriken ”Det syns inte men märks i kommunikation”.
8
 2 tillfällen
 Totalt 5½ timmar
 18 deltagare
 Totalt antal utbildningstimmar: 99
Aktiviteter
En ny inventering av personalens kunskap gjordes i början av juni 2015,
2015-2016
innan årets utbildningsinsatser. Inventeringen visade att:
 Drygt 70 procent av personalen har fått utbildning om
funktionsnedsättning och hur man kan förstå och ta sig förbi
funktionshinder.
 Nästan 80 procent av personalen har deltagit på två eller fler
utbildningar kopplade till uppdraget.
Brottsoffermyndighetens personal har under 2015 genomgått följande
utbildningar:
Juni-augusti: Webbutbildning om kognitiva funktionsnedsättningar
framtagen av Hjälpmedelsinstitutet.
 1 timme
 40 deltagare
 Totalt antal utbildningstimmar: 40
Oktober: Personalutbildning i tillgänglig text med Karin Forsell, konsult
via Funka.
 3 timmar
 45 deltagare
 Totalt antal utbildningstimmar: 135
Slutresultat 2016
Brottsoffermyndigheten har under uppdraget fokuserat på att ge
medarbetarna kunskap om funktionsnedsättningar och funktionshinder för
att förbättra tillgängligheten till myndigheten. Totalt har myndigheten
genomfört:
9

6 utbildningstillfällen

12-17½ timmars utbildning för varje anställd

624 timmar utbildning för personalen
En slutlig mätning gjordes i februari 2016 och besvarades av 49 personer.
Slutmätningen visar att:

I stort sett alla medarbetare, 98 procent, har fått utbildning i
ämnet.

75 procent av personalen anser att deras kunskap om vilka hinder
personer med funktionsnedsättning kan möta i kontakt med
rättsväsendet har ökat eller ökat mycket sedan 2011.

Nästan 80 procent av personalen anser att deras kunskap om
funktionsnedsättningar och bemötande har ökat eller ökat mycket
sedan 2011.

20 procent av personalen anser att deras kunskap om
funktionsnedsättning, hinder och bemötande varken har ökat eller
minskat.
Personalen fick vid slutmätningen även svara på två frågor genom att
lämna ett omdöme på en skala från 1 till 6, där 1 anger ”stämmer inte
alls” och 6 anger ”stämmer helt”. Mätningen visade:

Ett genomsnittsvärde på 4,17 på frågan ”Jag har den kunskap jag
behöver för att ge personer med funktionsnedsättning ett gott
bemötande”. Samma fråga gav 2015 ett genomsnitt på 3,70.

Ett genomsnittsvärde på 4,02 på frågan ”Jag har kunskap om vilka
hinder i förhållande till omgivningen som personer med olika
funktionsnedsättningar kan möta i kontakterna med
rättsväsendet”. Samma fråga gav 2015 ett genomsnitt på 3,22.
Vid slutmätningen angav hälften av medarbetarna att de ansåg sig behöva
mer utbildning i ämnet.
10
Ansvarig enhet
Enheten för Brottsofferfonden och Kunskapscentrum
Fokusområde 1.2: Kvalitetssäkra personalens kompetens
Aktivitet 1.2.1
Utveckla rutin för tillgängligt bemötande
Målgrupp
 Vuxna personer med olika typer av funktionsnedsättningar
Mätmetod
 Har rutin tagits fram?
Aktivitet
De allra flesta som kontaktar Brottsoffermyndigheten gör det per telefon.
2011-2014
För att kvalitetssäkra myndighetens bemötande togs en checklista fram
2015 som ska användas som vägledning vid telefonkontakt. Underlaget
till bemötandechecklistan arbetades fram under de två
utbildningstillfällen som hölls i maj 2014 med de medarbetare som
bemannar växeln från personal- och serviceenheten, servicetelefonen
från brottsskadeenheten och regressenhetens personal. Underlaget
granskades och omarbetades till en bemötandechecklista. Checklistan
används som vägledning vid telefonkontakter med personer med olika
funktionsnedsättningar.
Aktivitet
Representanter från Brottsoffermyndighetens fyra kärnverksamheter
2015-2016
arbetade under en workshop på två timmar fram övergripande rutiner för
tillgängligt bemötande.
Slutresultat 2016
Brottsoffermyndigheten har en rutin för tillgängligt bemötande. Här
ingår övergripande rutiner för tillgängligt bemötande, en telefonpolicy
och en bemötandechecklista. Alla medarbetare ska känna till detta
dokument och följa det i sitt arbete.2
Ansvarig enhet
2
Enheten för Brottsofferfonden och Kunskapscentrum
Se bilaga 1 för Brottsoffermyndighetens rutin för tillgängligt bemötande.
11
Aktivitet 1.2.2
Kvalitetssäkring av Brottsoffermyndighetens verksamhet genom
deltagande i samråd
Målgrupp
 Brottsoffermyndighetens personal
 Brottsoffer
 Anhöriga och andra stödjande personer
 Professionella som möter brottsoffer i sitt arbete
Mätmetod
Har myndigheten deltagit i samråd?
Aktiviteter
2011-2013: Brottsoffermyndigheten har inför varje utbildningsinsats
2011-2014
samrått med lokala representanter för funktionshindersrörelsen.
Myndigheten har även tagit hjälp av lokalt samråd i arbetet med
myndighetens webbplats.
2014: Polismyndigheten, Domstolsverket, Handikappförbunden (HSO)
och Lika Unika kontaktades för att diskutera möjligheterna till samråd.
Brottsoffermyndigheten ingår sedan början av 2015 i det nationella
samarbete som Domstolsverket och Polismyndigheten har upprättat
genom ett systematiskt samråd med representanter från HSO och Lika
Unika.
Aktivitet
Under strategiperiodens sista år har myndigheten deltagit i två
2015-2016
samrådsmöten tillsammans med Domstolsverket och Polismyndigheten
samt representanter från Handikappförbunden och Lika Unika. Vid
samråden har bland annat utbildning och framtida insatser diskuterats.
Slutresultat 2016
Samråd är en viktig kanal för dialog med funktionshindersrörelsen.
Brottsoffermyndigheten har tagit hjälp av lokalt samråd i början av
strategiperioden och deltagit vid två nationella samrådsmöten under
2015. Det nationella samrådet fortsätter under 2016 och myndigheten
12
ska vara ordförande för det samrådsmöte som äger rum i maj 2016.
Ansvarig enhet
Enheten för Brottsofferfonden och Kunskapscentrum
13
DELMÅL 2
Brottsoffermyndigheten ska öka kunskapen om vilka hinder som finns i rättsväsendet för
personer med funktionsnedsättning och hur hindren kan motverka deltagande i och tillgång
till rättsväsendet på lika villkor som andra i vårt samhälle. Detta gäller även företrädare för
övriga rättsväsendet som utbildas av myndigheten inom ramen för ordinarie verksamhet.
Beskrivning av delmålet
En person med funktionsnedsättning kan uppleva olika hinder i sitt möte med rättsväsendet.
Ett funktionshinder uppstår när en funktionsnedsättning sätts i relation till miljön och
situationen inom rättsväsendet. Dessa hinder motverkar deltagandet i och tillgången till
rättsväsendet för personer med funktionsnedsättning. Det finns idag viss forskning på
området, bland annat genom projekt som finansierats av Brottsofferfonden.
Delmål 2 syftar till att öka kunskapen om funktionshinder och hur funktionshinder motverkar
deltagandet i och tillgången till rättsväsendet hos Brottsoffermyndighetens personal och
företrädare för övriga rättsväsendet. För att nå delmålet ska myndigheten ha spridit
kunskapen genom den ordinarie utbildningsverksamheten och genom särskilda
utbildningsinsatser.
Fokusområden
Under uppdragsperioden har myndigheten fokuserat på spridning av kunskapen om vilka
hinder som finns inom i rättsväsendet för personer med funktionsnedsättning och hur dessa
hinder kan undanröjas. Kunskapen har lyfts i den utåtriktade verksamheten.
Fokusområde 2.1: Kunskap om vilka hinder som kan finnas för
personer med funktionsnedsättning i kontakten med rätts väsendet
ska spridas genom särskilda spridningsinsatser
Aktivitet 2.1.1
Målgrupp
Spridning av resultat från forskning om funktionsnedsättning och
hinder
 Personer verksamma inom rättsväsendet
 Yrkesverksamma inom socialtjänst
 Yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård
14
 Yrkesverksamma inom skolan
 Forskare
 Politiker
 Företrädare för ideella organisationer
Mätmetod
 Antal tillfällen
 Antal utbildningstimmar
 Antal deltagare
Aktiviteter
2012-2014: Föreläsningar om funktionsnedsättning och hinder i kontakt
2011-2014
med rättsväsendet ingick i den utbildningsinsats som myndigheten
gjorde inom ramen för regeringsuppdraget om bemötande av unga
sexualbrottsoffer3. Målgruppen för utbildningsuppdraget var personal
inom länspolismyndigheterna, Åklagarmyndigheten och Sveriges
Domstolar samt advokater.
- December 2012: Docent Clara Hellner Gumpert från Institutionen
för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet föreläste om
psykiatrisk diagnostik hos barn och unga. Ann-Christin Cederborg,
professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid
Stockholms universitet föreläste om förhör/intervjuer med barn och
unga med diagnoser och hur man genom ett gott bemötande kan
förstå och ta sig förbi funktionshinder.

2 x 2 utbildningstimmar

24 deltagare
3
Läs slutrapportden för uppdraget här:
http://www.brottsoffermyndigheten.se/Filer/B%C3%B6cker/Slutredovisning,%20b%C3%A4ttre%20bem%C3%B6tande%20f%C3
%B6r%20sexualbrottsoffer.pdf
15
- September 2013: Clara Hellner Gumpert upprepade sin föreläsning
från året innan. Diana Lorenz, då verksam som kurator vid Astrid
Lindgrens Barnsjukhus föreläste om neuropsykiatriska diagnoser i
samtal. Föreläsningen skulle öka kunskapen om och motverka
hinder samt öka tillgängligheten.

2 x 2 utbildningstimmar

20 deltagare
- Januari 2014: Samma innehåll som utbildningen i september 2013

2 x 2 utbildningstimmar

28 deltagare
2014: I november anordnade Brottsoffermyndigheten en särskild
föreläsningsdag där projekt som fått medel genom myndighetens
regeringsuppdrag att fördela medel till forskning och metodutveckling
med syftet att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor presenterades.
Jari Kuosmanen och Mikaela Starke, docenter vid Institutionen för
socialt arbete vid Göteborgs universitet höll en föreläsning under
rubriken ”Mellan autonomi och offerskap – unga kvinnor med
intellektuell funktionsnedsättning i prostitution och prostitutionsliknande
sammanhang”. Föreläsningen handlade om hur rättsväsendet arbetar med
och bemöter unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning som
har blivit utsatta för brott i prostitution samt hur olika metoder och
strategier kan bidra till att minska hinder i kvinnornas kontakt med
rättsväsendet.
 50 minuter
 206 deltagare
16
Slutresultat 2016
Brottsoffermyndigheten har spridit kunskap om vilka hinder som finns i
rättsväsendet för personer med funktionsnedsättning, hur hindren kan
motverka deltagande och tillgång till rättsväsendet och hur
tillgängligheten kan öka genom särskilda utbildningsinsatser. Totalt har
myndigheten fördelat spridningen på:
 4 tillfällen
 13 utbildningstimmar
 278 deltagare
Ansvarig enhet
Enheten för Brottsofferfonden och Kunskapscentrum
Aktivitet 2.1.2
Sprida kunskap om funktionsnedsättning och hinder vid
Internationella Brottsofferdagen (IBD)
Målgrupp
 Personer verksamma inom rättsväsendet
 Yrkesverksamma inom socialtjänst
 Yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård
 Yrkesverksamma inom skolan
 Forskare
 Politiker
 Företrädare för ideella organisationer
Mätmetod
 Har aktiviteten genomförts?
 Antal deltagare
 Antal utbildningstimmar
17
Aktiviteter
Brottsoffer med funktionsnedsättning har uppmärksammats vid följande
2011-2014
IBD-arrangemang:
2012: Ett av seminarierna fokuserade på våld mot kvinnor med
funktionsnedsättning. Denise Cresso och Anjelica Hammersjö från
Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt på Bräcke Diakoni höll i seminariet
under rubriken ”Att synliggöra det till synes osynliga”.

1 utbildningstimme

33 deltagare
2014: Ett av seminarierna fokuserade på funktionsnedsättning och
utsatthet. Olof Risberg, psykolog och psykoterapeut höll i seminariet
under rubriken ”Varför just jag? Om offer och unga förövare med
särskilt fokus på funktionsnedsattas utsatthet”.

1 utbildningstimme

55 deltagare
2015: Ett av seminarierna handlade om hur rättsväsendet arbetar med
och bemöter unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning som
har blivit utsatta för brott i prostitution samt hur olika metoder och
strategier kan bidra till att minska hinder i kvinnornas kontakt med
rättsväsendet. Jari Kuosmanen och Mikaela Starke, docenter vid
Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet höll i seminariet
under rubriken ”Mellan autonomi och offerskap – unga kvinnor med
intellektuell funktionsnedsättning i prostitution och prostitutionsliknande
sammanhang”. För ökad inkludering togs programbladet för dagen fram
i två versioner, varav ett med större tecken.

1 utbildningstimme x 2 (förmiddag och eftermiddag)

82 deltagare
18
Aktivitet
Katrin Lainpelto, jur.dr och forskare vid Stockholms universitet höll i ett
2015-2016
av seminarierna under IBD 2016. Temat var rättsväsendets bemötande
av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Seminariet
framhävde vilken betydelse bemötandet kan ha för att underlätta eller
hindra tillgången till rättsväsendet och hur ett anpassat bemötande kan
öka tillgängligheten. För ökad inkludering togs programbladet för dagen
fram i två versioner, varav ett med större tecken i svart och vit
komposition4.
Slutresultat 2016

1 utbildningstimme x 2 (förmiddag och eftermiddag)

92 deltagare
IBD är Brottsoffermyndighetens största arrangemang och anordnas i
samarbete med sju ideella organisationer varje år i anslutning till den 22
februari när Internationella Brottsofferdagen infaller. Myndigheten har
under uppdragsperioden lyft funktionshinder i kontakt med
rättsväsendet, tillgänglighet till rättsväsendet och våld mot personer med
funktionsnedsättning på IBD:
 Vid 4 tillfällen
 Under 6 utbildningstimmar
 Fördelat på 262 deltagare
Ansvarig enhet
4
Enheten för Brottsofferfonden och Kunskapscentrum
Se bilaga 2 och 3 för båda versionerna av programmet.
19
DELMÅL 3
Brottsoffermyndigheten ska säkerställa att brottsoffer med funktionsnedsättning får ett gott
bemötande samt en god tillgänglighet till myndighetens verksamhet. Detta gäller även
företrädare för övriga rättsväsendet, som utbildas av myndigheten inom ramen för ordinarie
verksamhet.
Beskrivning av målet
För att brottsoffer ska kunna ta till vara sina rättigheter måste både informationen och
myndigheten som tillhandahåller den vara tillgänglig. Det tredje delmålet handlar om
Brottsoffermyndighetens eget bemötande av brottsoffer med funktionsnedsättning.
Myndigheten tolkar det som den fysiska tillgängligheten, tillgängligheten per telefon,
tillgängligheten till myndighetens webbmaterial, myndighetens tryckta informationsmaterial
samt tillgängligheten i myndighetens beslut och andra skrivelser. Delmål 3 innebär att frågor
om bemötande och tillgänglighet ska lyftas inom myndighetens ordinarie
utbildningsverksamhet.
För att nå delmålet ska Brottsoffermyndigheten kvalitetssäkra sitt eget bemötande av
brottsoffer med funktionsnedsättning. Myndigheten ska också kvalitetssäkra tillgängligheten
till myndigheten vad gäller den fysiska miljön, telefonkontakterna, webben, det tryckta
materialet samt myndighetens beslut och skrivelser. Frågor om bemötande och tillgänglighet
ska lyftas inom myndighetens ordinarie utbildningsverksamhet gentemot rättsväsendet.
Fokusområden
Under uppdragsperioden har Brottsoffermyndigheten fokuserat på det interna arbetet med att
öka tillgängligheten i besluten om brottsskadeärenden och myndighetens informationsmaterial
med utgångspunkt i ”Design för alla”-konceptet5. Handläggning av ansökningar om
brottsskadeersättning utgör en stor del av myndighetens verksamhet och det är här majoriteten
av myndighetens direkta kontakt med brottsoffer sker. Det är därför viktigt att se till att
besluten som fattas i ärenden om brottsskadeersättning är sakliga och lätta att förstå för alla.
Informationen i myndighetens generella informationsmaterial ska vara enkel att ta till sig.
Myndigheten fokuserar även på den fysiska tillgängligheten i myndighetens lokaler och
tillgängligheten vid myndighetens arrangemang.
5
Information om ”Design för alla”-konceptet finns exempelvis här:
http://www.mfd.se/globalassets/dokument/publikationer/2005/05345-pdf-design-for-alla-brukare.pdf
20
Fokusområde 3.1: Brottsoffermyndighetens information ska vara lätt
att förstå, dvs. informationen ska vara tillgänglig
Aktivitet 3.1.1
Målgrupp
Mätmetod
Tillgänglighetsutveckla myndighetens beslut

Brottsoffer

Anhöriga och andra stödjande personer

Professionella ombud
Har aktiviteten genomförts?
Aktiviteter
2013: Genomgång av mallar och färdigformulerade texter, s.k. fras-
2011-2014
minnen, som används för att skriva myndighetens beslut. Genomgången
visade att texterna var onödigt invecklade.
2014: Arbetet med att förändra och förenkla beslutsmallarna inleddes.
Frasminnen granskades och förenklades.
2015: Arbetet med att förändra och förenkla beslutsmallarna fortsatte.
Myndighetens frasminnen granskas och förenklas kontinuerligt.
Slutresultat 2016
Utvecklingen av myndighetens dokumentmallar och framför allt
frasminnen är ett kontinuerligt arbete. Utbildningarna som nämndes
under aktivitet 1.1 har gett medarbetarna en ökad medvetenhet om
tillgänglighet och dokumentmallar och frasminnen revideras fortlöpande.
Klarspråksarbetet har lett till att ett enklare språk används i
myndighetens beslut vilket ökar inkluderingen.
Ansvarig enhet
Brottsskadeenheten
21
Aktivitet 3.1.2
Tillgänglighetsgranskning av Brottsoffermyndighetens information
i broschyrer och på webbplatsen (www.brottsoffermyndigheten.se)
Målgrupp
 Brottsoffer
 Anhöriga och andra stödjande personer
 Professionella som möter brottsoffer i arbetet
Mätmetod
 Har aktiviteten genomförts?
Aktivitet
2010: Myndighetens informationsbroschyrer på andra språk än svenska
2011-2014
uppdaterades.
2012: Samtliga av myndighetens svenskspråkiga broschyrer
uppdaterades.
2014: Två omfattande informationsgranskningar gjordes under året:
 Myndighetens tre mest efterfrågade och omfattande broschyrer,
”Till dig som utsatts för brott”, ”Ersättning vid brott” och ”Barn och
unga som brottsoffer”, granskades och uppdaterades.
 Myndigheten gjorde nyöversättningar av broschyrerna på andra
språk enligt de uppdateringar som gjordes i de svenska versionerna.
 Under sommaren lanserade myndigheten fem broschyrer med
åldersanpassad information för barn och unga (inom myndighetens
barn- och ungdomsmaterial ”Jag vill veta”6). Under hösten
reviderades fyra av de fem broschyrerna.
Slutresultat 2016
Myndighetens tryckta informationsmaterial har reviderats regelbundet
under uppdragsperioden med tre mer omfattande uppdateringar.
6
Mer information om ”Jag vill veta” finns på http://jagvillveta.se/.
22
Ansvarig enhet
Enheten för Brottsofferfonden och Kunskapscentrum
Fokusområde 3.2: Brottsoffermyndighetens lokaler ska vara
tillgängliga
Aktivitet 3.2.1
Uppföljning av inventeringen av myndighetens lokaler
Målgrupp
Allmänhet som kommer till myndighetens lokaler.
Mätmetod
Har aktiviteten genomförts?
Aktiviteter
2011: Inventering av myndighetens tillgänglighet enligt Handisams
2011-2014
myndighetsenkät. Myndigheten uppfyllde 11 av totalt 13 grundläggande
kriterier.
2012: Inventering av myndighetens tillgänglighet enligt Handisams
myndighetsenkät. Myndigheten uppfyllde 7 av totalt 13 grundläggande
kriterier. En inventering av myndighetens lokaler gjordes under året och
brister från inventeringen året innan åtgärdades.
2013: Inventering av myndighetens tillgänglighet enligt Handisams
myndighetsenkät. Myndigheten uppfyllde 11 av totalt 13 grundläggande
kriterier.
2014: Inventering av myndighetens tillgänglighet enligt MFD:s
myndighetsenkät. Myndigheten uppfyllde 12 av totalt 13 grundläggande
kriterier. Utöver MFD:s myndighetsenkät kontrollerades lokalerna
genom den arbetsmiljörond som gjordes under hösten.
2015: Inventering av myndighetens tillgänglighet enligt MFD:s
myndighetsenkät. Myndigheten uppfyllde 12 av totalt 13 grundläggande
kriterier. Utöver MFD:s myndighetsenkät kontrollerades lokalerna
genom den arbetsmiljörond som gjordes under hösten.
23
Aktivitet
Inventering av myndighetens tillgänglighet enligt MFD:s
2015-2016
myndighetsenkät där myndigheten uppfyllde 12 av de 13 grundläggande
kriterierna. Utöver MFD:s myndighetsenkät kontrollerades lokalerna
genom den arbetsmiljörond som gjordes under hösten.
Under början av 2016 har myndighetens information på teckenspråk setts
över och tre nya filmer tagits fram. Filmerna innehåller uppdaterad
information om brottsskadeersättning och en ändring i kontrasten för
ökad tillgänglighet. De nya filmerna publicerades på myndighetens
webbplats i början av mars.
Slutresultat 2016
Under året har Brottsoffermyndigheten åtgärdat den sista punkten
(rutiner för alternativa format) vilket innebär att myndigheten uppfyller
samtliga 13 grundläggande kriterier för att vara en tillgänglig myndighet.
Utöver de grundläggande kriterierna i MFD:s myndighetsenkät ställs
frågor om kommunikation och information samt lokaler. Myndighetens
tillgänglighet har kontinuerligt ökat för varje år under uppdragsperioden.
Myndigheten uppfyller nu alla utom ett kriterium för tillgängliga lokaler.
I delen gällande kommunikation och information uppfyller myndigheten
enligt enkätsvaren 8 punkter. Utöver de punkter som myndigheten
uppfyller enligt svaren finns även följande:
 Information på lättläst svenska
 Information inspelat på teckenspråk
 Information på Word- eller tillgänglig pdf
 Webbplatser har alt-texter som beskriver bilder
 Information på Daisyformat
Dessa punkter har myndigheten haft på plats sedan tidigare och har
därför inte krävt någon extra åtgärd under senaste året.
24
Myndigheten uppfyller nu:
 13 av 13 grundläggande kriterier
 13 av 14 kriterier för tillgänglig kommunikation och information
 16 av 17 kriterier för tillgängliga lokaler
 Totalt 42 av 44 av MFD:s kriterier för en tillgänglig myndighet
Ansvarig enhet
Enheten för Brottsofferfonden och Kunskapscentrum
Aktivitet 3.2.2
Säkerställa att lokaler som Brottsoffermyndigheten använder vid
konferenser och temadagar är tillgängliga
Målgrupp
Deltagare vid myndighetens konferenser och temadagar
Mätmetod
Myndigheten ska tillgodose alla önskemål kopplade till tillgänglighet
Aktiviteter
Systematisk inventering har gjorts.
2011-2014
Aktivitet
Tillgängligheten till de lokaler som myndigheten använder sig av vid
2015-2016
externa arrangemang har tillgänglighetssäkrats enligt MFD:s riktlinjer.
Myndigheten har även påbörjat ett arbete med råd till föreläsare för att
säkerställa ökad inkludering vid föreläsningar.
Slutresultat 2016
De lokaler Brottsoffermyndigheten använder sig av vid externa
arrangemang ska efter behov vara tillgänglighetsanpassade.
Myndigheten har tillgodosett alla önskemål kopplade till tillgänglighet
vid externa arrangemang. Vid anmälan till myndighetens arrangemang
har deltagarna alltid möjlighet att ange om det finns behov av
hjälpmedel.
25
Ansvarig enhet
Enheten för Brottsofferfonden och Kunskapscentrum
26
DELMÅL 4
De kunskaper som Brottsoffermyndigheten förvärvat om brottsoffer med funktionsnedsättning ska användas vid myndighetens externa arrangemang.
Beskrivning av delmålet
Brottsoffermyndigheten genomför utöver IBD årligen ett stort antal externa arrangemang i
egen regi eller i samarbete med andra aktörer. I basverksamheten ingår att myndigheten
arrangerar en temadag i Göteborg, en i Malmö och en i en mellanstor stad. Utöver detta
genomförs en till två andra temadagar och myndigheten deltar med programpunkter eller är
medarrangörer vid ytterligare ett par nationella och internationella arrangemang. Slutligen
genomförs riktade utbildningar gentemot olika grupper. För att nå delmålet ska
Brottsoffermyndigheten lyfta funktionshinderperspektivet vid externa arrangemang.
Fokusområden
Brottsoffermyndigheten anordnar regelbundet utbildningsinsatser som en del av den ordinarie
verksamheten. Under uppdragsperioden har myndigheten fokuserat på att lyfta
funktionshindersperspektivet i den ordinarie externa verksamheten.
Fokusområde 4.1: Funktionshinderperspektivet ska implementeras i
myndighetens ordinarie utåtriktade verksamhet
Aktivitet 4.1
Målgrupp
Konferens/temadag med fokus på funktionsnedsättning och hinder
 Personer verksamma inom rättsväsendet
 Yrkesverksamma inom socialtjänst
 Yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård
 Yrkesverksamma inom skolan
 Forskare
 Politiker
 Företrädare för ideella organisationer
27
Mätmetod
 Antal tillfällen
 Antal utbildningstimmar
 Antal deltagare
Aktiviteter
April 2013: Brottsoffermyndigheten arrangerade ett symposium i
2011-2014
samarbete med Akademiska sjukhuset i Uppsala och Svenska
barnläkarföreningen som hölls i Uppsala. Staffan Janson, barnläkare och
adjungerad professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet och i
medicin vid Örebro universitet höll en föreläsning om misshandel av
små barn och extra risk för barn med kroniska sjukdomar.

1 utbildningstimme

205 deltagare
Maj 2013: Brottsoffermyndigheten anordnade en temadag i Malmö.
Håkan Nyman, leg psykolog, med. dr och specialist i neuropsykologi
höll en föreläsning om psykiska funktionsnedsättningar och psykisk
ohälsa.

1 utbildningstimme

130 deltagare
Juni 2013: Brottsoffermyndigheten medverkade vid Stockholm
Criminology Symposium tillsammans med Madelene Sundström från
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) med ett gemensamt
seminarium på temat våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.

1½ utbildningstimmar

45 deltagare
November 2013:
- Brottsoffermyndigheten anordnade en temadag i Örebro där Clara
Hellner Gumpert, docent vid Institutionen för klinisk
neurovetenskap vid Karolinska Institutet föreläste om barn med
28
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och hur olika metoder och
strategier kan bidra till att man tar sig förbi hinder.

1 utbildningstimme

94 deltagare
- Myndigheten anordnade även en tvådagarskonferens i Stockholm
tillsammans med 14 andra myndigheter som ingår i nätverket
Nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid. Under konferensen
hölls två seminarier med fokus på våld mot personer med
funktionsnedsättning. Madelene Sundström, utredare och Anna
Berglund, enhetschef från NCK samt Ann Jönsson, utredare på
Socialstyrelsen höll ett seminarium under första dagen där fokus låg
på våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Andra dagen höll
Ewa Fransson från Dialoga samt Lena Sonesson och Madeleine
Douhan från Ungdomsmottagning Väst ett seminarium om V.I.P.,
ett förebyggande grupprogram för personer med intellektuell
funktionsnedsättning.

1 utbildningstimme x 2

61 deltagare
December 2014: Brottsoffermyndigheten anordnade en temadag i
Göteborg med fokus på brottsutsatta personer med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar. Diana Lorenz, kurator vid Karolinska
Universitetssjukhuset höll en föreläsning om att förstå och ta sig förbi
osynliga hinder kopplat till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Katrin Lainpelto, jur.dr och forskare vid Stockholms universitet höll
sedan en föreläsning om rättsväsendets bemötande av brottsutsatta barn
med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och hur tillgängligheten
till rättsväsendet kan öka.
 3 utbildningstimmar
 156 deltagare
29
Aktiviteter
- Myndigheten anordnade en temadag i Göteborg i juni 2015. Jari
2015-2016
Kuosmanen och Mikaela Starke, docenter vid Institutionen för
socialt arbete vid Göteborgs Universitet höll en föreläsning under
rubriken ”Mellan autonomi och offerskap – unga kvinnor med
intellektuell funktionsnedsättning i prostitution och
prostitutionsliknande sammanhang”. Föreläsningen handlade om
hur rättsväsendet arbetar med och bemöter unga kvinnor med
intellektuell funktionsnedsättning som har blivit utsatta för brott i
prostitution samt hur olika metoder och strategier kan bidra till att
minska hinder i kvinnornas kontakt med rättsväsendet.
 1 timme
 122 deltagare
- I september 2015 anordnades en temadag i Malmö inom ramen för
myndighetens ordinarie verksamhet. Temadagens fokus var vilka
hinder som finns i rättsväsendet för personer med funktionsnedsättning. Diana Lorenz, kurator vid Karolinska
Universitetssjukhuset höll en föreläsning om att förstå och ta sig
förbi osynliga hinder kopplat till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Därefter föreläste Katrin Lainpelto, jur.dr och
forskare vid Stockholms Universitet om rättsväsendets bemötande
av brottsutsatta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
av. Föreläsningen visade vilken betydelse bemötandet kan ha för att
underlätta eller hindra tillgången till rättsväsendet och hur ett
anpassat bemötande kan öka tillgängligheten. Dagen avslutades med
att Johanna Wester och Cecilia Asklöf från projektet Din Rätt7 höll
en föreläsning om rättigheter för och diskriminering av personer
med psykisk ohälsa.
 5 utbildningstimmar
 179 deltagare
7
Mer information om projektet Din Rätt finns här: http://www.nsph.se/projekt/projektet-din-ratt/
30
Slutresultat 2016
Myndigheten har under uppdragsperioden lyft metoder och strategier för
att minska hinder och öka tillgängligheten till rättsväsendet inom den
ordinarie externa verksamheten genom:
 8 tillfällen
 15½ utbildningstimmar
 992 deltagare
Ansvarig enhet
Enheten för Brottsofferfonden och Kunskapscentrum
31
DELMÅL 5
Vittnesstödsverksamheternas samordnare samt polisens brottsoffersamordnare ska särskilt få
kunskap om de hinder som finns beträffande möjligheterna för brottsoffer och vittnen med
funktionsnedsättning att ta till vara sina rättigheter i kontakter med polisen och domstolsväsendet.
Beskrivning av delmålet
En person med funktionsnedsättning kan uppleva olika hinder i sitt möte med rättsväsendet.
Ett funktionshinder uppstår när en funktionsnedsättning sätts i relation till miljön och
situationen inom rättsväsendet. Delmålet innebär att vittnesstödssamordnarna och brottsoffersamordnarna ska få kunskap om vilka hinder personer med funktionsnedsättning kan möta i
kontakt med rättsväsendet. Funktionshinder kan göra det svårt att ta till vara sina rättigheter
och målet omfattar även att belysa hur man genom olika strategier och metoder kan minska
funktionshinder.
Brottsoffermyndigheten har huvudansvaret för vittnesstödsverksamheten i Sverige. Som en
del i det arbetet genomför myndigheten varje år en tvådagarskonferens med både grund- och
vidareutbildning för landets samtliga vittnesstödssamordnare. Samordnarkonferensen är den
vidareutbildning som myndigheten erbjuder vittnesstödssamordnarna. Utbildning om hur man
kan förstå och ta sig förbi funktionshinder inom rättsväsendet för brottsoffer och vittnen med
funktionsnedsättning ska vara ett inslag på konferensen.
För att nå delmålet ska Brottsoffermyndigheten genomföra utbildningsinsatser på området för
vittnesstödssamordnarna och polisens brottsoffersamordnare.
Fokusområden
Ett dåligt bemötande är ett hinder för brottsoffers och vittnens möjligheter att ta till vara sina
rättigheter inom rättsväsendet. Ett gott bemötande kan däremot hjälpa till att undanröja eller
minska hinder. Det är därför viktigt att alla brottsoffer och vittnen, oavsett funktionsförmåga,
får ett gott bemötande. Under uppdragsperioden har Brottsoffermyndigheten fokuserat på
bemötandeutbildning för polisens brottsoffersamordnare och vittnesstödssamordnarna.
32
Fokusområde 5.1: Vittnesstödssamordnarna ska få utbildning
Aktivitet 5.1
Utbildning om funktionsnedsättning och hinder i kontakt med
rättsväsendet för vittnesstödssamordnarna
Målgrupp
 Brottsoffer med funktionsnedsättning
 Anhöriga och andra stödjande personer
 Vittnen med funktionsnedsättning
Mätmetod
 Antal tillfällen
 Antal deltagare
 Antal utbildningstimmar
 Självskattning av deltagarnas kunskap
Aktiviteter
Vittnesstöd är ideellt aktiva personer i domstolen som har till uppgift att
2011-2014
hjälpa, informera och stödja vittnen och målsägande i samband med
rättegång vid landets tings- och hovrätter. Varje verksamhet har
samordnare som ansvarar för att organisera arbetet. Det finns 50-60
samordnare över hela landet och de erbjuds utbildning av
Brottsoffermyndigheten.
2012: Den årliga konferensen för vittnesstödssamordnarna anordnades i
september 2012. En ambassadör för (H)järnkoll höll en föreläsning med
fokus på bemötande av brottsoffer och vittnen med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar samt hur ett gott bemötande kan minska och
undanröja hinder i kontakten med rättsväsendet.

1 timme

44 deltagare
2013: Den årliga konferensen för vittnesstödssamordnarna anordnades i
september 2013. Håkan Nyman, leg. psykolog, med. dr och specialist i
neuropsykologi höll en föreläsning om psykiska funktionsnedsättningar
33
och psykisk ohälsa och vilka metoder man kan använda för att minska
risken för funktionshinder.

1 timme

49 deltagare
En kunskapsmätning gjordes innan konferensen i september 2014.
Deltagarna fick svara på tre frågor genom att lämna ett omdöme på en
skala från 1 till 6, där 1 anger ”stämmer inte alls” och 6 anger ”stämmer
helt”.

45 procent av deltagarna svarade en etta eller tvåa på frågan ”Jag
har kunskaper om de förutsättningar och behov som personer
med funktionsnedsättning kan ha i kontakten med rättsväsendet”.

Nästan 45 procent av deltagarna svarade en etta eller tvåa på
frågan ”Jag har kunskap om vilka hinder personer med olika
funktionsnedsättningar kan möta i kontakterna med
rättsväsendet”.

Nästan 30 procent av deltagarna svarade en etta eller tvåa på
frågan ”Jag har den kunskap jag behöver för att ge personer med
olika funktionsnedsättningar ett gott bemötande”.
2014: Den årliga konferensen för vittnesstödssamordnarna anordnades i
september 2014. Barbro Ivars Aroch, överläkare på BUP vid Norrlands
Universitetssjukhus höll en föreläsning om förutsättningar och behov hos
personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt hur man
genom ett bra bemötande kan öka tillgängligheten.

1 timme

35 deltagare
En uppföljande mätning efter utbildningen gjordes i januari 2015 då
deltagarna fick svara på samma frågor igen och lämna ett omdöme på en
skala från 1 till 6, där 1 anger ”stämmer inte alls” och 6 anger ”stämmer
helt”. Uppföljningsmätningen visade att:
34

17 procent av deltagarna svarade en etta eller tvåa på frågan ”’Jag
har kunskaper om de förutsättningar och behov som personer
med funktionsnedsättning kan ha i kontakten med rättsväsendet”.

22 procent av deltagarna svarade en etta eller tvåa på frågan ”Jag
har kunskap om vilka hinder personer med olika
funktionsnedsättningar kan möta i kontakterna med
rättsväsendet”.

5 procent av deltagarna svarade en etta eller tvåa på frågan ”Jag
har den kunskap jag behöver för att ge personer med olika
funktionsnedsättningar ett gott bemötande”.
Aktivitet
Den årliga konferensen för vittnesstödssamordnarna anordnades i
2015-2016
september 2015. Under konferensen höll Barbro Ivars Aroch höll en
fördjupad föreläsning om de hinder som kan finnas för vittnen och
brottsoffer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Utbildningen
tog även upp hur ett gott bemötande kan hjälpa till att undanröja eller
mildra dessa hinder.
 2 timmar
 36 deltagare
Som komplement till mätningarna från september 2014 och januari 2015
gjordes en slutmätning av samordnarnas kunskap i februari 2016.
Samordnarna lämnade ett omdöme på en skala från 1 till 6, där 1 anger
”stämmer inte alls” och 6 anger ”stämmer helt”. Slutmätningen visade
att:
 18 procent av deltagarna svarade en etta eller tvåa på frågan ”Jag
har kunskaper om de förutsättningar och behov som personer med
funktionsnedsättning kan ha i kontakten med rättsväsendet”.
 12 procent av deltagarna svarade en etta eller tvåa på frågan ”Jag
har kunskap om vilka hinder personer med olika
funktionsnedsättningar kan möta i kontakterna med rättsväsendet”.
35
 Nästan 10 procent av deltagarna svarade en etta eller tvåa på frågan
”Jag har den kunskap jag behöver för att ge personer med olika
funktionsnedsättningar ett gott bemötande”.
En ordentlig kunskapsökning kunde ses mellan de första två mätningarna
medan den avslutande mätningen visade på en marginell
kunskapsökning under uppdragsperiodens sista år. Slutmätningen visar
att drygt 60 procent av samordnarna har fått utbildning om
funktionsnedsättning och funktionshinder genom
Brottsoffermyndigheten. Av slutmätningen framgick även att drygt
hälften av samordnarna hade fått utbildning i ämnet genom annat
utbildningstillfälle som Brottsoffermyndigheten arrangerat eller genom
utbildning från kommunen, annan statlig myndighet, riksorganisation
eller förening.
Slutresultat 2016
Utbildningen för samordnarna för vittnesstödsverksamheterna har
fördelats på:
 4 tillfällen
 5 utbildningstimmar
 164 deltagare
De mätningar som myndigheten har gjort visar att kunskapen om
funktionsnedsättning, hinder, bemötande och tillgänglighet har ökat under
uppdragsperioden.
Ansvarig enhet
Enheten för Brottsofferfonden och Kunskapscentrum
36
Fokusområde 5.2: Polisens brottsoffersamordnare ska få utbildning
Aktivitet 5.2
Utbildning för polisens brottsoffersamordnare om bemötande som
ett hinder för brottsoffer och vittnen med funktionsnedsättning i
kontakter med rättsväsendet
Målgrupp
Mätmetod
Polisens brottsoffersamordnare
 Antal tillfällen
 Antal utbildningstimmar
 Antal deltagare
Aktiviteter
2014: Under hösten 2014 genomförde Brottsoffermyndigheten i
2011-2014
samarbete med Polishögskolan i Solna, två utbildningstillfällen för
polisens brottsoffersamordnare. Utbildningen bestod av ett inslag om
brottsskadeersättning och ett inslag om neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning. Barbro Ivars Aroch, överläkare på BUP vid
Norrlands Universitetssjukhus inledde med en genomgång av vad en
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning innebär. Därefter fick deltagarna
se två filmer om Alex som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Alex förhörs av en polis och den ena filmen skildrar förhöret ur Alex
perspektiv och den andra ur polisens perspektiv. Med föreläsningen och
filmerna som utgångspunkt avslutades utbildningen med att deltagarna
fick diskutera vad Alex beteende kan bero på och vad polisen kan
behöva tänka på i mötet med Alex för att undvika osynliga hinder.
September:

3 utbildningstimmar

20 deltagare

Deltagarna gav ett medelvärde på 4 av 5 för hur mycket
föreläsningen gav dem relevanta kunskaper för att uppnå målen
för kursen.
37
November:

5 utbildningstimmar

21 deltagare
Aktivitet
I likhet med de två utbildningstillfällena under 2014, anordnades
2015-2016
ytterligare ett utbildningstillfälle om funktionsnedsättningar i september
2015. Syftet med utbildningen var att öka kunskapen om vilka hinder
som finns när det kommer till möjligheterna för brottsoffer och vittnen
med funktionsnedsättning att ta till vara sina rättigheter i kontakter med
polisen och domstolarna. Utbildningen skedde i samarbete med
Polismyndigheten och deltagarna var personer som arbetar som
brottsoffersamordnare. Utbildningen bestod av ett inslag om
brottsskadeersättning och Diana Lorenz, kurator vid Karolinska
Universitetssjukhuset höll en föreläsning om att förstå och ta sig förbi
osynliga hinder kopplat till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
 3½ utbildningstimmar
 15 deltagare
 Deltagarna angav ett medelvärde på 3,8 av 5 för hur mycket
föreläsningen gav dem relevanta kunskaper för att uppnå målen för
kursen.
Slutresultat 2016
Utbildningen för polisens brottsoffersamordnare har fördelats på:
 3 tillfällen
 11½ utbildningstimmar
 56 deltagare
Ansvarig enhet
Enheten för Brottsofferfonden och Kunskapscentrum
38
SAMMANFATTANDE DISKUSSION
Brottsoffermyndigheten har lagt stora resurser på uppdraget och genomfört flera aktiviteter
med goda resultat. Delmålen som myndigheten har arbetat efter har en stark koppling till
inriktningsmålet som gäller för hela rättsväsendet. En röd tråd löper tydligt från
inriktningsmål, via delmålen till enskilda aktiviteter.
Som tidigare nämnts under aktivitet 1.1 så har Brottsoffermyndighetens personal fått 12-17½
utbildningstimmar per person om funktionsnedsättning, funktionshinder, bemötande och
tillgänglighet. Den totala utbildningstiden för myndigheten uppgår till 624 timmar.
Utbildningarna har varit utspridda över hela uppdragsperioden med första utbildningstillfället
i maj 2012 och sista utbildningstillfället i oktober 2015.
Figur 1. Fördelning av utbildningstiden för Brottsoffermyndighetens personal under perioden 20112016.
Jämfört med utgångspunkten 2011 då mer än 70 procent av personalen inte hade fått någon
utbildning i ämnet visar slutmätningen att nästan alla medarbetare, 98 procent, har fått
utbildning.
39
Figur 2. Kunskapsinventering bland Brottsoffermyndighetens personal december 2011.
Figur 3. Kunskapsinventering bland Brottsoffermyndighetens personal februari 2016.
Majoriteten av personalen anser att deras kunskap om funktionsnedsättning, hinder och
bemötande har ökat eller ökat mycket under uppdragsperioden. En grupp anger att deras
kunskap varken har ökat eller minskat. Av totalt 48 svar är det 10-12 medarbetare som inte
upplever att deras kunskap har ökat.
Myndigheten har under uppdragsperioden haft en normal personalomsättning. Under 2015 var
antalet nyanställda 7 personer. En sådan rörlighet på totalt 53 årsarbetskrafter påverkar den
generella kunskapsnivån. De personer som arbetat kortare tid och inte varit anställda under
hela uppdragsperioden har av förklarliga skäl inte hunnit få samma mängd utbildning som de
40
medarbetare som arbetat under hela uppdragsperioden. Det kan förklara den andel
medarbetare som anser att deras kunskap varken har ökat eller minskat. För att säkra
medarbetarnas kunskap vid nyanställningar ska myndighetens rutiner för tillgängligt
bemötande ingå i introduktionen för nyanställda.
En annan förklaring till att 10-12 personer upplever att kunskapsutvecklingen står stilla kan
eventuellt vara att kunskapen i gruppen faktiskt har ökat. I takt med att kunskapen ökar i ett
ämne kan gruppen ändra sin förhållning till självupplevd kunskap och därmed skatta sin
kunskap lägre än tidigare. Det kan även vara så att en del av medarbetarna hade stor kunskap i
ämnet sedan tidigare och därmed inte anser att deras kunskap inom ämnet nödvändigtvis har
ökat.
Den självskattade kunskapen måste även sättas i relation till hur personalen upplever sin
kompetens generellt och inte enbart utifrån en ökningsparameter. På frågorna om man anser
sig ha den kunskap man behöver för att ge personer med funktionsnedsättning ett gott
bemötande samt om man anser sig ha kunskap om vilka hinder personer med olika
funktionsnedsättningar kan möta i kontakterna med rättsväsendet landade de viktade
genomsnittsvaren på över 4 av 6 på båda frågorna. Dessa siffror får ännu större betydelse om
de jämförs med samma siffror från 2015 års mätning. Detta ger en ökning på 0,47 respektive
0,8. Mätningarna indikerar därför att det skett en god kunskapsutveckling under sista perioden
av uppdraget.
Fråga
Genomsnitt juni
Genomsnitt februari
2015
2016
Ökning
3,7
4,17
0,47
3,22
4,02
0,8
Jag har den kunskap jag behöver för att ge personer
med funktionsnedsättning ett gott bemötande.
Jag har kunskap om vilka hinder i förhållande till
omgivningen som personer med olika
funktionsnedsättningar kan möta i kontakterna med
rättsväsendet.
Figur 4. Tabell över kunskapsmätning och kunskapsökning bland Brottsoffermyndighetens personal
mellan juni 2015 och februari 2016.
I enlighet med delmål 2, 4 och till viss del även delmål 5 så har myndighetens externa
arrangemang i större utsträckning innefattat frågor om funktionsnedsättning och hinder.
41
Myndigheten har vid ett flertal tillfällen haft ett inslag där fokus legat på de hinder som
personer med funktionsnedsättning kan möta i kontakt med rättsväsendet. Utbildningarna
under uppdragsperioden har varit fördelade på:

21 olika föreläsare

25 tillfällen

49½ utbildningstimmar

1 752 deltagare
Myndighetens interna och externa utbildningsinsatser har bidragit till spridningen av kunskap
om funktionsnedsättning, hinder i kontakt med rättsväsendet och hur hinder kan motverkas.
Genom såväl särskilda utbildningsinsatser som ordinarie verksamhet har myndigheten nått
samtliga delar av rättsväsendet, flera delar av kommun- och landsting och även det civila
samhället. Polisens brottsoffersamordnare samt samordnarna för vittnesstödsverksamheterna
vid landets tings- och hovrätter har särskilt fått kunskap om vilka hinder som finns
beträffande möjligheterna för brottsoffer och vittnen med funktionsnedsättning att ta till vara
sina rättigheter i kontakter med polisen och domstolsväsendet.
Utbildningsinsatserna riktade till polisens brottsoffersamordnare har varit koncentrerade till
den senare delen av uppdragsperioden. De tre utbildningstillfällen som myndigheten haft har
fått god respons bland deltagarna. Polisen har ansvarat för att utvärdera utbildningen och
Brottsoffermyndigheten har inte haft någon möjlighet att påverka hur mätningarna har gjorts.
Användbara nollmätningar saknas och myndigheten har inte heller haft någon möjlighet att
göra slutmätningar.
Vittnesstödssamordnarnas uppdrag är bl.a. att hålla kontakten med domstolen och fördela
uppdragen mellan vittnesstöden. Majoriteten av samordnarna är anställda eller har någon form
av arvodering medan ungefär 40 procent av samordnarna arbetar ideellt. De första
mätningarna visar en tydlig ökning av vittnesstödssamordnarnas upplevda kunskap efter
utbildningstillfället i september 2014. Slutmätningen antyder att kunskapen ökat ytterligare
under sista delen av uppdragsperioden. Alla samordnare har inte fått utbildning via den årliga
konferens som Brottsoffermyndigheten använt som utbildningstillfälle. Samordnarna bjuds in
till dessa konferenser där myndigheten står för resa, boende och utbildning. Deltagande är
frivilligt vilket innebär att myndigheten inte kan garantera att samtliga samordnare närvarar
42
och kan ta del av utbildningen. Enligt slutmätningen anser samordnarna själva att de behöver
mer utbildning i ämnet. För att både behålla kompetensen och öka kunskapen ytterligare bör
samordnarna få fortsatt utbildning i ämnet.
Påstående 1: ’Jag har kunskaper om de förutsättningar och behov som personer med
funktionsnedsättning kan ha i kontakten med rättsväsendet’
Figur 5. Vittnesstödssamordnarnas svar på påstående 1.
Påstående 2: ’Jag har kunskap om vilka hinder personer med olika funktionsnedsättningar kan
möta i kontakterna med rättsväsendet’
Figur 6. Vittnesstödssamordnarnas svar på påstående 2.
43
Påstående 3: ’Jag har den kunskap jag behöver för att ge personer med olika
funktionsnedsättningar ett gott bemötande’
Figur 7. Vittnesstödssamordnarnas svar på påstående 3.
Några av Brottsoffermyndighetens delmål är resultatorienterade och övergripande. Det har
inneburit att det har varit svårt att arbeta med delmålen i praktiken samt att mäta resultatet av
insatserna. Myndigheten har i slutet av uppdragsperioden integrerat funktionshindersperspektivet i verksamheten. Externa arrangemang som myndigheten anordnar är anpassade
efter de behov som finns gällande tillgänglighet. Myndighetens beslut och information via
webb och broschyrer utvecklas och klarspråksgranskas kontinuerligt för ökad inkludering.
Myndigheten har under uppdragsperioden lagt över 600 timmar på utbildning för
medarbetarna och enligt de mätningar som gjorts har en kunskapsökning skett. Myndigheten
har även arbetat med att säkra medarbetarnas kompetens genom att ta fram rutiner för
tillgängligt bemötande som ska ingå i introduktionen för nyanställda.
44
BILAGA 1
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS RUTINER FÖR
TILLGÄNGLIGT BEMÖTANDE
Brottsoffermyndigheten möter brottsoffer, yrkesverksamma som kommer i kontakt
med brottsoffer i sitt arbete, anhöriga och andra stödjande personer. Myndigheten
strävar efter att vara tillgänglig och arbetar för maximal delaktighet för att alla ska ha
tillgång till myndigheten på lika villkor. Som vägledning i myndighetens arbete med
tillgängligt bemötande har rutiner tagits fram. Rutinerna har externt fokus och utgår
från den gemensamma värdegrunden för statsanställda.
Myndighetens utgångspunkter för tillgängligt bemötande:



Vi bemöter alltid allmänheten med respekt och vänlighet.
Vi strävar efter att vara lyhörda för att kunna ge hjälp på ett tydligt och korrekt
sätt.
Vi försöker anpassa bemötandet efter den enskildes önskemål och behov och
vi underlättar samtalet genom att ställa stödjande frågor.
Om Brottsoffermyndighetens bemötande och vår tillgänglighet
Det är tillräckligt att växeln hälsar uppringande personer välkommen. Svara med
”Brottsoffermyndigheten” samt ditt för- och efternamn. Ha en positiv attityd i telefonen och le
när du svarar!
När du sitter i ditt arbetsrum ska telefonen alltid vara tillgänglig för inkommande samtal.
Koppla ur din telefon endast i yttersta undantagsfall om du är i rummet. Meddela i sådana fall
växeln och kollegorna på din avdelning så att samtal kan vidarebefordras till någon annan
handläggare.
Aktivera lämpligt frånvaromeddelande när du lämnar arbetsrummet. Röstbrevlådan är en
praktisk funktion om du väntar ett inkommande samtal och måste lämna rummet för en
stund. Personalen i växeln hjälper gärna till att installera brevlådan om du inte har aktiverat
den.
Använd intranätets kalendarium för att informera om möten och tjänsteresor. Då kan
personalen i växeln alltid ta ett meddelande och be någon av handläggarna att ringa upp.
Om du har fått ett meddelande bör du åtminstone göra tre uppringningsförsök vid olika
tillfällen samma dag eller dagen därpå. Be en kollega återkomma i ditt ställe om du av någon
anledning inte har möjlighet att ringa tillbaka till den person som har sökt dig.
Hänvisa till myndighetens webbplatser som ett komplement till den information som du ger i
samtalet. Om du känner till andra webbsidor och nationella telefonnummer som kan hjälpa
personen vidare bör du även hänvisa till dessa.
BILAGA 1
BEMÖTANDECHECKLISTA
En vägledning i hur vi vid telefonkontakt bemöter människor med olika funktionsnedsättningar.
1. SVARA PÅ SAMTAL
2. TA EMOT INFORMATION
Ställ eventuellt
kompletterande frågor samt ta
emot ytterligare information
3. BEKRÄFTA FRÅGAN &
IDENTIFIERA KÄRNFRÅGAN
Eventuell
följdfråga/
Ny fråga
Ställ eventuellt
kompletterande frågor samt ta
emot ytterligare information
4. BESVARA
FRÅGAN/FRÅGORNA,
LÄMNA INFORMATION
5. LÄMNA MUNTLIG
SAMMANFATTNING AV
SAMTALET
Erbjud eventuellt att
sammanfatta samtalet &
informationen på annat sätt
6. AVSLUTA SAMTALET
Eventuell
följdfråga/
Ny fråga
BILAGA 1
Utgångspunkter för flödet i samtalet:
1. SVARA PÅ SAMTALET
Var redo att föra minnesanteckningar.
2. TA EMOT INFORMATION
Personen presenterar sig och går in på ärendet. Notera namn och information
om ärendet.

Ställ eventuellt kompletterande frågor samt ta emot ytterligare information
I det fall personen inte förklarar sitt ärende direkt, ställ frågor för att ta reda på
vad samtalet gäller. Arbeta aktivt för att få personen att känna sig trygg i
samtalet. Ställ enkla och tydliga frågor.
3. BEKRÄFTA FRÅGAN OCH IDENTIFIERA KÄRNFRÅGAN

Ställ eventuellt kompletterande frågor samt ta emot ytterligare information
Ställ kompletterande frågor om det behövs ytterligare information för att kunna
besvara personens fråga. Ställ enkla och tydliga frågor. Var tydlig med vilken
information du kan ge.
4. BESVARA FRÅGAN/FRÅGORNA, LÄMNA INFORMATION
 VID FÖLJDFRÅGOR/NY FRÅGA
Gå igenom processen igen. Om du fastnar i samtalet för att personen inte
verkar förstå den information som ges, försök formulera dig på ett annat sätt.
5. LÄMNA MUNTLIG SAMMANFATTNING AV SAMTALET
Sammanfatta informationen muntligt. Informera om vad personen behöver
göra och/eller vad du kommer att göra. Var tydlig och ta det stegvis. Stäm av
om personen tolkat den information du lämnat rätt.
 VID FÖLJDFRÅGOR/NY FRÅGA
Är det så att personen ställer följdfrågor, gå igenom processen igen. Om du
fastnar i samtalet för att personen inte verkar förstå den information som ges,
försök formulera dig på ett annat sätt.

Erbjud eventuellt att sammanfatta samtalet och informationen på annat sätt
Om du märker att personen upprepar frågor, inte verkar förstå och verkar vara
i behov av ytterligare hjälp med att sammanfatta den information du har
lämnat, erbjud att skicka en kortfattad skriftlig sammanfattning av samtalet
som kan skickas via e-post eller post. Om det är lämpligt, informera även om
möjligheten att använda Teletal (inklusive en kort förklaring om vad Teletal är).
6. AVSLUTA SAMTALET
Bekräfta att personen har fått svar på sina frågor. Om skriftlig sammanfattning
ska skickas, bekräfta detta.
BILAGA 1
Kom ihåg att…
 … sammanfatta samtalet i skriftlig form och dokumentera detta rätt. I enkla fall
räcker det med att skriva en nollanteckning i HLS. Vid behov av mer utförlig
dokumentation, skriv en tjänsteanteckning för eventuell kommunikation.
 … hänvisa till informationen på Brottsoffermyndighetens webbplats (filmen om
brottsskadeersättning, lättläst information och information på teckenspråk,
uppläsningsfunktionen).
 …informera om och rekommendera Brottsofferjouren.
Allmänt om tillgänglighet
Sverige har undertecknat FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning vilken bygger på principer som frihet, icke-diskriminering, inkludering,
lika möjligheter, tillgänglighet, jämställdhet och respekt.
Upp till en femtedel av de som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning. Det
kan handla om nedsatt syn, hörsel eller rörelseförmåga, svårt att läsa, skriva, tala,
koncentrera sig eller svårigheter med social interaktion, astma och allergi eller annan
överkänslighet.
Funktionsnedsättning syftar på en medfödd eller förvärvad nedsättning i en persons fysiska,
psykiska eller intellektuella funktionsförmåga. Funktionshinder är den begränsning som en
funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.
Begreppet handikapp ska inte användas som synonym till funktionsnedsättning eller
funktionshinder och ska så långt som möjligt även undvikas i sammansatta ord.
Kom ihåg att funktionsförmåga har stor betydelse för hur väl en individ kan kommunicera.
Sluddrande tal kan bero på en förvärvad eller medfödd svårighet med talet och att upprepa
information kan vara nödvändigt för någon med minnes- eller koncentrationssvårigheter.
Tänk på hur du kan underlätta vid direkta möten. Till exempel erbjud en arm vid ledsagning
för den som inte ser, ögonkontakt är extra viktigt för den som har nedsatt hörsel, ett enkelt
och tydligt språk underlättar för den som har svårt att bearbeta och tolka information och ställ
gärna ja- och nejfrågor till någon som har svårt att tala.
BILAGA 1
Brottsoffermyndighetens webbplatser
www.brottsoffermyndigheten.se
www.rattegangsskolan.se
www.jagvillveta.se
Andra användbara webbplatser och nationella telefonnummer att hänvisa till

Brottsofferjouren Sverige
Webbplats: www.brottsofferjouren.se
Telefonnummer: 0200-21 20 19

Kronofogden
Webbplats: www.kronofogden.se
Telefonnummer: 0771-73 73 00

Polisen
Webbplats: www.polisen.se
Telefonnummer för ej akuta ärenden: 114 14, från utlandet +46 77 114 14 00

Kvinnofridslinjen – Stödtelefon för kvinnor som utsatts för hot, våld eller sexuella
övergrepp
Webbplats: www.kvinnofridslinjen.se
Telefonnummer: 020-50 50 50

Rättshjälpsmyndigheten
Webbplats: www.rattshjalp.se
Telefonnummer för frågor om rättshjälp: 060-13 46 10 (kl 9-12)
Telefonnummer, växel: 060-13 46 00

Åklagarmyndigheten – För information till brottsoffer, vittnen och gärningspersoner.
Webbplats: www.aklagare.se
Olika telefonnummer för olika områden, se www.aklagare.se/kontakt för mer information.

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS)
Webbplats: www.roks.se

Unizon – Samlar över 130 kvinno- och tjejjourer och andra stödverksamheter för
våldsutsatta
Webbplats: www.unizon.se

Vem gör vad inom rättsväsendet – Information för att hitta rätt myndighet inom
rättsväsendet
Webbplats: https://www.aklagare.se/om_rattsprocessen/aklagarens-roll1/hitta-rattmyndighet/
BILAGA 2
I N T ER N AT I O N EL L A B ROT T S O F F ER DAG EN – I B D 20 1 6
VÅLD I VARDAGEN
– att förstå upprepad utsatthet
Välkommen!
År 2016 högtidlighåller Brottsoffermyndigheten i samarbete
med sju ideella organisationer den Internationella
Brottsofferdagen. Årets program är det sjuttonde i
ordningen och fokuserar på upprepad utsatthet.
Att utsättas för brott vid upprepade tillfällen får stora
konsekvenser som påverkar brottsoffers vardag. För att ge
bästa möjliga skydd och stöd behöver vi som arbetar med
frågorna kunskap och förståelse. Under dagen kommer du
att få ta del av internationell och svensk forskning. Dessutom
Program
får du kunskap om hur ideella organisationer arbetar med
att förbättra situationen för de som är utsatta för upprepad
utsatthet. Välkommen till en inspirerande utbildningsdag!
Annika Öster
Generaldirektör, Brottsoffermyndigheten
Måndag 22 februari kl 8.30-16.30 | Norra Latin, Drottninggatan 71 B, Stockholm
8.30 Registrering med kaffe och smörgås
Valbara seminarier
9.00Välkommen!
Annika Öster, generaldirektör, Brottsoffermyndigheten
Moderator: Ulf Hjerppe, Brottsoffermyndigheten
1. Förmiddag: Vadå cis och trans och utsatthet? (introduktion)
Eftermiddag: Inkluderande möten (fördjupning)
Arrangör: RFSL
9.15 Is a victim, a victim, a victim? (föreläsning på engelska)
Sandra Walklate, professor, University of Liverpool
10.15 Paus med frukt
10.45 Valbara seminarier del 1 (välj mellan alternativ 1–7 )
11.35 Lunch på egen hand
12.50 Using social marketing as a strategy for reducing
sexual violence (föreläsning på engelska)
Sharyn J. Potter, professor, University of New Hampshire
14.00 Valbara seminarier del 2 (välj mellan alternativ 1–8 )
14.50 Paus med fika
15.20 Hatbrott och utsatthet – om brott mot särskilt
utsatta grupper
David Brax, postdoktor vid Centrum för Europaforskning, Göteborgs universitet
16.10Avslutning
Catharina Espmark, statssekreterare, Justitiedepartementet
Brottsoffermyndigheten i samarbete med:
2. Ensamkommande barn som försvinner
Arrangör: Rädda Barnen
3. Rättsväsendets bemötande av brottsutsatta barn med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Arrangör: Brottsoffermyndigheten
4. Barn som upplever våld
Arrangör: Unizon
5.Våld i hederns namn
Arrangör: Roks
6. Sexuell exploatering av barn på nätet
Arrangör: ECPAT
7. Universellt och specifikt – om mänskliga rättigheter
för upprepat utsatta
Arrangör: Brottsoffermyndigheten
8. Eftermiddag: Using social marketing as a strategy
for reducing sexual violence (fördjupning)
Arrangör: Brottsoffermyndigheten
Läs mer om programmet och anmäl dig!
Föreläsningar i aulan
Is a victim, a victim, a victim?
Det är väl känt att brott och rädsla för brott
påverkar människor på
olika sätt. Samtidigt
kan samhällets svar
på dessa upplevelser
förvärra situationen om
olika gruppers särskilda
utsatthet för brott likställs
med offerskap. Sociologen Sandra Walklate
kommer i sin presentation att undersöka
olika sätt att hantera dessa problem.
Hatbrott och utsatthet – om brott
mot särskilt utsatta grupper
Using social marketing as a strategy
for reducing sexual violence
Filosofen David Brax
forskar för närvarande
om hatbrottslagstiftningen i Europa är
utformad. Under sin
föreläsning kommer
han att ta upp frågor
som vad hatbrott är och varför det är
särskilt allvarligt att bli utsatt för detta.
Sociologen Sharyn J.
Potter har undersökt
omfattningen av
sexualbrott i nära
relationer och i
universitetsmiljö. Hon
har också varit med att
utveckla ett internationellt erkänt program
för att få unga människor att gripa in och
förhindra den här typen av brottslighet.
Seminarier
1. Förmiddag: Vadå cis och trans och utsatthet? (introduktion)
Hur ser vardagen ut för transpersoner? Under seminariet får du veta
mer om transpersoners utsatthet, där normalisering av hatbrott,
diskriminering och kränkningar är vanligt förekommande. Utifrån
forskning och erfarenhet ges en bild av hur det kan vara att leva
utanför normen och vad det får för konsekvenser.
Medverkande: Jan-Olov Madeleine Ågren, verksamhetsutvecklare
och utbildare på Rättighetscentrum Norrbotten
Eftermiddag: Inkluderande möten (fördjupning)
Transpersoner är enligt forskning en utsatt grupp med höga ohälsotal och låg tilltro till samhället. Många av dem vittnar om okunskap
hos de myndigheter och stödinstanser de besöker. Vad finns det
för olika sätt att öka inkludering av transpersoner för att motverka
diskriminering och upprepad utsatthet i möten med professionella?
Medverkande: Isander Freiman, socionom från RFSL Stockholm
Arrangör för seminarierna: RFSL
2. Ensamkommande barn som försvinner
Hur ser situationen ut för barn som kommer till Sverige utan
vårdnadshavare? Många av dem försvinner och vissa blir utsatta för
människohandel. Seminariet behandlar risker och brister och vad vi
kan göra för att ge barnen ett bättre stöd.
Medverkande: Mikaela Hagan, handläggare inom flykting och
integration, Rädda Barnen
Arrangör: Rädda Barnen
3. Rättsväsendets bemötande av brottsutsatta barn med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Hur bemöter rättsväsendet barn med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar som har utsatts för brott? Vad behöver
göras för att öka delaktigheten i rättsväsendet?
Medverkande: Katrin Lainpelto, jur. doktor, Stockholms universitet
Arrangör: Brottsoffermyndigheten
4. Barn som upplever våld
Seminariet utgår från boken ”Det gäller barnen – barn och unga på
skyddat boende” och diskussionen tar upp aspekter som umgänge,
stöd, samtal och rätten till skola. Att som barn uppleva pappas våld
mot mamma innebär en upprepad utsatthet, först hemma och
sedan i det ofta tvingade umgänget med förövaren.
Anmälan
Anmälan är obligatorisk och bindande.
Antalet platser är begränsat, så vänta
inte – anmäl dig snarast.
Sista anmälningsdag är måndag
8 februari 2016!
Anmälan
– klicka här!
Medverkande: Samtal mellan Barbro Sjöqvist, advokat, Peter
Rösare, psykolog och Malmö kvinnojours verksamhetsledare
Felicia Westerdahl. Samtalsledare är Céline Giertta, Unizon.
Arrangör: Unizon
5. Våld i hederns namn
Fokus för seminariet är de brottsoffer, de flickor och kvinnor, som
oftast råkar ut för våld i hederns namn. Vad beror det på? Vilken
hjälp får de? Under seminariet visas också en film producerad av
Roks i vilken brottutsatta flickor berättar sin historia.
Medverkande: Zozan Inci, ordförande, Roks
Arrangör: Roks
6. Sexuell exploatering av barn på nätet
Förövare som har kontakt med barn för sexuella ändamål på nätet har
en ständig tillgång till barnen och kan ställa krav på dem. De bilder
och filmer som dokumenterar de sexuella övergreppen kan dessutom
finnas kvar och spridas vidare, även om förövaren identifieras och ställs
till svars. Vilka konsekvenser får detta för barnen?
Medverkande: Björn Sellström, kriminalkommissarie, Nationalla
operativa avdelningen (NOA)
Arrangör: ECPAT
7. Universellt och specifikt – om mänskliga rättigheter för
upprepat utsatta
Mänskliga rättigheter är rättigheter som är lika för alla människor i
alla länder. Den här presentationen handlar om hur de mänskliga
rättigheterna kan användas för att skydda grupper som är särskilt
utsatta för brott.
Medverkande: Anna Wergens, jur. doktor, Brottsoffermyndigheten
Arrangör: Brottsoffermyndigheten
8. Eftermiddag: Using social marketing as a strategy for
reducing sexual violence (fördjupning)
Seminariet är en fördjupning av föreläsningen i aulan.
Medverkande: Sharyn J. Potter, professor, University of
New Hampshire
Arrangör: Brottsoffermyndigheten
Välj ett seminarium på förmiddagen och ett på
eftermiddagen!
Kostnad
Ingen avgift tas ut för deltagande. Morgon- och eftermiddagskaffe ingår liksom en frukt.
Ej utnyttjad plats debiteras med 500 kronor för att täcka
administrativa kostnader.
Frågor?
Ivona Begic, tel: 090-70 82 35, [email protected]
Hanna Netzell, tel: 090-70 82 64, [email protected]
BILAGA 3
I N T ER N AT I O N EL L A B ROT T S O F F ER DAG EN – I B D 20 1 6
VÅLD I VARDAGEN
– att förstå upprepad utsatthet
Välkommen!
År 2016 högtidlighåller Brottsoffermyndigheten i samarbete med
sju ideella organisationer den Internationella Brottsofferdagen.
Årets program är det sjuttonde i ordningen och fokuserar på
upprepad utsatthet.
Att utsättas för brott vid upprepade tillfällen får stora konsekvenser
som påverkar brottsoffers vardag. För att ge bästa möjliga skydd
och stöd behöver vi som arbetar med frågorna kunskap och
förståelse.
Under dagen kommer du att få ta del av internationell och svensk
forskning. Dessutom får du kunskap om hur ideella organisationer
arbetar med att förbättra situationen för de som är utsatta för
upprepad utsatthet.
Välkommen till en inspirerande utbildningsdag!
Annika Öster
Generaldirektör, Brottsoffermyndigheten
Brottsoffermyndigheten i samarbete med:
Program
Dag och tid: Måndag 22 februari kl 8.30-16.30
Plats: Norra Latin, Drottninggatan 71 B, Stockholm
8.30
Registrering med kaffe och smörgås
9.00Välkommen!
Annika Öster, generaldirektör, Brottsoffermyndigheten
Moderator: Ulf Hjerppe, Brottsoffermyndigheten
9.15
Is a victim, a victim, a victim? (föreläsningen ges på engelska)
Sandra Walklate, professor, University of Liverpool
10.15 Paus med frukt
10.45 Valbara seminarier del 1 (välj mellan alternativ 1–7 nedan)
11.35 Lunch på egen hand
12.50 Using social marketing as a strategy for reducing
sexual violence (föreläsningen ges på engelska)
Sharyn J. Potter, professor, University of New Hampshire
14.00 Valbara seminarier del 2 (välj mellan alternativ 1–8 nedan)
14.50 Paus med fika
15.20 Hatbrott och utsatthet – om brott mot särskilt utsatta grupper
David Brax, postdoktor vid Centrum för Europaforskning,
Göteborgs universitet
16.10Avslutning
Catharina Espmark, statssekreterare, Justitiedepartementet
Valbara seminarier
1. Förmiddag: Vadå cis och trans och utsatthet? (introduktion)
Arrangör: RFSL
Eftermiddag: Inkluderande möten (fördjupning)
Arrangör: RFSL
2. Ensamkommande barn som försvinner
Arrangör: Rädda Barnen
3. Rättsväsendets bemötande av brottsutsatta barn med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Arrangör: Brottsoffermyndigheten
4. Barn som upplever våld
Arrangör: Unizon
5. Våld i hederns namn
Arrangör: Roks
6. Sexuell exploatering av barn på nätet
Arrangör: ECPAT
7. Universellt och specifikt – om mänskliga rättigheter
för upprepat utsatta
Arrangör: Brottsoffermyndigheten
8. Eftermiddag: Using social marketing as a strategy
for reducing sexual violence (fördjupning av föreläsningen)
Arrangör: Brottsoffermyndigheten
Beskrivning av föreläsningarna
i aulan
Is a victim, a victim, a victim?
Det är väl känt att brott och rädsla för brott påverkar människor
på olika sätt. Samtidigt kan samhällets svar på dessa
upplevelser förvärra situationen om olika gruppers särskilda
utsatthet för brott likställs med offerskap. Sociologen Sandra
Walklate kommer i sin presentation att undersöka olika sätt att
hantera dessa problem. Föreläsningen ges på engelska.
Hatbrott och utsatthet – om brott mot
särskilt utsatta grupper
Filosofen David Brax forskar för närvarande om hatbrottslagstiftningen i Europa är utformad. Under sin föreläsning kommer
han att ta upp frågor som vad hatbrott är och varför det är
särskilt allvarligt att bli utsatt för detta.
Using social marketing as a strategy for
reducing sexual violence
Sociologen Sharyn J. Potter har undersökt omfattningen av
sexualbrott i nära relationer och i universitetsmiljö. Hon har
också varit med att utveckla ett internationellt erkänt program
för att få unga människor att gripa in och förhindra den här
typen av brottslighet. Föreläsningen ges på engelska.
Beskrivning av seminarierna
Välj ett seminarium på förmiddagen och ett på eftermiddagen!
Samma seminarium ges på för- och eftermiddagen om inget
annat anges.
1. Förmiddag: Vadå cis och trans och utsatthet? (introduktion)
Hur ser vardagen ut för transpersoner? Under seminariet får du veta mer
om transpersoners utsatthet, där normalisering av hatbrott, diskriminering
och kränkningar är vanligt förekommande. Utifrån forskning och erfarenhet
ges en bild av hur det kan vara att leva utanför normen och vad det får för
konsekvenser.
Medverkande: Jan-Olov Madeleine Ågren, verksamhetsutvecklare och
utbildare på Rättighetscentrum Norrbotten
Eftermiddag: Inkluderande möten (fördjupning)
Transpersoner är enligt forskning en utsatt grupp med höga ohälso-tal och låg
tilltro till samhället. Många av dem vittnar om okunskap hos de myndigheter
och stödinstanser de besöker. Vad finns det för olika sätt att öka inkludering av
transpersoner för att motverka diskriminering och upprepad utsatthet i möten
med professionella?
Medverkande: Isander Freiman, socionom från RFSL Stockholm
Arrangör för seminarierna: RFSL
2. Ensamkommande barn som försvinner
Hur ser situationen ut för barn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare?
Många av dem försvinner och vissa blir utsatta för människohandel. Seminariet
behandlar risker och brister och vad vi kan göra för att ge barnen ett bättre stöd.
Medverkande: Mikaela Hagan, handläggare inom flykting och integration,
Rädda Barnen
Arrangör: Rädda Barnen
3. Rättsväsendets bemötande av brottsutsatta barn med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
Hur bemöter rättsväsendet barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
som har utsatts för brott? Vad behöver göras för att öka delaktigheten i
rättsväsendet?
Medverkande: Katrin Lainpelto, jur. doktor, Stockholms universitet
Arrangör: Brottsoffermyndigheten
Beskrivning av seminarierna
(fortsättning)
4. Barn som upplever våld
Seminariet utgår från boken ”Det gäller barnen – barn och unga på skyddat boende”
och diskussionen tar upp aspekter som umgänge, stöd, samtal och rätten till skola.
Att som barn uppleva pappas våld mot mamma innebär en upprepad utsatthet, först
hemma och sedan i det ofta tvingade umgänget med förövaren.
Medverkande: Samtal mellan Barbro Sjöqvist, advokat, Peter Rösare, psykolog och
Malmö kvinnojours verksamhetsledare Felicia Westerdahl. Samtalsledare är Céline
Giertta, Unizon.
Arrangör: Unizon
5. Våld i hederns namn
Fokus för seminariet är de brottsoffer, de flickor och kvinnor, som oftast råkar ut för
våld i hederns namn. Vad beror det på? Vilken hjälp får de? Under seminariet visas
också en film producerad av Roks i vilken brottutsatta flickor berättar sin historia.
Medverkande: Zozan Inci, ordförande, Roks
Arrangör: Roks
6. Sexuell exploatering av barn på nätet
Förövare som har kontakt med barn för sexuella ändamål på nätet har en ständig tillgång
till barnen och kan ställa krav på dem. De bilder och filmer som dokumenterar de
sexuella övergreppen kan dessutom finnas kvar och spridas vidare, även om förövaren
identifieras och ställs till svars. Vilka konsekvenser får detta för barnen?
Medverkande: Björn Sellström, Kriminalkommissarie, Nationalla operativa
avdelningen (NOA)
Arrangör: ECPAT
7. Universellt och specifikt – om mänskliga rättigheter för
upprepat utsatta
Mänskliga rättigheter är rättigheter som är lika för alla människor i alla länder. Den
här presentationen handlar om hur de mänskliga rättigheterna kan användas för att
skydda grupper som är särskilt utsatta för brott.
Medverkande: Anna Wergens, jur. doktor, Brottsoffermyndigheten
Arrangör: Brottsoffermyndigheten
8. Eftermiddag: Using social marketing as a strategy for
reducing sexual violence (fördjupning)
Seminariet är en fördjupning av föreläsningen i aulan.
Medverkande: Sharyn J. Potter, professor, University of New Hampshire
Arrangör: Brottsoffermyndigheten
Anmälan
Anmälan är obligatorisk och bindande. Antalet platser är begränsat, så vänta inte –
anmäl dig snarast.
Sista anmälningsdag är måndag 8 februari 2016!
Kostnad
Ingen avgift tas ut för deltagande. Morgon- och eftermiddagskaffe ingår liksom en
frukt.
Ej utnyttjad plats debiteras med 500 kronor för att täcka administrativa kostnader.
Frågor?
Ivona Begic, tel: 090-70 82 35, [email protected]
Hanna Netzell, tel: 090-70 82 64, [email protected]
Anmälan
– klicka här!