1 (5)
2007-03-09
Rom, Sektionskontoret i Tirana
Amb.råd Peter Troste
Albanien - Ekonomisk översikt våren 2007
Inledning
På en yta ungefär lika stor som Småland bor i Albanien ca 3,1 miljoner människor, dock med en stark koncentration i området kring huvudstaden Tirana
och den närliggande hamnstaden Durres. Ca en tredjedel av befolkningen bor
här, mycket beroende på en omfattande inflyttning från övriga delar av landet
efter kommunismens fall i början av 1990-talet. Tirana omges av ett dynamiskt
och expansivt storstadsområde.
Albaniens ekonomi har under det senaste decenniet, med något undantag när,
karakteriserats av en stabil BNP-tillväxt på 5-6 procent/år. Inflationen har legat
i intervallet 2-4 procent och förtroendet för den albanska valutan Lek har successivt stärkts. År 2005 var BNP per capita ca 2 500 USD, vilket är en betydande ökning från 1 400 USD år 1999. Den officiella arbetslösheten ligger på ca 14
procent, men med en stor informell sektor och säsongsbetonade arbeten, framför allt inom jordbruket, är den verkliga arbetslösheten betydligt högre.
Även om Albanien fortfarande är ett av de fattigaste länderna i Europa har den
starka tillväxten lett till en markant förbättring av levnadsvillkoren för en stor
del av befolkningen. De regionala skillnaderna är dock betydande. TiranaDurres-området har expanderat kraftigt med byggsektorn som motor, medan
mer avlägsna delar, exempelvis i de norra bergsområdena, inte alls haft motsvarande ekonomiska utveckling.
Utländska transfereringar
Förutom byggsektorn har transfereringar, eller ”remittances", från den
albanska diasporan spelat en stor roll för tillväxten och för enskilda hushålls
köpkraft. Genom banker och andra finansinstitut transfereras ca 1 miljard
USD, eller motsvarande 15 procent av BNP, till Albanien varje år. Den
verkliga siffran är sannolikt betydligt högre.
Den stora migrationen under de senaste femton åren har lett till att nästan en
miljon albaner bor och arbetar utanför Albanien. Italien och Grekland är och
har varit de främsta mottagarländerna medan Storbritannien under de senaste
Postadress:
Besöksadress:
Telefon:
Telefax:
E-post:
2 (5)
Sveriges Ambassad
Rom, Sk. Tirana
2007-03-09
åren blivit alltmer populärt. Emigrationen har emellertid inte enbart varit till
nytta för den albanska ekonomin. Den kraftiga åderlåtningen av unga, många
gånger välutbildade människor, är ett strukturellt problem för Albanien, framför allt på längre sikt. En stor utmaning är därför att reformera och utveckla
det albanska samhället på ett sådant sätt att det blir attraktivt för unga albaner
att stanna kvar i sitt hemland - men också att göra det attraktivt för de många
som säkert skulle föredra att återvända. Inte minst är det viktigt för Albanien,
både i dess egna utvecklingsansträngningar och i EU-närmandeprocessen, att
kunna ta vara på de värdefulla insikter, erfarenheter och kunskaper som
diasporan besitter från liv och yrkesverksamhet i andra europeiska länder.
Korruption och institutionella svagheter
Trots omfattande reformer under de senaste åren finns det ett stort behov av
ytterligare reformer och förändringar. Korruptionen, som fortfarande utgör en
”naturlig” del i samhällsmaskineriet, är ett allvarligt problem både på det individuella planet och för landets ekonomiska och politiska utveckling. Premiärminister Sali Berisha och hans Demokratiska Parti, gick till val år 2005 med
löfte att utrota korruptionen vilket anses ha kraftigt bidragit till valsegern. Vissa
tecken till förbättringar kan också skönjas under de 1,5 åren regeringen har
suttit vid makten. Men mycket återstår att göra.
Förutom korruptionen, som genomsyrar rättsväsendet och hela den statliga
administrationen, är bristfällig infrastruktur och osäkerhet kring äganderättsfrågor ett stort hinder för att bl a locka till sig utländska investerare med långsiktiga ambitioner.
Privatisering av statliga företag
Privatiseringsprocesserna har fortskridit i en förhållandevis snabb takt. Hela
banksektorn är nu i princip privatiserad. Den omsättningsmässigt största
banken, Savings Bank, såldes under 2005 till österrikiska Raiffeisen Bank som
därmed blev den största banken i Albanien. Banksektorn anses vara väl fungerande med en centralbank och tillsynsmyndighet som i stort sett uppfyller internationella normer. När det gäller tillsynen av den övriga finanssektorn genomförs f n en sammanslagning av tre fristående tillsynsmyndigheter till en gemensam myndighet, som på sikt skall säkerställa en god tillsyn även över
försäkringsbolag, pensionsfonder och värdepappersmarknaden.
Telekomsektorn har till största delen privatiserats. Två fristående operatörer,
Vodafone och Alb Telecom, finns f n, medan försäljning av en tredje licens
fortfarande är föremål för förhandling.
Energisektorn är problematisk i alla avseenden. Albanien har under en lång
följd av år drabbats av energibrist och därmed ständiga elavbrott, särskilt under
vintertid. 95 procent av all inhemskt producerad energi kommer från vattenkraftverk som daterar sig till det kommunistiska 1950-60 talet. Underhåll och
upprustning har varit undermålig och KESH, det statliga bolaget som ansvarar
för all produktion, transmission och distribution av elektricitet, står inför stora
3 (5)
Sveriges Ambassad
Rom, Sk. Tirana
2007-03-09
förändringar. En utförsäljning av distributionsdelen anses nära förestående
som ett första led i en total privatisering av hela bolaget. En omfattande rekonstruktion av bolaget skall först genomföras med hjälp av IFC för att få det i
säljbart skick och en försäljning är därför inte särskilt trolig inom de närmaste
1,5-2 åren. KESH-chefen fick i mars 2007 sin tjänst och har t v ersatts av vice
ministern för energifrågor, Gjergj Bojaxhi.
För att säkerställa tillgången på el och på sikt minska importberoendet har ett
omfattande investeringsprogram lanserats där privatsektorn inbjuds att spela en
helt annan roll än tidigare. Programmet avser investeringar både i ny produktionskapacitet och i upprustning av befintlig kapacitet.
Utrikeshandel
Albanien är medlem i WTO och har frihandelsavtal såväl med EU som med
grannländerna i regionen. Trots detta är exporten av mycket liten omfattning
och motsvarar endast 25 procent av importen. Den negativa betalningsbalansen täcks i huvudsak av remittances och bistånd. Italien är den i särklass största
handelspartnern och tar emot 70 procent av den totala exporten från Albanien
och står för 30 procent av importen.
Textilier och skor är de helt dominerande exportartiklarna. Flertalet av de
albanska företagen är dock underleverantörer till italienska företag, varför
förädlingsvärdet är lågt. Vissa tecken till en mer differentierad export har förmärkts under de senaste åren även om textilier och skor fortsätter att öka i
absoluta tal. Byggnadsmaterial och mineraler har exempelvis ökat sin andel av
exporten från 10,5 procent till 22 procent under åren 2001 till 2005.
Utländskt bistånd
De största bilaterala givarna är USA, Tyskland, Grekland och Italien. De
största multilaterala givarna är EU och Världsbanken samt EIB, EBRD och
andra europeiska utvecklingsbanker. EUs planerade IPA-bistånd till Albanien
är för 2007 Meuro 61 ; för 2008 Meuro 70,7 och för 2009 Meuro 81,2. Tack
vare den goda tillväxten har biståndets förhållande till BNP minskat och var
2005 mindre än fem procent.
Enligt DAC-statistiken för 2006 utbetalades 388 miljoner dollar i bistånd till
Albanien. Ungefär 70 procent av detta gick till den offentliga sektorn. Det bilaterala biståndet 2004-05 fördelades huvudsakligen på följande sektorer:
Utbildning ca 10%, hälsa och befolkning ca 8%, andra sociala sektorer ca 35%,
ekonomisk infrastruktur och tjänster ca 24%, produktion 5% och flersektorstöd 11%.
Det svenska biståndet till Albanien ligger för närvarande på cirka 75 mkr per
år. Stödet har enligt hittills gällande landstrategi inriktats på följande områden:
Demokrati och en god samhällsstyrning
Respekt för de mänskliga rättigheterna
Jämställdhet
4 (5)
Sveriges Ambassad
2007-03-09
Rom, Sk. Tirana
Hållbart utnyttjande av naturresurserna och omsorg om miljön
Ekonomisk tillväxt
Social utveckling och trygghet
En ny svensk samarbetsstrategi för Albanien förbereds och skall antas 2008.
Affärsmöjligheter
Albanien har en del naturtillgångar bl a krom, nickel och koppar men p.g.a.
bristande underhåll under en lång följd av år krävs det omfattande investeringar i modern teknologi för att få upp lönsamheten i de gruvor som är i drift.
Affärsmöjligheter bör dock finnas för utländska intressenter.
Planerade och pågående investeringar för förbättringar av den fysiska infrastrukturen bör vara klart intressant för de svenska företag, som hittills har
saknat engagemang i Albanien. Flera större vägar projekteras eller håller på att
byggas. Exempelvis är vägen från Durres söderut till Vlora under byggnation
och beräknas vara klar till sommaren 2007. En helt ny strategisk väglänk upp
till Kosovo byggs nu också i snabb takt från Durres till Kukes i nordöstra
Albanien av ett konsortium lett av Bechtel, med bl a svenska underleverantörer till de nya vägtunnlarna genom bergen.
Den internationella flygplatsen i Tirana har genomgått en omfattande upprustning med nya och betydligt större passagerar- och fraktterminaler än tidigare.
Trafikvolymen ökar snabbt. Ombyggnationen beräknas bli klar våren 2007.
Turismen anses med rätta ha stor potential, men även här krävs fortsatt
betydande investeringar i infrastruktur. Anläggningar för avloppsrening
projekteras f n längst kusten i Saranda, Vlora, Durres och Lezha med finansiering från Världsbanken och den nämnda vägen från Durres till Vlora kommer att minska restiden avsevärt från flygplatsen i Tirana till de attraktiva
kustområdena längre söderut.
Jordbruket kommer även fortsättningsvis att vara en viktig näring. Utländska
företag har investerat i vidareförädling av jordbruksprodukter, men småskaligheten innebär begränsade utvecklingsmöjligheter. Vin, oliver och medicinalväxter kan ha en framtid om än i mindre omfattning.
För att säkerställa tillgången på el och på sikt minska importberoendet har ett
omfattande investeringsprogram lanserats, där privatsektorn inbjudits att spela
en helt annan roll än tidigare. Ett oljeeldat kraftverk är planerat att byggas i
Vlora i söder och ytterligare ett planeras i Fier alternativt Durres. Upprustning
av befintliga vattenkraftverk och nyproduktion av både större och mindre
vattenkraftverk finns med i ett mycket ambitiöst och långsiktigt investeringsprogram som handläggs av en Special Task Force direkt underställd viceministern för energifrågor. Transmissions- och distributionsledningar är i stort
behov av upprustning (jmf. ovan) och intresset för alternativa energikällor är
mycket stort. Affärsmöjligheter bör således finnas för introduktion av ny
5 (5)
Sveriges Ambassad
2007-03-09
Rom, Sk. Tirana
modern teknik för effektivare energianvändning och inom miljöområdet finns
likaså ambitiösa program för investeringar i bl a bättre avfallshantering, rening
av avloppsvatten och dricksvatten – stödda av svenska biståndsprojekt.
Behovet av att bygga upp en fungerande hälsovård har lett till ett klart uttalat
intresse av att lära mera av det svenska systemet. Affärsmöjligheter utanför vårt
bistånd bör därför finnas också här för svenska företag och institutioner.
Den ekonomiska och politiska framtiden
Stabilitets- och associationsavtalet med EU (SAA), som undertecknades i juni
2006 kommer att leda till en prioritering av nödvändiga institutionella reformer
och till en successiv anpassning till EU:s regelverk. Avgörande är dock genomförandetakten och efterlevnad av de nya regelverken. Omvandlingen bör dock
rimligtvis leda till ett successivt bättre affärsklimat och ett mer pålitligt och förutsägbart regelverk för att intressera utländska, långsiktiga investerare.
De stora låneinstituten såsom Världsbanken, IFC, EBRD, EIB och KfW är
verksamma i Albanien sedan lång tid med finansiering av omfattande investeringsprogram. Dessutom kommer European Fund for Southeast Europe att
etablera sig i Albanien under 2007.
Även om den inhemska politiska situationen i Albanien är polariserad, finns
här inga underliggande etniska eller religiösa konflikter, vilket är en stor fördel
jämfört med flera grannländer på Balkan. Med tanke på hur stabil den ekonomiska utvecklingen har varit sedan den s.k. pyramidspels-kollapsen 1997, är
förutsättningarna för en fortsatt positiv ekonomisk utveckling framöver goda.
En helt avgörande faktor är dock hur EU-villkoren i SAA efterlevs och genomförs. Det råder emellertid politisk enighet om det övergripande målet om
att en dag bli EU-medlem och därmed också i princip åtminstone en grundläggande politisk enighet om de reformer och andra förändringar som måste
vidtas härför. Grundläggande förutsättningar för att lyckas finnas på plats, även
om det kan ta Albanien en lång tid att utveckla och modernisera sitt land i
nödvändig utsträckning.
Det finns alltså goda ekonomiska skäl att inte glömma Albanien när man
betraktar Sydöstra Europa under de närmaste åren.
BJURNER
