Avloppsvatten från fartyg

Avloppsvatten från fartyg
Sammanfattande bedömning av kvaliteten på avloppsvatten från
fartyg vid hamnar i Stockholms län
2014
PROJEKT
Utarbetad av CLBE
Granskat av CNE samt THJ
NIRAS Sweden AB
Besöksadress: Fleminggatan
14, 9 tr - 112 26
Boxadress: Box 70375
107 24 Stockholm, Sverige
556534-9767
www.niras.se
T: +46 0850384400
F: +460850384492
E: [email protected]
INNEHÅLL
Sammanfattning ................................................................................................... 1
Summary ............................................................................................................... 2
1
Bakgrund .................................................................................................... 3
1.1
1.2
Avloppsvatten ............................................................................................. 3
Grå- och svartvatten ................................................................................... 5
1.3
Syfte med utredningen ................................................................................ 7
2
Metoder ....................................................................................................... 8
2.1
Enkät ........................................................................................................... 8
2.2
Provtagning och analyser ........................................................................... 8
2.2.1
Provtagning ombord eller iland ................................................... 8
2.2.2
2.2.3
Metodik ....................................................................................... 9
Provtagning ombord ................................................................. 10
2.2.4
Provtagning ur avloppskulvert .................................................. 12
2.2.5
Analyser .................................................................................... 14
3
Resultat och diskussion ......................................................................... 14
3.1
Metaller ..................................................................................................... 15
3.1.1
3.1.2
Koncentration i utgående vatten från fartyg.............................. 15
Metaller i relation till fast material ............................................. 16
3.2
3.3
Nitrifikationshämning ................................................................................ 19
Prioriterade ämnen ................................................................................... 20
3.4
Ammonium, pH och fett ............................................................................ 21
3.5
3.6
Renat vatten ............................................................................................. 22
Svavelväte (H2S)....................................................................................... 23
3.7
3.6.1
Provtagning och analys av svavelväte ..................................... 24
Avvikande analysresultat .......................................................................... 27
3.7.1
3.7.2
Tömning av slam ...................................................................... 27
Förhöjd metallkoncentration ..................................................... 28
3.7.3
Oljehaltigt vatten ....................................................................... 28
4
Slutsatser.................................................................................................. 29
5
Referenser ................................................................................................ 31
Bilagor
Bilaga 1. Enkät
Bilaga 2. Samtliga analysresultat
www.niras.se
SAMMANFATTNING
År 2016 respektive 2018 kommer tömning av avloppsvatten överbord från passagerarfartyg att förbjudas i Östersjön. Som en följd av detta måste hamnarna
runt Östersjön tillhandahålla möjligheter för fartygen att lämna avloppsvatten i
hamn.
Tidigare studier har visat att avloppsvatten från fartyg, så kallat grå- och svartvatten (GS-vatten), skiljer sig från kommunalt avloppsvatten, till exempel genom ett
lägre vatteninnehåll. Denna studie initierades för att få ytterligare kunskap om
GS-vatten. Syftet var att definiera skillnaderna mellan GS-vatten och kommunalt
avloppsvatten samt GS-vattens eventuella påverkan på reningsprocesserna i
kommunala avloppsreningsverk (ARV). Studien utfördes genom insamling av
information om avloppssystemen ombord på fartyg via en enkät samt genom en
undersökning av innehållet i GS-vattnet genom provtagning och analys.
Resultaten visade att GS-vatten skiljer sig från kommunalt avloppsvatten, framför
allt genom att innehålla mindre vatten på grund av vattenbesparande åtgärder
ombord. Denna skillnad bedöms emellertid inte utgöra ett hinder vid mottagning
av GS-vatten vid kommunala ARV. Inte heller metallinnehållet i slammet efter
rening bedöms påverkas negativt vid mottagning av GS-vatten vid kommunala
ARV. Lagring av avloppsvatten i slutna tankar medför dock att fartygen ofta har
problem med svavelvätebildning ombord.
www.niras.se
1
SUMMARY
In the years 2016 and 2018, the discharge of sewage water overboard from
ships will be prohibited in the Baltic Sea. Therefore, the ports around the Baltic
Sea will have to provide facilities for the ships to discharge its sewage water in
port.
Previous studies have shown that sewage water from ships differs from municipal wastewater, for example by a lower water content. This study was initiated to
gain additional knowledge about sewage water from ships. The aim was to define the differences between municipal and ship sewage water and the possible
influence by ship sewage water on the processes in municipal sewage treatment
plants. The study was conducted by collecting information on the ships sewage
systems on board via a survey and a study of the contents of the sewage water
through sampling and analysis.
The results showed that sewage water from ships differs from municipal
wastewater in having a lower water content, due to water-saving measures on
board. The overall assessment is that this difference is not a barrier for the reception at municipal sewage treatment plants. Similarly, the metal content of the
sludge after treatment of ships sewage water at municipal sewage water treatment plants, will most likely not be negatively affected. Storage of sewage water
in closed tanks on board, however, often cause problems with hydrogen sulphide
formation on the ships.
www.niras.se
2
1
BAKGRUND
Passagerarfartyg som trafikerar Östersjön får tömma GS-vatten överbord. Från
och med år 2016 för nya och år 2018 för befintliga passagerarfartyg, kommer
emellertid tömning av GS-vatten överbord att förbjudas. Bakgrunden till detta
förbud är resolution MEPC.200(62) utarbetad av FNs internationella sjöfartsorgan, IMO. Som en följd av resolutionen måste hamnarna runt Östersjön tillhandahålla möjligheter för fartygen att lämna GS-vatten i hamn. I praktiken handlar
det om mottagningsanordningar för GS-vatten från fartyg, för vidarepumpning till
kommunala ARV. Det är Transportstyrelsen som bedömer om adekvata mottagningsanordningar finns att tillgå i de svenska hamnarna.
Beroende på att några länder har förklarat att hamnarna i deras respektive länder inte har mottagningsanordningar klara i tid, är det dock i dagsläget osäkert
när IMO:s regler träder i kraft.
1.1
Avloppsvatten
Sanitärt avloppsvatten produceras i alla delar av samhället. Innehållet i vattnet
återspeglar användningen av produkter i samhället, till exempel rengörings- och
hygienprodukter och läkemedel. Till kommunala ARV tillförs också ämnen via
dagvatten och vatten från olika typer av verksamheter som till exempel industrier, biltvättar och läckande ämnen från byggnadsmaterial.
Kommunala ARV är anpassade för att rena spillvatten från hushåll och processerna i reningsverken är framför allt anpassade för att avskilja fosfor, suspenderat material och kväve samt att bryta ned biologiska ämnen. Kommunala ARV
fungerar bäst med ett inkommande vatten av stabil kvalitet. I de fall störningar
uppstår är det vanligtvis i den biologiska delen av reningsprocessen, orsakat av
till exempel höga halter av organiskt material, kolhydrater eller fett i avloppsvattnet. Störningarna kan yttra sig i form av trådbakteriebildning eller slam som inte
sedimenterar, vilket resulterar i en sämre rening (Persson & Nilsson, 2005).
Branschorganisationen Svenskt Vatten som företräder Sveriges kommunala
vattentjänstföretag har tagit fram riktvärden för relevanta parametrar för att
kunna karakterisera kvaliteten på avloppsvatten, se tabell 1. Urvalet av parametrar grundar sig i erfarenheter från kommunala ARV och berör ämnen som kan
påverka ledningsnätet, de biologiska processerna i ARV samt kvaliteten på
slammet efter rening (Lind m.fl., 2012).
www.niras.se
3
Tabell 1. Svenskt Vattens riktvärden för avloppsvatten från verksamheter (från
Lind m.fl., 2012).
Parametrar som kan påverka reningsprocesserna eller slamkvaliteten.
Överskrids dessa värden medför det vanligen krav på interna reningsåtgärder.
Enhet
Parameter
Riktvärde
Bly
mg/l
0,05
Kadmium
mg/l
Bör ej förekomma
Koppar
mg/l
0,2
Krom
mg/l
0,05
Kvicksilver
mg/l
Bör ej förekomma
Nickel
mg/l
0,05
Silver
mg/l
0,05
Zink
mg/l
0,2
Oljeindex
mg/l
5–50
Parametrar som kan påverka ledningsnätet.
Värdena bör inte överskridas ens under kort tid.
Enhet
Parameter
pH
o
C
Temperatur
mS/m
Konduktivitet
mg/l
Sulfat
mg/l
Magnesium
mg/l
Ammonium
mg/l*
Fett
mg/l
Klorid
Riktvärde
6,5 - 10
max 50
500
400
300
60
(50)
2500
Problemområde
Betongkorrosion
Packningar
Korrosionsrisk stål
Betongkorrosion
Betongkorrosion
Betongkorrosion
Igensättning
Materialskador
* Gränsvärdet för fett är inte uppställt av Svenskt Vatten, men används i praktiken av
många ARV.
De kommunala ARV har i många fall en målsättning om att återföra slam från
reningen till jordbruket som växtnäring. En av fördelarna med att använda slam
från ARV i jordbruket är att det minskar behovet av konstgödsel vilket ofta innehåller kadmium. Slamkvaliteten har förbättrats de senaste decennierna, till exempel med avseende på metallinnehåll. Detta beror bland annat på förebyggande åtgärder, så kallat uppströmsarbete. Ungefär 25 % av det kommunala
avloppsslammet återförs idag till jordbruksmark (Naturvårdsverket, 2013).
Målsättningen om återföring till jordbruket som växtnäring har lett till att de kommunala ARV har satt begränsningsvärden på inkommande vatten för att kunna
certifiera slam från reningen. REVAQ, som många kommunala ARV är anslutna
till, är ett certifieringssystem som arbetar för att minska flödet av farliga ämnen till
ARV, skapa en hållbar återföring av växtnäring samt hantera riskerna på vägen
dit. Bland annat har REVAQ tagit fram en kadmium/fosfor-kvot som inte får över-
www.niras.se
4
skridas ska godkännas för certifieringen. Gränsvärden för att få återföra kommunalt avloppsslam till jordbruksmark gällande metaller finns också reglerat i 20 § i
Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering,
införsel och utförsel av kemiska produkter. För att kunna garantera att slammet
klarar de gränsvärden som ställs för att få återföra slammet till jordbruksmark
och bli certifierat enligt REVAQ, ställer ARV höga krav på anslutna verksamheter, särskilt vid nyanslutningar.
Andra parametrar som är relevanta vid bedömning av avloppsvatten är de 33
prioriterade ämnena enligt EU:s direktiv om miljökvalitetsnormer för vatten
(2008/105/EG), som är utvalda för att de utgör en risk för vattenmiljön. Direktivet
syftar till att utsläpp och spill av de prioriterade ämnena ska upphöra.
Gränsvärde för svavelväte (H2S) i GS-vatten finns också reglerat i hamnar i
Stockholm genom ett avtal mellan mottagaren av vattnet, Stockholm Vatten, och
Stockholms Hamnar. Gränsvärdet för svavelväte GS-vatten i Stockholm är satt
till 25 ppm enligt gällande tillstånd till hamnverksamhet. Eftersom svavelväte är
korrosivt och giftigt för människor, baseras gränsvärdet både på korrosion av
avloppsledningsnätet och arbetsmiljön för personer som vistas i anslutning till
ledningsnät och ARV. Vid överskridande värden utgår ett vite som regleras mellan hamnen, rederierna och Stockholm Vatten.
1.2
Grå- och svartvatten
Avloppsvatten som genereras på fartyg består framför allt av grå- och svartvatten. Med gråvatten menas i denna rapport avlopp från bad, disk och tvätt och
med svartvatten avlopp från toaletter. Avloppsvatten i form av matavfall, det vill
säga avfall från köksavfallskvarnar som blandats med vatten, samt länsvatten,
det vill säga spillvatten från olika delar av fartyget, genereras också ofta ombord.
Avloppsvattnet lagras i tankar ombord (se figur 1), ofta efter viss avloppsrening
och töms i hamn alternativt överbord.
www.niras.se
5
Fartyg
Svartvatten
Gråvatten
Länsvatten
Figur 1. Schematisk bild av generella avloppskällor ombord. Svartvatten genereras från
toaletter och gråvatten från dusch, tvätt och disk. Även matavfall lagras ofta i gråvattentanken. Spillvatten från olika verksamheter ombord genererar också länsvatten.
Sammansättningen på GS-vatten skiljer sig något i jämförelse med kommunalt
avloppsvatten. Att matavfall ofta blandas med vattnet bidrar till exempel till att ge
vattnet en högre andel organiskt material jämfört med kommunalt avloppsvatten.
Vattenförbrukningen ombord på fartyg är också lägre än i land, till exempel på
grund av snålspolande toaletter och duschmunstycken, vilket resulterar i ett mer
koncentrerat vatten. En generell siffra på skillnaden mellan vattenförbrukningen
ombord och i land har inte kunnat återfinnas inom ramen för detta projekt, men
parametrar som används för att definiera koncentration på avloppsvatten, till
exempel BOD7, CODCr och TOC, är i genomsnitt ungefär två - tre gånger högre i
grå- och svartvatten jämfört med kommunalt avloppsvatten. Medelvärden från
årsrapporter från 2012-2013 från fyra kommunala ARV (se referenslista; Årsrapporter, 2012-2013) i jämförelse med GS-vatten visas i tabell 2.
Tabell 2. BOD7, CODCr och TOC i inkommande avloppsvatten till
kommunala ARV (n=4; Årsrapporter, 2012-2013) och i utgående
mixat GS-vatten från fartyg provtagna ur avloppskulvert (n=7).
Medelvärde ± SE. mg/l.
BOD7
CODCr
TOC
Kommunalt avloppsvatten
GS-vatten
www.niras.se
195 ±36
462 ±120
338 ±8
1005 ±193
116 ±27
305 ±49
6
Sammansättningen och volymen av vattnet som genereras på fartyg kan dock
variera stort beroende på antal passagerare och besättningsmän och vad för typ
av avloppssystem som fartygen har ombord. Vissa passagerarfartyg, framför allt
kryssningsfartyg, kan ha flera tusen passagerare ombord vilka genererar relativt
stora mängder GS-vatten, medan lastfartyg ofta endast har ett tiotal besättningsmän ombord. Den tid som GS-vattnet lagras på fartyget skiljer sig också åt
mellan olika fartyg beroende på alstrade volymer och lagringskapacitet. Även
uppsamlingsmöjligheterna varierar; medan vissa fartyg endast har en tank för
GS-vatten där alla typer av vatten mixas, har andra fartyg separata tankar för de
olika avloppsfraktionerna. Reningsanläggningar ombord förekommer hos en del
fartyg vilket resulterar i lagring av en koncentrerad fraktion, det vill säga slam,
och ibland också lagring av renat vatten. Omfattningen på reningen ombord varierar från fullskaliga ARV, med samma funktioner som ARV i land, till mindre
enheter där reningen inte är lika omfattande.
Tillvägagångssättet vid tömning skiljer sig också åt mellan fartygen. En del fartyg
tömmer först svartvatten och sköljer sedan rent systemen genom den efterföljande tömningen av gråvatten, medan andra tömmer båda systemen samtidigt.
För fartyg med rening ombord kan tömning av slammet till exempel göras separat eller mixat tillsammans med gråvattnet. För fartyg utan passagerare och få
besättningsmän, till exempel containerfartyg med cirka 10-20 personer ombord,
kan slammet efter rening ombord koncentreras så mycket att det kan skyfflas i
säckar och lämnas i land.
Tömningshastigheten i hamn varierar mellan fartygen beroende på liggtid i
hamn, tömningsvolym och pumpkapacitet. Fartyg med mindre kraftfulla pumpar
och relativt många passagerare tömmer GS-vatten under flera timmar i hamn
medan nya fartyg med kraftfulla pumpar kan tömma sina tankar på under en
timme.
1.3
Syfte med utredningen
För att få mer kunskap om GS-vatten har Stockholms Hamnar tagit initiativ till en
utredning. Under utredningens gång har Transportstyrelsen gått in som medfinansiär. Utredningen har utförts av NIRAS Sweden AB och omfattar två delar,
insamling av information via en enkät och undersökning av innehåll i GS-vatten
genom provtagning. De fartyg som ingått i utredningen är kryssnings-, passagerar-, container-, och rorofartyg som trafikerar hamnar i Stockholms län. Enkäten
skickades till ansvariga för avloppssystemen ombord. Informationen från enkäten
användes för att underlätta vid urval av fartyg inför efterföljande provtagning,
samt att bidra till förståelsen av tolkningen av analysresultaten från GS-vattnet
från de olika fartygen.
Det övergripande syftet med utredningen var att karakterisera GS-vatten för att
få en uppfattning om kvaliteten på vattnet utgör ett hinder vid mottagning vid
www.niras.se
7
kommunala ARV. Dessutom syftade utredningen till att få en bakgrund till hur
mottagningsanordningar för GS-vatten i hamn ska utformas med avseende på
tömningsvolymer och –tider samt vattnets potentiella påverkan på avloppsledningsnätet.
2
2.1
METODER
Enkät
För att nå ut till så många rederier och fartyg som möjligt, förmedlades en enkät
via internet till personer med kännedom om fartygens avloppssystem. I enkäten
efterfrågades bland annat information om produktion och tömning av GS-vatten,
avloppssystemet ombord, källor till GS-vatten, färskvatten, kemiska tillsatser för
bland annat tvätt, underhåll och luktkontroll, och eventuella problem med
svavelväte. Se exempel på frågor i enkäten i figur 2.
Figur 2. Exempel på frågor i enkäten.
Sammanlagt svarade 26 fartyg på enkäten. Av dessa var tio stycken internationella kryssningsfartyg, 13 stycken fartyg för fordon och/eller passagerare i linjetrafik i Östersjön, samt tre stycken rorofartyg i linjetrafik i Östersjön. Hela enkäten
finns redovisad i bilaga 1.
2.2
2.2.1
Provtagning och analyser
Provtagning ombord eller iland
Tidigare provtagningar av GS-vatten ombord på fartyg utförda av Stockholms
Hamnar har visat att vid provtagning ombord kan exempelvis tappställets place-
www.niras.se
8
ring på tanken och eventuell omrörning i tanken ha en stor inverkan på provets
karaktär. Detta beror bland annat på att partiklar i avloppsvattnet sedimenterar i
tankarna, se figur 3.
Figur 3. Exempel på sedimenterat material i ett prov
med mixat grå- och svartvatten samt matavfall.
Det kan också rivas loss fragment och flagor av till exempel metall vid uppstart
av pumpar vid provtagning ombord. Beroende på sådana faktorer kan ett analyssvar från prov ombord variera stort och i värsta fall ge ett missvisande resultat. Provtagning ur avloppskulvert, där uttag av omblandade delprov ur hela avloppsvolymen var möjligt, har prioriterats i föreliggande undersökning. Endast
där det inte varit möjligt att ta prov ur avloppskulvert har prover tagits ombord.
Särskild tyngd angående resultat har också lagts på GS-vatten som provtagits ur
avloppskulvert, eftersom dessa prover i större utsträckning än prover tagna ombord bedöms representera hela tömningsvolymen.
2.2.2
Metodik
Provtagning av GS-vatten utfördes antingen ombord på fartygen eller ur avloppskulvert i hamn i samband med ilandpumpning av vattnet, se figur 4.
www.niras.se
9
Fartyg
Svartvatten
Provkärl
Mätcell
Pump
Provkärl
Gråvatten
Avloppsbrunn
Provkärl
Avloppskulvert
ARV
Figur 4. Schematisk bild av provtagning av grå- och svartvatten ombord samt ur avloppskulvert i hamn.
Provtagning utfördes sammanlagt på 29 fartyg av typen passagerar-, kryssnings-, roro-, och containerfartyg. I kategorin passagerarfartyg inkluderas även
ropax-fartyg, det vill säga fartyg som både transporterar passagerare och fordon.
För sammanlagt 15 av fartygen finns svar från både analyser av GS-vatten och
från enkäten (tabell 3).
Tabell 3. Antal provtagna fartyg , antal fartyg med både analyssvar och svar på
enkät samt antal svar på enkät, ur de olika fartygskategorierna.
Fartygstyp
Antal prov- Både provtagning och
Enkättagna fartyg
enkätsvar
svar
Containerfartyg
5
10
Kryssningsfartyg
4
1
13
Passagerarfartyg (inkl. ropax)
17
11
3
Roro-fartyg
3
3
2.2.3
Provtagning ombord
Provtagning ombord utfördes på fartyg som inte tömde GS-vatten i hamn, samt
på fartyg som angjorde hamnar med trycksatta avloppskulvertar, där uttag ur
kulvert inte var möjlig. Förfarandet vid provtagning ombord varierade stort mellan
de olika fartygen, beroende på avloppssystemets utformning och var i systemet
provuttag var möjligt. På vissa fartyg togs separata prover på grå- respektive
svartvatten och slam, medan på andra fartyg togs prover av mixat grå- och
svartvatten eller av renat GS-vatten, se tabell 4. Sammanlagt 20 fartyg provtogs
ombord.
www.niras.se
10
Tabell 4. Antal prover av respektive avloppsvatten från 20 fartyg ur
fartygskategorierna som provtagits ombord.
Fartygstyp
Gråvatten Svartvatten Mixat Slam
vatten
Containerfartyg
Kryssningsfartyg
Passagerarfartyg (inkl. ropax) 3
2
8
1
Roro-fartyg
1
2
-
de olika
Renat
vatten
5
1
1
-
På vissa fartyg fanns inte tappkranar installerade i systemen. På dessa fartyg
togs prover genom att med ett plastkärl ösa upp en tillräcklig provmängd direkt ur
tankarna eller genom att lätta på rörflänsar och låta vattnet läcka ut ur systemet
ned i ett plastkärl. Eftersom uttaget av prover tagna ombord var beroende av var
i systemet uttag var möjligt, bör dessa prover betraktas som stickprov som eventuellt inte representerar hela avloppsvolymen. Exempel på provtagningspunkter
ombord visas i figur 5.
Figur 5. Exempel på provtagningsställen vid provtagning ombord
www.niras.se
11
2.2.4
Provtagning ur avloppskulvert
Provtagning av GS-vatten ur avloppskulvert utfördes från nio fartyg, av vilka sex
var passagerarfartyg och tre kryssningsfartyg. Samtliga passagerarfartyg och ett
kryssningsfartyg tömde mixat grå- och svartvatten, medan ett kryssningsfartyg
endast tömde gråvatten och ett annat kryssningsfartyg först tömde slam följt av
gråvatten (tabell 5).
Tabell 5. Antal samlingsprover av respektive avloppsvatten från nio fartyg
ur de olika fartygskategorierna som provtagits ur avloppskulvert.
Fartygstyp
Gråvatten Svartvatten Mixat
Slam
vatten
Containerfartyg
1
1
Kryssningsfartyg
2
6
Passagerarfartyg (inkl. ropax)
Roro-fartyg
-
Provtagningen utfördes genom att en polyetylenslang monterades på en stång
som sänktes ned till botten av avloppskulverten genom en öppnad avloppsbrunn
(figur 6a). Provet pumpades sedan med hjälp av en peristaltisk pump, via ett
PEH-rör med en mätcell till provkärlen (figur 6b).
A
B
Figur 6. Provtagning ur avloppskulvert. Provet pumpades från botten av avloppskulverten (A) med en peristaltisk pump, via en mätcell till provkärlen (B).
Mätcellen användes för att avgöra när olika typer av GS-vatten tömdes från fartyget eftersom parametrar som exempelvis temperatur, pH, konduktivitet och
turbiditet varierar mellan olika typer av GS-vatten. Också olika fraktioner, till exempel ytvatten eller bottensatsen från olika tankar ombord, kunde på samma sätt
www.niras.se
12
påvisas med hjälp av mätcellen. Exempel på hur utseende samt pH, konduktivitet och turbiditet varierade under en enskild tömning visas i figur 7 och 8.
Figur 7. Utseendet på avloppsvattnet varierade tydligt under en tömning där först
svartvatten och sedan gråvatten tömdes.
Konduktivitet
pH
10
7000
9,5
6000
9
1200
1000
5000
800
8
4000
NTU
µS/cm
8,5
pH
Turbiditet
600
3000
7,5
400
2000
7
200
1000
6,5
6
0
0
0,5
1
Tid (h)
1,5
0
0,5
1
1,5
0
0
0,5
1
1,5
Tid (h)
Tid (h)
Figur 8. pH, konduktivitet och turbiditet varierade i avloppsvattnet under en enskild tömning på knappt 1,5 h, där först svartvatten och sedan gråvatten tömdes.
Det praktiska genomförandet av provtagningen innebar att delprov togs ut med
cirka 15 minuters intervall under hela tömningsförloppet. Delproven togs ut ungefär varje kvart under tömningen. Eftersom tidsrymden för tömningen varierade
mellan olika fartyg, från cirka en till flera timmar, hanns olika många delprov tas
www.niras.se
13
ut. Syftet var att erhålla prov från de olika fraktioner som töms under en tömningscykel. Gemensamt för samtliga fartyg var dock att delproven sedan kunde
sammanblandas till ett samlingsprov som representerade hela tömningsvolymen.
2.2.5
Analyser
Vid provtagning ur avloppskulvert i samband med ilandpumpning av GS-vatten
analyserades både delprov från olika tidpunkter under tömningen samt ett samlingsprov från hela tömningen. Nio stycken samlingsprover från provtagning ur
avloppskulvert och tre-fyra delprover från åtta av dessa provtagningar analyserades (delprov från ett fartyg gick inte att analysera på grund av matrisproblem
vid analyserna). Vid provtagning ombord analyserades endast ett prov per fartyg.
Sammanlagt 20 prover från provtagning ombord analyserades.
Innehållet i proverna analyserades av ett ackrediterat laboratorium med avseende på bland annat metaller, oljeindex, fett och näringsämnen. I GS-vatten från
tre fartyg analyserades prioriterade ämnen/ämnesgrupper (2008/105/EG) och
från sex fartyg även vätesulfid i vattnet.
Samtliga analyser, fartygstyper och provtagningsförfaranden finns redovisade i
bilaga 2.
3
RESULTAT OCH DISKUSSION
De inkomna svaren från enkäten redovisas inte i sin helhet i denna rapport då
variationen i svarsomfattning var stor. Enkätsvaren kopplas istället i rapporten till
diskussionerna om analyserade parametrar, för fördjupad förståelse och bidragande förklaring till redovisade analysresultat. Enkäten som skickades ut finns
redovisad i bilaga 1.
Resultaten från analyser av GS-vatten och information från enkäten har relaterats till hur kommunalt avloppsvatten ser ut (Årsrapporter 2012-2013), och de
krav som finns för kommunala ARV. Vid direkta jämförelser mellan kommunalt
avloppsvatten och GS-vatten används värden för mixat grå- och svartvatten
eftersom den fraktionen bedöms ha störst likhet med kommunalt vatten, som
också till stor del består av mixat grå- och svartvatten. Sammanslagna beräkningar på separat grå- respektive svartvatten tagna ombord ger dock liknande
resultat. Utgångspunkten är att analysresultaten både från proverna ombord och
ur avloppskulvert är stickprover som är tagna vid ett enskilt tillfälle vid en enskild
tidpunkt på året. Analysresultat från kommunala ARV å andra sidan provtas
regelbundet, året runt. Resultaten från analyserna av GS-vatten ger därför uttryck för storheter snarare än absoluta värden.
Diskussionen har sin utgångspunkt i ämnen som kan påverka reningsprocesserna eller slamkvaliteten i ARV, som metaller och prioriterade ämnen. Vidare dis-
www.niras.se
14
kuteras parametrar som kan påverka ledningsnätet, som ammonium, pH och
fett. För att belysa bland annat de arbetsmiljö- och korrosionsproblem som uppstår vid hanteringen av avloppsvatten diskuteras också svavelväte i ett enskilt
avsnitt.
3.1
Metaller
Analyser av metaller i avloppsvatten relaterar till den målsättning från de kommunala ARV att kunna certifiera slam från reningen för återföring av slammet till
jordbruket som växtnäring. Som stöd för detta arbete används branschorganisationen Svenskt Vattens riktvärden för metallkoncentration i inkommande vatten till
kommunala ARV, samt gränsvärden för slam för återföring till jordbruksmark
enligt SFS 1998:944. För ARV är halterna av lösta ämnen viktiga eftersom de
kan påverka reningsprocesserna i verket. I följande avsnitt jämförs metallkoncentration i utgående vatten från fartyg med inkommande kommunalt avloppsvatten. För de ämnen som är partikelbundna är det emellertid mer relevant att
ange dem i relation till mängden fast material eller näring (fosfor), eftersom
dessa förhållanden avgör kvaliteten på det slam som bildas i ARV. Därför jämförs också i följande avsnitt metallkoncentration i slam från GS-vatten och slam
från kommunala ARV.
3.1.1
Koncentration i utgående vatten från fartyg
Totalhalterna för bly, krom, nickel och koppar i GS-vattnet var under eller långt
under Svenskt Vattens riktvärden för metaller i avloppsvatten (figur 9). Kadmium
kunde detekteras i GS-vattnet, men i statistiskt signifikant lägre koncentration än
i kommunalt avloppsvatten. Inget kvicksilver kunde detekteras i GS-vattnet (detektionsgräns: 0,1 µg/l), till skillnad från det kommunala avloppsvattnet där det
förekommer att kvicksilver detekteras.
Från samtliga 29 provtagna fartyg visade ett fåtal prover på marginellt överstigande värden för koppar, krom, nickel och silver, i förhållande till Svenskt Vattens riktvärden. För de sju fartygen med mixat GS-vatten som provtagits ur avloppskulvert var det endast zink som uppvisade överskridande värden jämfört
med Svenskt Vattens riktvärden (figur 9). Tänkbara förklaringar till den högre
koncentrationen av zink i GS-vatten redogörs för i nästa stycke. Analysresultat
av samtliga analyser redovisas i Bilaga 2.
www.niras.se
15
mg L-1
0,06
Pb
GS-vatten (n=7)
Kommunalt avlopp (n=4)
Gränsvärde
0,04
0,02
0
Hg
mg L-1
Cd
*
0,0001
0,00005
0
0
mg L-1
0,06
Cr
0,06
0,04
0,04
0,02
0,02
0
0
0,4
0,4
Zn
mg L-1
Cu
0,2
Ni
0,2
*
0
0
Figur 9. Koncentration av sju metaller i utgående mixat GS-vatten som provtagits
ur avloppskulvert samt i inkommande kommunalt avloppsvatten. ± standardfel. * =
signifikant skillnad. Siffror för kommunalt vatten baseras på Årsrapporter, 20122013. Gränsvärden baseras på Svenskt Vatten (Lind m.fl. 2012).
3.1.2
Metaller i relation till fast material
Jämförelser mellan kommunalt slam och fartygsslam utgår från halter uppmätta i
torrsubstans.
Vid jämförelser mellan innehållet i slam från fartyg och kommunalt slam, vore det
mest korrekta sättet att jämföra rötat slam från GS-vatten med rötat slam från ett
kommunalt ARV. Några sådana värden för rötat fartygsslam har emellertid inte
www.niras.se
16
kunnat återfinnas. Istället kan ett teoretiskt slam beräknas. Ett sätt att beräkna ett
teoretiskt slam är att basera beräkningarna på halten suspenderat material (SS) i
avloppsvattnet. Ofta reduceras mer än 95 % av SS i kommunal avloppsrening
(Årsrapporter 2012-2013), och bildar slam. Därför användes halten suspenderat
material som underlag vid beräkningarna av ett teoretiskt slam i denna rapport.
För att beräkna metallhalterna i ett teoretiskt slam användes följande formel [1]:
[1]
[𝑀𝑒]𝑠𝑙𝑎𝑚 𝑚𝑔⁄𝑘𝑔 (TS) =
[Me]𝑎𝑣𝑙𝑜𝑝𝑝𝑠𝑣𝑎𝑡𝑡𝑒𝑛 𝑚𝑔⁄𝑙
SS𝑎𝑣𝑙𝑜𝑝𝑝𝑠𝑣𝑎𝑡𝑡𝑒𝑛 𝑘𝑔⁄𝑙
För att förankra beräkningarna har samma beräkningar, enligt formel [1] ovan,
utförts även på kommunalt avloppsvatten. Värden till beräkningarna är hämtade
från årsrapporter från tre kommunala ARV, från städer med cirka 20 000, 100
000 respektive 1 400 000 invånare. I årsrapporterna redovisas de genomsnittliga
koncentrationerna av suspenderat material och metaller i inkommande vatten
samt koncentration av metaller i slam från ARV (Årsrapporter, 2012-2013). En
jämförelse mellan beräknade och uppmätta koncentrationer av sju metaller i
kommunalt avloppsslam och i teoretiskt avloppsslam från fartyg provtagna ur
avloppskulvert samt ombord visas i figur 10.
www.niras.se
17
Pb
Fartyg, kulvert, beräknat (n=7)
Fartyg, ombord, beräknat (n=10)
Kommunalt ARV, beräknat (n=3)
Kommunalt ARV, uppmätt (n=3)
Gränsvärde
mg/kg TS
100
0
4
Cd
mg/kg TS
mg/kg TS
4
2
0
200
Cr
100
0
500
0
id
Ni
100
0
4000
Cu
mg/kg TS
mg/kg TS
1000
2
0
mg/kg TS
mg/kg TS
200
Hg
Zn
2000
0
Figur 10. Koncentration av sju metaller i teoretiskt slam från fartyg som provtagits ur avloppskulvert och ombord samt i teoretiskt och uppmätt slam från
kommunala ARV. id = icke detekterad. Gränsvärde baseras på SFS 1998:944.
Jämförelser mellan de beräknade och uppmätta halterna i kommunalt avloppslam (grå respektive streckade staplar) visar på god överensstämmelse, vilket
indikerar att SS kan användas för att beräkna ett teoretiskt slam. De svarta staplarna i figur 10 representerar fartyg som är provtagna ur avloppskulvert, och de
vita staplarna representerar mixat GS-vatten provtaget ombord.
Sammantaget indikerar figur 10 att fartygens slam innehåller lägre halter än
kommunalt slam med avseende på bly, kvicksilver och krom. Den enda statistiskt
signifikanta skillnaden är det lägre innehållet av kadmium i fartygsslammet för
www.niras.se
18
fartyg provtagna ur avloppskulvert jämfört med både det beräknade och uppmätta kommunala slammet. Den låga halten av kadmium i GS-vattnet framgår
också av kvoten mellan kadmium och fosfor, en kvot som finns reglerad i
REVAQ-certifieringen. För att klara gränsen för certifieringen får mängden kadmium i slam inte överskrida 30 mg kadmium per kg fosfor. I prover från 17 av de
29 analyserade fartygen kunde kadmium inte detekteras (detektionsgräns 0,4
µg/l). GS-vattnet från resterande 12 analyserade fartygen innehöll i genomsnitt
21 mg kadmium per kg fosfor. Kommunalt avloppsvatten kan innehålla dagvatten
och avlopp från till exempel industrier, vilket sannolikt är anledningen till de
högre halterna av exempelvis kadmium och kvicksilver i detta vatten. Avloppssystemen från fartyg är i större utsträckning att betrakta som slutna system där
diffusa tillflöden inte existerar likt i de kommunala avloppssystemen.
Koppar uppmättes i liknande halter i både fartygsslam och i kommunalt slam.
Sannolikt härstammar koppar framför allt från ledningar i dricks- och varmvattensystemen vilka förekommer i system både i land och på fartyg. Zink och nickel
visar på något förhöjda halter i fartygslammet jämfört med det kommunala
slammet. De högre halterna av zink och nickel i GS-vattnet är inte utredda i detalj, men en tänkbar källa till de förhöjda zinkhalterna kan vara offeranoder. I
enkäten anges till exempel att offeranoder ibland används i gråvattentankarna
för att förhindra korrosion. Källor till zink kan också vara läkemedel, hudvårdsprodukter, färg och batterier, men användandet av sådana produkter bör inte
skilja sig i stort ombord på fartyg jämfört med på land. En annan tänkbar förklaring kan vara att fartygsmiljön är en mer korrosiv miljö än landbaserade system
och korrosion från zinkgalvaniserade ytor ombord ger upphov till de högre halterna av zink i fartygsslammet. Den korrosiva marina miljön kan även vara anledningen till de något förhöjda halterna av nickel i fartygsslammet, eftersom
nickel är vanligt förekommande i metallytbeläggningsmedel.
3.2
Nitrifikationshämning
Lösta halter av metaller kan vid tillräckligt hög koncentration inverka negativt på
den mikrobiella aktiviteten i ARV med en försämrad rening som följd. En uppfattning om den lösta halten metaller erhålls genom analyser av filtrerade prover,
där lösta metaller och metaller bundna till partiklar < 0,45 µm passerar genom
filtret. Vid en jämförelse mellan filtrerade och ofiltrerade GS-vattenprover framgår
att den största delen av metallerna, mellan cirka 60 – 75 %, är bundna till partiklar < 0,45 µm. Koncentrationen av de lösta metallerna i GS-vattnet är mycket låg,
se tabell 6. I tabellen presenteras även information som Svenskt Vatten har
sammanställt om vid vilka koncentrationer en påverkan på den mikrobiella aktiviteten kan uppstå för olika metaller. Marginalen upp till de koncentrationer då
påverkan sker på den mikrobiella aktiviten är så pass stor att det inte är sannolikt
att metallkoncentrationerna i GS-vattnet påverkar reningsprocesserna negativt.
www.niras.se
19
Tabell 6. Koncentration av lösta metaller i utgående
GS-vatten (mg/l). (Medelvärde, n = 29)
Parameter
Bly
Kadmium
Koppar
Kvicksilver
Nickel
Zink
3.3
Koncentration
lösta metaller
från fartyg
<0,01
<0,01
0,02
<0,01
0,01
0,18
Bakteriell påverkan (enl.
Svenskt vatten
0,5
0,5
0,3
1
0,1-1
3
Prioriterade ämnen
Analyserna av prioriterade ämnen utfördes för att få en kvalitativ uppfattning om
deras förekomst i GS-vatten. Proverna togs ur avloppskulvert för att få ett så
representativt prov som möjligt. Vid tidigare undersökningar av prioriterade ämnen i avloppsvatten från ARV i Stockholm kunde 16 prioriterade ämnen och ämnesgrupper detekteras (Petterson & Wahlberg, 2010). Vid den aktuella studien
detekterades åtta av de prioriterade ämnena/ämnesgrupperna i GS-vatten från
de tre analyserade fartygen. Tabell 7 visar en sammanställning av de detekterade ämnena i GS-vatten, samt i inkommande vatten till två ARV i Stockholm.
www.niras.se
20
Tabell 7. Detekterade ämnen och ämnesgrupper enligt EU:s ramdirektiv för
vatten i GS-vatten och i inkommande vatten till ARV. Prioriterade ämnen som
inte detekterats visas ej (33 ämnen analyserades).
Fartyg Fartyg Fartyg
ARV
Detekterat ämne
1
2
3
(n=2)
Alaklor
-
-
-
√
Antracen
√
-
-
-
Atrazin
-
-
-
√
Benso(a)pyren
-
-
-
√
Benso(b)fluoranten
-
-
-
√
Benso(k)fluoranten
Bly och blyföreningar
√
√
√
√
√
Di-(2-etylhexyl)ftalat (DEHP)
√
√
√
Fluoranten
√
-
√
√
√
Kadmium och kadmiumföreningar
-
√
-
√
Naftalen
√
√
√
√
Nickel och nickelföreningar
√
√
Nonylfenol (4-Nonylfenol)
-
-
-
√
Oktylfenol
-
-
-
√
Tributyltennföreningar (TBT)
-
-
-
√
Trifluralin
√
√
√
√
√
Triklormetan (kloroform)
3.4
√
Ammonium, pH och fett
Ammonium, fett och pH i GS-vatten påverkar inte slamkvaliteten i ARV, men de
kan ha en negativ inverkan på de biologiska reningsprocesserna exempelvis
genom trådbakteriebildning eller slam som inte sedimenterar (Persson & Nilsson,
2005). Också ledningsnätet kan påverkas negativt av avvikande halter av ammonium, pH och fett genom korrosion och igensättning av rör och ledningar.
I prover från 16 av de 29 analyserade fartygen överskrids riktvärdena för ammonium enligt Svenskt Vattens rekommendationer (60 mg/l). Halterna av ammonium minskas normalt i avloppsvatten genom bakteriell oxidation av ammonium
till nitrat. Processen främjas vid avloppsrening om syre tillförs genom luftbubbling
till vattnet. Ombord på fartyg lagras GS-vatten i slutna tankar där vattnet snabbt
blir anaerobt, speciellt om matavfall tillförs och luftning inte utförs i tankarna.
Tecken på att anaeroba förhållanden råder i tankarna är förekomst av höga halter av ammonium och låga halter av nitrat. Också pH kan vara lågt i oluftat vatten. I 11 av 29 analyser underskrids Svenskt Vattens riktvärde för pH på 6,5. För
www.niras.se
21
de flesta av dessa 11 fartyg låg pH-värdet strax under riktvärdet, runt eller strax
över pH 6, men för ett par av fartygen var pH-värdet cirka 5. Inga fartyg hade
överskridande pH-värden enligt Svenskt Vattens rekommendationer.
Sju av de 16 fartygen med överskridande värden för ammonium har svarat på
enkäten. Sex av dessa sju svaranden anger att de inte har luftning av sina tankar
ombord. Samtidigt anger ett par av de fartyg med de lägsta halterna av ammonium, att de har kontinuerlig luftning av sina tankar. Det ena av dessa fartyg,
som hade den lägsta ammoniumkoncentrationen i GS-vattnet av alla analyserade fartyg, anger dessutom att luftningen stegras vid ökande vattenvolymer i
tankarna. Sannolikt är höga halter av ammonium ett problem som kan begränsas
genom luftning av tankarna.
I 14 av 29 fartyg överskreds riktvärdet för fett (50 mg/l). Fett tillförs GS-vattnet
bland annat från restaurangverksamheter ombord. Nio fartyg med överskridande
värden, och sex fartyg som inte hade överskridande värden för fett, svarade på
enkäten. Sex av de nio med överskridande värden angav att de inte har fettfälla
för GS-vattnet vilket sannolikt bidrar till att riktvärdena överskrids. Tre av dessa
nio anger emellertid att de har fettfälla, trots att riktvärdena överskrids. För tre av
fartygen som inte överskred riktvärdet för fett analyserades endast renat vatten,
vilket sannolikt förklarar de lägre värdena av fett. De resterande tre fartygen som
inte överskred riktvärdet för fett angav dock att de inte har fettfälla, men detta
utesluter inte att de faktiskt har fettfälla ombord.
3.5
Renat vatten
Ungefär hälften av de svarande på enkäten angav att de har rening av vattnet
ombord. Vid provtagning kunde på sju av de analyserade fartygen prover endast
tas efter reningen ombord. Dessa var ett kryssningsfartyg, ett passagerarfartyg
och fem containerfartyg. På containerfartygen belastas avloppssystemet endast
3
av 10-20 personer, så den samlade avloppsvolymen på cirka 1-2 m per dygn är
liten i jämförelse med de stora passagerarfartygen. Reningsanläggningarna på
containerfartygen var relativt små enheter (figur 11).
Figur 11. Exempel på små reningsanläggningar ombord på containerfartyg.
www.niras.se
22
För tre av fem containerfartyg överskreds Svenskt Vattens riktvärden för ammonium i vattnet vilket indikerar att ett eventuellt luftningssteg inte fungerar optimalt
på dessa fartyg. I GS-vatten från tre av de fem containerfartygen detekterades
låga halter av kadmium och i samtliga containerfartyg samt i passagerarfartyget
överskreds halterna av zink. Koncentrationerna av zink och kadmium i det renade vattnet var ungefär i samma storleksordning som halterna av zink och
kadmium i det orenade vattnet från andra fartyg, så att döma av analysresultaten
så avskiljs zink och kadmium sannolikt inte i någon större utsträckning i dessa
små reningsanläggningar ombord. Kryssningsfartyget däremot, med en större
reningsanläggning, som enligt svaren från enkäten installerades år 2006, hade
inte överskridande värden på någon parameter enligt Svensk Vattens riktvärden
för inkommande avloppsvatten. Däremot hade vattnet som släpptes ut från
denna reningsanläggning relativt höga halter av näringsämnen som fosfor och
kväve, både i form av ammonium och nitrat, om man jämför med renat vatten
från en kommunal reningsanläggning. Halterna överskred till exempel de gränsvärden som gäller för utsläpp av renat vatten från Stockholm Vattens anläggningar.
3.6
Svavelväte (H2S)
Svavelväte är en gas som förenklat kan sägas bildas genom mikrobiell nedbrytning av organiskt material i frånvaro av syrgas. Vid frånvaro av syrgas använder
-)
istället mikroberna syre från sulfat (SO4 vid nedbrytning av organiskt material
och svavelväte bildas som en biprodukt. Parametrar som utmärker idealiska
förhållanden för svavelvätebildande mikrober innefattar bland annat, förutom
frånvaron av syrgas, lättillgängliga kolkällor, tillräcklig uppehållstid för vattnet och
hög temperatur. Avloppssystemen ombord på fartyg uppfyller ofta dessa kriterier,
speciellt under sommarsäsongen då omgivande vatten är varmt och om det förutom GS-vatten också pumpas matavfall till avloppstankarna.
Svavelväte är giftigt för människor och kan till och med vara dödligt vid halter
mellan 500-1000 ppm. Dessutom är svavelväte korrosivt och fräter på rör och
betongkulvertar. Också själva reningsprocesserna i ARV störs av höga halter av
svavelväte. Ombord på fartygen kan problem med svavelväte uppstå både i
fråga om arbetsmiljön och med avseende på korrosion av ledningar och tankar. I
Stockholms Hamnar är gränsvärdet vid mottagning av GS-vatten 25 ppm.
Enligt enkäten har flera av fartygen genomfört, alternativt genomför olika åtgärder för att begränsa bildandet av svavelväte ombord. Åtgärderna skiljer sig åt
mellan fartygen, bland annat beroende på vilka förutsättningar det enskilda fartyget har för att genomföra åtgärderna. En del åtgärder kräver omfattande ombyggnationer av avloppssystemen ombord, vilket i många fall inte är praktiskt
möjligt, framför allt inte på äldre fartyg. På nya fartyg har problematiken med
svavelväte tagits i beaktande redan i konstruktionsskedet vilket har gett system
som effektivt förhindrar uppkomst av svavelväte.
www.niras.se
23
De åtgärder som är aktuella, enligt enkäten, handlar dels om preventiva insatser
för att hindra bildandet av svavelväte och dels om åtgärder för att hantera redan
bildat svavelväte. Preventiva åtgärder kan till exempel handla om att separera
matavfall ur GS-vattnet eller att förhindra bakterietillväxt genom att tillföra olika
typer av biocider. Ett annat exempel är att försöka förhindra att mikroberna använder syre från sulfat vid nedbrytning av organiskt material i tankarna, till exempel genom att tillföra syrgas genom pumpning eller tillförsel av den syrerika
molekylen nitrat, som mikroberna föredrar framför sulfat. Exempel på en nitrattillsats till avloppstankar är Nutriox, se figur 12.
Figur 12. Nutriox är en vanlig nitrattillsats i avloppstankarna på fartyg.
Problemen med svavelväte kan också förhindras genom att svavelvätet reduceras efter bildandet i tankarna. Detta kan till exempel göras genom oxidation med
hjälp av ozon, utfällning av svavelväte genom tillsatser av till exempel järnklorid
eller tillsatser av svavelväteavlägsnande bakterier.
3.6.1
Provtagning och analys av svavelväte
Inom ramen för denna studie har halter av svavelväte analyserats både i vätskefasen i GS-vatten och i gasfasen i avloppskulvertar i hamn under tömning från
fartygen. Analys av svavelväte i avloppsvatten är emellertid förknippat med vissa
svårigheter. Svavelväte är flyktigt och avgår lätt från vätskefas till gasfas. Vid
provhantering är det därför viktigt att snabbt stabilisera svavelvätet i vätskefasen.
Detta gjordes genom att omgående tillsätta zinkacetat till provet. Svavelväte
kunde endast detekteras i vätskefasen i ett av sex prover.
Mätningar i gasfas utfördes i avloppskulvertar under tömning av GS-vatten i
hamn. Det finns emellertid ingen exakt metod beskriven för att bedöma om
gränsvärdet överskrids i nuläget. Eftersom svavelväte snabbt avgår från vätskefasen till luftfasen, är koncentrationen högre ju närmare källan mätningen utförs.
Dessutom spelar volymen av luft i avloppskulverten roll för vilken koncentration
som uppmäts, eftersom samma mängd svavelväte har en lägre koncentration i
ett större utrymme än i ett mindre. För att belysa denna problematik utfördes
mätningarna av svavelväte i två punkter samtidigt vid sex olika tömningar vid två
olika kajer i Stockholm. Den ena punkten var närmaste avloppsbrunn intill farty-
www.niras.se
24
get, och den andra punkten var pumphusen i hamnområdena, där vattnet pumpas vidare från hamnområdet till det kommunala avloppsledningsnätet, se figur
13. Avståndet mellan närmaste brunn och pumphus var 300 respektive 400 m för
de olika kajerna. Mätningarna utfördes under februari månad 2014.
Fartyg
Svartvatten
Svavelvätemätare
Svavelvätemätare
Pumphus
Gråvatten
Avloppskulvert
300-400 m
Figur 13. Mätning av svavelvätehalten utfördes på två punkter samtidigt under
tömningen av GS-vatten, dels intill fartyget och dels i pumpstationen,
Resultaten av mätningarna från kaj ett framgår av figur 14.
500
Pumphus
400
Gränsvärde
300
200
100
0
Gränsvärde
300
200
100
0
11:24
11:16
11:09
11:02
10:55
10:48
10:40
10:33
10:26
13:26
13:12
12:57
12:43
12:28
12:14
12:00
11:45
11:31
Tid
Brunn
B
Pumphus
400
Svavelväte (ppm)
Svavelväte (ppm)
500
Brunn
A
Tid
Figur 14. Koncentration av gasformigt svavelväte (ppm) i avloppsbrunn intill fartyget (blå linje) och i pumphuset (svart linje) under en enskild tömning för två
fartyg, A och B. Streckad linje anger gränsvärdet på 25 ppm.
Fartyg A har inte besvarat enkäten så eventuella åtgärder ombord för att minska
halterna av svavelväte är okända. Fartyget är emellertid nästan 30 år gammalt,
vilket kan förklara de högre halterna av svavelväte i det inledande skedet av
tömningen. Fartyg B anger i enkäten att man dels separerar ut matavfall från
avloppstankarna, samt att både grå- och svartvattentankarna har kontinuerlig
luftning. Dessutom tillsätts nitrat i form av produkten Kalcinol. Dessa åtgärder
kan förklara de lägre halterna av svavelväte jämfört med fartyg A. Båda fartygen
www.niras.se
25
överstiger gränsvärdet för svavelväte i avloppsbrunnen intill fartygen, fartyg A
under hela tömningen medan fartyg B endast gör det initialt i tömningen. Båda
fartygen understiger emellertid gränsvärdena i pumphuset, vilket belyser problematiken med att fastställa ett gränsvärde utan att specificera vilka förutsättningar
som ska gälla vid mätningen av svavelvätehalten.
Resultaten från mätningarna på kaj två framgår av figur 15.
500
Pumphus
400
Gränsvärde
300
Brunn
B
Svavelväte (ppm)
Svavelväte (ppm)
500
Brunn
A
200
100
400
Pumphus
300
Gränsvärde
200
100
0
500
Brunn
C
400
Brunn
D
Pumphus
Gränsvärde
300
200
100
Svavelväte (ppm)
Svavelväte (ppm)
13:40
13:12
12:43
12:14
11:45
Tid
Tid
500
11:16
10:48
10:19
09:50
19:12
18:57
18:43
18:28
18:14
18:00
17:45
09:21
0
400
Pumphus
Gränsvärde
300
200
100
0
06:21
06:14
06:07
06:00
05:52
Tid
05:45
05:38
05:31
15:07
14:38
14:09
13:40
13:12
12:43
12:14
11:45
11:16
10:48
05:24
0
Tid
Figur 15. Koncentration av gasformigt svavelväte (ppm) i avloppsbrunn intill fartyget (blå linje) och i pumphuset (svart linje) under en enskild tömning för fyra
fartyg, A - D. Streckad linje anger gränsvärdet på 25 ppm.
Samtliga fartyg i figur 15 har besvarat enkäten. Fartyg A, B och C representerar
liknande fartyg i förhållande till svavelväteproblematiken. Fartygen är byggda på
1980-talet, samt tidigt 1990-tal. Alla tre fartygen mixar matavfall i sitt GS-vatten
vilket troligen delvis förklarar de höga halterna av svavelväte under tömningen.
Fartyg A och B har olika tankar för sitt GS-vatten, bland annat separerar de ut en
del av gråvattnet till separata tankar. Angående matavfall, så pumpar fartyg A
matavfallet till en av sina svartvattentankar, medan fartyg B pumpar sitt matavfall
www.niras.se
26
till en tank med mixat grå- och svartvatten. Fartyg C har en enda tank där allt
avloppsvatten mixas. Fartygen anger att man försöker begränsa problemen med
svavelväte genom kontinuerlig luftning av tankarna, ozonbehandling och tillsatser av Nutriox. Sannolikt har dessa insatser effekt på svavelvätebildningen, men
de är inte tillräckliga för att minska halterna under gränsvärdena. Alla tre fartygen
överskrider gränsvärdena för svavelväte, både i brunnen intill fartyget och i
pumphuset. Fartyg B anger att man försöker begränsa matavfall i avloppstanken,
till skillnad från fartyg A och C, vilket skulle kunna vara anledningen till de något
lägre halterna av svavelväte för fartyg B. Att döma av dessa mätningar och jämförelser mellan de tre fartygen, så ger en stor tank där allt GS-vatten mixas, som
för fartyg C, särskilt höga halter av svavelväte.
Fartyg D representerar ett nybyggt fartyg, där problematiken med svavelväte har
beaktats vid konstruktionen av avloppssystemet. Bland annat har man en separat tank för matavfall, kontinuerlig luftning som stegras vid ökande volymer i tankarna och utsugsfläktar som styrs av koncentrationen av svavelväte. Åtgärder
som dessa har tydlig effekt på halterna av svavelväte, och för detta fartyg överskrids inte gränsvärdena varken i brunnen intill fartyget eller i pumphuset. Resultaten från fartyg D indikerar att problemen med höga halter av svavelväte i GSvatten sannolikt kommer att minska med åren, allteftersom fartygsflottan förnyas.
3.7
3.7.1
Avvikande analysresultat
Tömning av slam
Prover från några av fartygen uppvisade avvikande resultat gentemot prover från
övriga fartyg. Generellt handlade det om avvikande provresultat med avseende
på torrsubstans, metaller och olja i GS-vatten.
På två av fartygen provtogs så koncentrerade prov att de i det närmaste är att
betrakta som slam. Anledningen till att fartygen tömmer en sådan högkoncentrerad fraktion, är att avloppsrening finns ombord. För dessa fartyg töms det renade
vattnet överbord och det kvarvarande slammet förvaras i tankar och töms i
hamn. Torrsubstansen i dessa prover var cirka 3 %. Sammansättningen på GSvatten från dessa fartyg överensstämmer ungefär med sammansättningen på
brunnsslam, det vill säga avlopp från enskilda trekammarbrunnar eller slutna
tankar som inte är anslutna till kommunala ARV (Larsson, 2011).
En bedömning av den faktiska sammansättningen av detta högkoncentrerade
GS-vatten bör göras mot en mer oberoende parameter än vatteninnehåll, till
exempel som ovan mot suspenderat material (se tabell 8), det vill säga ett teoretiskt slam beräknat enligt formel [1] i avsnittet om ”Metaller i relation till fast
material” ovan.
www.niras.se
27
Tabell 8. Innehåll av metaller i högkoncentrerat GSvatten från fartyg relaterat till suspenderat material.
Gränsvärde i avloppsslam för jordbruksändamål (SFS
1998:944). (n=2). Medelvärde ± SE.
Ämne
mg kg-1 TS
Gränsvärde
100
1,4 ± 0,2
Bly
2
0,1 ± <0,1
Kadmium
Koppar
± 13,8
600
± 0,4
100
<0,1
± <0,1
2,5
2,2
± <0,1
50
220,4
± 64,3
800
92,4
3,2
Krom
Kvicksilver
Nickel
Zink
En sådan beräkning indikerar att slammet som töms från dessa två fartyg sannolikt inte utgör någon risk för att slamkvaliteten skulle påverkas negativt avseende
förutsättningarna att användas på jordbruksmark.
3.7.2
Förhöjd metallkoncentration
I ett av gråvattenproverna uppvisades kraftigt förhöjda halter av koppar, magnesium och zink (5000, 280 respektive 830 mg/l). Provet var taget ombord på ett
passagerarfartyg av samma typ som många av de andra fartygen som provtagits. Den sammanfattande bedömningen av detta analysresultat är att provet
kontaminerats i samband med provtagningen ombord. Sannolikt har flagor av
exempelvis ren metall eller färgflagor eller dylikt rivits loss i samband med uppstarten av pumpar ombord inför provtagningen. Metallkoncentrationen i det filtrerade provet från detta fartyg överensstämmer med övriga fartyg, vilket indikerar
att de höga halterna i det icke-filtrerade provet härstammar från större partiklar i
vattnet.
3.7.3
Oljehaltigt vatten
I prover från fyra av de 29 analyserade fartygen överskreds Svenskt Vattens
riktvärdesintervall för oljeindex. Tre av de fyra fartygen som överskrider riktvärdet
för olja har svarat på enkäten. Två av dessa tre fartyg anger att de ibland pumpar länsvatten och spillvatten från till exempel lastutrymmen med GS-vattnet i
hamn. Eventuellt kan oljan i dessa analyser ha sitt ursprung i sådant vatten som
kontaminerats med olja ombord. Ytterligare fyra fartyg anger att länsvatten blandas i GS-vattnet ombord. Om renat eller orenat länsvatten avses framgår inte av
enkätsvaren, men flera fartyg svarade att de renar sitt länsvatten ombord.
www.niras.se
28
4
SLUTSATSER
Utifrån den aktuella studien kan slutsatser dras ifrån ett relativt stort underlag av
undersökta fartyg. Fördjupande information har också kunnat fås genom svar på
enkäten. Den generella slutsatsen baserat på informationen från enkät och analyser är att GS-vatten liknar kommunalt avloppsvatten med avseende på innehåll
av metaller och prioriterade ämnen. Skillnaden mellan GS-vatten och kommunalt
avlopp ligger framför allt i det två-tre gånger lägre vatteninnehållet i GS-vatten
(baserat på jämförelser av BOD7, CODCr och TOC). I ARV separeras renat vatten från fast material varför det inte bör vara någon nackdel med en mindre
mängd vatten. Sannolikt kommer heller inte kvaliteten på slammet efter rening i
kommunala ARV att påverkas negativt vid tillförsel av GS-vatten. Av jämförelser
mellan filtrerade och ofiltrerade prover framgick att metallerna i GS-vattnet till
största delen var bundna till partiklar, varför det heller inte är sannolikt att vattnet
påverkar reningsprocesserna i ARV negativt genom exempelvis nitrifikationshämning.
GS-vatten är emellertid ofta starkt anaerobt, bland annat på grund av inblandning av matavfall i GS-vattnet samt lagring i slutna tankar ombord. Anaeroba
förhållanden medför ofta problem med förhöjda halter av svavelväte i avloppsvattnet, vilket i sin tur kan ge upphov till korrosion av avloppsnätet och arbetsmiljöproblem eftersom höga halter av svavelväte är toxiskt vid inandning. Ett mer
koncentrerat avloppsvatten från fartyg med restaurangverksamheter ombord kan
också medföra förhöjda halter av till exempel ammonium och fett. Mot bakgrund
av informationen från enkäten framgår att tekniska lösningar, till exempel luftning, fettavskiljare, och separering av matavfall, med framgång kan motverka
många problem, till exempel med avseende på svavelväte och fett, i avloppsvatten från fartyg.
Ytterligare en skillnad mot kommunalt avloppsvatten är att avloppsrening ombord
på fartyg saknar teknisk standard. Detta innebär att det är stor variation mellan
vad som töms från olika fartyg, till exempel töms både renat vatten, orenat vatten
och slam efter rening från fartygen. Kommunala ARV fungerar bäst med ett inkommande vatten av stabil kvalitet. Ett varierande vatten kan därför ställa speciella krav på mottagaren av GS-vattnet, exempelvis genom att utjämning eller
uppblandning med annat avloppsvatten kan behövas innan ARV. Sådana eventuella åtgärder är emellertid beroende av avloppssystemets utformning och avloppsbelastningen, vilket kan variera stort mellan olika hamnar.
En annan faktor att ta hänsyn till för mottagaren av GS-vatten är att mängden
vatten varierar över dygnet beroende på när fartygen ligger i hamn och säsong
beroende på att fler fartyg trafikerar Östersjön på sommaren än på vintern.
www.niras.se
29
Sammanfattande slutsatser i punktform redovisas nedan:

Både renat vatten, orenat vatten och slam efter rening kan tömmas från
fartyg.

Mängden GS-vatten som behöver tömmas varierar över dygnet och säsong.

GS-vatten innehåller generellt sett mindre vatten än kommunalt avloppsvatten.

Metaller och prioriterade ämnen finns i GS-vatten i liknande omfattning
som i kommunalt avloppsvatten.

Lösta halter av metaller underskrider Svenskt Vattens angivna halter för
negativ påverkan på de biologiska reningsprocesserna i ARV.

GS-vatten är ofta starkt anaerobt.


GS-vatten innehåller ofta förhöjda halter av svavelväte.

Tekniska lösningar kan motverka många problem relaterade till lagring
GS-vatten innehåller ibland förhöjda halter av ammonium och fett.
av GS-vatten ombord.
www.niras.se
30
5
REFERENSER

Larsson, C. 2011. Lakvattenproblematik vid Revaqcertifiering av slam –
En fallstudie för Atleverket, Örebro. Uppsats i Miljövetenskap, Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet.

Lind, A., Kotsch, M., Almqvist, H., Hansson, K., Nordén, L., Palmgren,
T., Stenlund, A. 2012. Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet. Svenskt Vatten P95. ISSN nr: 1651-4947.

Naturvårdsverket. 2013. Hållbar återföring av fosfor - Naturvårdsverkets
redovisning av ett uppdrag från regeringen. Rapport 6580. ISBN 978-91620-6580-5.

Persson, P., Nilsson, L. 2005. Vattenhantering och vattenreningsteknik,
s. 55-144, i Miljöskyddsteknik, Strategier & teknik för ett hållbart miljöskydd. Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. ISSN: 1402-7615.

Petterson, M., Wahlberg, C. 2010. Övervakning av prioriterade ämnen i
vatten och slam från avloppsreningsverk i Stockholm. Svenskt Vatten
Utveckling, Rapport 2010-2.

Årsrapporter. 2012-2013. 1. Miljörapport Ryaverket 2013, Gryaab rapport 2014:1. 2. Huskvarna avloppsreningsverk. Miljörapport 2012, Tekniska kontoret, Jönköpings kommun. 3. Miljörapport 2013, Stockholm
Vatten, Henriksdals reningsverk. 4. Miljörapport 2013, Nykvarnsverket,
Tekniska verken i Linköping AB.
2014
www.niras.se
Sammanställd av:
Granskad av:
Claes Bergqvist
Fil. Dr.
Clara Neuschütz
Fil. Dr.
Tomas Hjort
Fil. Dr.
Miljökonsult
Miljökonsult
Projektchef
Niras Sweden AB
Niras Sweden AB
Niras Sweden AB
31
Bilaga 1
www.niras.se
Bilaga 1
Bilaga 2
www.niras.se
Bilaga 2
Sammanställning av samtliga analysresultat. mg/l (om inte annat anges). För samtliga 33 fartyg,
numrerade 1-33, visas alla 76 analysparametrar. Fartygens nummer är de samma genom hela
tabellen. På sida 1, kolumn 2-4 specificeras typ av avloppsvatten, fartygstyp och var provtagning
genomfördes. End. surgjort motsvarar lösta metaller, uppslutet motsvarar lösta + partikulärt bundna
metaller.
Nr
Fartygstyp
Provtagning Alkalinitet Aluminium
(mg
Al (end
HCO3/l)
surgjort)
1 Mixat
Kryssningsfartyg 1
Ur kulvert
< 2,0
2 Mixat
3 Mixat
4 Mixat
Passagerarfartyg 1
Passagerarfartyg 2
Passagerarfartyg 3
Ur kulvert
Ur kulvert
Ur kulvert
Passagerarfartyg 4
Passagerarfartyg 5
Passagerarfartyg 6
Passagerarfartyg 7
Passagerarfartyg 8
Passagerarfartyg 9
Passagerarfartyg 10
Passagerarfartyg 11
Passagerarfartyg 12
Passagerarfartyg 13
Passagerarfartyg 14
Roro-fartyg 1
Roro-fartyg 2
Kryssningsfartyg 2
Kryssningsfartyg 3
Passagerarfartyg 15
Roro-fartyg 3
Passagerarfartyg 16
Passagerarfartyg 15
Roro-fartyg 3
Passagerarfartyg 16
Kryssningsfartyg 2
Kryssningsfartyg 4
Passagerarfartyg 17
Containerfartyg 1
Containerfartyg 2
Containerfartyg 3
Containerfartyg 4
Containerfartyg 5
Ur kulvert
Ur kulvert
Ur kulvert
Ombord
Ombord
Ombord
Ombord
Ombord
Ombord
Ombord
Ombord
Ombord
Ombord
Ur kulvert
Ur kulvert
Ombord
Ombord
Ombord
Ombord
Ombord
Ombord
Ur kulvert
Ombord
Ombord
Ombord
Ombord
Ombord
Ombord
Ombord
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
Typ av
vatten
Mixat
Mixat
Mixat
Mixat
Mixat
Mixat
Mixat
Mixat
Mixat
Mixat
Mixat
Mixat
Mixat
Gråvatten
Gråvatten
Gråvatten
Gråvatten
Gråvatten
Svartvatten
Svartvatten
Svartvatten
Slam
E. rening
E. rening
E. rening
E. rening
E. rening
E. rening
E. rening
Aluminium
Al
(uppslutet)
Ammoniumnitrogen
(NH4-N)
0,19
0,23
12
460
260
430
0,036
0,02
-
0,079
0,28
0,67
90
50
130
1800
230
360
190
600
730
<100
940
210
270
62
350
590
60
120
< 2,0
99
630
230
1200
1000
2300
21
65
470
310
430
24
750
0,026
0,046
0,064
0,053
0,034
0,029
0,3
0,047
0,035
0,045
0,075
0,044
0,0089
0,31
0,12
0,082
0,11
0,028
0,0058
0,011
0,1
0,026
0,062
0,018
0,061
0,032
0,11
0,023
0,12
0,1
0,19
0,093
0,13
0,23
2,5
0,076
0,16
0,055
0,15
0,37
0,08
0,62
0,41
0,19
0,098
4,1
1,5
0,085
0,032
23
5,6
1,7
0,9
0,31
0,18
1,1
0,25
330
18
56
69
86
210
170
97
85
41
3,1
53
41
4,5
23
3,3
3,1
1,5
110
270
210
420
33
69
37
62
13
100
Fortsättning på nästa sida.
Fortsättning från förra sidan.
Nr
1
2
3
4
Arsenik As
(end
surgjort)
0,0017
0,0012
0,0056
Arsenik
As
(uppslutet)
0,0015
0,0071
< 0,0020
0,0048
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
0,0033
0,00031
0,0058
0,0033
0,0015
0,0062
0,015
0,0063
0,0086
0,0023
0,013
< 0,0020
0,0012
0,00022
0,0018
0,043
< 0,00020
< 0,0020
0,0056
0,0012
0,0022
0,0029
0,00022
0,00027
0,00076
0,00031
0,00089
0,0019
0,0011
0,0029
< 0,0020
0,005
0,0034
0,0024
0,0068
0,03
0,0053
0,007
0,0024
0,012
0,00071
0,0017
< 0,00050
0,0016
0,036
< 0,00050
0,00067
0,011
0,0017
0,0011
0,027
< 0,00050
< 0,00050
< 0,00050
0,00052
< 0,00050
0,0018
0,00099
Barium
Barium
Biokemisk
Ba (end
Ba
syreförbrukning
surgjort) (uppslutet)
BOD7
0,014
< 0,020
720
0,0055
< 0,080
460
0,014
0,027
69
0,0087
< 0,080
600
0,0051
0,0065
0,0073
0,0096
0,008
0,011
0,029
0,026
0,022
0,009
0,0092
0,031
0,025
0,0069
0,015
0,056
0,02
0,012
0,011
< 0,010
0,0097
0,0034
0,011
0,006
0,007
0,013
0,0097
0,034
0,023
< 0,080
< 0,080
< 0,020
< 0,080
0,066
0,18
0,04
0,11
< 0,020
< 0,020
0,044
0,03
< 0,020
< 0,020
< 0,020
0,069
0,036
0,07
0,071
< 0,020
0,68
< 0,020
< 0,020
< 0,020
0,022
0,023
0,064
0,036
440
180
1000
1200
1400
2600
51000
520
1600
160
1000
40
86
880
750
1000
530
38
550
240
220
16000
< 3,0
110
180
55
250
Bly
Pb (end
surgjort)
0,00034
< 0,00025
0,00021
0,00012
Bly
Pb
(uppslutet)
0,00092
< 0,0020
< 0,0020
0,0023
0,0014
0,00028
0,00014
<0,00010
0,00017
<0,000050
< 0,00010
< 0,00010
0,002
0,00017
0,00089
0,00069
0,00012
0,0013
0,0012
0,014
0,0018
< 0,00050
< 0,00025
0,00015
0,00092
< 0,00025
< 0,000050
0,0009
0,0034
0,0012
0,0013
0,00059
0,00047
0,0052
< 0,0020
0,0022
0,0017
< 0,0020
0,0012
0,046
< 0,00050
0,012
0,0051
0,0018
0,0083
0,0014
0,0027
0,0021
0,046
0,0036
0,0088
0,0054
0,0054
0,015
0,11
< 0,00050
0,0015
0,023
0,019
0,015
0,0084
0,0048
Fortsättning på nästa sida.
Fortsättning från förra sidan.
Nr
Bor
B
(uppslutet)
0,23
0,26
0,11
0,084
COD-Mn
(mgO2/l)
DOC
Eterlösligt
fett
Fluorid
Fosfatfosfor
(PO4-P)
Fosfor
P
1
2
3
4
Bor
B (end
surgjort)
0,24
0,13
0,11
0,086
100
97
49
140
300
140
39
160
75
29
20
320
0,8
0,43
0,71
0,57
4,9
2,4
15
22
7,2
54
13
22
Färg
(410 nm)
(mg Pt/l)
510
970
370
900
5
6
7
8
9
10
11
12
0,1
0,095
0,1
0,47
0,047
0,11
0,1
0,068
0,11
0,1
0,14
0,44
0,033
0,096
0,13
0,07
2,6
41
160
160
180
200
900
70
53
43
150
250
92
420
1200
220
41
<5,0
830
420
260
1300
>5000
140
0,66
0,32
0,6
0,51
0,56
0,64
0,34
0,44
23
12
5
31
9,6
20
28
7
93
14
15
43
22
39
76
8
2400
190
1200
1700
1100
1000
2100
850
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
0,089
0,06
0,066
0,35
0,032
0,068
0,074
0,042
0,16
0,12
0,12
0,19
0,52
0,12
0,21
0,02
0,12
0,03
0,042
0,054
0,057
0,099
0,061
0,066
0,38
0,03
0,062
0,076
0,041
0,16
0,11
0,16
0,21
0,52
0,21
0,21
0,022
0,13
0,036
0,041
0,055
0,06
70
41
140
27
47
96
73
170
98
20
160
120
52
4700
5,5
17
44
48
69
37
67
230
71
280
19
28
210
170
350
150
26
68
56
32
700
44
330
38
49
190
0,74
0,49
0,86
0,52
0,64
0,89
0,89
0,48
< 0,20
0,36
0,65
0,68
0,42
14
< 0,20
0,3
0,34
0,55
0,68
0,32
0,59
14
2,3
5,4
9
3,4
2,3
3,1
6,2
2,3
0,033
0,073
49
9,8
120
0,16
0,81
5,5
14
7,5
17
2
17
8,2
8,1
11
6
5,7
5,6
11
4,4
1,3
67
55
31
420
1,6
1,1
8,1
14
8
16
14
1400
750
2700
370
460
2400
1300
500
690
120
930
830
560
250000
18
81
430
880
890
150
1100
6,2
27
69
160
39
92
380
180
37
30
41
17
1500
<5,0
18
23
34
45
15
48
Fortsättning på nästa sida.
Fortsättning från förra sidan.
Nr
Guld
Au (uppslutet)
1
Guld
Au (end.
surgjort)
< 0,00010
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
< 0,00020
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00020
< 0,00020
< 0,00010
< 0,00010
0,00064
< 0,00020
< 0,0010
<0,0040
<0,0040
< 0,0010
<0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0040
< 0,0010
0,0011
< 0,0010
1,2
0,3
1,4
0,26
0,57
1,1
4,4
0,36
1,1
41
0,38
1,9
1,2
2
0,99
1
1,3
5,4
0,91
2,9
43
1,1
< 0,00010
<0,000020
<0,000020
0,000044
< 0,000020
< 0,000040
< 0,000040
0,000024
< 0,000020
< 0,000040
< 0,000040
< 0,00040
< 0,00040
< 0,00040
0,00014
< 0,00040
< 0,00040
0,0002
< 0,00040
0,00026
0,0038
< 0,00010
33
46
28
24
36
29
31
29
16
82
160
37
49
39
40
41
42
38
41
51
140
190
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
<0,00010
< 0,00020
< 0,00010
<0,00050
< 0,00020
< 0,00010
< 0,00020
< 0,00010
< 0,0010
< 0,00050
< 0,00020
< 0,0010
<0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
0,00052
< 0,00010
< 0,00050
<0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
0,000026
< 0,0010
< 0,0040
< 0,0040
< 0,0010
< 0,0040
< 0,0040
< 0,0010
< 0,0040
0,0054
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
1,1
0,52
0,63
0,045
0,099
0,075
5,4
8,6
0,16
0,054
0,078
0,055
0,032
0,015
0,6
0,22
0,83
0,33
0,18
0,077
3,4
1,4
0,73
0,38
0,47
0,17
0,94
5800
9,8
1,3
1,9
1,8
0,17
21
0,087
0,78
0,66
3,9
1,4
1,2
1,6
0,000023
< 0,000040
< 0,000020
< 0,00020
< 0,000040
0,000023
0,000045
< 0,000040
0,00012
0,0002
< 0,00010
< 0,000040
< 0,00020
< 0,00010
< 0,000020
0,000024
0,00008
0,000041
0,00016
< 0,000040
0,00026
0,00025
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
0,00012
< 0,00010
< 0,00010
0,00012
0,00027
0,00039
0,0007
0,00052
0,00011
0,0085
< 0,00010
< 0,00010
0,00031
< 0,00010
0,00049
< 0,00010
0,0016
31
30
33
65
290
21
43
42
89
50
31
62
370
16
24
34
9,8
32
53
39
44
37
37
69
310
23
9,2
38000
49
86
72
55
61
58
17
24
33
12
34
52
48
< 0,0010
Järn
Järn
Kadmium Cd Kadmium
Fe (end
Fe
(end
Cd
surgjort) (uppslutet)
surgjort)
(uppslutet)
1,5
1,7
< 0,000020
< 0,00010
Kalcium
Kalcium
Ca (end
Ca
surgjort) (uppslutet)
31
25
Fortsättning på nästa sida.
Fortsättning från förra sidan.
Nr
1
Kalium
Kalium
K (end
K
surgjort) (uppslutet)
33
33
Kemisk
syreförbr,
COD-Cr
1100
Kisel
Kisel
Si (end
Si
surgjort) (uppslutet)
3,2
3,2
Klorid
180
Kobolt
Co
(uppslutet)
< 0,0010
Kobolt, Co Konduk(end
tivitet
surgjort) (mS/m)
0,00028
120
2
3
4
44
44
50
44
46
49
1000
620
1300
2,7
1,6
1,9
2,6
1,8
2,1
450
350
330
< 0,0040
< 0,0040
< 0,0040
< 0,0010
<0,00020
<0,00020
250
210
220
5
6
7
8
9
10
11
12
95
32
44
51
30
74
100
43
98
36
39
52
33
83
120
51
1400
360
1900
2700
5700
6600
67000
960
2,3
1,8
1,7
4
1,7
2
3,3
1,9
2,5
1,9
1,6
3,9
1,8
2,2
6,3
1,9
300
320
200
260
120
330
300
140
< 0,0010
< 0,0040
< 0,0040
0,0047
< 0,0040
< 0,0010
0,0028
< 0,0010
< 0,00020
< 0,00020
< 0,00040
0,0033
< 0,00020
< 0,00020
0,018
0,00046
350
160
140
180
150
290
290
220
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
48
26
19
56
19
11
53
31
22
60
21
12
17
26000
28
8,9
190
120
120
180
19
7
27
44
25
48
37
2700
680
1700
210
240
1300
1200
4500
820
310
3400
680
1200
40000
< 30
100
290
440
440
380
560
2,1
1,7
2,4
2,5
3,1
0,87
2,2
1,8
2,4
2,8
3,2
1,2
6,6
5800
15
15
< 5,0
4,3
3,3
16
1,9
0,81
4,5
1,9
3,3
24
4,7
400
180
150
1500
61
56
62
210
240
1100
410
360
2400
1400
190
51
240
120
480
130
110
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
0,0013
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
0,00062
< 0,00040
0,00022
< 0,0020
0,00063
< 0,00020
0,00034
< 0,00040
0,00087
< 0,0020
< 0,0010
< 0,00040
< 0,0020
0,017
< 0,00020
< 0,00020
< 0,00020
< 0,00020
0,00057
0,00051
< 0,0010
220
120
96
< 2,0
220
52
66
81
120
460
300
360
890
390
96
37
160
120
230
150
170
27
24
10
190
100
120
140
17
6,8
25
39
24
48
34
6,5
15
7,8
4,5
3,8
3,3
< 5,0
1,7
0,74
3,8
1,4
2,9
24
4,2
Fortsättning på nästa sida.
Fortsättning från förra sidan.
Nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
Koppar
Koppar
Cu (end
Cu
surgjort) (uppslutet)
0,025
0,057
0,0042
0,037
0,02
0,12
0,0083
0,066
0,074
0,02
0,0083
0,0063
0,028
0,005
0,0028
0,004
0,03
0,021
0,011
0,028
0,0044
0,037
0,079
0,009
0,019
0,073
0,013
0,012
0,026
0,014
0,0028
0,011
0,035
0,094
0,16
0,078
0,011
0,2
0,067
0,062
0,04
0,12
0,13
1,8
0,023
0,22
0,057
0,032
0,2
0,042
0,21
0,12
280
0,037
0,22
0,12
0,049
0,072
13
0,0049
0,016
0,14
0,74
0,3
0,19
0,096
Krom
Cr (end
surgjort)
0,0036
0,003
0,00064
0,0013
0,00055
0,001
0,00077
0,0031
0,0012
0,0064
0,0018
0,0009
0,0014
0,00073
0,0032
< 0,0020
0,00059
0,0016
0,0013
0,0018
0,002
0,002
< 0,0010
< 0,00040
< 0,0020
0,0035
< 0,00020
< 0,00020
0,00065
0,0018
0,0012
0,0018
0,0055
Krom
Kvicksilver Kvicksilver
Cr
Hg
Hg
(uppslutet) (filtrerat) (uppslutet)
0,0041
< 0,00010 < 0,00010
<0,0040
< 0,00010 < 0,00010
< 0,0040
< 0,00010 < 0,00010
0,0042
< 0,00010 < 0,00010
0,0013
0,0034
< 0,0040
0,0057
< 0,0040
0,016
0,066
< 0,0010
0,0046
0,0013
0,0077
0,001
0,0012
0,0065
0,0037
0,006
0,0041
0,0043
0,0059
0,0042
0,0012
0,43
< 0,0010
< 0,0010
0,0014
0,0031
0,0019
0,0051
0,0076
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
0,00025
0,00011
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
<0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
0,00032
0,00013
< 0,00010
0,00017
< 0,00010
< 0,00010
0,00012
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
0,00021
< 0,00010
< 0,00010
0,0013
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
Kväve
N
43
140
130
170
510
21
120
180
170
200
520
110
130
55
32
87
210
25
34
49
38
8,4
300
340
240
3300
56
82
60
120
110
130
Magnesium Magnesium
Mg (end
Mg
surgjort)
(uppslutet)
9,5
9,6
26
25
24
24
15
16
3,2
22
11
18
7
16
13
6,7
18
11
5,7
82
5,1
0,92
5,6
13
12
18
8,4
140
81
3,8
4,2
5,6
3,3
5,8
7,4
8,6
Fortsättning på nästa sida.
7,6
24
11
19
7,8
20
18
7,9
20
13
6,3
89
5,7
1,2
1,7
5000
15
11
21
17
160
23
4,2
4,4
6,1
4
6,4
7,9
9,9
Fortsättning från förra sidan.
Nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
Mangan
Mangan
Molybden, Molybden, Natrium
Natrium
Mn (end
Mn
Mo (end
Mo
Na (end
Na
surgjort) (uppslutet) surgjort) (uppslutet) surgjort) (uppslutet)
0,015
0,029
0,00061
< 0,0010
150
150
0,032
0,05
< 0,0025
< 0,0040
270
270
0,029
0,054
0,0015
< 0,0040
230
220
0,05
0,061
0,00059
< 0,0040
180
170
0,0057
0,057
0,0016
0,0037
180
180
0,022
0,028
< 0,00050
< 0,0040
190
210
0,027
0,04
0,0017
< 0,0040
190
140
0,066
0,08
0,0017
0,0021
250
250
0,022
0,039
0,00056
< 0,0040
120
110
0,05
0,085
0,0011
0,0032
220
230
0,34
0,62
0,0023
0,033
260
260
0,046
0,059
< 0,0010
< 0,0010
120
130
0,01
0,064
0,0013
0,0014
230
240
0,019
0,028
< 0,0010
< 0,0010
110
130
0,0022
0,02
0,00076
0,0013
140
150
0,021
0,034
0,0051
0,0057
770
790
0,025
0,034
< 0,0010
< 0,0010
68
72
0,018
0,022
< 0,00050
< 0,0010
76
81
0,018
< 0,0010
100
0,091
87
0,0018
0,0013
250
210000
0,12
0,14
0,0057
0,0065
160
170
0,032
0,041
0,0062
0,0032
1100
910
0,046
0,2
< 0,0025
0,0076
290
260
0,0081
0,072
0,0084
0,0094
180
210
0,024
0,038
< 0,0050
0,0027
1400
1300
1,4
0,043
< 0,0025
0,078
190
210
0,018
0,019
< 0,00050
< 0,0010
74
83
0,0094
0,01
0,00096
< 0,0010
35
35
0,03
0,04
0,00084
0,0012
190
180
0,043
0,061
< 0,00050
< 0,0010
160
170
0,037
0,07
0,0037
0,0041
440
420
0,054
0,065
0,0017
0,0028
180
190
0,027
0,077
< 0,0025
0,0012
170
190
Nickel
Nickel
Nitrat+
Ni (end
Ni
Nitrit
surgjort) (uppslutet) nitrogen
0,016
0,018
12
0,014
0,022
< 0,10
0,0036
0,0062
46
0,0078
0,013
< 0,10
0,0057
0,0079
0,17
0,0044
0,004
< 0,10
0,0076
0,011
0,11
0,11
0,11
0,1
0,0056
0,0064
< 0,10
0,01
0,016
< 0,10
0,02
0,058
< 0,10
0,0011
0,0037
< 0,10
0,0092
0,014
< 0,10
0,051
0,1
< 0,10
0,019
0,024
0,16
0,0049
0,0051
20
0,0023
0,0048
150
0,0034
0,0037
0,12
0,008
0,01
< 0,10
0,01
0,016
< 0,10
0,012
0,012
0,18
0,006
0,0085
0,18
0,0033
0,0092
100
0,0035
0,0065
53
0,0071
0,014
8,7
0,0091
0,24
6,4
0,0025
0,0025
24
0,0052
0,0069
0,11
0,0076
0,01
< 0,10
0,0027
0,0058
< 0,10
0,019
0,026
13
0,012
0,013
97
0,0084
0,015
< 0,10
Fortsättning på nästa sida.
Fortsättning från förra sidan.
Nr Oljeindex
pH
Silver Ag
(end.
surgjort)
Silver
Strontium, Strontium,
Ag
Sr (end
Sr
(uppslutet) surgjort) (uppslutet)
1
2,3
4,9
< 0,00010
< 0,00050
0,19
2
3
4
5,4
2,1
20
7,2
7,3
7,2
< 0,00050
<0,00010
<0,00010
< 0,0020
< 0,0020
< 0,0020
5
6
7
8
9
10
11
12
2,8
3
0,67
3,4
0,41
3,4
4900
8
8,8
7,2
7
6,3
7,4
7,3
5,4
7,3
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00020
< 0,00020
< 0,00010
< 0,00010
<0,00020
< 0,00020
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
110
3,2
12
1,3
1,5
16
11
87
22
13
4
1,6
1,2
280
0,18
6,4
7,2
5,8
7,6
7,9
5,8
6,3
5
6,1
8
7,3
8,1
7,9
7,4
6,4
7,2
7,7
7,2
8,6
6,2
7,7
0,0028
< 0,00020
< 0,00010
< 0,0010
< 0,00020
< 0,00010
< 0,00020
< 0,00010
< 0,0010
< 0,00050
< 0,00020
< 0,0010
< 0,00050
< 0,00010
0,00036
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00020
< 0,00020
< 0,00050
1,4
5,1
4,8
< 0,10
6
Sulfat
Susp.
Ämnen
0,19
53
130
Titan,
Ti (end
surgjort)
(µg/l)
< 50
0,15
0,2
0,11
0,16
0,2
0,12
120
110
49
290
140
530
< 50
< 50
< 50
< 0,00050
< 0,0020
< 0,0020
< 0,00050
< 0,0020
< 0,00050
0,0051
< 0,00050
0,052
0,15
0,1
0,15
0,073
0,11
0,21
0,82
0,098
0,18
0,097
0,15
0,082
0,14
0,22
0,94
160
97
73
53
16
2,7
48
32
370
120
1500
1200
2500
3000
27000
230
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
<50
< 50
0,057
< 0,00050
0,00081
< 0,00050
< 0,00050
< 0,00050
< 0,00050
< 0,00050
0,0005
0,00077
< 0,00050
< 0,00050
0,035
< 0,00050
0,00057
0,00061
< 0,00050
< 0,00050
< 0,00050
0,0012
0,14
0,092
0,07
0,73
1,3
0,015
0,097
0,44
0,25
0,094
0,25
0,77
< 0,20
0,096
0,052
0,072
0,028
0,062
0,089
0,084
0,17
0,11
0,074
0,78
1,3
0,018
0,021
82
0,49
0,26
0,14
0,43
0,74
0,58
0,11
0,053
0,079
0,033
0,07
0,098
0,1
110
68
44
210
53
35
29
24
22
340
170
79
390
830
42
47
64
140
43
100
46
1100
150
440
100
73
170
200
1200
180
210
2800
1500
640
110000
22
14
140
160
210
150
190
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 500
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
Fortsättning på nästa sida.
Fortsättning från förra sidan.
Nr
TOC
Torrsubstans
(g/l)
Turbiditet
(FNU)
Vanadin
V
(uppslutet)
Vanadin
V (end
surgjort)
Vismut
Bi (end
surgjort)
Vismut
Bi
(uppslutet)
1
Titan
Ti
(uppslutet)
(µg/l)
< 50
340
1,1
92
0,00071
0,0017
< 0,00010
< 0,0010
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50000
< 50
< 50
< 500
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
< 50
300
120
460
210
87
210
660
720
1700
13000
250
720
94
470
23
53
380
340
1000
260
67
340
66
59
14000
8
1,7
1,4
1,5
1,9
1,1
1,6
2
3,4
4
29
1,4
2,5
0,88
1,2
3,4
1,6
0,76
0,84
2,1
1,1
3
3,6
1,5
5,7
27
0,44
0,28
0,76
0,89
1,6
1,3
0,94
230
130
450
570
94
820
1000
>2000
>2000
>2000
160
1100
90
330
50
48
230
250
1100
200
140
1100
170
480
>2000
0,78
14
67
98
130
90
150
< 0,0020
< 0,0020
< 0,0020
< 0,00050
< 0,0020
< 0,0020
0,0059
< 0,0020
0,00059
0,012
< 0,00050
0,0011
< 0,00050
0,0011
< 0,00050
0,00052
0,00074
0,00076
< 0,00050
< 0,00050
0,0058
0,0015
0,0008
0,00053
< 0,0010
< 0,00050
0,00055
0,0011
0,0011
0,0033
0,003
0,0024
< 0,0010
0,00048
0,0011
0,00042
< 0,00040
0,0015
0,0045
0,00096
< 0,00020
0,0017
< 0,00040
0,0012
< 0,00040
0,001
< 0,0020
< 0,00040
0,00055
0,00085
0,00067
0,00057
0,0049
< 0,0010
< 0,00040
< 0,0020
0,039
0,00021
0,0004
0,00068
0,00043
0,0022
0,0026
0,0019
< 0,00020
< 0,00010
< 0,00010
0,00029
< 0,00010
< 0,00020
< 0,00020
< 0,00010
< 0,00010
1,1E-06
< 0,00020
<0,00010
< 0,00020
< 0,00010
<0,00050
< 0,00020
< 0,00010
< 0,0010
<0,0040
<0,0040
0,0014
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0040
0,0014
0,011
< 0,0010
<0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0040
< 0,0040
< 0,0010
< 0,0040
< 0,0040
< 0,0010
< 0,0040
0,029
< 0,0010
32
130
380
44
140
< 0,00020
< 0,00010
< 0,0010
< 0,00050
< 0,00020
< 0,0010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,0010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00020
< 0,00010
< 0,00050
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
Fortsättning på nästa sida.
Fortsättning från förra sidan.
Nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
Wolfram,
W (end
surgjort)
0,00015
< 0,00020
< 0,00010
<0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00020
0,0014
< 0,00010
0,0024
0,00013
< 0,00020
<0,00010
< 0,00020
< 0,00010
<0,00050
< 0,00020
< 0,00010
< 0,00020
0,00017
< 0,0010
< 0,00050
< 0,00020
< 0,0010
<0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00010
< 0,00020
< 0,00010
< 0,00050
Wolfram
W
(uppslutet)
< 0,0010
< 0,0010
<0,0040
<0,0040
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
0,0014
< 0,0040
0,0011
0,0036
< 0,0010
<0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0040
< 0,0040
< 0,0010
< 0,0040
< 0,0040
0,0012
< 0,0040
0,015
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
< 0,0010
Zink
Zn (end
surgjort)
0,19
0,086
0,094
0,067
0,091
0,13
0,093
0,16
0,2
0,017
0,13
0,014
0,6
0,055
0,51
0,1
0,11
0,17
0,6
0,59
0,23
0,2
0,12
0,053
0,13
0,015
0,082
0,21
0,14
0,35
0,31
2,2
0,23
Zink
Zn
(uppslutet)
0,17
0,2
0,29
0,3
0,33
0,3
0,43
0,65
0,84
0,51
9,2
0,071
1,1
0,24
0,88
0,5
0,25
0,23
0,78
830
0,37
0,42
0,83
0,58
0,3
11
0,095
0,3
0,86
0,81
1,1
2,9
2,5