Document

Socialpsykologi med
Uffe
Lindroos
I. FÖRSTÅR VI VARANDRA?
A.
Social varseblivning
-
Hur förstår jag andra, min omgivning och mig själv
-
Vi förstår inte alltid andra människors signaler
eftersom vi tolkar deras språk, rörelser och gester
utgående från oss själva
-
Fördomar kan förvränga varseblivningen
-
Humöret påverkar, om man är på gott humör tolkar
man omgivningen positivt, om man är trött och på
dåligt humör blir allting lätt svart och negativt
-
Dessutom påverkar rädsla och önskemål våra
tolkningar
-
Hur tolkar du påståendet ” kanske du blir godkänd i
kursen” Tolkar du det positivt eller negativt? Som ett
löfte eller som ett hot? Är glaset halv tomt eller halv
fullt?
-
Ibland förstår vi varandra för bra. En väns
ansiktsuttryck, tonfall, blick
-
Iakttagaren och den iakttagna har viktiga roller. Stor
skillnad om du träffar en ny människa som värd eller
som gäst
-
En människa med social kompetens förändrar sitt
beteende på basen av gester och den feedback hon
får
-
SOCIALPSYKOLOGI undersöker interaktionen mellan
människor bl.a. personperception,
attitydförändringar, olika grupper och dess funktioner
-
Socialpsykologin är en självständig vetenskap som
oftast studeras som ett delområde inom allmän
psykologi
-
Social har att göra med människor och samfund,
medan socialisation beskriver hur människor blir
medlemmar av ett samfund och lär sig seder regler
och bruk
-
Man betonar social kompetens d.v.s. hur man
kommunicerar med varandra, förmågan att sätta sig in
i en annan människas situation ( empati ) och
förmågan att samarbeta
II. Attityder och fördomar
a.
Attityder
-
Är ett inlärt beteende, utlöses av en person eller
situation
-
Situationen bedöms antingen positivt eller negativt
på basen av tidigare erfarenheter
1.
-
Uttrycker känslor ( ilska, rädsla, avsky... )
2.
-
Affektiva
Kognitiva = Kunskapsmässiga
Omfattar de kunskaper och åsikter vi har om
individen eller föremålet
3.
Konativa
-
Beteendemässigt ( vi visar genom ett visst beteende
vår attityd till t.ex. en person
OBS! Attitydernas tre komponenter kan inte klart skiljas
från varandra
b.
Fördomar
-
c.
Stereotyp attityd eller fördom
-
d.
A.
En negativ förhandsinställning till en viss grupp ( t.ex.
somalier )
Man drar alla över samma kam = generaliserar ( en
gång tjuv alltid tjuv )
Attityders uppkomst och förändringar
-
Vår mikro och makromiljö skapar attityder
-
För äldre personer utgör attityden en
försvarsmekanism och förändras således inte särskilt
snabbt
Spontan attitydförändring
-
Svårt att fastställa när en ny attityd uppkommer och
en gammal förändras
A1. Inlärningsteorier
-
Belöning och straff skapar och förändrar attityder
A2. Kognitiva dissonansteorin
-
Vi tar in det som överensstämmer med våra egna
uppfattningar och spolar bort det övriga
A3. Psykoanalytisk tolkning
-
En negativ attityd är ett tecken på att vi inte kan lösa
våra egna personliga konflikter vilket leder till att vi
söker en syndabock
T.ex. Det hör till god ton att man inte hatar sin familj. Vilket
leder till att ilskan riktas på någon annan individ eller grupp
B.
Avsiktlig attitydförändring
B1. Reklam
-
Man försöker öka köplusten och skapa nya behov
-
PR ( public relations ) är en form av reklam. Man
försöker ändra individens attityder genom gratis
provexemplar, rabatter o.s.v.
B2. Propaganda
-
Systematisk åsiktförändring T.ex. vid spridandet av
politiska, religiösa och andra ideer
-
Reklam men framförallt propaganda är ensidig. Det
goda tas fram medan det dåliga sopas under mattan
B3. Hjärntvätt
-
I hjärntvätt används alla metoder med vars hjälp
man försöker avlägsna tidigare attityder
-
Målet är att skapa nya attityder samt att locka fram
bekännelser av individen
-
Till hjärntvätt hör psykisk tortyr ( fysisk ? )
-
Med hjärntvätt försöker man förändra hela
individens personlighet
GRUPPER
Gruppbildning
-
Hop = en tillfällig oorganiserad grupp av människor (
t.ex. rea på Stocka )
-
Aggregat = en tillfällig organiserad samling av
människor ( t.ex. föräldramöte )
-
Grupp = organiserad samling människor med
gemensamma normer och mål samt kommunikation
mellan medlemmarna och en gruppidentitet, ( t.ex.
skolklass )
Olika typer av grupper
Primärgrupp
-
Självklar betydelse
-
Personliga kontakter, ” vi – känsla”
-
Tillfredsställer känslomässiga behov ( t.ex. familjen )
Sekundärgrupp
-
Inte fasta band
-
Gemensam ide ( T.ex. arbetskamrater )
Referensgrupp
-
Måttstock och identifikationsobjekt
-
Mål för ens strävan, att bli lik, kunna. ( T.ex. Idrott )
Medlemsgrupp
-
Få gemensamma drag, förutom medlemsskap
-
Innegrupp
Utegrupp
OLIKA ROLLER I OLIKA GRUPPER
Vad är en roll?
Finns det olika roller inom olika yrken?
Positiva och negativa sidor med roller
Finns det fortfarande könsroller i dagens Finland?
ROLLER???
”Män och barn först”
”Du som är flicka skall väl inte gråta ”
”Han är född till att bli far”
”Han har inget yrke - han gifte sig ung”
”Varför skall inte en kvinna självklart hjälpa till med
disken?”
”Så länge barnen är små skall pappa vara hemma”
”Män resonerar så känslomässigt”
”Det gjorde han som en hel kvinna”
”Var glad att du har en skötsam och nykter fru”
”Han var mjuk och manlig”
KVINLIGA OCH MANLIGA ROLLER?
OLIKA LEDARE INOM GRUPPEN
1.
Instrumentell
-
2.
Expressiv
-
3.
Bryr sig inte om gruppen eller resultatet
Demokratisk
-
7.
Anställd p.g.a. formell kompetens, ej vald
Låt – gå – ledare
-
6.
Pga. Sina egna kvalifikationer utvald av gruppen
Härskaren
-
5.
Känsloledare
Äkta ledare
-
4.
Uppgiften är det centrala
Vald, styr tillsammans med gruppen
Auktoritär
-
Bestämmer, frågar ej efter guppens åsikt
III Relationer: attraktion, altruism och aggression
A. Attraktion
-
Nära relationer till andra är en källa till glädje och
lycka men också till sorg, besvikelse och till och med
våld
-
Attraktionsforskningen undersöker varför man tycker
mer om en del människor än andra och hur närhet
uppstår eller varför det inte uppstår närhet
1.
Anknytning
-
Enligt den homeostatiska modellen är behovet av
anknytning en drift som får oss att söka kontakt och
att efter en tid igen uppsöka ensamhet
-
I en farosituation söker vi kontakt vilket leder till
överlevnad
-
-
Enligt den sociala jämförelseteorin är vi benägna att
söka kontakt med människor som gått igenom ett
likadant öde som en själ ( t.ex. sjukdom )
-
Vi har behov av socialt stöd och uppmuntran
-
4 typer av stöd
1.
Relateringsstöd, vi har jämförelseobjekt för att
bedöma situationer. Pratar med som blivit uppsagd
om vi själva blivit det
2.
Emotionellt stöd, någon hjälper dig då du har det
svårt
3.
Informationsstöd, andra hjälper dig att handla
förnuftigt. T.ex. vad göra om du blivit arbetslös
4.
Instrumentellt stöd, konkret nytta t.ex. sitta
barnvakt eller rasta hunden för någon
2 Ensamhet
-
Människan är oftast inte rädd att vara ensam men hon
är rädd för ensamheten dvs att inte ha sociala
kontakter
-
Emotionell ensamhet beror på att man saknar vänner.
Social ensamhet betyder att du saknar nätverk som
stöder en
-
Man kan också uppleva ensamhet i relationer som
inte fungerar
-
I undersökningar beskrivs ensamhet som
obehagligt tillstånd som har samband med:
1.
Panik och hjälplöshet
2.
Depression
3.
Otålighet, långtråkigt
4.
Sämre självaktning
ett
-
En människa som är ensam har det svårt att söka sig
till olika grupper p.g.a. att hon är orolig för sina
bristfälliga sociala färdigheter.
-
Ensamma individer kan söka kontakter via sociala
medier både på gott och ont
-
Ensamheten kan vara pinsam om individen upplever
att den är beroende av personliga egenskaper
-
En relation upprätthålls lättare om man upplever ett
ömsesidigt beroende till en viss grad
3 Vänskap
-
Det första intrycket har stor betydelse, implicita
personlighetsteorier
-
Viktigt att båda är villiga att satsa på relationen
-
Enligt den sociala utbytesteorin bör det du ger i en
relation vara i balans med det du får
-
Följande faktorer är viktiga då man definierar
vänskap:
1.
Delar goda nyheter med varandra
2.
Emotionellt stöd
3.
Hjälper varandra
4.
Förtroende
5.
Försvara varandra
6.
Betalar skulder och gör gentjänster
7.
Den andra får ha andra relationer
8.
Talar inte illa om varandra
9.
Bryr sig om hur den andra mår
-
Kvinnors vänskap bygger i allmänhet på att man pratar
och berättar saker för varandra, männens av att man
gör saker tillsammans
-
Skillnaderna syns också i att kvinnorna mera kramar
varandra än männen
4 Förälskelse
-
Man kan förälska sig blixt snabbt men att bygga upp
en vänskap tar lång tid
-
Evolutionsteoretikärna menar att den sexuella
passionen i förälskelsen är viktig p.g.a. artens
fortbestånd
-
Varför känner vissa människor dragning till varandra?
Detta kan förklaras med en sk. Exponeringseffekt. De
som bor eller arbetar nära varandra har större
möjlighet att bli intresserade av varandra än de som
sporadiskt möter varandra
-
Anknytningsrelationerna i barndomen har också en
stor betydelse
-
Enligt undersökningar har utseendet en stor betydelse
-
Männen föredrog unga kvinnor som är livskraftiga och
ser fruktsamma ut för att kunna föra släkten vidare
-
Kvinnorna valde män som hade status och var
förmögna. Historiskt sett bestämde mannens status
också kvinnans status
-
Det har visat sig att man dras till attraktiva människor,
sådana som är mera attraktiva än en själv men
däremot lämnas de mest attraktiva ifred för man är
rädd för att bli nobbad
5 Lyckade och misslyckade relationer
-
I ett lyckat förhållande lyssnar man till och respekterar
varandra och är jämställda
-
Trots att den ena parten förälskar sig i en annan
behöver det inte ta slut
-
Paret kan ha gemensamma vänner, släktingar,
egendom, hobbyn, minnen och de har använt tid till
att lära känna varandra
-
Stannar man i relationen beror också på om det finns
ett bättre alternativ. Beakta riskerna att ingå ett nytt
förhållande eller att bli ensam eller att fortsätta
relationen
-
-
Det finns många olika typer av parrelationer:
1.
Romantik och passion
2.
Kompanjonskap
3.
Spelrelationer
4.
Vänskap
5.
Förnuft
6.
Beroende
7.
Osjälviskhet
De som i barndomen haft en otrygg anknytningsstil
har oftast svårt med en separation och kan reagera till
den med att bli deprimerad, försöka fortsätta
relationen med våld, drömma om hämnd, använda
droger eller till och med att ta till våld
B Altruism
-
1.
Läs sidan 68
Varför hjälper vi?
-
Altruism = hjälper en annan människa utan tanke på
egviing , tom. med förlust
-
( Oskar Schindler )
-
Prosocialt beteende = hjälper en annan frivilligt
-
Man påstår att människan handlar själviskt. Är
altruismen självisk? Är det möjligt att vara helt
osjälvisk i omsorgen om andra?
Olika förklaringar till själviskt beteende
Evolutionsteorin: manhjälper familjemedlemmar
eller andra människor för att generna skall
överleva. Den som hjälper andra har också själv
större möjlighet i att bli hjälpt.
Freud: människan styrs av egoistiska drifter.
Barnet älskar först sig själv sedan en annan
människa för egen vinning. Barnet skulle inte
klara sig ensamt
Behaviorismen: människan försöker att undvika
obehag och strävar efter välbefinnande och
välbehag
Empatiteorin: en annan människas lidande
väcker ångest. För att lindra ångesten hjälper vi.
Vi hjälper alltså p.g.a. själviska skäl
2.
Situationsfaktorer i villigheten att hjälpa andra
-
Läs sidan 71
-
Åskådareffekten = sannolikheten för att hjälpa en
annan människa sjunker ju fler andra människor det
finns på plats
-
Massillusion = om ingen gör något kan man tänka att
det in finns någon fara
-
Man vill inte göra någonting pinsamt för att man
missbedömt situationen. Tvekan av att göra en
bedömning förstärks av att ingen annan heller gör
något
C Aggressivitet
-
Ett beteende som har föravsikt att skada en annan
fysiskt eller psykiskt. Psykiskt = att nonchalera,
förödmjuka, hota, vägra att hjälpa
-
Det handlar inte om aggressivitet om en tandläkare
förorsakar smärta då han borrar
-
Det är inte heller fråga om aggressivitet om du i
misstag skadar en annan
1.
Teorier som förklarar aggressivitet
-
Mord, familjevåld, underhållningsvåld kan få en att tro
att vi inte kan leva utan våld
-
Vill vi skada en annan?
-
Enligt evolutionsteorin så lagras aggressivitet ända tills
en nyckelretning får den att utlösas, men vi är också
benägna att skada varandra flera gånger
-
Omgivningen har betydelse för om ett aggressivt
beteende förstärks
-
Höga halter av testosteron har med aggressivitet att
göra
-
Enligt
frustrations
–
aggressionshypotesen
uppkommer inte aggressivitet av sig själv och inte
heller av att negativ energi skulle ha anhopats utan
genom frustration
-
Värme, höga ljud trängsel, smärta leder till frustration
-
Den kognitiva bedömningen av situationen väcker
gamla inremodeller som leder till en reaktion
-
Om du blir knuffad i korridoren bedömer du
situationen ( var det på lek ? ) sedan handlar du efter
olika normer, bedömning av konsekvenser och vilka
möjligheter du har
-
Vapeneffekt = en argsint min leder till att en annan
tokar den aggressivt och får en fysiologisreaktion
fastän minen var avsedd som lek
-
Aggressiva skriptan utformas då du upprepade gånger
reagerar aggressivt. En viss retning kopplas ihop med
ett visst beteende = kognitivt schema. Skriptan hör
ihop med normer. Normerna kan t.ex. förhindra dig
att rikta aggressiviteten mot dina föräldrar och du
söker en syndabock
-
Socialisationen är viktig för om du skadar andra eller
inte. Modellinlärningen dvs hur har t.ex. dina föräldrar
gjort
-
Underhållningsvåldet, en del brott och våldsamt
beteende är kopior från tv våldet. Hos barn ökar
våldet om det var förknippat med humor
-
Våld väcker också ångest och rädsla. Barn som ser
ensamma på våld är mest rädda
-
Våld inom familjen får plats i massmedian, idrotten
har blivit våldsammare och våldet på läktarna blir
väcker almännare
-
Att se medievåld:
1.
Väcker aggressiva tankar och känslor
2.
Ger modeller för aggressivt beteende
3.
Minskar hämningarna för aggressivitet
4.
Gör individen okänsligare för offrets lidande
2
3
Situationsfaktorer som ökar aggressivitet
-
Alkohol, värme
-
Det begås mera brott under varma somrar än kalla
och överallt i världen begås det mera brott under
somrarna än under vintrarna
Individuella skillnader i aggressiviteten
-
När man undersöker individuella skillnader fäster man
uppmärksamheten vid fysisk och verbal aggression
fientlighet och ilska
-
Aggressiviteten är rätt stabil från barndom till
ålderdom
-
Aggressiviteten är stabil hos personer med låga och
höga aggressionsvärden, variationen är större hos
personer med medelmåttliga aggressionsvärden
-
aggressivt beteende. Attribution = förklaringsmodell
till ett beteende
-
4 Könsskillnader i aggressiviteten
-
Män våldsammare än kvinnor, framförallt i fysiskt
våld, minst i verbal aggressivitet
-
Att manipulera, tala illa om varandra, förstöra vänskap
är kvinnor minst lika eller mera aggressiva än män
-
Offer för kvinnors aggressivitet är ofta de egna barnen
eller maken
-
I många kulturer förhåller man sig negativare till
kvinnors aggressivitet än till mäns
-
Vuxnas indirekta aggressivitet är vanligare än hos
unga. T.ex. litar inte på en annans omdömesförmåga,
spridandet av falska rykten o.s.v.
5 Kan aggressiviteten minskas?
-
En aggressiv människa kan lära sig att känna igen de
faktorer som utlöser ett aggressivt beteende. Tyvärr
är det så att de som mest skulle behöva detta är minst
intresserade av det
-
Att behärska sina impulser, att kunna ge uttryck för
sina känslor och erfarenheter verbalt, att kunna se
situationen också ur en annans synvinkel och att visa
medkänsla är viktigt i konfliktlösning
IV Grupprocesser 84 - 116
A.
-
Som en medlem av en grupp beter man sig
annorlunda än då man är ensam
-
Gruppens beteende följer lagbundenheter, kolla sid
84, vaktmästaren och den låsta dörren
Roller i en grupp
-
Det finns färdiga förväntningar om hurdan roll man
har. T.ex. lärare, medelålders, mamma, o.s.v.
-
Du kan ha en annan roll på fotbollsträningarna än vad
du har i en klass
-
Rollerna ger dig en identitet, lärare, brandman men
du förlorar inte din identitet fastän du har flera roller,
t.ex. pappa – fotisspelare – ingenjör
Forskning ( Salmivalli ) mobbning
-
Sex olika roller
1.
Mobbaren börjar och kan tvinga andra att delta
2.
Offret är en elev som alltid mobbas
3.
Medhjälparen är offrets kamrat eller assistent
4.
Sympatisören skrattar och stöder mobbaren
5.
Försvararen tar parti för den mobbade
6.
Den utomstående håller sig på avstånd
-
Rollerna blir självuppfyllande profetior dvs de börjar
bete sig enligt vad som förväntas av dem
-
Bättre att flytta den som mobbar till en annan skola
än den som mobbats, mobbningen kan nämligen böja
på nytt
-
Rollkonflikt , dvs du har två roller som inte passar
ihop. T.ex. polis och knarklangare
B Normerna styr gruppens agerande
-
Norm = en oskriven regel för vad som är ok och inte
ok
-
Vilka normer finns hos flickvännens/pojkvännens
familj, skolan, party?
-
Att följa normer ger trygghet
-
En norm kan uppstå av sig själv, första gångens
beteende blir en norm. T.ex. du sitter alltid på samma
plats
-
Läs sidan 94 – 95 om massjälvmord
C Social påverkan och konformitet i gruppen
-
Konformitet = man måste följa gruppens regler
-
Grupptryck = vi följer gruppen regler
-
Salomon Asch falska försöksledare bedömer en
sträckas längd
-
Identitetspåverkan = mina vänner gillar inte samma
sak som jag. T.ex. Jag gillar korgboll men mina vänner
gör det inte, jag börjar tvivla på mig själv
-
Men ibland kan en stark eller skickligs persons åsikt få
en hel grupp att ändra åsikt. T.ex. hur skall soporna
sorteras
D Status och uppskattning i gruppen
-
En grupp är bra om den åstadkommer resultat och
medlemmarna trivs i den
-
En medlem kan få status om den bidrar till att hjälpa
gruppen att nå målen
-
Målvakten eller anfallaren i ett lag kan ha hög status
-
En trevlig typ kan ha social status men inte
nödvändigtvis ha status i att anlägga ett projekt
-
Officiellstatus = karate dvs olika färgers bälten
-
Inofficiellstatus = t.ex. den sociala trevliga människan
-
Om du har status är det lättare att påverka andra
-
Obs bland flickor i högstadiet kan mobbaren ha hög
status. Varför?
-
Den som försvarar den mobbade åtnjuter den högsta
statusen
a.
Uppskattas
b.
Försvararen har råd att hjälpa, behöver inte
vara rädd för sin egen ställning
c.
Lönar sig att försvara för det leder till status
E Gruppkohesion
-
Kohesion = sammanhållning, hur viktig är gruppen för
dig
-
Sammanhållningen blir starkare
medlemmarna bedömer varandra
-
Stark anknytning mellan två eller flera medlemmar,
d.v.s. klickbildningar ger en negativ atmosfär
-
Inbördes beroende förstärker andan d.v.s. det uppstår
en vi - anda
-
Vi andan förstärks också av att man når sina mål eller
av hot och konkurrenssituationer
ju
positivare
F Grupptänkande
-
I en grupp tolereras inte avvikelser eftersom den
försvagar sammanhållningen. Detta kan leda till
fördomar
-
Dessutom kan målen glömmas och man stävar efter
trivsel
-
Kolla sid 101 Janis analys
-
I ett grupptänkande kan det lätt bli felaktiga beslut
och man är efterklok
-
Det borde finnas kritiskt tänkande inom gruppen,
d.v.s. utse någon som är kritisk till idéerna i gruppen
-
Grupper och kritiskt tänkande är beroende av
kulturer. T.ex. i Asien ifrågasätter man inte än äldre
människas auktoritet
G Gruppens produktivitet
-
Ju flera kockar ju sämre soppa men också bra att slå
huvudena ihop
-
Lönar det sig att jobba i en grupp eller ensam?
-
Samvaro är trevligt men det kräver kompromisser
såväl inom gruppen som i ett parförhållande
-
I en större grupp finns det flera önskemål. T.ex. i
hobbyn, familjen. Trots detta så vill vi vara
medlemmar av en grupp.
-
Evolutionsmässigt skulle vi inte ha klarat oss utan
gruppen och dess stöd
-
Vad göra eller hur förbättra förhållandena hos äldre
som bor ensamma?
-
Den roll och status som vi får i en grupp, gruppens
normer och kohesionen i gruppen bidrar till hur
givande vi upplever att samvaron är
-
Vygotsky, se nästa kurs d.v.s. utvecklingspsykologin
Olika grupparbeten
-
Brainstorming , kan vi på egenhand komma på lika bra
idéer som en grupp?
Inneffektivitet
1.
Kordinationsförlust =får inte uttala sig
2.
Egna idéerna känns dumma
3.
Eftersom det finns andra så behöver jag inte bry
mig
Punkterna 2 och 3 kallas för motivations förlust
-
Om du medvetet bestämmer dig för att inte göra
någonting kallas det för fripassagerare
-
Heureka – problem löses bättre i en grupp. T.ex.
frågesport
-
Experter som jobbar tillsammans delar med sig
uppgifter och slutsatsen blir bättre
H Socialt underlättande
-
Hur påverkar en annan människas närvaro på
prestationen?
-
T.ex. i ett föredrag, positiva och negativa sidor
I Ledarskap
-
En ledare kan vara uppskattad eller inte. Skillnad
mellan en demokratisk ledare och en diktator
Olika typer av makt
-
Formellmakt = t.ex. då en polis är i tjänst
-
Informationsmakt = delar med sig kunskap eller t.ex.
information
-
Tvångsmakt = straffar för att få sin vilja igenom
-
Expertmakt = läkare patient
En bra ledare kännetecknas av:
1 Att vara motiverad
2.
Självsäker
3.
Ärliga
4.
Intelligenta
5.
Kompetenta
6.
Flexibla
7.
Kreativa
-
Gör dessa egenskaper dig absolut till en bra ledare?
-
Ledarrollen
kan
förändras.
fotbollstränaren dra en grupp i joga
-
Dessutom finns det kulturskillnader i hur man
uppfatar ledarskap. I Sverige uppfattas den finska
stilen som för dominant. Man gör för snabbt beslut
T.ex.
börjar
Ledarstilar
-
Demokratisk
-
Auktoritär
-
Låt – gå ledare
Kolla tidigare anteckningar
Läs sidan 112 och lägg märke till bilden
V Relationer mellan grupper i en mångkulturell
värld. 118 – 146
- Vi är medlemmar i många grupper under ditt liv. Inne
och utegrupper
- Hur formar medlemskap i en grupp din identitet och
hur påverkar din identitet din attityd till andra?
- Identitet = jaguppfattning vilken består av olika
självbilder, självkännedom och självförtroende
- Du har en personlig och en socialidentitet
- Den personliga tillåter dig att ha ett förhållande till en
person som t.ex. hör till ett oppositionsparti medan
den sociala gör att ni har olika åsikter om vissa saker
- Hur kan man lösa konflikter och minimera fördomar?
A Teorier som förklarar fördomar och konflikter
- I en konkurrenssituation förstärks vi - andan i den
egna gruppen medan det uppstår fientlighet och
fördomar mot utegruppen
- Socialidentitet uppstår då det finns två grupper och du
vet att du till hör den ena. T.ex. Finnar –
finlandssvenskar, judar – nazister
- Man favoriserar den egna gruppen vilket leder till en
positiv identitet
- Med social kategorisering kan göras enligt kön,
nationalitet, religion, du kan söka likheter och
olikheter
- D.v.s. du söker det som är positivt i den egna gruppen
vilket inte finns i den andra
- Medlemskap kan vara viktigt. Du hör till ett lag vilket
respekteras detta ger dig en gog självkänsla
- Du kan också sola dig i en annans glans d.v.s. vi vann
VM guld
- Om vi förlorar vill man däremot inte identifiera sig
B hur påverkar gruppens låga status individen?
- Du kan inte alltid välja grupp t.ex. kön. Olika
jämnställdhet i hur könen behandlas i olika kulturer
- Minoritetsgrupper utsätts ofta för
Mindre status
Fördomar
Sämre studiemöjligheter
Sämre boende
Sämre åldringsvård
- Hur ta sig ur en grupp med lägre status?
- Svårt att ta sig över gränsen om man synligt är
annorlunda
- Det kan också hända att man påverkas av t.ex. tanken
att ingen i min släkt är högtutbilad
- Den grupp som åtnjuter en lägre status kan
kompensera det med att t.ex. tänka att på detta
bostadsområde tar vi hand om varandra
- Gordon Allport har forskat kring vilka reaktioner det
bildas hos dem som är utsatta för fördomar
Misstänksamhet
Passivitet och isolering
Spela pajas och dölja sin sårbarhet
Förneka sin egen grupp och hata sig själv
Hat mot utegrupper och stark bindning till
inne gruppen
Självuppfyllande profetia, beter sig som det
förväntas
Kamp eller krig mot fördomarna
Symboliskt höja sin status
Sympati mot andra som utsätts för
fördomar
- Ser man mig som invandrare, svart, muslim, terrorist,
arbetslös, en som lever på andras pengar?
C Hur kan man minska konflikter och fördomar?
- Konkurrens gör konflikten värre medan gemensamma
mål minskar konflikten
- Hur minska fördomar?
1. Utbildning och information
- Fördomar kan bero på brist i utbildningen
- Attitydfostran , att uppmana till bättre attityd går hem
hos dem som har likadana värderingar
- Obs, du bör inte tolerera vad som helst. T.ex.
könsstympning, äre mord, judar – palestinier
2. Nya kategorier
- När du kategoriserar andra som olika kan det leda till
diskriminering och till fördomar
- Kan också leda till att du hittar nya sidor och en ny
grupp bildas
- Samarbete minskar konfliker om man når målen
annars kan konflikten förvärras, man skyller på den
andra gruppen
- Gruppgränserna borde suddas ut men ibland går det
inte utan man betonar sin identitet. T.ex. judar –
palestinier
3. Kontakt hypotesen
- Om du lär känna den andra så minskar fördomarna.
T.ex. Faces och pridefestivalen
- Problemet är att sådana tillställningar drar lika
tänkande människor. De som har de största
fördomarna kommer inte
- Enligt Allport minskar fördomarna om man har
kontakt till minoritets grupperna och att kontakten är:
Kontakten är långvarig och målinriktad
Kontakten har stöd i t.ex. lagen
Kontakten sker mellan personer som har samma
status
- Men: Om den andra gruppen är för olika kan
fördomarna förstärkas
- Stereotypierna kan också förändras genom kontakt,
t.ex. en utbytes elev kan ändra din uppfattning om en
nationalitet
- Det finns också faktiska skillnader och att konstatera
detta betyder inte att man har frödomar
- Man är fördomsfull om man har negativa stereotypier
och dessa uttrycks mot hela gruppen
- Konflikterna kan också vara långvariga och gå i arv
från generation till generation. T.ex. inbördeskriget i
Finland 1918
D Värderingar i ett månkulturellt samhälle
- Många företag har människor av olika hudfärg i sina
reklamer. I många storstäder finns det representanter
för olika nationaliteter
- Ett månkulturellt samhälle ställer krav på den
ursprungliga
befolkningen
men
också
på
nykomlingarna
- Båda grupperna kan också lära sig av varandra
- I länder i vilka man har erfarenheter av
mångkulturalism har man kommit till att minoritets
grupperna måste få tala sitt eget språk. Det finns
många språk i världen som dött ut
- Ofta uppstår det bråk och fördomar om man tvingar
folk till gemenskap. T.ex. har man tvingat olika byar i
Afrika att leva inom samma gränser d.v.s. att bilda ett
land vilket lett till inbördeskrig
- Det går säkert att beakta olika matvanor, klädstilar
och religiösa seder
- Sverige finnarna anpassades aldrig till det svenska
samhället på 60 och 70 – talet viket ledde till
misshandel och alkohol problem
- Man måste också ställa upp gränser gällande skolor,
arbetsliv och boende
- Vissa sker är förbjudna som t.ex. månggifte,
fysiskbestraffning mm.
E Invandrare är individer
- Alla har med sig värderingar, attityder och normer
- I socialsation med anda lär man sig snabbt nya normer
viket kan leda till en konflikt inom en själv
- En invandrare har olika bakgrunder. De kan komma
från en kultur där de som barn vallat boskap och blivit
tvungna till att ta hand om sig själv. Sedan skaffat sig
en utbildning och flyttat till ett land där de inte får
jobb som motsvarar deras utbildning. De får barn i det
nya landet men kan inte dela sina egna
barndomsminnen med sina egna barn vilket gör att
den egna kulturen känns främmande
F Att anpassa sig till en ny kultur
- Alla har någonting
människor, institutioner
gemensamt,
närastående
- Ackulturalisation = innebär at man bor, går i skola och
arbetar tillsammans
- Invandrarna har olika bakgrund. Den ena kan jobba på
ett fint företag och den andra flytt från sitt land
- Berry, hur viktigt är det att bevara den egna kulturen
och hur viktigt är det att lära känna den andra
kulturen?
- Vem bestämmer detta är det invandraren eller är det
majoritetskulturen som dikterar takten
- Fyra typer av aculturalisationsattityder:
Assimilation
Separation och segregation
Integration
Marginalisering det vill säga diskriminering
- Kolla bilden sid 135
- Kulturstress = svårt att anpassa sig till en ny kultur.
Skillnad ifall du är turist eller skall bo där
- Amir bor i Finland och är nöjd med det mesta men
saknar sin egen kultur och vill att barnen skall lära
känna båda kulturerna
- Anna är finländare men bott nästan hela sitt liv i
Pakistan. Då ho flyttar till Finland är det sommar och
klädstilen i Finland företer sig omoralisk och ingen är
intresserad av hennes bakgrund. Detta gör henne
deprimerad och förvirrad
G. Kulturella skillnader
- Etnocentrism = eget folk, miljö centrum för sin egen
världsbild
- Kulturer kan liknas vid datorprogram är de olika så
krockar de.
Hofstede undersökte värderingar hos de anställda i IBM i över
50 olika länder. Han kom fram till fyra olika dimensioner
1. Individualism, garanterar att du klarar dig utan dina
släktingars stöd. Individens egna mål och ansvar anses
vara viktiga och själförverkligandet accepteras. De flesta
västerländska länderna är sådana.
I kollektivistiska länder är gruppen och samhörigheten
viktigare än en enskild individ. T.ex. Kina
2. Dimensionen för maktavstånd beskriver hur gruppen
accepterar att makten är ojämnt fördelad. I länder med
långt maktavstånd accepterar man lättare att makten är
ojämnt fördelad. Sydamerika
I länder med kort maktavstånd strävar man efter
jämnlikhet och demokrati. Kritiskt tänkande accepteras
och barnen lär sig att ifrågasätta auktoriteter.
Nordeuropeiska länderna, Australien och USA
3. Kulturens maskulinitet – femininitet. Det feministiska
anses vara att relationer och sociala faktorer värdesätts.
Det maskulina går ut på att sträva uppåt i hierarkin och
få högre lön.
Sverige anses vara det mest feministiska landet i världen
d.v.s. man värdesätter demokrati och förhandlingar.
4. Att undvika osäkerhet har att göra med hur n ny
situation upplevs som ett hot. I länder där man undviker
osäkerhet är t.ex. undervisningen klart organiserad och
lärarna skall kunna svara på alla frågor.
I länder där man lättare klarar av osäkerheten kan en
lärare säga att hon inte vet svaret. I länder där man
tolererar osäkerhet fins det utrymme för egna
reflektioner.
Finland ligger mitt emellan dessa två
dimensioner.
5. Inriktning på korta och långa tidsintervall beskriver hur
en kultur förhåller sig till nutiden och framtiden. I
kulturer med långa tidsintervall är uthållighet och
sparsamhet viktigt. Tid för att sköta relationer prickas in i
almanackan och relationerna tillåts inte störa arbetet
eller andra mål. Finland och nord Europa
I kulturer med korta tidsintervaller gör man ofta
spontana förändringar i tidtabeller och man vill nå
omedelbara resultat. Relationer är viktiga och annat
kommer i andra hand. Sydamerika.
Hofstedt har fått kritik för att han undersökt bara ett
företag och ur en västerländsk synvinkel. Trots detta har
kategoriseringen använts mycket och hjälpt folk att
förklara de missförstånd och krockar som uppstår i ett
mångkulturellt arbets- och vardagsliv