Pressmeddelande
2017-03-14
Världens äldsta växter upptäckta
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har hittat fossil av 1,6 miljarder år
gamla rödalger. De spektakulära fynden visar att avancerat liv uppstod långt
tidigare än vi hittills trott.
En av världens äldsta kända växter, en kolonibildande rödalg, 1,6 miljarder år gammal. Bilden visar
fossilet i genomskärning och är ca 1,4 mm tvärsöver. Cellerna är delvis uppradade i "fontäner". Foto:
Therese Sallstedt, Naturhistoriska riksmuseet.
Forskarna har hittat två typer av rödalger i unikt välbevarade sedimentära bergarter
i Chitrakoot i centrala Indien. Den ena typen är trådformad, den andra består av
bulliga kolonier, och forskarna har kunnat se distinkta inre cellstrukturer och så
kallade cellfontäner, som är typiska för rödalger.
– Det går inte att få ett hundraprocentigt bevis på så här gammalt material,
eftersom det inte finns något DNA kvar, men karaktärerna överensstämmer mycket
väl med hur rödalger ser ut och är byggda, säger Stefan Bengtson, professor
emeritus i paleozoologi vid Naturhistoriska riksmuseet.
Naturhistoriska riksmuseet | Swedish Museum of Natural History
Box 50007, 104 05 Stockholm
Besöksadress: Frescativägen 40
Tel vxl: 08-5195 4000
www.nrm.se
De tidigaste spåren av liv på jorden är åtminstone 3,5 miljarder år gamla. Men då
handlar det om encelliga organismer utan cellkärna och andra organeller.
Avancerade, så kallade eukaryota organismer uppträdde långt senare, och stora
flercelliga organismer blev vanliga först för ca 600 miljoner år sedan, nära gränsen
till den geologiska tidsåldern fanerozoikum, som betyder ”det synliga livets tid”.
Sällsynta äldre fynd av flercelliga eukaryoter har förbryllat forskare, som med
molekylärbiologiska och matematiska metoder försöker rekonstruera och datera
livets träd. Redan de tidigare äldsta kända rödalgerna, 1,2 miljarder år gamla, har
varit svåra att passa in. De här nya fynden, som är 400 miljoner år äldre och de
överlägset äldsta växterna som någonsin hittats, pekar mot att de tidiga
förgreningarna av livets träd behöver kalibreras om.
– Det ”synliga livets tid” började av allt att döma mycket tidigare än vi trott, säger
Stefan Bengtson.
Fyndplatsen i Chitrakoot i centrala Indien. Foto: Stefan Bengtson, Naturhistoriska riksmuseet
Inbäddade i stromatoliter
Rödalgerna ligger inbäddade i fossila mattor av cyanobakterier, så kallade
stromatoliter, i 1,6 miljarder år gammal indisk fosforit. De trådformade algerna
upptäcktes först, och när den dåvarande doktoranden Therese Sallstedt
undersökte stromatoliterna hittade hon även andra, mer komplexa strukturer.
– Jag blev så exalterad att jag var tvungen att gå tre varv runt huset innan jag gick
till min handledare för att berätta vad jag sett! säger hon.
Forskargruppen har kunnat titta inuti algerna med hjälp av synkrotronbaserad
röntgentomografisk mikroskopi och bland annat sett regelbundet återkommande
Naturhistoriska riksmuseet | Swedish Museum of Natural History
Box 50007, 104 05 Stockholm
Besöksadress: Frescativägen 40
Tel vxl: 08-5195 4000
www.nrm.se
plattor i varje cell, som de tolkar som delar av kloroplaster, alltså de organeller inuti
växtceller där fotosyntesen äger rum. De har också sett distinkta och regelbundna
strukturer i mitten av varje cellvägg, vilket är typiskt för rödalger.
Röntgentomografisk bild (falska färger!) av en av världens äldsta kända växter, en trådlik rödalg, 1,6
miljarder år gammal. Fossilet är ca 0,5 mm långt. De klargröna bildningarna tros vara delar av
kloroplaster, där fotosyntesen ägt rum. Foto: Stefan Bengtson, Naturhistoriska riksmuseet.
Referens: Bengtson et al: ”Three-dimensional Preservation of Cellular and
Subcellular Structures Suggests 1.6 Billion-Year-Old Crown-Group Red Algae”,
PLOS Biology, 2016.
Pressbilder finns att hämta på Mynewsdesk och får användas vid angivande av
källa.
För ytterligare information kontakta
Therese Sallstedt
Geobiolog
Tel: 0739-16 34 09
E-post: [email protected]
Stefan Bengtson
Professor em. i paleozoologi
Tel: 0708-11 61 86
E-post: [email protected]
Michaela Lundell
Vetenskapskommunikatör
Tel: 0708-68 53 94
E-post: [email protected]
Fakta om Naturhistoriska riksmuseet
Genom att vara en arena för kunskap, upplevelser, samtal och debatt vill vi öka allas kunskap om vår
gemensamma miljö och natur samt påverka och förnya landets miljö- och naturvårdsarbete. Naturhistoriska
riksmuseet är en forskningsinstitution av världsklass. Vi forskar om arternas släktskap och evolution,
jordklotets utveckling, miljögifter och om hur människan påverkar naturen. Våra samlingar utgör ett
fantastiskt arkiv med närmare tio miljoner föremål. Här kan du besöka utställningar på olika teman, lyssna
till föredrag och delta i programaktiviteter. På Cosmonova, som också är ett av Europas främsta digitala
planetarier, visas filmer i världens största filmformat, som tar dig med in i äventyret!
Naturhistoriska riksmuseet | Swedish Museum of Natural History
Box 50007, 104 05 Stockholm
Besöksadress: Frescativägen 40
Tel vxl: 08-5195 4000
www.nrm.se
