Pressutskick för artikel av Bengtson, S., Rasmussen, B., Ivarsson, M.,
Muhling, J., Broman, C., Marone, F., Stampanoni, M., and Bekker, A.: Funguslike mycelial fossils in 2.4 billion-year-old vesicular basalt, för publicering i
Nature Ecology & Evolution. ). (doi: 10.1038/s41559-017-0141). Som källa bör
anges den publicerade artikeln.
Pressmeddelande
2017-04-24
Svampliknande liv från jordens ungdom
Svampliknande livsformer har levt i hålrum i berggrunden under havsbottnar
sedan jorden var ung. Nytt fossilfynd är två miljarder år äldre än vad forskare
tidigare hittat. Livet har levt en skyddad tillvaro i mikroskopiska hålrum i
vulkaniska bergarter i minst 2,4 miljarder år, det vill säga mer än halva
jordens ålder. Resultaten kan få stora konsekvenser för dateringar av livets
utveckling på jorden.
Borrkärna av den fossilförande lavan. De runda fläckarna är millimeterstora gasbubblor som när de
svalnat kunde koloniseras av svampliknande organismer. Foto Birger Rasmussen.
Att mikroskopisk svamp kan leva djupt nere i berget under havsbotten är en relativt
ny upptäckt. Nu har forskare hittat världens äldsta svampliknande fossil just i en
sådan miljö, vilket kan tyda på att svamparnas ursprung går att finna i havens djup
snarare än på land.
Svampar finns överallt på jordytan och även i haven. En forskargrupp vid
Naturhistoriska riksmuseet studerar fossila svampar och har då upptäckt att svamp
under miljontals år levt djupt nere i berget under havsbotten. Nu har forskarna gått
vidare i samarbete med internationella kolleger och funnit att sådana djuplevande
Naturhistoriska riksmuseet | Swedish Museum of Natural History
Box 50007, 104 05 Stockholm
Besöksadress: Frescativägen 40
Tel vxl: 08-5195 4000
www.nrm.se
organismer går minst 2,4 miljarder år tillbaka i tiden. Den nya studien publiceras i
Nature Ecology & Evolution.
Röntgentomografisk avbildning av lavabubbla med mycelie-fossil. Bubblan är 0,8 mm i
diameter. Bild Stefan Bengtson.
Trådar skjuter ut från väggarna i millimeterstora håligheter i en bubblig lava från
Sydafrikas åldriga berggrund i Norra Kap-provinsen. De ser ut som svampmycelier:
härvor av sammanflätade trådar någon hundradels millimeter tjocka. Trådarna
förgrenar sig och återförenas, ibland samlade i kvastar. Knölar längs med trådarna
kan representera sporer. Sådana mycelier har forskarna redan upptäckt i liknande
bergarter av betydligt yngre ålder och då kunnat identifiera som svampar.
Birger Rasmussen, en av forskarna bakom den nya studien, minns hur han först
upptäckte mikrofossilen:
“Jag letade efter mineral att använda för åldersdatering när jag lade märke till en
serie före detta gasbubblor i den vulkaniska bergarten. När jag ökade förstoringen i
mikroskopet fann jag till min förvåning en tät härva av intrasslade fossila mikrober.”
Naturhistoriska riksmuseet | Swedish Museum of Natural History
Box 50007, 104 05 Stockholm
Besöksadress: Frescativägen 40
Tel vxl: 08-5195 4000
www.nrm.se
Men är det verkligen svampar forskarna har hittat i de urgamla bergarterna, och
hur gamla är egentligen dessa fossil? Frågorna är berättigade, eftersom
svampriket fram till nu har ansetts vara bara ungefär hälften så gammalt som de
sydafrikanska lavorna.
Stefan Bengtson, den nya artikelns försteförfattare, säger:
“De fossila myceliehärvorna är till förväxling lika svampfossil som vi hittar i samma
sorts miljö i bergarter som ‘bara’ är några miljoner år gamla. Men vi kan inte helt
utesluta att en okänd grupp av organismer utan anknytning till svampar har
frambringat sådana livsformer.”
Hålrum kan visserligen koloniseras långt efter att de bildats, men dessa fossil har
bevarats genom impregnering med mineral som härrör från kända och daterade
geologiska händelser, och de kan därför inte vara yngre än på sin höjd två
miljarder år. Vad man därför med säkerhet kan säga är att denna extrema livsmiljö
har varit koloniserad av myceliebildande organismer under de senaste två
årmiljarderna och sannolikt mycket tidigare (jorden är ca 4,6 miljarder år gammal).
Hur var (och är!) det att leva under sådana förhållanden? Antagligen ganska
knapert, eftersom energi från fotosyntes inte finns att tillgå i detta extrema mörker.
Magnus Ivarsson, expert på den djupa biosfären och en av deltagarna i den nya
studien förklarar:
“Svampar i den miljön levde sannolikt i symbios med mikrober som utnyttjade
kemiskt lagrad energi för sin ämnesomsättning. De kanske inte ens behövde fritt
syre.”
Forskarna går nu vidare för att utröna gränserna för denna sorts livsmiljö i djup tid
och djupt berg.
För ytterligare information kontakta:
Stefan Bengtson
Professor emeritus i paleozoologi
Naturhistoriska riksmuseet
Tel: 0708-11 61 86
E-post: [email protected]
Magnus Ivarsson
Forskare i paleobiologi
Naturhistoriska riksmuseet
Tel: 0702-42 86 87
E-post: [email protected]
Fakta om Naturhistoriska riksmuseet
Genom att vara en arena för kunskap, upplevelser, samtal och debatt vill vi öka allas kunskap om vår
gemensamma miljö och natur samt påverka och förnya landets miljö- och naturvårdsarbete. Naturhistoriska
riksmuseet är en forskningsinstitution av världsklass. Vi forskar om arternas släktskap och evolution,
jordklotets utveckling, miljögifter och om hur människan påverkar naturen. Våra samlingar utgör ett
fantastiskt arkiv med närmare tio miljoner föremål. Här kan du besöka utställningar på olika teman, lyssna
till föredrag och delta i programaktiviteter. På Cosmonova, som också är ett av Europas främsta digitala
planetarier, visas filmer i världens största filmformat, som tar dig med in i äventyret!
Naturhistoriska riksmuseet | Swedish Museum of Natural History
Box 50007, 104 05 Stockholm
Besöksadress: Frescativägen 40
Tel vxl: 08-5195 4000
www.nrm.se
