Gotlands miljö- och källsorteringskalender 2008
INFORMATIONSDELEN
Gör en miljöinsats
för ett hållbart samhälle
- sortera i kompost och brännbart!
Här får du Gotlands miljö- och källsorteringskalender för 2008 som delas ut
till alla hushåll på Gotland.
I kalendern finns bl. a. information om den nya källsorteringen av hushållsavfall
i kompost och brännbart, som startar på södra Gotland i januari.
Under 2008 - 2009 införs den nya källsorteringen för övriga delar av Gotland,
med Visby som sista område. Genom att sortera hushållsavfallet kan vi själva
ta hand om vårt avfall och återvinna det på Gotland.
Kalendern ger också tips om hur du kan bidra till att göra Gotland till en grönare ö,
där miljö och hållbar utveckling är ledorden. Genom att även sortera förpackningar,
elavfall och farligt avfall m.m. bidrar du till återvinning och en miljöriktig
hantering av avfallet. Åk buss, cykla eller samåk till jobbet eller skolan så
minskar du utsläppen av växthusgaser.
Läs mer i kalendern om vad du kan göra.
Miljö- och källsorteringshälsningar
från Renhållningen – tekniska förvaltningen
och Ekogruppen – Gotlands kommun
INNEHÅLL 2008
Januari – Kompost och brännbart
Februari – Bli en hälsotrampare
Mars – Tidningar och förpackningar
April – Hemkompostering
Maj – Grovavfall
Juni – Resa med buss
Juli – Minska utsläppen
Kompost och brännbart
– dubbelt så lätt att återvinna!
Med dubbla kärl kommer alla att kunna
sortera sitt hushållsavfall i kompost och
brännbart. Tvillingar är därför symbol för
den nya källsorteringen på Gotland. Tema
för årets kalender är också gotländska
tvillingar. Fotograf Stig Hammarstedt.
Augusti – Avloppsslam
September – Spara pengar
och miljön
Informationssidor:
Oktober – Farligt avfall
Bra kan bli bättre..........................sid 1
November – Extra hämtning
Förpackningsinsamlingen...........sid 2
December – Elavfall
Elavfall, farligt avfall.....................sid 4
Hushållsavfall,
slam och latrin...............................sid 5
Återvinningscentraler och
miljöstationer.................................sid 6
Kompost och brännbart
- vad händer
med insamlat material? .............sid 7
Vad kostar den nya
källsorteringen?............................sid 9
Ekokommun Gotland................sid 11
Vad kan du göra för
miljön?.............................................sid 12
Klimatresenären..........................sid 13
Märkningsguide......................sid 14-15
Ragn-Sells
är kommunens
entreprenör...................................sid 16
Miljö- och källsorteringskalendern ges ut av Gotlands kommun, tekniska förvaltningen. Produktion EMS Marketing. Tryck och
repro Lenanders Grafiska, Miljö ISO 9001, Kvalitet ISO 14001. Tryckt på 115 g Multiart Silk och trycksaken är miljömärkt med
svanen, licensnummer 341 145. Kalendern lämnar du i tidningsinsamlingen, den återvinns sedan som returpapper. Upplaga
28 500 ex. Tvillingfotograf Stig Hammarstedt. Omslagsbild: ©Metrias satellitbildsarkiv. NOAA®. ©ESA/Eurimage1993.
I NF
OR
M
BRA KAN BLI BÄTTRE
Antagligen är du redan en duktig sopsorterare. Vi gotlänningar är nämligen bland
de bästa i Sverige på att sortera våra sopor.
Men vi kan bli ännu bättre. Snart erbjuds
alla hushåll m fl på Gotland att även sortera
kompost och brännbart för återvinning.
Läs mer om den nya källsorteringen i denna
informationsdel på sidan 7.
Att återvinna sina sopor kan tyckas vara en
liten insats och många funderar över nyttan.
Men varje gång du lägger en förpackning i
en återvinningsbehållare ger du ett viktigt
bidrag till miljöarbetet.
Genom att återvinna papper sparas både
träd och energi eftersom returfiber ersätter
fiberråvara från massaved.
När du återvinner glas sparar du
naturtillgångar och energi. Glas kan
återvinnas hur många gånger som helst
och det krävs mindre energi att göra nya
glasförpackningar etc av glas som återvinns.
TIDNINGAR &
PAPPERSFÖRPACKNINGAR
Dags- och veckotidningar, telefonkataloger,
reklambroschyrer och pocketböcker. Inbundna
böcker går att återvinna om man tar bort den
hårda pärmen.
Kartonger, omslagspapper, mjölkpaket,
müslipaket, tvättmedelsförpackningar, wellpapp,
papperskassar, juicepaket och liknande är
exempel på pappersförpackningar som kan
återvinnas.
VARFÖR
När vi återvinner tidningar och pappersförpackningar sparas både energi och massaved
som pappersråvara. Massaved är en värdefull
resurs som kan användas till andra produkter.
När du lämnar tömda konservburkar
och andra förpackningar av metall
för återvinning bidrar du till minskad
utvinning av malm som inte är en förnybar
resurs. Dessutom spar du energi eftersom
framställning av metall är mycket
energikrävande.
Om en förpackning består av olika material
som är lätta att sära på sorteras materialen var
för sig. Annars sorteras förpackningen efter det
viktmässigt dominerande materialet.
AT
ION
SD
EL
När du återvinner plast spar vi på en
ändlig resurs – olja – som oftast ingår i
tillverkningen av olika plastprodukter.
Om vi tar hand om gammal medicin och
kemikalier bidrar vi till renare grundvatten
som vi behöver för vårt dricksvatten. Vi
bidrar också till renare sjöar, vattendrag och
hav.
Återanvända produkter får nytt liv. Alla
förpackningar som samlas in återvinns till
nya produkter eller till energi. Gör en insats,
lämna ditt avfall till återvinning!
VAR
VARFÖR
Tidningar och pappersförpackningar samt
wellpapp hämtas vid din grind/infart om du bor
i villa. Ställ materialen väl synliga vid grinden/
infarten. För allas trevnad bör du inte ställa
ut dina material förrän tidigast dagen innan
hämtning.
Genom att återvinna glas så spar vi energi. Att
framställa nytt glas är en energikrävande process
jämfört med den som används för att smälta ner
och återvinna glas.
Om du bor i flerfamiljshus, fråga hyresvärden var
ditt insamlingsställe finns.
Tidningar, pappersförpackningar och wellpapp
kan även lämnas på en återvinningscentral.
Lämna materialen separerade, tack.
NÄR
Tidningar, pappersförpackningar och wellpapp
hämtas en gång per månad enligt turlistan.
Turlistan skickas ut till alla hushåll.
Den finns också på vår hemsida www.gotland.
se/renhallningen och kan även beställas på
tel 26 91 00.
HUR
Förpackningar som lämnas för återvinning ska
vara väl rengjorda och torra. Packa tidningar och
pappersförpackningar i papperspåsar. För att
underlätta hanteringen bör du lägga tidningar för
sig och pappersförpackningar för sig. Platta till
och packa fler mindre kartonger i en större.
1.
HUR
Rengör glasförpackningen och låt den torka. Skilj
på färgat och ofärgat glas. Färgat glas läggs i den
gröna glasigloon och ofärgat glas läggs i den vita
glasigloon.
Om glasförpackningen har lock eller lösa delar
av annat material så ska det tas bort och sorteras
för sig.
Lägg inte porslin, keramik, kristall,
dricksglas, spegelglas, fönsterglas, glödlampor,
lågenergilampor, halogenlampor eller
lysrör i glasåtervinningen. Glödlampor och
andra ljuskällor är elavfall som lämnas
på återvinningscentral. Övrigt glasavfall
sorteras som deponirest och lämnas på
återvinningscentral.
VAR
GLASFÖRPACKNINGAR
OFÄRGAT/FÄRGAT GLAS
Glasigloos finns vid de flesta livsmedelsaffärerna
samt på alla återvinningscentraler. Se lista på
hemsidan www.gotland.se/renhallningen eller
ring kundtjänst tel 26 91 00.
Glasförpackningar som innehållit livsmedel,
drycker eller annat. Exempelvis syltburkar,
saftflaskor och parfymflaskor, går att återvinna.
2.
I NF
OR
M
BRA KAN BLI BÄTTRE
Antagligen är du redan en duktig sopsorterare. Vi gotlänningar är nämligen bland
de bästa i Sverige på att sortera våra sopor.
Men vi kan bli ännu bättre. Snart erbjuds
alla hushåll m fl på Gotland att även sortera
kompost och brännbart för återvinning.
Läs mer om den nya källsorteringen i denna
informationsdel på sidan 7.
Att återvinna sina sopor kan tyckas vara en
liten insats och många funderar över nyttan.
Men varje gång du lägger en förpackning i
en återvinningsbehållare ger du ett viktigt
bidrag till miljöarbetet.
Genom att återvinna papper sparas både
träd och energi eftersom returfiber ersätter
fiberråvara från massaved.
När du återvinner glas sparar du
naturtillgångar och energi. Glas kan
återvinnas hur många gånger som helst
och det krävs mindre energi att göra nya
glasförpackningar etc av glas som återvinns.
TIDNINGAR &
PAPPERSFÖRPACKNINGAR
Dags- och veckotidningar, telefonkataloger,
reklambroschyrer och pocketböcker. Inbundna
böcker går att återvinna om man tar bort den
hårda pärmen.
Kartonger, omslagspapper, mjölkpaket,
müslipaket, tvättmedelsförpackningar, wellpapp,
papperskassar, juicepaket och liknande är
exempel på pappersförpackningar som kan
återvinnas.
VARFÖR
När vi återvinner tidningar och pappersförpackningar sparas både energi och massaved
som pappersråvara. Massaved är en värdefull
resurs som kan användas till andra produkter.
När du lämnar tömda konservburkar
och andra förpackningar av metall
för återvinning bidrar du till minskad
utvinning av malm som inte är en förnybar
resurs. Dessutom spar du energi eftersom
framställning av metall är mycket
energikrävande.
Om en förpackning består av olika material
som är lätta att sära på sorteras materialen var
för sig. Annars sorteras förpackningen efter det
viktmässigt dominerande materialet.
AT
ION
SD
EL
När du återvinner plast spar vi på en
ändlig resurs – olja – som oftast ingår i
tillverkningen av olika plastprodukter.
Om vi tar hand om gammal medicin och
kemikalier bidrar vi till renare grundvatten
som vi behöver för vårt dricksvatten. Vi
bidrar också till renare sjöar, vattendrag och
hav.
Återanvända produkter får nytt liv. Alla
förpackningar som samlas in återvinns till
nya produkter eller till energi. Gör en insats,
lämna ditt avfall till återvinning!
VAR
VARFÖR
Tidningar och pappersförpackningar samt
wellpapp hämtas vid din grind/infart om du bor
i villa. Ställ materialen väl synliga vid grinden/
infarten. För allas trevnad bör du inte ställa
ut dina material förrän tidigast dagen innan
hämtning.
Genom att återvinna glas så spar vi energi. Att
framställa nytt glas är en energikrävande process
jämfört med den som används för att smälta ner
och återvinna glas.
Om du bor i flerfamiljshus, fråga hyresvärden var
ditt insamlingsställe finns.
Tidningar, pappersförpackningar och wellpapp
kan även lämnas på en återvinningscentral.
Lämna materialen separerade, tack.
NÄR
Tidningar, pappersförpackningar och wellpapp
hämtas en gång per månad enligt turlistan.
Turlistan skickas ut till alla hushåll.
Den finns också på vår hemsida www.gotland.
se/renhallningen och kan även beställas på
tel 26 91 00.
HUR
Förpackningar som lämnas för återvinning ska
vara väl rengjorda och torra. Packa tidningar och
pappersförpackningar i papperspåsar. För att
underlätta hanteringen bör du lägga tidningar för
sig och pappersförpackningar för sig. Platta till
och packa fler mindre kartonger i en större.
1.
HUR
Rengör glasförpackningen och låt den torka. Skilj
på färgat och ofärgat glas. Färgat glas läggs i den
gröna glasigloon och ofärgat glas läggs i den vita
glasigloon.
Om glasförpackningen har lock eller lösa delar
av annat material så ska det tas bort och sorteras
för sig.
Lägg inte porslin, keramik, kristall,
dricksglas, spegelglas, fönsterglas, glödlampor,
lågenergilampor, halogenlampor eller
lysrör i glasåtervinningen. Glödlampor och
andra ljuskällor är elavfall som lämnas
på återvinningscentral. Övrigt glasavfall
sorteras som deponirest och lämnas på
återvinningscentral.
VAR
GLASFÖRPACKNINGAR
OFÄRGAT/FÄRGAT GLAS
Glasigloos finns vid de flesta livsmedelsaffärerna
samt på alla återvinningscentraler. Se lista på
hemsidan www.gotland.se/renhallningen eller
ring kundtjänst tel 26 91 00.
Glasförpackningar som innehållit livsmedel,
drycker eller annat. Exempelvis syltburkar,
saftflaskor och parfymflaskor, går att återvinna.
2.
3.
VAR
Metallförpackningar hämtas vid din grind/
infart om du bor i villa. Samla dem gärna i en
plastsäck. Om du bor i flerfamiljshus, fråga
hyresvärden var ditt insamlingsställe finns.
Du kan även lämna metallförpackningar på en
återvinningscentral.
METALLFÖRPACKNINGAR
Alla förpackningar och delar av förpackningar
som är av metall kan återvinnas. Sprayflaskor
och målarburkar endast om de är tömda och
torra.
NÄR
Metallförpackningar hämtas var 6:e månad
enligt turlistan.
Turlistan skickas ut till alla hushåll. Den
finns även på vår hemsida www.gotland.se/
renhallningen eller ring kundjänst tel 26 91 00.
VARFÖR
För att producera metall förbrukas ändliga
resurser i form av malm som utvinns ur
berggrunden. Framställning av metall är
dessutom energikrävande. Om vi istället
återanvänder metall kan vi minska
energiåtgången.
HUR
Rengör förpackningarna och ta bort delar som
inte är av metall. Om förpackningen inte går att
rengöra, t.ex. kaviartuben, låter du korken/locket
sitta kvar. Tryck ihop förpackningen och vik in
vassa kanter.
Kastruller, verktyg och andra metallföremål ska
inte återvinnas med förpackningarna. Lämna
dem på återvinningscentral som metallskrot för
återvinning.
PLASTFÖRPACKNINGAR
VAR
Plastförpackningarna hämtas vid din grind/
infart om du bor i villa. Samla dem gärna i en
plastsäck. Om du bor i flerfamiljshus, fråga
hyresvärden var ditt insamlingsställe är.
Du kan även lämna plastförpackningar på
återvinningscentral.
Turlistan skickas ut till alla hushåll. Den finns
även på vår hemsida
www.gotland.se/renhallningen eller ring
kundtjänst tel 26 91 00.
Alla hårda och mjuka förpackningar av plast,
frigolit, plastfolie, plastpåsar och liknande
lämnas till återvinning.
VARFÖR
Plast tillverkas ofta av olja som är en ändlig
resurs. Genom att återvinna plasten spar vi olja
och energi.
Allt med sladd eller batteri samt ljuskällor från
hushållen sorteras som elavfall. Vitvaror och
hushållsmaskiner sorteras som elavfall
Alla kemikalier och produkter som innehåller
ämnen som kan vara hälsofarliga, brandfarliga,
miljöfarliga eller skadliga på annat sätt.
VARFÖR
VARFÖR
Alla miljöfarliga ämnen måste tas om hand.
Gamla elprodukter som samlas in skickas till
särskilda förbehandlingsanläggningar. När
de miljöfarliga ämnena är borttagna kan
metalldelarna återvinnas. Dessa skickas till
smältverk där man framställer koppar, aluminium
och järn att använda i nya produkter. En del
elprodukter innehåller små mängder ädelmetaller
som också återvinns. Plast och andra material
energiåtervinns.
Problemet med farligt avfall är att det så lätt
hamnar på fel ställe. Även små mängder som
hälls ut i avloppet är skadliga för miljön. Allt
farligt avfall måste lämnas in på en miljöstation.
Om alla tänker så får vi mindre problem med
miljöfarliga ämnen som förorenar vatten, mark
och luft.
Helst ska vi inte alls använda produkter som blir
farligt avfall. När vi gör det är det mycket viktigt
att sortera ut det farliga avfallet och lämna det
till miljöstationen.
Alla elprodukter ska återvinnas – inget får slängas
i soporna!
• Lösningsmedel, t.ex. tinner, lacknafta och fotogen, T-sprit och aceton
• Lim
• Bekämpningsmedel mot ogräs och ohyra
• Fotokemikalier
• Sprayflaskor som innehåller färg eller andra kemikalier
• Avfall som innehåller kvicksilver, t.ex. termometrar, barometrar och lysrör
• Alla småbatterier
• Syror och alkalier, som saltsyra, batterisyra
och kaustiksoda
HUR
Avfallet ska vara väl förpackat. Om du inte
lämnar det i originalförpackningen ska du märka
förpackningen tydligt med vad det innehåller.
Blanda inte olika typer av kemikalier i samma
förpackning. Kontakta personal när du ska lämna
farligt avfall. Ställ det inte utanför miljöstationen.
Bilbatterier lämnas i första hand till en
återförsäljare.
VAR
Farligt avfall från hushåll lämnas på en
miljöstation. Miljöstationerna finns vid vissa
bensinstationer och vissa återvinningscentraler
se sidan 6.
VAR
Elavfall från hushåll lämnas på en
återvinningscentral. Elektronik kan också lämnas
till en återförsäljare. Kontakta din lokala handlare
och stäm av hur du ska göra.
Kontrollera din närmaste återvinningscentrals
öppettider.
Plastmöbler, leksaker, ensilageplast och
annan plast ska inte återvinnas med
plastförpackningarna.Detta, samt annat
skrymmande plastavfall, lämnas på en
återvinningscentral som grovavfall.
Plastförpackningar hämtas varannan månad
enligt turlistan.
FARLIGT AVFALL
NÄR
Rengör förpackningarna och ta bort delar som
inte är av plast.
NÄR
ELAVFALL
HUR
HUR
NÄR
Exempel på farligt avfall som ska lämnas till
miljöstation är:
• Oljeavfall
• Färg och lackrester
Miljöstationer som ligger vid bensinstationer är
öppna för mottagning av farligt avfall de tider
bensinstationen är öppen. Miljöstationer som
ligger vid återvinningscentraler är öppna när
återvinningscentralen är öppen.
4.
3.
VAR
Metallförpackningar hämtas vid din grind/
infart om du bor i villa. Samla dem gärna i en
plastsäck. Om du bor i flerfamiljshus, fråga
hyresvärden var ditt insamlingsställe finns.
Du kan även lämna metallförpackningar på en
återvinningscentral.
METALLFÖRPACKNINGAR
Alla förpackningar och delar av förpackningar
som är av metall kan återvinnas. Sprayflaskor
och målarburkar endast om de är tömda och
torra.
NÄR
Metallförpackningar hämtas var 6:e månad
enligt turlistan.
Turlistan skickas ut till alla hushåll. Den
finns även på vår hemsida www.gotland.se/
renhallningen eller ring kundjänst tel 26 91 00.
VARFÖR
För att producera metall förbrukas ändliga
resurser i form av malm som utvinns ur
berggrunden. Framställning av metall är
dessutom energikrävande. Om vi istället
återanvänder metall kan vi minska
energiåtgången.
HUR
Rengör förpackningarna och ta bort delar som
inte är av metall. Om förpackningen inte går att
rengöra, t.ex. kaviartuben, låter du korken/locket
sitta kvar. Tryck ihop förpackningen och vik in
vassa kanter.
Kastruller, verktyg och andra metallföremål ska
inte återvinnas med förpackningarna. Lämna
dem på återvinningscentral som metallskrot för
återvinning.
PLASTFÖRPACKNINGAR
VAR
Plastförpackningarna hämtas vid din grind/
infart om du bor i villa. Samla dem gärna i en
plastsäck. Om du bor i flerfamiljshus, fråga
hyresvärden var ditt insamlingsställe är.
Du kan även lämna plastförpackningar på
återvinningscentral.
Turlistan skickas ut till alla hushåll. Den finns
även på vår hemsida
www.gotland.se/renhallningen eller ring
kundtjänst tel 26 91 00.
Alla hårda och mjuka förpackningar av plast,
frigolit, plastfolie, plastpåsar och liknande
lämnas till återvinning.
VARFÖR
Plast tillverkas ofta av olja som är en ändlig
resurs. Genom att återvinna plasten spar vi olja
och energi.
Allt med sladd eller batteri samt ljuskällor från
hushållen sorteras som elavfall. Vitvaror och
hushållsmaskiner sorteras som elavfall
Alla kemikalier och produkter som innehåller
ämnen som kan vara hälsofarliga, brandfarliga,
miljöfarliga eller skadliga på annat sätt.
VARFÖR
VARFÖR
Alla miljöfarliga ämnen måste tas om hand.
Gamla elprodukter som samlas in skickas till
särskilda förbehandlingsanläggningar. När
de miljöfarliga ämnena är borttagna kan
metalldelarna återvinnas. Dessa skickas till
smältverk där man framställer koppar, aluminium
och järn att använda i nya produkter. En del
elprodukter innehåller små mängder ädelmetaller
som också återvinns. Plast och andra material
energiåtervinns.
Problemet med farligt avfall är att det så lätt
hamnar på fel ställe. Även små mängder som
hälls ut i avloppet är skadliga för miljön. Allt
farligt avfall måste lämnas in på en miljöstation.
Om alla tänker så får vi mindre problem med
miljöfarliga ämnen som förorenar vatten, mark
och luft.
Helst ska vi inte alls använda produkter som blir
farligt avfall. När vi gör det är det mycket viktigt
att sortera ut det farliga avfallet och lämna det
till miljöstationen.
Alla elprodukter ska återvinnas – inget får slängas
i soporna!
• Lösningsmedel, t.ex. tinner, lacknafta och fotogen, T-sprit och aceton
• Lim
• Bekämpningsmedel mot ogräs och ohyra
• Fotokemikalier
• Sprayflaskor som innehåller färg eller andra kemikalier
• Avfall som innehåller kvicksilver, t.ex. termometrar, barometrar och lysrör
• Alla småbatterier
• Syror och alkalier, som saltsyra, batterisyra
och kaustiksoda
HUR
Avfallet ska vara väl förpackat. Om du inte
lämnar det i originalförpackningen ska du märka
förpackningen tydligt med vad det innehåller.
Blanda inte olika typer av kemikalier i samma
förpackning. Kontakta personal när du ska lämna
farligt avfall. Ställ det inte utanför miljöstationen.
Bilbatterier lämnas i första hand till en
återförsäljare.
VAR
Farligt avfall från hushåll lämnas på en
miljöstation. Miljöstationerna finns vid vissa
bensinstationer och vissa återvinningscentraler
se sidan 6.
VAR
Elavfall från hushåll lämnas på en
återvinningscentral. Elektronik kan också lämnas
till en återförsäljare. Kontakta din lokala handlare
och stäm av hur du ska göra.
Kontrollera din närmaste återvinningscentrals
öppettider.
Plastmöbler, leksaker, ensilageplast och
annan plast ska inte återvinnas med
plastförpackningarna.Detta, samt annat
skrymmande plastavfall, lämnas på en
återvinningscentral som grovavfall.
Plastförpackningar hämtas varannan månad
enligt turlistan.
FARLIGT AVFALL
NÄR
Rengör förpackningarna och ta bort delar som
inte är av plast.
NÄR
ELAVFALL
HUR
HUR
NÄR
Exempel på farligt avfall som ska lämnas till
miljöstation är:
• Oljeavfall
• Färg och lackrester
Miljöstationer som ligger vid bensinstationer är
öppna för mottagning av farligt avfall de tider
bensinstationen är öppen. Miljöstationer som
ligger vid återvinningscentraler är öppna när
återvinningscentralen är öppen.
4.
5.
VAR
GROVAVFALL
Med grovavfall menas sådant skrymmande avfall
som inte ryms i den vanliga sopsäcken eller
kärlet, t.ex. kasserade möbler, cyklar, barnvagnar
och liknande. Till grovavfall hör inte bygg- och
rivningsavfall, värmepannor och bildelar. Ring
renållningen, kundjänst tel 26 91 00
Grovavfall lämnas på en återvinningscentral, se
sidan 6. Om du sorterar avfallet så att allt kan
återvinnas är det gratis att lämna. Får du rester
som måste läggas bland övrigt avfall kostar det
50:-/bil och 100:-/bil och släpvagn.
SOPHÄMTNING
2-FACK
Hushållsavfall i säck eller
kärl hämtas regelbundet
från hushåll, fastigheter och företag.
Om du har frågor om ditt abonnemang,
ring Renhållningen på tel 26 91 00. Från
januari 2008 införs den nya källsorteringen av
hushållsavfallet i kompost och brännbart.
Vi startar på södra Gotland och under 2008-2009
införs sedan källsorteringen över hela Gotland.
Visby med omnejd blir det sista området.
VARFÖR
Genom att sortera grovavfall för återvinning kan
vi undvika att avfallet läggs på deponi. I stället
kan material och energi återvinnas ur avfallet.
KOMPOST
HUR
Grovavfall sorteras i olika fraktioner för
återvinning:
- Brännbart, textil, plast
- Metallskrot för materialåtervinning av metaller
- Sten, betong, tegel och sanitetssporslin
- Trä, blandat. Tryckimpregnerat trä för sig
- Trä, flisbart rent trä som inte är behandlat
eller målat
- Trädgårdsavfall, gräs, löv, jord, komposterbart mtrl, ris och grenar för flisning till grönflis
- Vitvaror och hushållselektronik sorteras som elavfall
- Övrigt grovavfall som inte kan sorteras eller återvinnas lämnas separat
I en trädgårdskompost kan du lägga allt
trädgårdsavfall som gräsklipp, häckklipp, barr,
löv, blast och andra växtdelar. Trädgårdsavfall
kan komposteras i en öppen kompost. I en
sluten kompost kan du även lägga köksavfall
som matrester, kaffefilter och hushållspapper.
Matavfall och annat köksavfall får komposteras
om du har en lämplig behållare som är sluten
och ventilerad. En anmälan ska lämnas till miljö
och hälsoskyddskontoret om du komposterar
köksavfall.
En broschyr om kompostering och mer
information finns på www.gotland.se/
renhallningen. Du kan även ringa miljö och
hälsoskyddskontoret på tel 26 93 83.
SLAM OCH LATRIN
Tömning av slam- och fettavskiljare sker en gång
per år. Tömning av slutna tankar sker vartannat år.
Tömning vid annat tillfälle kan beställas på
tel 26 91 00.
Latrin från permanent- och fritidshus hämtas
varannan vecka 15 maj – 15 september. Övrig tid av
året kan hämtning beställas på tel 26 91 00.
Återvinningscentraler och miljöstationer
Fårö
FÅRÖSUND
Naj, nu blev det
väldigt mycke´ å välje på...
Här finns
miljöstationerna
Återvinningscentraler:
SLITE
Visby
ROMA
• Fårösund
•Fårösund,
Ljugarn
- Efterhar
vägsju
148 återvinningscentraler.
in på
Gotland
- Vägkorsningen 143
Kustparkens område
Hamra, Hemse, Klintehamn, Ljugarn, Slite
och1 km norrut
och 144.
• Slite
Visby.
Här är vägbeskrivningar och öppettider.
• Hemse
- 2,5 km norr om
- Vid väg 142 mot Linde
Slite väg 147
Fårösund:
KLINTEHAMN
LJUGARN
HEMSE
• = Återvinningscentral
BURGSVIK
HAMRA
• = Miljöstation
• = Återvinningscentral
+ Miljöstation
Slite:
Skyltat från väg 147 ca 2,5 km norr om Slite.
Öppettider: tisdag 7-18 (lunch 12-13), onsdag,
torsdag, fredag 7-16 (lunch 12-13).
Lördag 9-15.
• Burgsvik
• Visby infart från väg 148.
Kustparken,
- Shell, Hoburgsvägen
- Törneqvior.
Visby:
Öppettider:
tisdag 7-18,
torsdag 7-18, lördag 9-13.
Öppnar försommaren
2006.
Västra Törnekviar, infart från Folingbovägen.
• Hamra
Infart ifrån Follingbo väg
- Vid korsningen väg
Öppettider: måndag 7-16, tisdag 7-18, onsdag 7-16,
Hamra:
501 och 503
•
Roma
torsdag 7-18, fredag 7-16, lördag 9-15.
Korsningen
väg 501-503.
- Statoil Visbyvägen 39
Öppettider: onsdag 15-18, lördag 9-13.
• Klintehamn
- Mattshagevägen
Miljöstationer:
Hemse:
Infart från väg 142 mot Linde.
Fårösund återvinningscentral (se listan).
Öppettider: tisdag 7-18 (lunch 12-13), onsdag, torsdag,
Hemse återvinningscentral (se listan).
fredag 7-16 (lunch 12-13).
Vill du veta mer?Klintehamns återvinningscentral (se listan).
Kontakta oss på renhållningen,
Lördag 9-15.
tel. 26 91 00 eller maila [email protected] återvinningscentral (se listan).
Visby återvinningscentral (se listan).
Klintehamn:
Statoil Roma, Visbyvägen 39.
Mattshagevägen.
Shell Burgsvik, Hoburgsvägen 35.
Öppettider: tisdag 15-18, torsdag 7-18, lördag 9-13.
Ljugarn:
Vid väg 147, ca 2,5 km norr om korsningen väg 143-144.
Öppettider: onsdag 15-18, lördag 9-13.
6.
5.
VAR
GROVAVFALL
Med grovavfall menas sådant skrymmande avfall
som inte ryms i den vanliga sopsäcken eller
kärlet, t.ex. kasserade möbler, cyklar, barnvagnar
och liknande. Till grovavfall hör inte bygg- och
rivningsavfall, värmepannor och bildelar. Ring
renållningen, kundjänst tel 26 91 00
Grovavfall lämnas på en återvinningscentral, se
sidan 6. Om du sorterar avfallet så att allt kan
återvinnas är det gratis att lämna. Får du rester
som måste läggas bland övrigt avfall kostar det
50:-/bil och 100:-/bil och släpvagn.
SOPHÄMTNING
2-FACK
Hushållsavfall i säck eller
kärl hämtas regelbundet
från hushåll, fastigheter och företag.
Om du har frågor om ditt abonnemang,
ring Renhållningen på tel 26 91 00. Från
januari 2008 införs den nya källsorteringen av
hushållsavfallet i kompost och brännbart.
Vi startar på södra Gotland och under 2008-2009
införs sedan källsorteringen över hela Gotland.
Visby med omnejd blir det sista området.
VARFÖR
Genom att sortera grovavfall för återvinning kan
vi undvika att avfallet läggs på deponi. I stället
kan material och energi återvinnas ur avfallet.
KOMPOST
HUR
Grovavfall sorteras i olika fraktioner för
återvinning:
- Brännbart, textil, plast
- Metallskrot för materialåtervinning av metaller
- Sten, betong, tegel och sanitetssporslin
- Trä, blandat. Tryckimpregnerat trä för sig
- Trä, flisbart rent trä som inte är behandlat
eller målat
- Trädgårdsavfall, gräs, löv, jord, komposterbart mtrl, ris och grenar för flisning till grönflis
- Vitvaror och hushållselektronik sorteras som elavfall
- Övrigt grovavfall som inte kan sorteras eller återvinnas lämnas separat
I en trädgårdskompost kan du lägga allt
trädgårdsavfall som gräsklipp, häckklipp, barr,
löv, blast och andra växtdelar. Trädgårdsavfall
kan komposteras i en öppen kompost. I en
sluten kompost kan du även lägga köksavfall
som matrester, kaffefilter och hushållspapper.
Matavfall och annat köksavfall får komposteras
om du har en lämplig behållare som är sluten
och ventilerad. En anmälan ska lämnas till miljö
och hälsoskyddskontoret om du komposterar
köksavfall.
En broschyr om kompostering och mer
information finns på www.gotland.se/
renhallningen. Du kan även ringa miljö och
hälsoskyddskontoret på tel 26 93 83.
SLAM OCH LATRIN
Tömning av slam- och fettavskiljare sker en gång
per år. Tömning av slutna tankar sker vartannat år.
Tömning vid annat tillfälle kan beställas på
tel 26 91 00.
Latrin från permanent- och fritidshus hämtas
varannan vecka 15 maj – 15 september. Övrig tid av
året kan hämtning beställas på tel 26 91 00.
Återvinningscentraler och miljöstationer
Fårö
FÅRÖSUND
Naj, nu blev det
väldigt mycke´ å välje på...
Här finns
miljöstationerna
Återvinningscentraler:
SLITE
Visby
ROMA
• Fårösund
•Fårösund,
Ljugarn
- Efterhar
vägsju
148 återvinningscentraler.
in på
Gotland
- Vägkorsningen 143
Kustparkens område
Hamra, Hemse, Klintehamn, Ljugarn, Slite
och1 km norrut
och 144.
• Slite
Visby.
Här är vägbeskrivningar och öppettider.
• Hemse
- 2,5 km norr om
- Vid väg 142 mot Linde
Slite väg 147
Fårösund:
KLINTEHAMN
LJUGARN
HEMSE
• = Återvinningscentral
BURGSVIK
HAMRA
• = Miljöstation
• = Återvinningscentral
+ Miljöstation
Slite:
Skyltat från väg 147 ca 2,5 km norr om Slite.
Öppettider: tisdag 7-18 (lunch 12-13), onsdag,
torsdag, fredag 7-16 (lunch 12-13).
Lördag 9-15.
• Burgsvik
• Visby infart från väg 148.
Kustparken,
- Shell, Hoburgsvägen
- Törneqvior.
Visby:
Öppettider:
tisdag 7-18,
torsdag 7-18, lördag 9-13.
Öppnar försommaren
2006.
Västra Törnekviar, infart från Folingbovägen.
• Hamra
Infart ifrån Follingbo väg
- Vid korsningen väg
Öppettider: måndag 7-16, tisdag 7-18, onsdag 7-16,
Hamra:
501 och 503
•
Roma
torsdag 7-18, fredag 7-16, lördag 9-15.
Korsningen
väg 501-503.
- Statoil Visbyvägen 39
Öppettider: onsdag 15-18, lördag 9-13.
• Klintehamn
- Mattshagevägen
Miljöstationer:
Hemse:
Infart från väg 142 mot Linde.
Fårösund återvinningscentral (se listan).
Öppettider: tisdag 7-18 (lunch 12-13), onsdag, torsdag,
Hemse återvinningscentral (se listan).
fredag 7-16 (lunch 12-13).
Vill du veta mer?Klintehamns återvinningscentral (se listan).
Kontakta oss på renhållningen,
Lördag 9-15.
tel. 26 91 00 eller maila [email protected] återvinningscentral (se listan).
Visby återvinningscentral (se listan).
Klintehamn:
Statoil Roma, Visbyvägen 39.
Mattshagevägen.
Shell Burgsvik, Hoburgsvägen 35.
Öppettider: tisdag 15-18, torsdag 7-18, lördag 9-13.
Ljugarn:
Vid väg 147, ca 2,5 km norr om korsningen väg 143-144.
Öppettider: onsdag 15-18, lördag 9-13.
6.
7.
Så här går det till när fiskrenset blir jord
och diskborsten bränsle, i den nya källsorteringen
kompost och brännbart
Här kan du följa ett lokalt kretslopp hela vägen, från sorterat hushållsavfall till ny nytta!
Kompost, exempel på material:
Brännbart, exempel på material:
Bröd, kex, bullar, kakor, bakverk
Blommor och krukväxter
Hushållspapper, servetter
Kaffe- och tesump, med filter/påse
Popcorn, godis, choklad
Råa och tillagade rester av kött, fisk, ägg,
frukt, grönsaker, bönor, mjöl, ris, pasta, gryn
Blöjor, sanitetsbindor m m
Cigarettfimpar, snus
Dammsugarpåsar
Diskborste, toalettborste, trasor, svampar, moppar
Disketter, videokassetter m m fodral till disketter, kassetter m m
Filmrullar, foton
Glasspinnar, tandpetare, blompinnar
Husgeråd av plast eller trä, plastbestick
Kladdiga matförpackningar t ex plast från köttråg
Kuvert, vykort, julkort, gratulationskort
Leksaker i plast eller trä
Pennor, kritor, pärmar, mappar, plastfickor, post-it-lappar
Skor, kläder, hemtextil
Strö från smådjursburar
Tandborste, tops, bomull, rakhyvel i plast, plåster, bandage
Tändsticksask, tom tändare, ljusstumpar
Ta bort eventuell plast från matresterna. Knyt ihop biopåsen
innan du lägger den i avfallskärlet för kompost.
OBS! Biopåsen du får är 100 % komposter- och nedbrytbar.
Använd aldrig vanliga plastpåsar
– vanlig plast bryts inte ned i komposten!
OBS! Det är förbjudet att elda detta avfall själv!
Komposten blir näringsrik jord
Brännbart blir bränsle
Det komposterbara avfallet transporteras i ett särskilt fack
på sopbilen till en nybyggd behandlingsanläggning i Roma.
Där återskapas avfallet till näringsrik jord som får Gotland
att blomstra ännu mer.
I sopbilens andra fack lastas det brännbara hushållsavfallet.
Detta körs till anläggningen i Roma. Där krossas materialet
och behandlas för att nå rätt kvalitet som bränsle vid cementtillverkningen i Slite. Det återvunna bränslet gagnar miljön i
högsta grad eftersom det minskar olje- och kolanvändningen.
Tidningar och förpackningar av -papper, -glas, -metall, -plast och -wellpapp sorteras för sig och går till
förpacknings- och tidningsinsamlingen precis som tidigare. Grovsopor samt farligt avfall lämnas även i
fortsättningen till kommunens återvinningscentraler.
En sorteringsanvisning gällande kompost och brännbart delas ut tillsammans med de nya sopkärlen.
Mer information på www.gotland.se/kompostbrannbart.
8.
7.
Så här går det till när fiskrenset blir jord
och diskborsten bränsle, i den nya källsorteringen
kompost och brännbart
Här kan du följa ett lokalt kretslopp hela vägen, från sorterat hushållsavfall till ny nytta!
Kompost, exempel på material:
Brännbart, exempel på material:
Bröd, kex, bullar, kakor, bakverk
Blommor och krukväxter
Hushållspapper, servetter
Kaffe- och tesump, med filter/påse
Popcorn, godis, choklad
Råa och tillagade rester av kött, fisk, ägg,
frukt, grönsaker, bönor, mjöl, ris, pasta, gryn
Blöjor, sanitetsbindor m m
Cigarettfimpar, snus
Dammsugarpåsar
Diskborste, toalettborste, trasor, svampar, moppar
Disketter, videokassetter m m fodral till disketter, kassetter m m
Filmrullar, foton
Glasspinnar, tandpetare, blompinnar
Husgeråd av plast eller trä, plastbestick
Kladdiga matförpackningar t ex plast från köttråg
Kuvert, vykort, julkort, gratulationskort
Leksaker i plast eller trä
Pennor, kritor, pärmar, mappar, plastfickor, post-it-lappar
Skor, kläder, hemtextil
Strö från smådjursburar
Tandborste, tops, bomull, rakhyvel i plast, plåster, bandage
Tändsticksask, tom tändare, ljusstumpar
Ta bort eventuell plast från matresterna. Knyt ihop biopåsen
innan du lägger den i avfallskärlet för kompost.
OBS! Biopåsen du får är 100 % komposter- och nedbrytbar.
Använd aldrig vanliga plastpåsar
– vanlig plast bryts inte ned i komposten!
OBS! Det är förbjudet att elda detta avfall själv!
Komposten blir näringsrik jord
Brännbart blir bränsle
Det komposterbara avfallet transporteras i ett särskilt fack
på sopbilen till en nybyggd behandlingsanläggning i Roma.
Där återskapas avfallet till näringsrik jord som får Gotland
att blomstra ännu mer.
I sopbilens andra fack lastas det brännbara hushållsavfallet.
Detta körs till anläggningen i Roma. Där krossas materialet
och behandlas för att nå rätt kvalitet som bränsle vid cementtillverkningen i Slite. Det återvunna bränslet gagnar miljön i
högsta grad eftersom det minskar olje- och kolanvändningen.
Tidningar och förpackningar av -papper, -glas, -metall, -plast och -wellpapp sorteras för sig och går till
förpacknings- och tidningsinsamlingen precis som tidigare. Grovsopor samt farligt avfall lämnas även i
fortsättningen till kommunens återvinningscentraler.
En sorteringsanvisning gällande kompost och brännbart delas ut tillsammans med de nya sopkärlen.
Mer information på www.gotland.se/kompostbrannbart.
8.
9.
Du påverkar själv kostnaderna
genom att välja ditt hämtningsalternativ
- information skickas ut när det är dags för dig att välja
Målsättningen är givetvis att det ska vara så enkelt som möjligt att källsortera. Varje hushåll har möjlighet att välja tre sophämtningsalternativ och därmed påverka
kostnaderna. Ju bättre sorterat desto billigare. För den som väljer att fortsätta som tidigare med osorterat avfall blir det dyrare. Du kan även välja att kompostera själv
och enbart sortera brännbart avfall. Sopbilen kör alla turer var fjortonde dag och tömmer dina kärl när du väljer att ställa ut dem.
Tidningar, förpackningar av -papper, -glas, -metall och -plast, grovsopor samt farligt avfall sorteras som tidigare. Om du sorterar med tanke på miljön, planerar dina
inköp och din avfallshantering rätt, samt utnyttjar förpackningsinsamlingen, kan dina sopkostnader faktiskt minskas jämfört med idag. Läs mer om taxorna i den
bifogade blanketten.
Exempel 1:
Familjen Andersson väljer
att sortera i kompost och brännbart
Kärl 140 l,
för kompost,
kompostbox
för kök samt
påsar.
+
Kärl 140 l, för
brännbart.
=
Fast avgift per år
1 618 kr.
Fritidshus: 944 kr.
Tillkommer
behandlingsavgift
2 kr/kg kompost och
brännbart avfall.
”Vi kommer att sortera så långt det är möjligt.
På så vis främjas miljön och vi kommer ner i kostnader.
Av kommunen får vi två sopkärl i den storlek vi valt.
För att underlätta sorteringen får vi även en
kompostbehållare för köket och bruna biopåsar
att lägga avfallet i.”
Exempel 2:
Familjen Pettersson tänker kompostera
själva
Kompostbehållare,
eget inköp.
+
Kärl 190 l,
för blandat
avfall.
Kärl 140 l, för
brännbart.
=
Fast avgift per år
3 144 kr.
Fritidshus: 1 579 kr.
Tillkommer
behandlingsavgift
2.50 kr/kg avfall.
=
Fast avgift per år
1 442 kr.
Fritidshus: 809 kr.
Tillkommer
behandlingsavgift
2 kr/kg brännbart
avfall.
”Vi har en trädgård där vi kan kompostera matavfall
året om. Vi skaffar själva kompostbehållare.
Vi känner till att det är viktigt att inga skadedjur
kan ta sig in i behållaren. Vi placerar komposten
så att våra grannar inte störs. Vi måste anmäla vår
kompost till miljö och hälsoskyddskontoret.
I vårt abonnemang ingår ett kärl för brännbart
avfall.”
Exempel 3:
Familjen Lundström fortsätter som tidigare
att lämna osorterat avfall
Exempel 4:
”Nja, vi har nog inte tid att syssla med källsortering. Vi är beredda att
betala mer, eftersom kostnaderna för behandlingen av vårt avfall ökar.
Vi kommer att få ett sopkärl i den storlek vi väljer.”
Familjen Ejnarsson bor i hyreshus
”Det är vår hyresvärd som bestämmer och informerar om hur det ska sopsorteras i huset.
Men vi hoppas på samråd med oss hyresgäster för att vi ska hitta ett bra alternativ.”
10.
9.
Du påverkar själv kostnaderna
genom att välja ditt hämtningsalternativ
- information skickas ut när det är dags för dig att välja
Målsättningen är givetvis att det ska vara så enkelt som möjligt att källsortera. Varje hushåll har möjlighet att välja tre sophämtningsalternativ och därmed påverka
kostnaderna. Ju bättre sorterat desto billigare. För den som väljer att fortsätta som tidigare med osorterat avfall blir det dyrare. Du kan även välja att kompostera själv
och enbart sortera brännbart avfall. Sopbilen kör alla turer var fjortonde dag och tömmer dina kärl när du väljer att ställa ut dem.
Tidningar, förpackningar av -papper, -glas, -metall och -plast, grovsopor samt farligt avfall sorteras som tidigare. Om du sorterar med tanke på miljön, planerar dina
inköp och din avfallshantering rätt, samt utnyttjar förpackningsinsamlingen, kan dina sopkostnader faktiskt minskas jämfört med idag. Läs mer om taxorna i den
bifogade blanketten.
Exempel 1:
Familjen Andersson väljer
att sortera i kompost och brännbart
Kärl 140 l,
för kompost,
kompostbox
för kök samt
påsar.
+
Kärl 140 l, för
brännbart.
=
Fast avgift per år
1 618 kr.
Fritidshus: 944 kr.
Tillkommer
behandlingsavgift
2 kr/kg kompost och
brännbart avfall.
”Vi kommer att sortera så långt det är möjligt.
På så vis främjas miljön och vi kommer ner i kostnader.
Av kommunen får vi två sopkärl i den storlek vi valt.
För att underlätta sorteringen får vi även en
kompostbehållare för köket och bruna biopåsar
att lägga avfallet i.”
Exempel 2:
Familjen Pettersson tänker kompostera
själva
Kompostbehållare,
eget inköp.
+
Kärl 190 l,
för blandat
avfall.
Kärl 140 l, för
brännbart.
=
Fast avgift per år
3 144 kr.
Fritidshus: 1 579 kr.
Tillkommer
behandlingsavgift
2.50 kr/kg avfall.
=
Fast avgift per år
1 442 kr.
Fritidshus: 809 kr.
Tillkommer
behandlingsavgift
2 kr/kg brännbart
avfall.
”Vi har en trädgård där vi kan kompostera matavfall
året om. Vi skaffar själva kompostbehållare.
Vi känner till att det är viktigt att inga skadedjur
kan ta sig in i behållaren. Vi placerar komposten
så att våra grannar inte störs. Vi måste anmäla vår
kompost till miljö och hälsoskyddskontoret.
I vårt abonnemang ingår ett kärl för brännbart
avfall.”
Exempel 3:
Familjen Lundström fortsätter som tidigare
att lämna osorterat avfall
Exempel 4:
”Nja, vi har nog inte tid att syssla med källsortering. Vi är beredda att
betala mer, eftersom kostnaderna för behandlingen av vårt avfall ökar.
Vi kommer att få ett sopkärl i den storlek vi väljer.”
Familjen Ejnarsson bor i hyreshus
”Det är vår hyresvärd som bestämmer och informerar om hur det ska sopsorteras i huset.
Men vi hoppas på samråd med oss hyresgäster för att vi ska hitta ett bra alternativ.”
10.
11.
Målet är att Gotland ska bli ett uthålligt samhälle inom
loppet av en generation
Gotlands kommun har sedan1996 varit ekokommun, bland de första i Sverige. Ekokommun
Gotland är Gotlands kommuns initiativ och åtagande. Det involverar alla på Gotland i utmaningen
att i bred samverkan nå ett ekologiskt hållbart samhälle tillsammans med hållbar tillväxt på
Gotland till år 2025. Sveriges ekokommuner arbetar efter principerna som säger att man skall
undvika koncentrationsökning av ämnen från berggrunden, och från samhällets produktion, man
ska bevara biologisk mångfald och produktionsförmåga i naturen, och bidra till att uppfylla
människors grundläggande behov.
Det kommer framöver att spela en allt större roll i vardagslivet för oss här på Gotland.
Omställningen till ett mer hållbart samhälle kommer att påverka alla. En av de viktigaste
faktorerna är att minska konsumtionen för att sluta tära på naturens ändliga resurser, detta för att
ge kommande generationer möjligheter till ett bra liv. Miljökunskap i skolorna, energisnåla hus,
ekologiska jordbruk, ställa miljökrav vid inköp, nya cykelvägar, energirådgivning och olika
utvecklingsprojekt är några exempel på kommunens arbete med dessa frågor.
Miljövänlig uppvärmning – nära 90 % av
uppvärmningen i kommunens hus är redan
miljöanpassad. Tekniska förvaltningen
arbetar med att fasa ut all olja och
direktverkande el för uppvärmning, samtidigt
som energieffektiviseringar utförs.
Grön Flagg – 37skolor och förskolor arbetar
idag med Grön flagg på Gotland. Det är ett
projekt för miljöcertifiering av skolor. Den
gröna flaggan visar att man i den dagliga
verksamheten prioriterar ett handlingsinriktat
miljöarbete och verkar för en hållbar utveckling.
www.hsr.se
Energiplanen – Energi 2010, styrdokument som
beskriver energisituationen på Gotland idag och i en
planeringshorisont till år 2025. Mycket har gjorts för
att fasa ut fossila bränslen till flera förnybara källor,
men mer behöver göras. Det beskrivs här vilka
åtgärder och infrastruktursatsningar som behöver
göras i arbetet med energiomställningen.
Ekologiska livsmedel – målet är att 25 % av
den inköpta maten inom kommunen ska vara
ekologisk. Hittills har vi kommit ungefär
halvvägs till det målet.
Ekokommunpriset – delas ut varje år till någon
förvaltning i kommunen. Priset 2007 gick till Visby
återvinningscentral, tekniska förvaltningen. De fick
priset för personalens idoga arbete och engagemang
och mycket kundvänliga bemötande. Här poängteras
betydelsen av materialåtervinning i strävan mot en
uthållig utveckling.
Miljöprogrammet – styrdokument bestående av
Miljöpolicy-/Miljöstrategi-/och Miljöplan för Gotlands
kommun. Programtiden är 2008-2012. Här beskrivs
fokusområden för att säkerställa ren luft, rent
dricksvatten, giftfri miljö, energiförsörjningen och
kunskapsspridning inom miljöfrågor.
www.gotland.se/ekokom
Spara dina pengar
och miljön…
Vad kan jag göra i vardagen och
i hemmet?
• När du ska byta bil kan du välja
en som är bränslesnålare eller
köp en miljöbil med alternativt
drivmedel.
• Vädra inte ut värmen, utan justera
på elementens termostater.
Täck inte för elementen.
• Välj fosfatfria tvätt- /rengöringsmedel och kemiska
produkter till hemmet som är
märkta Bra miljöval eller Svanen.
• När man handlar kan man
välja flera varor som är miljö- och
rättvisemärkta. Välj matvaror efter
säsong, helst lokalt producerade
eller ekologiska.
• Källsortera hushållsavfallet.
Sortera grovsopor och lämna dessa
på kommunens återvinningscentraler.
Minska dina utsläpp
och öka konditionen…
• Använd vattenkokaren vid matlagning, den är effektiv och snabb.
Genom att använda lock på kastruller
och att i större utsträckning utnyttja
eftervärmen kan du spara mycket.
• Kör med fylld disk- /tvättmaskin,
förtvätt behövs bara om det är riktigt
smutsigt.
• Stäng av elektriska apparater
helt, undvik ”stand-by”. Dra ur
transformatorer och liknande eller
koppla dem till en uttagspanel med
strömbrytare.
Läs mer på:
www.gotland.se/energi
www.gotland.se/ekokom
Målet är att Gotland ska bli ett uthålligt samhälle inom
loppet av en generation
Vad kan jag göra för att minska
utsläppen?
• Cyklar du i 30 minuter förbrukar
du ungefär 300 kcal.
• Kör lite långsammare, minska
• Cirka 14 procent av den vuxna
bilens vikt och luftmotstånd och
befolkningen i Sverige rör inte på sig
kontrollera däcktrycket, så får du
på fritiden.
- Byt vanor och res kli
en bränslesnålKlimatresenären
resa.
• Cyklar du en mil tur
ochblir
retur
Byt vanor
Hur
jagtill
klimatresenä
Vill du bli klimatresenär ska du satsa på håll
res klimatsmart
Visste duoch
att…
jobbet eller skolan under
månad,
cykla är en
det mest
hållbara sättet. Det är des
Vi vill inspirera dig att bli
Genom att planera din resa, starta tidigare o
klimatresenär. Det vill säga att
chansen
att vara
klimatresenär.
istället för att köra bil,
sparar
du
använda klimat- och hälsosmarta
Vad du gör spelar roll
Visst
går
det
många
snabbare och e
sättfem
att transportera
sig på. Det är
• De första
kilometrarna
omkring 300 kronor.också konsekvenser.gånger
Bilåkandet ger klimatu
hög tid att hjälpas åt med att bromsa
både på kort och lång sikt. Välj gärna bort b
som driverhela
på
förbrukarkoldioxidutsläppen
medelbilen i Sverige
Det här typen av resor är vanligast, de drar
klimatförändringarna. Vår
därför miljön mest. Bilens katalysator blir fak
energianvändning
och transporterna på våra
vägardu
står
för
cirka tre
till fyra
kilometers
1,4 liter per
mil.
•
Om
väljer
att
cykla
en
halv
mil körning, när moto
farliga partiklar från våra bildäck i luften och
största delen av de klimatutsläpp som bidrar till att jorden blir
också bilkörningen onödig stress och irritatio
allt varmare, med allt vad det innebär för mänskligheten,
djur
till jobbet varje dag, kan
istället
för
att parkeringsplatser. Me
vara svårt
att hitta
och natur.
oftare, eller varför inte ta bussen.
• En medelbil i Sverige kostar
köra bil, minskar du utsläppen av
Vad håller på att hända med klimatet?
Klimatsmart är också häl
36 000 krKlimatförändringarna,
per år att ägavåroch
köra.
tids största
miljöhot, beror
på människans
koldioxid
med 700 kilo
perochår.
Att cykla
gå är inte bara ett sätt att trans
utsläpp av växthusgaser. Den slutsatsen har FN:s klimatpanel IPCC dragit.
Enligt klimatforskarna förväntas jordens medeltemperatur öka med 1,4 till
5,8 grader, havsytan stiga med cirka 50 centimeter och nederbörden
förändras så att risken ökar för både översvämningar och torka. Detta
kommer att hända fram till år 2100 och får allvarliga konsekvenser för livet
på jorden.
kroppen också. Den som rör på sig mår bätt
koncentration och blir mer tolerant mot stres
hinner röra på sig och vakna ordentligt innan
bättre och lär sig mer. Det funkar på vuxna m
folkhälsorekommendationen är att vi vuxna
minuter per dag på måttlig nivå. Det förbättr
välfärdssjukdomar som högt blodtryck, hjärt
diabetes och benskörhet. Fysisk aktivitet mo
stärker självkänslan. Genom att cykla eller g
gratis motion. Gör du det redan nu? Gratule
hälsosmart val.
• Idag sker tolv procent av det totala
Hur går
det till? med cykel.
antalet resor
i Sverige
Läs mer om kampanjen på:
Atmosfärens naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden.
Utan dem skulle jorden vara kall och livlös. Växthusgaser, t ex vattenånga
www.klimatresenaren.com
och koldioxid, finns naturligt i jordens atmosfär. Gaserna
fångar effektivt
upp utgående värmestrålning och reflekterar värme tillbaka mot jorden. På
• En normalcyklist
tar sig fram
i kring jorden. Mängden koldioxid
så sätt håller växthusgaserna
kvar värmen
ökar idag onormalt fort på grund av vår förbränning av kol, olja, naturgas
Läs mer om kampanjen på hemsidan:
och andra fossila
bränslen. Ju
växthusgaser som finns i atmosfären,
15–20 kilometer
i timmen
i mer
snitt
www.klimatresenaren.com
desto varmare blir det.
och når då ett resmål som ligger fem
kilometer bort på 15–20 minuter.
Klimatresenä
delfinansiera
av Naturvård
klimatinveste
Ekokommun - Kommun som tagit beslut om att skapa hållbar utveckling lokalt
genom att nå ekologisk hållbarhet förenad med ekonomisk utveckling. Gemensam
grund för Sveriges ekokommuner är de fyra systemvillkoren
Ekokommun Gotland - Ekokommunen är Gotlands kommuns initiativ och åtagande.
Det involverar alla på Gotland i utmaningen att i bred samverkan nå ett ekologiskt
hållbart samhälle tillsammans med hållbar tillväxt på Gotland till år 2025.
De fyra systemvillkoren - Grundläggande principer för att nå ekologisk hållbarhet.
Genom att bryta mindre mot dessa närmar vi oss hållbarhet. De leder till målet utan
att motverka eller överlappa varandra och vilar på naturvetenskaplig grund.
Ekokommunernas gemensamma grund för strategiska vägval i miljöarbetet.
12.
11.
Målet är att Gotland ska bli ett uthålligt samhälle inom
loppet av en generation
Gotlands kommun har sedan1996 varit ekokommun, bland de första i Sverige. Ekokommun
Gotland är Gotlands kommuns initiativ och åtagande. Det involverar alla på Gotland i utmaningen
att i bred samverkan nå ett ekologiskt hållbart samhälle tillsammans med hållbar tillväxt på
Gotland till år 2025. Sveriges ekokommuner arbetar efter principerna som säger att man skall
undvika koncentrationsökning av ämnen från berggrunden, och från samhällets produktion, man
ska bevara biologisk mångfald och produktionsförmåga i naturen, och bidra till att uppfylla
människors grundläggande behov.
Det kommer framöver att spela en allt större roll i vardagslivet för oss här på Gotland.
Omställningen till ett mer hållbart samhälle kommer att påverka alla. En av de viktigaste
faktorerna är att minska konsumtionen för att sluta tära på naturens ändliga resurser, detta för att
ge kommande generationer möjligheter till ett bra liv. Miljökunskap i skolorna, energisnåla hus,
ekologiska jordbruk, ställa miljökrav vid inköp, nya cykelvägar, energirådgivning och olika
utvecklingsprojekt är några exempel på kommunens arbete med dessa frågor.
Miljövänlig uppvärmning – nära 90 % av
uppvärmningen i kommunens hus är redan
miljöanpassad. Tekniska förvaltningen
arbetar med att fasa ut all olja och
direktverkande el för uppvärmning, samtidigt
som energieffektiviseringar utförs.
Grön Flagg – 37skolor och förskolor arbetar
idag med Grön flagg på Gotland. Det är ett
projekt för miljöcertifiering av skolor. Den
gröna flaggan visar att man i den dagliga
verksamheten prioriterar ett handlingsinriktat
miljöarbete och verkar för en hållbar utveckling.
www.hsr.se
Energiplanen – Energi 2010, styrdokument som
beskriver energisituationen på Gotland idag och i en
planeringshorisont till år 2025. Mycket har gjorts för
att fasa ut fossila bränslen till flera förnybara källor,
men mer behöver göras. Det beskrivs här vilka
åtgärder och infrastruktursatsningar som behöver
göras i arbetet med energiomställningen.
Ekologiska livsmedel – målet är att 25 % av
den inköpta maten inom kommunen ska vara
ekologisk. Hittills har vi kommit ungefär
halvvägs till det målet.
Ekokommunpriset – delas ut varje år till någon
förvaltning i kommunen. Priset 2007 gick till Visby
återvinningscentral, tekniska förvaltningen. De fick
priset för personalens idoga arbete och engagemang
och mycket kundvänliga bemötande. Här poängteras
betydelsen av materialåtervinning i strävan mot en
uthållig utveckling.
Miljöprogrammet – styrdokument bestående av
Miljöpolicy-/Miljöstrategi-/och Miljöplan för Gotlands
kommun. Programtiden är 2008-2012. Här beskrivs
fokusområden för att säkerställa ren luft, rent
dricksvatten, giftfri miljö, energiförsörjningen och
kunskapsspridning inom miljöfrågor.
www.gotland.se/ekokom
Spara dina pengar
och miljön…
Vad kan jag göra i vardagen och
i hemmet?
• När du ska byta bil kan du välja
en som är bränslesnålare eller
köp en miljöbil med alternativt
drivmedel.
• Vädra inte ut värmen, utan justera
på elementens termostater.
Täck inte för elementen.
• Välj fosfatfria tvätt- /rengöringsmedel och kemiska
produkter till hemmet som är
märkta Bra miljöval eller Svanen.
• När man handlar kan man
välja flera varor som är miljö- och
rättvisemärkta. Välj matvaror efter
säsong, helst lokalt producerade
eller ekologiska.
• Källsortera hushållsavfallet.
Sortera grovsopor och lämna dessa
på kommunens återvinningscentraler.
Minska dina utsläpp
och öka konditionen…
• Använd vattenkokaren vid matlagning, den är effektiv och snabb.
Genom att använda lock på kastruller
och att i större utsträckning utnyttja
eftervärmen kan du spara mycket.
• Kör med fylld disk- /tvättmaskin,
förtvätt behövs bara om det är riktigt
smutsigt.
• Stäng av elektriska apparater
helt, undvik ”stand-by”. Dra ur
transformatorer och liknande eller
koppla dem till en uttagspanel med
strömbrytare.
Läs mer på:
www.gotland.se/energi
www.gotland.se/ekokom
Målet är att Gotland ska bli ett uthålligt samhälle inom
loppet av en generation
Vad kan jag göra för att minska
utsläppen?
• Cyklar du i 30 minuter förbrukar
du ungefär 300 kcal.
• Kör lite långsammare, minska
• Cirka 14 procent av den vuxna
bilens vikt och luftmotstånd och
befolkningen i Sverige rör inte på sig
kontrollera däcktrycket, så får du
på fritiden.
- Byt vanor och res kli
en bränslesnålKlimatresenären
resa.
• Cyklar du en mil tur
ochblir
retur
Byt vanor
Hur
jagtill
klimatresenä
Vill du bli klimatresenär ska du satsa på håll
res klimatsmart
Visste duoch
att…
jobbet eller skolan under
månad,
cykla är en
det mest
hållbara sättet. Det är des
Vi vill inspirera dig att bli
Genom att planera din resa, starta tidigare o
klimatresenär. Det vill säga att
chansen
att vara
klimatresenär.
istället för att köra bil,
sparar
du
använda klimat- och hälsosmarta
Vad du gör spelar roll
Visst
går
det
många
snabbare och e
sättfem
att transportera
sig på. Det är
• De första
kilometrarna
omkring 300 kronor.också konsekvenser.gånger
Bilåkandet ger klimatu
hög tid att hjälpas åt med att bromsa
både på kort och lång sikt. Välj gärna bort b
som driverhela
på
förbrukarkoldioxidutsläppen
medelbilen i Sverige
Det här typen av resor är vanligast, de drar
klimatförändringarna. Vår
därför miljön mest. Bilens katalysator blir fak
energianvändning
och transporterna på våra
vägardu
står
för
cirka tre
till fyra
kilometers
1,4 liter per
mil.
•
Om
väljer
att
cykla
en
halv
mil körning, när moto
farliga partiklar från våra bildäck i luften och
största delen av de klimatutsläpp som bidrar till att jorden blir
också bilkörningen onödig stress och irritatio
allt varmare, med allt vad det innebär för mänskligheten,
djur
till jobbet varje dag, kan
istället
för
att parkeringsplatser. Me
vara svårt
att hitta
och natur.
oftare, eller varför inte ta bussen.
• En medelbil i Sverige kostar
köra bil, minskar du utsläppen av
Vad håller på att hända med klimatet?
Klimatsmart är också häl
36 000 krKlimatförändringarna,
per år att ägavåroch
köra.
tids största
miljöhot, beror
på människans
koldioxid
med 700 kilo
perochår.
Att cykla
gå är inte bara ett sätt att trans
utsläpp av växthusgaser. Den slutsatsen har FN:s klimatpanel IPCC dragit.
Enligt klimatforskarna förväntas jordens medeltemperatur öka med 1,4 till
5,8 grader, havsytan stiga med cirka 50 centimeter och nederbörden
förändras så att risken ökar för både översvämningar och torka. Detta
kommer att hända fram till år 2100 och får allvarliga konsekvenser för livet
på jorden.
kroppen också. Den som rör på sig mår bätt
koncentration och blir mer tolerant mot stres
hinner röra på sig och vakna ordentligt innan
bättre och lär sig mer. Det funkar på vuxna m
folkhälsorekommendationen är att vi vuxna
minuter per dag på måttlig nivå. Det förbättr
välfärdssjukdomar som högt blodtryck, hjärt
diabetes och benskörhet. Fysisk aktivitet mo
stärker självkänslan. Genom att cykla eller g
gratis motion. Gör du det redan nu? Gratule
hälsosmart val.
• Idag sker tolv procent av det totala
Hur går
det till? med cykel.
antalet resor
i Sverige
Läs mer om kampanjen på:
Atmosfärens naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden.
Utan dem skulle jorden vara kall och livlös. Växthusgaser, t ex vattenånga
www.klimatresenaren.com
och koldioxid, finns naturligt i jordens atmosfär. Gaserna
fångar effektivt
upp utgående värmestrålning och reflekterar värme tillbaka mot jorden. På
• En normalcyklist
tar sig fram
i kring jorden. Mängden koldioxid
så sätt håller växthusgaserna
kvar värmen
ökar idag onormalt fort på grund av vår förbränning av kol, olja, naturgas
Läs mer om kampanjen på hemsidan:
och andra fossila
bränslen. Ju
växthusgaser som finns i atmosfären,
15–20 kilometer
i timmen
i mer
snitt
www.klimatresenaren.com
desto varmare blir det.
och når då ett resmål som ligger fem
kilometer bort på 15–20 minuter.
Klimatresenä
delfinansiera
av Naturvård
klimatinveste
Ekokommun - Kommun som tagit beslut om att skapa hållbar utveckling lokalt
genom att nå ekologisk hållbarhet förenad med ekonomisk utveckling. Gemensam
grund för Sveriges ekokommuner är de fyra systemvillkoren
Ekokommun Gotland - Ekokommunen är Gotlands kommuns initiativ och åtagande.
Det involverar alla på Gotland i utmaningen att i bred samverkan nå ett ekologiskt
hållbart samhälle tillsammans med hållbar tillväxt på Gotland till år 2025.
De fyra systemvillkoren - Grundläggande principer för att nå ekologisk hållbarhet.
Genom att bryta mindre mot dessa närmar vi oss hållbarhet. De leder till målet utan
att motverka eller överlappa varandra och vilar på naturvetenskaplig grund.
Ekokommunernas gemensamma grund för strategiska vägval i miljöarbetet.
12.
Klimatresenären - Byt vanor och res klimatsmart
Byt vanor
och res klimatsmart
Vi vill inspirera dig att bli
klimatresenär. Det vill säga att
använda klimat- och hälsosmarta
sätt att transportera sig på. Det är
hög tid att hjälpas åt med att bromsa
koldioxidutsläppen som driver på
klimatförändringarna. Vår
energianvändning och transporterna på våra vägar står för
största delen av de klimatutsläpp som bidrar till att jorden blir
allt varmare, med allt vad det innebär för mänskligheten, djur
och natur.
Vad håller på att hända med klimatet?
Klimatförändringarna, vår tids största miljöhot, beror på människans
utsläpp av växthusgaser. Den slutsatsen har FN:s klimatpanel IPCC dragit.
Enligt klimatforskarna förväntas jordens medeltemperatur öka med 1,4 till
5,8 grader, havsytan stiga med cirka 50 centimeter och nederbörden
förändras så att risken ökar för både översvämningar och torka. Detta
kommer att hända fram till år 2100 och får allvarliga konsekvenser för livet
på jorden.
Hur går det till?
Atmosfärens naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden.
Utan dem skulle jorden vara kall och livlös. Växthusgaser, t ex vattenånga
och koldioxid, finns naturligt i jordens atmosfär. Gaserna fångar effektivt
upp utgående värmestrålning och reflekterar värme tillbaka mot jorden. På
så sätt håller växthusgaserna kvar värmen kring jorden. Mängden koldioxid
ökar idag onormalt fort på grund av vår förbränning av kol, olja, naturgas
och andra fossila bränslen. Ju mer växthusgaser som finns i atmosfären,
desto varmare blir det.
13.
Hur blir jag klimatresenär?
Vill du bli klimatresenär ska du satsa på hållbara sätt att resa. Att gå och
cykla är det mest hållbara sättet. Det är dessutom billigt och hälsosamt.
Genom att planera din resa, starta tidigare och ge dig själv tid, tar du
chansen att vara klimatresenär.
Vad du gör spelar roll
Visst går det många gånger snabbare och enklare att ta bilen. Men det får
också konsekvenser. Bilåkandet ger klimatutsläpp som påverkar miljön
både på kort och lång sikt. Välj gärna bort bilen när du ska åka en kort bit.
Det här typen av resor är vanligast, de drar mycket bränsle och påverkar
därför miljön mest. Bilens katalysator blir faktiskt inte effektiv förrän efter
cirka tre till fyra kilometers körning, när motorn blivit varm. När vi kör sprids
farliga partiklar från våra bildäck i luften och naturen. För många skapar
också bilkörningen onödig stress och irritation när det bildas köer och det
kan vara svårt att hitta parkeringsplatser. Med andra ord cykla och gå
oftare, eller varför inte ta bussen.
Klimatsmart är också hälsosmart
Att cykla och gå är inte bara ett sätt att transportera sig på. Det är bra för
kroppen också. Den som rör på sig mår bättre, blir piggare, får bättre
koncentration och blir mer tolerant mot stress. Forskning visar att barn som
hinner röra på sig och vakna ordentligt innan de kommer till skolan jobbar
bättre och lär sig mer. Det funkar på vuxna med. Den nordiska
folkhälsorekommendationen är att vi vuxna ska röra på oss minst 30
minuter per dag på måttlig nivå. Det förbättrar hälsan och motverkar
välfärdssjukdomar som högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2diabetes och benskörhet. Fysisk aktivitet motverkar psykisk ohälsa och
stärker självkänslan. Genom att cykla eller gå, istället för att ta bilen, får du
gratis motion. Gör du det redan nu? Gratulerar till ett klimat- och
hälsosmart val.
Läs mer om kampanjen på hemsidan:
www.klimatresenaren.com
Klimatresenären är ett projekt som
delfinansieras med hjälp
av Naturvårdsverkets
klimatinvesteringsprogram KLIMP.
$
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Märkningsguiden – Exempel på vanliga märkningar av varor och tjänster
Var med och påverka – genom att välja och
efterfråga certifierade produkter
Blå Ängeln – Används främst i Tyskland, anses som världens mest etablerade
miljömärke. Bakom märkningen finns en omfattande totalanalys enligt riktlinjer
med stort anseende i Europa. Symbolen tilldelas produkter och tjänster som
utmärker sig med tydliga miljömässiga fördelar. blauer-engel.de
Miljö / Hälsa / Kvalitet / Etik / Säkerhet / Återvinning
Pandan – Är ingen egentligt miljömärkning utan Världsnaturfondens symbol som
i första hand visar att företaget eller tillverkaren ekonomiskt stöder fonden.
wwf.se
KRAV – Är ett svenskt certifierings- och kontrollorgan för ekologisk odling och produktion av
växt- och djurprodukter. KRAV ställer upp regler för bl a odling, djurhållning och distribution.
Det skall också vara fritt från GMO (genmodifierade grödor). krav.se
Ekologiskt jordbruk – Är EU:s märkning för ekologisk odling samt importerade varor som är
märkta med andra länders eko-märkningar. http://ec.europa.eu
Demeter – Märket visar att ett livsmedel är biodynamiskt och ekologiskt odlat. Märket har
funnits längre än KRAV som i stor utsträckning ersatt Demeter. demeter.nu
Naturens Bästa – Innebär att ett turismarrangemang genomförs med minsta
möjliga slitage på natur och kultur. Researrangören och arrangemanget uppfyller
krav som fastställs av Svenska Ekoturismföreningen, Sveriges Rese- och
Turistråd och Svenska Naturskyddsföreningen. naturensbasta.se
Ökotex-märket – Standard 100 är världsledande humanekologiska märke för
textilier som testats för skadliga ämnen. Visar att mängden hälsoskadliga ämnen
i kläder ligger under internationellt antagna gränsvärden. Systemet finns i flera
länder. Märkning i Sverige godkänns av IFP Research. ifp.se
Bra miljöval (Falken) – Svensk miljömärkning som finns på ett flertal produkter. Dessa
belastar miljö och människors hälsa så lite som möjligt under hela livscykeln från råvara till
avfall. Det är SvenskaNaturskyddsföreningen som kontrollerar och sätter reglerna för
märkning. snf.se/bmv
FSC- märket – Är en märkning av skogsprodukter som visar att produkterna
kommer från miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt
skogsbruk. För certifiering kräver föreningen Forest Stewardship Council, att
hänsyn tas till miljön och ursprungsbefolkningars traditionella rättigheter samt att
skogsbruket gynnar de lokala samhällenas och anställdas sociala och
ekonomiska välfärd. I Sverige kan du t ex köpa FSC-märkta möbler, grillkol,
byggvaror mm. fsc-sverige.org
Svanen – Är en Nordisk miljömärkning på varor och tjänster. Märkningen visar på att en vara
eller tjänst ger så liten belastning på miljön och så liten inverkan som möjligt på människors
hälsa under hela livscykeln från råvara till avfall. Det ställs även krav på funktion och kvalitet.
Idag finns Svanen på 66 olika grupper av varor och tjänster. svanen.nu
PEFC – Certifiering inom träindustrin som innebär att en opartisk organisation
garanterar att en produkt eller tjänst utförs enligt en angiven standard.
Märkningen är inte lika vanlig i handeln som FSC-märkningen. Certifieringen
innefattas av skogsägare, entreprenörer, virkesorganisationer samt industrier.
pefc.se
EU-Blomman – EU har enats om ett gemensamt europeiskt miljömärke precis som Svanen
för de nordiska länderna. Tillverkarna måste genom tester och dokumentation visa att
produkterna klarar de krav på miljö, hälsa och funktion som ställs. Idag kan 25 olika varor eller
tjänster märkas med Blomman. blomman.nu
MSC – Arbetar med att skydda världens tillgångar av fisk och skaldjur genom att
gynna bästa miljömässiga val. Havsfisk kan MSC-märkas om den fiskats på ett
sätt som bevarar mångfalden, produktiviteten och havets ekosystem. msc.org
Rainforest Alliance (Grodan) – Är en certifiering som syftar till att förbättra konventionella
odlingar och som har regler för miljö och socialt ansvarstagande. Märkningen är inte lika
skarp som t ex Krav och Rättvisemärkt. rainforest-alliance.org
Energimärkningen – På vitvaror och lampor är den obligatorisk och visar bland
annat hur mycket energi de drar. Den blir allt vanligare på andra apparater
också. Skalan går från A(++), grön färg och låg förbrukning till G, röd färg och
hög förbrukning. Därtill anges också annan information som kilowattimmar/år,
bullernivån mm. Märkningen är gemensam för hela EU. I dag finns märkningen
på 7 produktgrupper. energimyndigheten.se
Rättvisemärkt – Det har blivit allt vanligare med etisk handel. Etiska varor kan bland annat
bära symbolen Rättvisemärkt. Med rättvis handel menas att de som producerar varorna har
en skälig lön, goda arbetsförhållanden, att barnarbete inte tillåts samt att produktionen tar
hänsyn till miljön. Rättvisa varor gynnar också småskaliga jordbrukare och hantverkare i uländerna. Den äldre röda märkningen kan förekomma parallellt. rattvisemarkt.se
Energy Star – Är en märkning av energieffektiv programvara, datorer och annan
kontorsutrustning. Det omfattar ett brett spektrum av produkter, från enklare
apparater till fullständiga hemdatorsystem. eu-energystar.org/se
EU-kaninen – Den garanterar att en produkt följer HCS (Humane Cosmetics Standard). Idag
den enda internationella märkningen som talar om att en produkt och dess ingredienser inte
är testade på djur. Det är framförallt kosmetika och hygienprodukter som märks med
symbolen. I Sverige är det Djurens rätt som administrerar kontrollen och märkningen.
djurensratt.se
Svalan – Astma och Allergi Förbundets märkning av produkter som är fria från
allergener, parfymer och irriterande ämnen i sådan mängd att det inte finns några
kända, medicinska rapporterade fall. Det utesluter dock inte att enstaka
människor kan reagera på dessa produkten. astmaoallergiforbundet.se
Sädesaxet – Förpackningen innehåller glutenfritt livsmedel som uppfyller
Livsmedelsverkets krav på "livsmedel för särskilda näringsändamål". Märkning
kräver tillstånd av Svenska Celiakiförbundet. celiaki.se
14.
Klimatresenären - Byt vanor och res klimatsmart
Byt vanor
och res klimatsmart
Vi vill inspirera dig att bli
klimatresenär. Det vill säga att
använda klimat- och hälsosmarta
sätt att transportera sig på. Det är
hög tid att hjälpas åt med att bromsa
koldioxidutsläppen som driver på
klimatförändringarna. Vår
energianvändning och transporterna på våra vägar står för
största delen av de klimatutsläpp som bidrar till att jorden blir
allt varmare, med allt vad det innebär för mänskligheten, djur
och natur.
Vad håller på att hända med klimatet?
Klimatförändringarna, vår tids största miljöhot, beror på människans
utsläpp av växthusgaser. Den slutsatsen har FN:s klimatpanel IPCC dragit.
Enligt klimatforskarna förväntas jordens medeltemperatur öka med 1,4 till
5,8 grader, havsytan stiga med cirka 50 centimeter och nederbörden
förändras så att risken ökar för både översvämningar och torka. Detta
kommer att hända fram till år 2100 och får allvarliga konsekvenser för livet
på jorden.
Hur går det till?
Atmosfärens naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden.
Utan dem skulle jorden vara kall och livlös. Växthusgaser, t ex vattenånga
och koldioxid, finns naturligt i jordens atmosfär. Gaserna fångar effektivt
upp utgående värmestrålning och reflekterar värme tillbaka mot jorden. På
så sätt håller växthusgaserna kvar värmen kring jorden. Mängden koldioxid
ökar idag onormalt fort på grund av vår förbränning av kol, olja, naturgas
och andra fossila bränslen. Ju mer växthusgaser som finns i atmosfären,
desto varmare blir det.
13.
Hur blir jag klimatresenär?
Vill du bli klimatresenär ska du satsa på hållbara sätt att resa. Att gå och
cykla är det mest hållbara sättet. Det är dessutom billigt och hälsosamt.
Genom att planera din resa, starta tidigare och ge dig själv tid, tar du
chansen att vara klimatresenär.
Vad du gör spelar roll
Visst går det många gånger snabbare och enklare att ta bilen. Men det får
också konsekvenser. Bilåkandet ger klimatutsläpp som påverkar miljön
både på kort och lång sikt. Välj gärna bort bilen när du ska åka en kort bit.
Det här typen av resor är vanligast, de drar mycket bränsle och påverkar
därför miljön mest. Bilens katalysator blir faktiskt inte effektiv förrän efter
cirka tre till fyra kilometers körning, när motorn blivit varm. När vi kör sprids
farliga partiklar från våra bildäck i luften och naturen. För många skapar
också bilkörningen onödig stress och irritation när det bildas köer och det
kan vara svårt att hitta parkeringsplatser. Med andra ord cykla och gå
oftare, eller varför inte ta bussen.
Klimatsmart är också hälsosmart
Att cykla och gå är inte bara ett sätt att transportera sig på. Det är bra för
kroppen också. Den som rör på sig mår bättre, blir piggare, får bättre
koncentration och blir mer tolerant mot stress. Forskning visar att barn som
hinner röra på sig och vakna ordentligt innan de kommer till skolan jobbar
bättre och lär sig mer. Det funkar på vuxna med. Den nordiska
folkhälsorekommendationen är att vi vuxna ska röra på oss minst 30
minuter per dag på måttlig nivå. Det förbättrar hälsan och motverkar
välfärdssjukdomar som högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2diabetes och benskörhet. Fysisk aktivitet motverkar psykisk ohälsa och
stärker självkänslan. Genom att cykla eller gå, istället för att ta bilen, får du
gratis motion. Gör du det redan nu? Gratulerar till ett klimat- och
hälsosmart val.
Läs mer om kampanjen på hemsidan:
www.klimatresenaren.com
Klimatresenären är ett projekt som
delfinansieras med hjälp
av Naturvårdsverkets
klimatinvesteringsprogram KLIMP.
$
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Märkningsguiden – Exempel på vanliga märkningar av varor och tjänster
Var med och påverka – genom att välja och
efterfråga certifierade produkter
Blå Ängeln – Används främst i Tyskland, anses som världens mest etablerade
miljömärke. Bakom märkningen finns en omfattande totalanalys enligt riktlinjer
med stort anseende i Europa. Symbolen tilldelas produkter och tjänster som
utmärker sig med tydliga miljömässiga fördelar. blauer-engel.de
Miljö / Hälsa / Kvalitet / Etik / Säkerhet / Återvinning
Pandan – Är ingen egentligt miljömärkning utan Världsnaturfondens symbol som
i första hand visar att företaget eller tillverkaren ekonomiskt stöder fonden.
wwf.se
KRAV – Är ett svenskt certifierings- och kontrollorgan för ekologisk odling och produktion av
växt- och djurprodukter. KRAV ställer upp regler för bl a odling, djurhållning och distribution.
Det skall också vara fritt från GMO (genmodifierade grödor). krav.se
Ekologiskt jordbruk – Är EU:s märkning för ekologisk odling samt importerade varor som är
märkta med andra länders eko-märkningar. http://ec.europa.eu
Demeter – Märket visar att ett livsmedel är biodynamiskt och ekologiskt odlat. Märket har
funnits längre än KRAV som i stor utsträckning ersatt Demeter. demeter.nu
Naturens Bästa – Innebär att ett turismarrangemang genomförs med minsta
möjliga slitage på natur och kultur. Researrangören och arrangemanget uppfyller
krav som fastställs av Svenska Ekoturismföreningen, Sveriges Rese- och
Turistråd och Svenska Naturskyddsföreningen. naturensbasta.se
Ökotex-märket – Standard 100 är världsledande humanekologiska märke för
textilier som testats för skadliga ämnen. Visar att mängden hälsoskadliga ämnen
i kläder ligger under internationellt antagna gränsvärden. Systemet finns i flera
länder. Märkning i Sverige godkänns av IFP Research. ifp.se
Bra miljöval (Falken) – Svensk miljömärkning som finns på ett flertal produkter. Dessa
belastar miljö och människors hälsa så lite som möjligt under hela livscykeln från råvara till
avfall. Det är SvenskaNaturskyddsföreningen som kontrollerar och sätter reglerna för
märkning. snf.se/bmv
FSC- märket – Är en märkning av skogsprodukter som visar att produkterna
kommer från miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt
skogsbruk. För certifiering kräver föreningen Forest Stewardship Council, att
hänsyn tas till miljön och ursprungsbefolkningars traditionella rättigheter samt att
skogsbruket gynnar de lokala samhällenas och anställdas sociala och
ekonomiska välfärd. I Sverige kan du t ex köpa FSC-märkta möbler, grillkol,
byggvaror mm. fsc-sverige.org
Svanen – Är en Nordisk miljömärkning på varor och tjänster. Märkningen visar på att en vara
eller tjänst ger så liten belastning på miljön och så liten inverkan som möjligt på människors
hälsa under hela livscykeln från råvara till avfall. Det ställs även krav på funktion och kvalitet.
Idag finns Svanen på 66 olika grupper av varor och tjänster. svanen.nu
PEFC – Certifiering inom träindustrin som innebär att en opartisk organisation
garanterar att en produkt eller tjänst utförs enligt en angiven standard.
Märkningen är inte lika vanlig i handeln som FSC-märkningen. Certifieringen
innefattas av skogsägare, entreprenörer, virkesorganisationer samt industrier.
pefc.se
EU-Blomman – EU har enats om ett gemensamt europeiskt miljömärke precis som Svanen
för de nordiska länderna. Tillverkarna måste genom tester och dokumentation visa att
produkterna klarar de krav på miljö, hälsa och funktion som ställs. Idag kan 25 olika varor eller
tjänster märkas med Blomman. blomman.nu
MSC – Arbetar med att skydda världens tillgångar av fisk och skaldjur genom att
gynna bästa miljömässiga val. Havsfisk kan MSC-märkas om den fiskats på ett
sätt som bevarar mångfalden, produktiviteten och havets ekosystem. msc.org
Rainforest Alliance (Grodan) – Är en certifiering som syftar till att förbättra konventionella
odlingar och som har regler för miljö och socialt ansvarstagande. Märkningen är inte lika
skarp som t ex Krav och Rättvisemärkt. rainforest-alliance.org
Energimärkningen – På vitvaror och lampor är den obligatorisk och visar bland
annat hur mycket energi de drar. Den blir allt vanligare på andra apparater
också. Skalan går från A(++), grön färg och låg förbrukning till G, röd färg och
hög förbrukning. Därtill anges också annan information som kilowattimmar/år,
bullernivån mm. Märkningen är gemensam för hela EU. I dag finns märkningen
på 7 produktgrupper. energimyndigheten.se
Rättvisemärkt – Det har blivit allt vanligare med etisk handel. Etiska varor kan bland annat
bära symbolen Rättvisemärkt. Med rättvis handel menas att de som producerar varorna har
en skälig lön, goda arbetsförhållanden, att barnarbete inte tillåts samt att produktionen tar
hänsyn till miljön. Rättvisa varor gynnar också småskaliga jordbrukare och hantverkare i uländerna. Den äldre röda märkningen kan förekomma parallellt. rattvisemarkt.se
Energy Star – Är en märkning av energieffektiv programvara, datorer och annan
kontorsutrustning. Det omfattar ett brett spektrum av produkter, från enklare
apparater till fullständiga hemdatorsystem. eu-energystar.org/se
EU-kaninen – Den garanterar att en produkt följer HCS (Humane Cosmetics Standard). Idag
den enda internationella märkningen som talar om att en produkt och dess ingredienser inte
är testade på djur. Det är framförallt kosmetika och hygienprodukter som märks med
symbolen. I Sverige är det Djurens rätt som administrerar kontrollen och märkningen.
djurensratt.se
Svalan – Astma och Allergi Förbundets märkning av produkter som är fria från
allergener, parfymer och irriterande ämnen i sådan mängd att det inte finns några
kända, medicinska rapporterade fall. Det utesluter dock inte att enstaka
människor kan reagera på dessa produkten. astmaoallergiforbundet.se
Sädesaxet – Förpackningen innehåller glutenfritt livsmedel som uppfyller
Livsmedelsverkets krav på "livsmedel för särskilda näringsändamål". Märkning
kräver tillstånd av Svenska Celiakiförbundet. celiaki.se
14.
15.
$
Gotlands kommun har valt Ragn-Sells
som entreprenör för det nya systemet
kompost och brännbart
Det är Ragn-Sells gröna bilar som kommer och hämtar ditt
sorterade avfall. Ragn-Sells tar även hand om återvinningen
av hushållsavfallet här på ön.
Vilka är då Ragn-Sells och varför valde kommunen att anlita
just den entreprenören?
Ragn-Sells finns i hela landet och har stor erfarenhet
och resurser i hela kretsloppskedjan, från insamling till
behandling och återvinning.
Denna breda kompetens var viktig i valet av entreprenör
för att kunna förverkliga kommunens plan att både införa
källsortering och återvinna resurserna på ön.
Ragn-Sells bygger nu upp en lokal organisation och
anskaffar miljöklassade fordon med flerfackslösningar för att
transportera det sorterade avfallet. Man bygger även en ny
kompostanläggning och behandlingsanläggning för brännbart
material. Avsikten är att vi i samverkan med Ragn-Sells ska
arbeta för bra service till hushåll och företag - allt för att öka
återvinningen och minska miljöbelastningen på Gotland.
Läs mer om Ragn-Sells på www.ragnsells.se.
15.
$
Gotlands kommun har valt Ragn-Sells
som entreprenör för det nya systemet
kompost och brännbart
Det är Ragn-Sells gröna bilar som kommer och hämtar ditt
sorterade avfall. Ragn-Sells tar även hand om återvinningen
av hushållsavfallet här på ön.
Vilka är då Ragn-Sells och varför valde kommunen att anlita
just den entreprenören?
Ragn-Sells finns i hela landet och har stor erfarenhet
och resurser i hela kretsloppskedjan, från insamling till
behandling och återvinning.
Denna breda kompetens var viktig i valet av entreprenör
för att kunna förverkliga kommunens plan att både införa
källsortering och återvinna resurserna på ön.
Ragn-Sells bygger nu upp en lokal organisation och
anskaffar miljöklassade fordon med flerfackslösningar för att
transportera det sorterade avfallet. Man bygger även en ny
kompostanläggning och behandlingsanläggning för brännbart
material. Avsikten är att vi i samverkan med Ragn-Sells ska
arbeta för bra service till hushåll och företag - allt för att öka
återvinningen och minska miljöbelastningen på Gotland.
Läs mer om Ragn-Sells på www.ragnsells.se.
