markera respektive text och ersätt med Din egen

Erfarenheter av psykisk ohälsa
bland HBT-personer, och deras
upplevelse av vården
En litteraturstudie
Författare:
Adrian Gavrilovic, Stina Hattenhauer
Handledare: Anna Ekwall
Kandidatuppsats
Hösten 2014
Lunds universitet
Medicinska fakulteten
Nämnden för omvårdnadsutbildning
Box 157, 221 00 LUND
Erfarenheter av psykisk ohälsa
bland HBT-personer, och deras
upplevelse av vården
En litteraturstudie
Författare:
Adrian Gavrilovic, Stina Hattenhauer
Handledare: Anna Ekwall
Kandidatuppsats
Hösten 2014
Abstrakt
Bakgrund: Psykisk ohälsa är mer frekvent bland HBT-personer än bland
heterosexuella. Förslagsvis ligger diskriminering av denna minoritetsgrupp till grund
för detta.
Syfte: Syftet är att beskriva erfarenheter av psykisk ohälsa bland HBT-personer, samt
deras upplevelse av vården.
Metod: En litteraturstudie med granskning av 11 vetenskapliga artiklar där
majoriteten utgjordes av kvalitativa studier. Teman identifierades och utgjorde
grunden till resultatet.
Resultat: Psykisk ohälsa förekom oftare bland HBT-personer än bland heterosexuella.
De som led av psykisk ohälsa upplevde ofta stigmatisering, negativa attityder och
diskriminering. Många HBT-personer i studierna upplevde vårdens bemötande som
kränkande, vilket ledde till att de i vissa fall undvek att söka vård. Okunskap bland
vårdpersonal upplevdes som bekymmersamt och påverkade vårdrelationen negativt.
Diskussion: Att HBT-personer inte söker vård på grund av rädsla för ett kränkande
bemötande föreslogs ge upphov till ett onödigt lidande. En parallell mellan bemötande
och kunskap drogs och förslagsvis bör vårdgivare erbjudas utbildning inom HBTfrågor. Vårdplatser skulle kunna göras mer HBT-välkomnande genom at främja en
mer öppen miljö.
Nyckelord
HBT, psykisk ohälsa, erfarenhet, diskriminering, stigmatisering, atityder,
kunskap
Lunds universitet
Medicinska fakulteten
Nämnden för omvårdnadsutbildning
Box 157, 221 00 LUND
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning .............................................................................................................. 1
Introduktion ........................................................................................................................... 2
Problemområde ................................................................................................................. 2
Bakgrund ........................................................................................................................... 3
Syfte .................................................................................................................................. 6
Metod .................................................................................................................................... 6
Urval .................................................................................................................................. 6
Datainsamling .................................................................................................................... 7
Analys av data ................................................................................................................... 8
Forskningsetiska avvägningar ........................................................................................... 8
Resultat ................................................................................................................................. 8
Psykisk ohälsa bland HBT-personer .................................................................................. 9
Stigmatisering ...................................................................................................................11
Heteronormativt bemötande .............................................................................................13
Kunskap ...........................................................................................................................15
Undvikande av vård och att tala öppet om sexualitet ........................................................15
Hjälpsökande....................................................................................................................17
Positiva erfarenheter hos HBT-personer ...........................................................................18
Diskussion ............................................................................................................................19
Diskussion av vald metod .................................................................................................19
Diskussion av framtaget resultat .......................................................................................21
Slutsats och kliniska implikationer ....................................................................................25
Författarnas arbetsfördelning ............................................................................................25
Referenser ...........................................................................................................................26
Bilaga 1 (2) ...........................................................................................................................29
Bilaga 2 (1) ...........................................................................................................................31
Bilaga 3 (1) ...........................................................................................................................32
Bilaga 4 (1) ...........................................................................................................................33
Bilaga 5 (1) ...........................................................................................................................34
Bilaga 6 (7) ...........................................................................................................................35
Introduktion
Problemområde
Homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT) har betydligt sämre psykisk hälsa än
övriga svenska befolkningen, påvisade statens folkhälsoinstitut (2005) i en nationell
undersökning. Nedsatt psykiskt välbefinnande visade sig vara dubbelt så vanligt bland HBTpersoner än bland övriga befolkningen. Vidare var förekomsten av suicidförsök dubbelt så
vanligt bland homo- och bisexuella än bland heterosexuella. Av de tillfrågade transpersonerna
svarade hälften att de vid något tillfälle övervägt suicidala handlingar. HBT-personer skiljde
sig även från övriga befolkningen gällande levnadsvanor. Riskkonsumtion av alkohol,
användandet av cannabis samt tobaksrökning var vanligare bland HBT-personer än bland
övriga befolkningen. Statens folkhälsoinstitut konstaterade att detta riskbeteende sannolikt
hade kunnat leda till en ökad psykisk ohälsa, men även att den psykiska ohälsan kan ha givit
upphov till riskbeteendet (Statens folkhälsoinstitut, 2005). Även internationella studier
påvisar att psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos HBT-personer (McKay, 2011;
Dinkel, Patzel, McGuire, Rolfs & Purcell, 2007; Hart, 2013)
I samma undersökning från folkhälsoinstitutet belystes diskriminering av HBT-personer som
en bidragande faktor till psykisk ohälsa. Kränkande behandling eller bemötande, hot om våld,
våld, otrygghet, trakasserier på grund av sexuell läggning, avsaknad av emotionellt stöd samt
brist på tillit är några exempel på vad diskrimineringen innebar. Vad som låg till grund för det
kränkande bemötandet föreslogs i rapporten vara heteronormativitet, det vill säga att
heterosexism ses som den önskvärda normen och att allt annat är avvikande (Statens
folkhälsoinstitut, 2005). Den heterosexuella strukturen uppvisas inom vården genom bland
annat vårdpersonals attityder och okunskap inom homosexuell-, bisexuell-, transpersonrelaterade frågor. Detta kan bidra till att HBT-personer känner sig ovälkomna, osynliggjorda
och rädda för att ge uttryck för sin sexuella läggning. Det finns en rädsla bland HBT-personer
att bli behandlad och bemött på ett orättvist sätt. Hälsorelaterade problem riskerar därför att
inte tas upp och HBT-personer kan komma att undvika att söka vård (Statens
folkhälsoinstitut, 2005; Dinkel et al., 2007; Sverige, 2012).
2
Bakgrund
Perspektiv och utgångspunkter
Sjuksköterskans omvårdnad skall inte begränsas av kön eller sexuell läggning, på samma vis
som den inte begränsas av exempelvis hudfärg, ålder eller social status. International Council
of Nurses (ICN) etiska kod poängterar särskilt sjuksköterskans ansvar för svaga
befolkningsgrupper och minoriteter (ICN, 2007), däribland HBT-personer. HBT är ett
paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Att vara homosexuell innebär
att attraheras av samma kön och att vara bisexuell innebär en attraktion av både manligt och
kvinnligt kön. Transperson innefattar transvestiter, transgenderister, drag, transsexuella,
intergender och intersexuella (RFSL, u.å).
Utgångspunkten i detta arbete är utifrån ett genusperspektiv med fokus på mellanmänskliga
relationer i vården. Genusvetenskapen grundas i att problematisera den rådande
föreställningen och struktur av normer i samhället. Ambitionen ligger i att förändra de
rådande förhållandena, samt att utmana och kritisera den traditionella vetenskapssynen och
kunskapsproduktionen (Öhman, 2009).
Travelbees syn på människan är att hon är en oersättlig och unik individ som endast existerar
en gång i denna värld (Kirkevold, 2000). Stor vikt läggs vid att människan må vara lik, men
samtidigt olik en annan person. Vidare kan personer i individens omgivning ta del av hens
sjukdom, förluster och lidande, men de subjektiva upplevelserna och erfarenheterna bara är
hens egna. Likt genusvetenskapen tar Travelbee starkt avstånd från den generaliserade
människosyn som råder i samhället, hon menar att de generaliserade definitionerna suddar ut
olika särdrag som varje individ har, och lyfter enbart de drag som är gemensamma. När man
ignorerar de speciella särdragen hos varje individ menar Travelbee på att man tilldelar dem
etiketter på stereotyper vilket leder till att dem inte ges en personcentrerad vård (Kirkevold,
2000).
Attityder gentemot HBT-personer
Dinkel et al. (2007) belyser att kunskap om den historiska aspekten av HBT-personers liv och
hälsa är av betydelse för att kunna erbjuda korrekt och adekvat sjukvård för denna
befolkningsgrupp. Både de sociala och lagliga barriärerna har historiska rötter och spelar stor
roll i den fortsatta stigmatiseringen av HBT-personer (Dinkel et al., 2007; Hart, 2013, McKay,
3
2011). Homosexuell aktivitet betraktades i Sverige som en kriminell handling fram till år
1979, och icke-heterosexualitet har betraktats som något patologiskt och syndfullt (Lundgren
& Löfgren-Mårtenson, 2010).
Det föreslås i flera studier att hälsoriskerna inte ligger i att vara HBT-person, utan snarare i att
leva som det i ett samhälle där heterosexualitet är en norm. Sjukvårdspersonal bör vidare lära
sig om effekterna som heteronormativitet har på samhället, då en del av stigmatiseringen av
HBT-personer grundar sig i okunskap, och därmed otillräcklig vård från sjukvårdspersonalens
sida (Dinkel et al., 2007; Hart, 2013; McKay, 2011). Inom den heteronormativa strukturen är
osynliggörande och tystnad några av dess främsta attribut när det kommer till bemötande av
HBT-personer (Statens folkhälsoinstitut, 2005).
Den första nationella folkhälsoundersökning i Sverige som inkluderade frågor rörande sexuell
läggning gjordes år 2005. Detta innebar att det för första gången blev möjligt att jämföra
HBT-personer med den övriga svenska befolkningen. I undersökningen föreslog man att en
väg ut ur den heteronormativa normen skulle kunna vara att fokusera på det känslomässiga
engagemanget hos den andra individen, istället för könstillhörigheten. Vidare beskrevs
sexualitet som ett komplext begrepp där stigmatisering av HBT-personer snarare gick att
härleda till kulturella normer än människors sexuella erfarenheter och preferenser. Homo- och
bisexuella personer relaterar sin identitet till sexuell läggning medan transpersoner snarare
identifierar sig med ett könsuttryck eller en könsidentitet (Statens folkhälsoinstitut, 2005).
Diskrimineringsombudsmannen (DO) menar att diskriminering inte enbart är en resursfråga,
utan en fråga om makt, kunskapsbrist, inlärda attityder samt beteenden. Ett diskriminerande
bemötande går att relatera till portalparagrafen § 2 i HSL (hälso- och sjukvårdslagen) vilken
talar om att alla har rätt till vård oavsett ålder, kön, social ställning, sexuell läggning med
mera. Eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad medborgare emellan, bör sjukvården erbjuda
vård efter behov (Sverige, 2012). En ökad medvetenhet om attityder och känslor gentemot
HBT-personer leder till större inkludering av dem i vården (Dinkel et al., 2007; McKay,
2011).
Hälsa är inte enbart ett resultat av levnadsvanor och biologiska faktorer, utan även samhällets
struktur väger in. All form av diskriminering grundas i nuvarande samhällsstrukturer oavsett
4
om handlingarna begås av individer eller institutioner. Diskrimineringen i samhället innebär
ett hinder för att uppnå den nationella folkhälsopolitikens mål, nämligen att skapa
förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela Sveriges befolkning (Statens
folkhälsoinstitut, 2005).
Stigmatisering
Stigma definieras som negativa attribut vilka ofrivilligt appliceras en person med
nedvärderande utpekande som följd. Det finns tre olika huvudkategorier för stigma, det
kroppsliga stigmat (exempelvis ett fysiskt handikapp), karaktärsstigma (karaktärsdrag eller
psykisk ohälsa) och gruppstigmat. Gruppstigmat innefattar någon form av grupptillhörighet så
som religion, kön, klass eller sexuell läggning. I samhället tillskriver vi och delar in personer i
olika kategorier för att åtskilja dem. Redan vid första anblick av en människa börjar
kategoriseringen för att fastställa social identitet. Människor ställer normativa krav på
personer i sin omgivning, krav som vi inte alltid är medvetna om att vi ställer (Goffman,
1990).
Alla reagerar olika på stigma och i visa fall kan individen välja att isolera sig och ta avstånd
från andra. Detta kan ge upphov till depression, suicidala handlingar och ångest (Goffman,
1990). Begreppet självstigma innebär att potentiellt stigmatiserade människor uppfattar att det
i samhället finns en stigmatisering och diskriminering gentemot dem. Konsekvenser av
självstigma kan vara utebliven eller försenad vård, försämrad självkänsla och
depressionsbenägenhet (Lundberg, 2010).
Psykisk ohälsa
Psykiska störningar, där depression är den mest framträdande, står för den huvudsakliga
sjukligheten i västvärlden. Psykisk ohälsa visar sig i stor variation, allt från mild ångest till
suicid, och endast en liten del av fallen blir adekvat behandlade (Ottosson, 2010). Två vanliga
folkhälsosjukdomar är depression och ångestsyndrom vilka båda utgör en växande del av
mental ohälsa i Sverige (Socialstyrelsen, 2010). Sammanfattningsvis är psykisk ohälsa
vanligare förekommande bland HBT-personer än bland heterosexuella. Den psykiska ohälsan
visar sig som till exempel depression, ångest, suicidalitet och självskadebeteende. Vidare
finns det en ökad substansanvändning bland HBT-personer. Diskriminering och
5
stigmatisering föreslås ofta ligga till grund för den psykiska ohälsan som HBT-personer
upplever (Statens folkhälsoinstitut, 2005; McKay, 2011; Dinkel et al., 2007; Hart, 2013).
Syfte
Syftet är att beskriva erfarenheter av psykisk ohälsa bland HBT-personer, samt deras
upplevelse av vården.
Metod
Denna studie är en litteraturstudie. Genom litteraturstudier sammanställs forskningsresultat
för att skapa en översikt på det valda området (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011). Genom
tydlig sammanställning över det avgränsade området kan en utgångspunkt för vidare
forskning eventuellt skapas (Friberg, 2006).
Urval
Genom litteratursökningen (se sökschema i bilaga 2-4 för detaljer) framkom slutligen 11
artiklar. Av de 11 vetenskapliga artiklarna som utgjorde resultatet av studien var nio stycken
kvalitativa och två kvantitativa. Majoriteten som utgjordes av de kvalitativa studierna gav
författarna utrymme att tolka och förstå HBT-personers levda erfarenheter. De resterande
kvantitativa artiklarna användes för att mäta prevalensen av ett visst fenomen. Författarna
valde att inkludera både kvalitativa och kvantitativa artiklar så syftet var att undersöka både
upplevelser av vården och förekomst av psykisk ohälsa. Därför ansågs valet att inkludera båda
sorterna lämpligt. Samtliga studier var gjorda i västvärlden (USA, Irland, Storbritannien,
Sverige och Holland) då författarna ansåg att västerländska länder var kulturellt snarlika.
Inklusionskriterier för de valda artiklarna var att de skulle ha ett västerländskt perspektiv och
innefatta HBT-frågor med en omvårdnadsinriktning. Vidare skulle de vara skrivna på
antingen engelska eller svenska för att undvika feltolkning i största möjliga mån, då
författarna behärskar dessa två språk väl. Författarna exkluderade artiklar skrivna tidigare än
år 2004 i sökningen då ambitionen var att studera det nutida bemötandet av HBT-personer.
Inga avgränsningar gjordes gällande åldersgrupper eller kön i artiklarna, detta eftersom
författarna hade som ambition att beskriva ett så varierat urval av HBT-personer som möjligt.
6
Däremot valde författarna att exkludera begreppet queer från studien då det dels inte
inkluderas i det engelska sökordet LGBT, samt eftersom det inte är en sexuell läggning utan
snarare ett förhållningssätt. Artiklarna lästes upprepade gånger för att utesluta de som inte
berörde syftet med studien, samt för att identifiera artiklar som inte uppfyllde
inkluderingskriterierna.
Datainsamling
Databaserna som har använts i sökandet av vetenskapliga artiklar var PubMed, Cinahl och
Sience Direct. Sökorden som användes var lesbian, gay, bisexual, transgender (LGBT),
nursing, attitudes, health, experience, qualitative, attitude, mental health, LGBT health och
nursing care. Sökorden var relevanta för studien då sökträffarna återspeglade vad författarna
hade som ambition att undersöka. Vidare var sökorden attitudes, nursing, mental health,
nursing care och health MeSH-termer.
För att de valda artiklarna skulle godkännas och inkluderas i litteraturstudien har de
kvalitetsgranskats enligt granskningsprotokollet som beskrivs av Willman et al. (2011), det
vill säga bilaga H för kvalitativa studier och bilaga G för kvantitativa. Övriga kvalitetskriterier
som författarna har utgått ifrån är Fribergs (2012) förslag på frågor att ställa vid granskning
av vetenskapliga artiklar. Exempel på dessa är följande:

Finns det ett tydligt problem formulerat?

Vad är syftet?

Är metoden beskriven?

Hur har data analyserats? (Friberg, 2012)
Vid kvalitetsgranskningen har författarna haft som ambition att finna artiklar med så god
kvalitet som möjligt. Däremot har man vid inkludering benämnt artiklarna som godkända
eller icke-godkända, snarare än hög kvalitet eller låg kvalitet. Genom att använda flera olika
artiklar med snarlika resultat ökar trovärdigheten i studien, oavsett om studierna är gjorda i
olika länder, med olika författare och olika undersökningsgrupper (Willman, Stoltz &
Bahtsevani, 2011).
7
Analys av data
Valda vetenskapliga artiklar granskades och lästes igenom flertalet gånger i syfte att
identifiera genomgående teman (Willman et al., 2011). Båda författarna läste samtliga artiklar
och identifierade teman på egen hand, sedan fördes en diskussion mellan författarna för att
komma fram till gemensamma teman. Enighet rådde i stor utsträckning. Skillnader som sågs
var hur författarna valde att benämna teman. Efter diskussion enades författarna om de teman
som var mest relevanta för den granskade studiens resultat. Författarna upplevde ibland
svårigheter med att urskilja olika teman då de ofta gick hand i hand med varandra.
Forskningsetiska avvägningar
Samtliga vetenskapliga artiklar som har använts har blivit granskade och godkända av etiska
kommittéer eller har utförts med etisk vägledning. Författarna till denna litteraturstudie har
inte förvanskat eller manipulerat resultatet, detta i syfte att presentera ett pålitligt resultat.
Artiklar har lästs och valts med ett neutralt förhållningssätt för att inte påverka resultatet i en
viss riktning (Backman, 2009; Willman et al., 2011)
Resultat
Genomgående teman som återkom i samtliga analyserade artiklar var förekomst av psykisk
ohälsa bland HBT-personer, stigmatisering, heteronormativt bemötande, kunskap, undvikande
av vård och att tala öppet om sexualitet, hjälpsökande, riskfaktorer, coping och slutligen
positiva erfarenheter (Blosnich, Farmer, Lee, Silenzio, & Bowen, 2014; Johnson & Nemeth,
2014; McCann & Sharek, 2014; McCann, Sharek, Higgins, Sheerin & Glacken, 2013;
McDermott, 2014; Mustanski, Garofalo & Emerson, 2010; Newheiser & Barreto, 2014;
Pachankis, Hatzenbuehler & Starks, 2014; Röndahl, Innala & Carlsson, 2006; Sherman,
Kauth, Shipherd & Street, 2014; Willging, Salvador & Kano, 2006)
8
Psykisk ohälsa bland HBT-personer
Studier visade att unga HBT-personer hade en ökad risk för självskadebeteende och suicid än
heterosexuella. Homofobi, social isolering, tidigt identifierande som HBT-person, konflikter
med närstående och oförmåga att uttrycka sin sexuella identitet var nämnda orsaker till den
psykiska ohälsan. Många HBT-personer som led av psykisk ohälsa undvek att söka vård
relaterat till rädsla för dubbel stigmatisering, dels för att vara HBT-person och dels för att vara
psykiskt sjuk (Willging et al., 2006; McDermott, 2014; McCann et al., 2013; Mustanski et al.,
2010; McCann & Sharek, 2014).
Mustanski et al. (2010) visade genom en kvantitativ studie (n=246) att det var fyra gånger
vanligare bland HBT-personer än bland heterosexuella att utveckla en allvarlig depression
eller uppförandestörning. Uppförandestörnig kunde visa sig genom ett beteende där personen
överträdde sociala normer eller kränkte andra människors rättigheter. Aggressivitet,
destruktivitet, vandalism och lögn var beteenden som kunde uppträda. Informanterna i studien
var antingen homosexuella män, lesbiska kvinnor, transpersoner eller heterosexuella. Vidare
var de av olika etniciteter och samhällsklasser i USA (Mustanski et al., 2010). I USA gjordes
en enkätundersökning i 12 olika stater på HBT-personer över 18 års ålder (n=93 414).
Resultatet visade att homo- och bisexuella män löpte större risk att utsättas för psykisk stress i
jämförelse med heterosexuella män (Bolsnich et al., 2014).
I en Irländsk studie där man tillfrågade äldre HBT-personer (>55 år) om deras psykiska hälsa
svarade 33 % (n=144) att de någon gång under sina liv hade upplevt psykisk ohälsa. Vidare
medicinerades 11 % i frågande stund för sin psykiska ohälsa. Psykiska problem som nämndes
av informanterna var drogberoende, anorexia nervosa, bipolaritet och könsidentitetsstörning.
En del av informanterna gav uttryckt för sin könsidentitetsstörning genom att beskriva en
rädsla över livet som HBT-person, eller ångest över tidigare livserfarenheter så som
barnmisshandel, våldsamma relationer, förluster och sorg. Andra uttryckte en stress relaterad
till familj, hälsa, arbete och finansiering. Vidare rapporterade 11 % av informanterna att de
någon gång hade funderat allvarligt på att avsluta sitt liv. En av dessa hade utfört ett
suicidförsök under det senaste året (McCann et al, 2013).
Ångest associerades ofta med en kamp över att identifiera sig som HBT-person i ett samhälle
9
där dessa utsattes för diskriminering och främlingsfientlighet. Även förlust av relationer var
ångestframkallande. En lesbisk kvinna, 58 år, med könsidentitetsstörning berättade:
”I believe because I was suicidal, it’s not because of my gender identity disorder. It was
because of the disorder of society not accepting me” (McCann et al., 2013, s. 361).
Sammanfattningsvis menar informanten (här översatt) att hennes suicidalitet inte berodde på
hennes könsidentitetsstörning, utan snarare på ett samhälle som inte accepterade henne
(McCann et al., 2013).
Trots att många HBT-personer har utvecklat copingstrategier och lärt sig anpassa sig till
samhällets fördomar och stigmatisering, lever många fortfarande med en undertryckt ångest
och stress (McCann et al., 2013; McCann & Sharek, 2014).
Riskfaktorer att ta i beaktning
Det finns studier som visar att HBT-personer upplever fler hälsoskillnader jämfört med
heterosexuella. Detta visar sig bland annat i en högre prevalens av rökning, astma, psykisk
ohälsa och självskadebeteende. Vidare visade sig prevalensen av rökning bland bisexuella
kvinnor vara betydligt högre än bland lesbiska och heterosexuella kvinnor (Bolsnich et al.,
2014; Pachankis et al., 2014).
I en studie gjort av McCann et al. (2013) svarade 83 % av informanterna att de konsumerade
alkohol och 14 % uttryckte en oro över att de drack för mycket. Sju personer svarade att deras
hälsoproblem kunde relateras till alkoholkonsumtion. En del av informanterna berättade om
hur de brukade nyttja alkohol som en avlastning för problem kring sexuell identitet och
läggning (McCann et al, 2013). Nästan hälften av informanterna (47 %) uppgav att de någon
gång hade blivit kränkta verbalt, och 19 % hade blivit slagna eller sparkade på grund av att de
identifierade sig som HBT-person. 25 % hade upplevt hot om fysiskt våld och 20 % hade
blivit upplevt hot om att någon annan skulle avslöja deras HBT-identitet. 16 % hade upplevt
våld i hemmet eller inom ett förhållande, och 7 % rapporterade om sexuellt våld. Sex personer
svarade dessutom att de hade upplevt våldtäkt av en främling eller på en träff (McCann et al,
2013). Droganvändning har visat sig vara vanligare bland HBT-ungdomar än bland
heterosexuella (Mustanski et al., 2010; Bolsnich et al., 2014).
10
Stigmatisering
En del studier visade att det fanns utmaningar kring fördomar och stigmatisering bland HBTpersoner. Det fanns generellt en uttryckt rädsla för diskriminering från hälso- och sjukvården
bland denna målgrupp (McCann et al., 2013; McCann & Sharek, 2014; McDermott, 2014;
Newheiser & Barreto, 2014; Sherman et al., 2014).
I en studie gjord av Pachankis et al. (2014) undersökte man hur ”structural sigma” (här
översatt strukturerellt stigma) på individnivå påverkade homosexuella män (n=130) och deras
drog- och läkemedelsanvändning. Det strukturella stigmat beskrevs som det som förekom på
samhällsnivå i sociala strukturer, olika policys och på institutioner. Genom informanternas
dagboksanteckningar och ifyllda onlineformulär framkom det att stigmatiseringen hade en
negativ effekt på individen och påverkade individens självkänsla. Bland informanterna kunde
detta leda till att de bland annat brukade alkohol och tobak i större utsträckning än i ickestigmatiserade grupper. Exkludering och stigmatisering relaterat till exempelvis sexuell
läggning kunde vidare orsaka en ökad emotionell sårbarhet bland informanterna (Pachankis et
al., 2014). Människor som levde i stigmatiserade grupper riskerade att utsättas för fördomar,
generalisering och diskriminering, vilket gav en negativ effekt på personens välmående
(Newheiser & Barreto, 2014; Pachankis et al., 2014; Willging, et al., 2006).
Även om HBT-personer inte längre klassas som något patologiskt rent formellt, gjorde
stigmatiseringen att de ur ett samhällsperspektiv fortfarande skiljde sig från normen och
därmed blev avvikande. HBT-personer som dessutom levde med psykisk ohälsa föll vidare in
under stämpeln patologi eftersom den psykiska ohälsan ses som något medicinsk. Den
patologiska stämpeln var något som HBT-personer ville undvika (McDermott, 2014).
Newheiser & Barreto (2014) gjorde en studie i Holland där datainsamlingen bestod av tre
olika delmoment. I det första delmomentet delades två olika enkäter ut. Den ena enkäten
(n=49) berörde upplevelsen av stigmatisering bland HBT-personer. Den andra (n=105)
handlade om hur man trodde sig reagera i olika stigmatiserade situationer. Delmoment två
bestod av självskattningsskalor och videoinspelade intervjuer (n=57). Det sista delmomentet
bestod av att deltagarna skulle intervjua varandra, ovetande om att de tillhörde en
stigmatiserad grupp (n=42). Resultat som framkom var att många individer som tillhörde en
stigmatiserad grupp valde att inte uppge vem de var. Att dölja sin identitet kunde vara
11
beskyddande för individen, eftersom att när identiteten avslöjades riskerade individen att
mötas av förutfattade meningar och stigmatisering. Många av de som tillhörde en
stigmatiserad grupp valde att inte avslöja sin identitet öppet på t.ex. arbetsplatser eller inom
vården. Detta för att de ansåg det mer gynnsamt att inte avslöja sin identitet än att ta emot
negativa attityder och kränkningar. De uttryckte även att det var lättare att låtsas vara som en i
den icke-stigmatiserade gruppen. Däremot kunde döljandet av sin stigmatiserade identitet
påverka individen negativt i sociala interaktioner. Detta med anledning av att man begränsar
känslan av äkthet i mötet med andra, samt att mötet kunde bli opersonligt. Det fanns även en
oro och rädsla över att av misstag avslöja sig själv i sociala interaktioner (Newheiser &
Barreto, 2014).
Självstigma
Många HBT-personer upplevde sig vara en minoritet som genom livet har fått anpassa sig till
samhällets heteronormativa struktur. HBT-personer visade sig genom studier inte vara
generellt missnöjda med sin sexuella identitet, utan snarare att leva som HBT-person där den
accepterade normen var heterosexualitet (McDermott, 2014; McCann et al., 2013; Mustanski
et. al, 2010; Bolsnich et al., 2014). Vidare har det visats att äldre transpersoner var en ännu
mer osynlig och sårbar grupp gällande adekvat vård och service än homosexuella och
bisexuella. Denna rädsla för att bli diskriminerad och dömd av samhället kunde leda till ett
stereotypiskt beteende bland äldre HBT-personer, nämligen en vardag av isolering, celibat
och nedstämdhet (McCann et al. 2013).
Vissa HBT-personer uttryckte däremot en rädsla över att bli dömda för sin sexuella läggning
och fruktade vidare att det ska påverka deras vård. En transperson berättade om rädslan över
att något opassande skulle skrivas i dennes journal, exempelvis att hen var en individ som
kunde skapa problem (Sherman et al., 2014). Vidare var en del HBT-personer rädda för att
någon annan ska avslöja deras sexuella identitet (McDermott, 2014; McCann & Sharek, 2014,
McCann et al., 2013).
Genom att undersöka HBT-ungdomars (13-25 års ålder) kommunikation och uttryck på
publika internetsidor framkom det att HBT-ungdomar oroade sig för att identifieras som
galna, annorlunda eller att förknippas med psykisk ohälsa. Att vara HBT-person och samtidigt
lida av mental ohälsa gav dessa ungdomar en dubbel stigmatisering. De ville inte genom sin
12
mentala ohälsa identifiera sig som sjuk eller patologisk, samtidigt som de dessutom ville
undvika socialt misstyckande. Suicidala tankar och självskadebeteende visade sig ha en
avlastande effekt för känslor om misslyckande som ung HBT-person (McDermott, 2014).
Vidare uttryckte unga HBT-personer en känsla av misslyckande då de upplevde sig okapabla
att leva upp till samhällets normer. Den socialt accepterade normen föreslogs vara den
rationella och civiliserade människan som hade kontroll över sina känslor. I denna
föreställning passade inte en avvikande sexualitet in enligt HBT-personerna i studien
(McDermott, 2014).
Heteronormativt bemötande
I en intervjustudie gjord på 20 HBT-personer berättade en del av informanterna att de hade
upplevt mötet med vården som förlöjligande och ångestfullt. Detta eftersom de hade funnit sig
i situationer där opassande reaktioner på informanternas sexualitet hade framträtt (McCann &
Sharek, 2014). Även i en kvalitativ studie gjord på 9 lesbiska och bisexuella kvinnor (18-24
års ålder) i USA hade informanterna upplevt att vårdgivaren inte visste hur hen skulle reagera
efter att informanten hade avslöjat sin sexuella läggning. Personalen kunde göra
heteronormativa antaganden genom att ställa frågor om p-piller och andra preventivmedel
innan de ställt frågor om personernas sexuella läggning. En av informanterna som
identifierade sig som bisexuell kvinna hade ifrågasatts varför hon behövde p-piller.
Vårdgivaren föreslog att hon skulle gå tillbaka till att endast träffa kvinnor istället för att
bruka preventivmedel mot graviditet. Detta beskrev informanten som något av det mest
obekväma hon har upplevt i sitt liv. När en del av informanterna hade tagit med sig sin
samkönade partner till hälso- och sjukvården bemöttes de antingen med en oförstående eller
välkomnande attityd (Johnson & Nemeth, 2014).
McCann & Sharek (2014) bekräftar patienters upplevelser av olämplig vård och negativa
attityder. Ett osynliggörande av patienterna, undvikande av fysisk kontakt och till och med
vägran att behandla var exempel på bristfälligt bemötande som uppgavs. Vidare kunde
vårdpersonalen enligt informanterna antingen ignorera det faktum att de var HBT-personer,
alternativt kunde de göra antaganden kring patienterna relaterat till deras sexualitet (McCann
& Sharek, 2014).
13
En transperson i en amerikansk studie som identifierade sig som kvinna berättade om sin
kontakt med vården. I mötet med vården upplevde kvinnan att hon blev konstant förlöjligad
av vårdpersonalen relaterat till att hon var transperson. Detta ledde i kvinnans fall till att hon
inte fick adekvat vård, och att hon under tio års tid hade sökt HBT-bejakande hjälp utan att
finna någon. Hon upplevde att rådgivning som hon fick bestod av att försöka förändra henne
till att bli ”normal”, istället för att bejaka den hon var (Willging et al., 2006).
”You can have all the legislation in the whole wide world, but if your attitude hasn’t changed,
then that legislation is absolutely useless, because the enforcers have the attitudes, so where
do you go with that?” (McCann & Sharek, 2014. Sida 530).
Citatet ovan var från en lesbisk kvinna där hon beskrev (här översatt) hur attityder var
grunden för bemötande, oavsett vad olika lagstiftningar säger (McCann & Sharek, 2014).
Genom att heteronormativa antaganden gjordes i vårdens broschyrer, frågeformulär och
rutiner upplevde informanterna en diskriminering av HBT-personer, vilket kunde resultera i
ett försämrat psykiskt välmående hos vissa av dem. En av informanterna uttryckte att hen
hade känt ett större förtroende för sin läkare om hen hade kunnat se en enda broschyr som
berörde HBT-personer (Johnson & Nemeth, 2014).
Inom vården ledde det heteronormativa antagandet till en försämrad kommunikation samt
felställda frågor och bedömningar av de personer som bröt normen. Att dessutom ta i
beaktning var den icke verbala kommunikationen, vilken om felaktigt uttryckt kunde upplevas
som stressande (Röndahl et. al, 2006). Bristande kunskap om olika livsstilar och hur dessa
kan påverka hälsan kunde leda till att ett försämrat bemötande från vårdpersonalen sida
(Johnson & Nemeth, 2014).
Osynliggörande
En del HBT-personer upplevde sig som en osynlig patientgrupp inom vården relaterat till
personalens heteronormativa antaganden (Sherman et al., 2014; Röndahl et. al, 2006; McCann
et al., 2014), och om grundantagandet var att personen var heterosexuell kunde detta leda till
att HBT-personer dolde sin sexualitet i rädsla för ett negativt bemötande. Konsekvensen som
uppstod var att hälsorelaterade problem inte lyftes lika obehindrat (Sherman et al., 2014;
Johnson & Nemeth, 2014; Röndahl et. al, 2006).
14
I en kvalitativ undersökning gjord på 36 äldre (>55 år) HBT-personer på Irland, uttryckte
informanterna under intervjuer en oro över hälso- och sjukvårdspersonalens heteronormativa
antaganden kring äldre patienter. Heteronormativiteten visade sig vara en bidragande faktor
till osynliggörandet av äldre HBT-personer. Informanterna upplevde att vårdgivarna
besvärades av att samtala om sexualitet då frågan var ett privat ämne. Informanterna menade
även att en del personal gjorde den grova generaliseringen av att äldre generellt är asexuella. I
västvärlden beskrevs den äldre generationen, HBT-person eller heterosexuell, som en osynlig
grupp. Framförallt eftersom den västerländska kulturen värdesatte bland annat fysiskt
utseende och ekonomisk produktivitet. Detta kunde resultera i att äldre HBT-personer
upplevde sig ha en ”dubbel osynlighet”, eller att de blev en minoritet inom en minoritet.
Denna dubbla osynlighet kan ha resulterat i att målgruppen än så länge är relativt outforskad
bland vetenskapliga studier (McCann et al., 2013).
Kunskap
En heteronormativ inställning hos vårdgivaren kunde i vissa fall leda till att vårdgivare varken
hade kunskap, eller sökte kunskap om HBT-personer (Röndahl et. al, 2006; Sherman et al.,
2014; Johnson & Nemeth, 2014; Bolsnich et al., 2014). Vårdgivarnas kunskap kring HBTspecifika frågor upplevdes viktigt för en del informanter. De önskade kunskap om samkönade
relationer, sexuell hälsa, sexualitet (Johnson & Nemeth, 2014; Willging et al., 2006).
Johnson & Nemeth (2014) föreslog att fram tills att samtlig hälso- och sjukvårdspersonal
besitter kunskap om HBT-frågor, bör de som redan är kunniga annonsera detta för att främja
ett välkomnande klimat. Det fanns olika förväntningar på hälso- och sjukvården bland
informanterna. En del antog att vårdgivarna skulle kunna bistå en vård som täckte HBTpersoners behov, och förutsatte även att kunskap om dessa behov ingick i deras utbildning
(Jonson & Nemeth, 2014).
Undvikandet av vård och att tala öppet om sexualitet
Ett vanligt förekommande fenomen i artiklarna var att HBT-personer drog sig från att söka
vård på grund av en rädsla för diskriminering och stigmatisering (Mustanski et al., 2010;
Willging et al., 2006; Johnson & Nemeth, 2014).
15
Att HBT-personer i samhället utsätts för hatbrott och våld kunde öka personens
misstänksamhet till omgivningen, vilket i sin tur kunde leda till utvecklandet av mental ohälsa
(McCann et al., 2013; McCann & Sharek, 2014). En del valde hellre att leva med sin smärta,
tystnad och ångest än att komma ut med sin sexuella läggning (McDermott, 2014).
En term som användes av McCann et al. (2013) var crisis competency, härifrån översatt
kriskompetens. Detta syftade till att beskriva hur stressen över, och utmaningarna kring att
”komma ut” som ung HBT-person kunde ha en härdande effekt på kriser som uppkom senare
i livet. McCann et al. (2013) påstod att det fanns en möjlighet för äldre HBT-personer att
lättare klara av livskriser än äldre heterosexuella relaterat till denna kriskompetens. De hade
nämligen lärt sig att hantera fördomar, stigmatisering och förluster tidigare i livet, och var
därmed väl förberedda på kriser senare i livet (McCann et al., 2013).
I en studie gjord på amerikanska krigsveteraner av annan sexuell läggning än heterosexuell
(n=58), bekräftas undvikandet av vård relaterat till rädslan över att bli diskriminerad. HBTpersonerna i studien föraktade vårdgivarnas heterosexuella antagande, och en del av
informanterna upplevde vårdgivare som okunniga om HBT-relaterade hälsotillstånd. Tidigare
negativa upplevelser av vården var också en av anledningarna till varför en del av
informanterna undvek att söka hjälp (Sherman et al., 2014). Liknande resultat framkom i
Johnson & Nemeths (2014) studie där barriärer för vårdsökande beskrivs som inadekvat vård,
okunskap och diskriminering (a.a).
Vidare ansåg samtliga informanter att det var av betydelse att avslöja sin sexuella läggning för
sin vårdgivare. En del uttryckte ett behov av att vara ärliga gentemot vårdpersonalen. Andra
menade att de i kontakt med vården för första gången gavs en möjlighet att vara öppna med
sin sexualitet, något som inte har varit möjligt tidigare bland familj och vänner. I vården sökte
en del av deltagarna möjligheten att kunna tala öppet om sin sexualitet utan att bli dömda
(Johnson & Nemeth, 2014).
“I like revealing my sexuality to my health care provider because I grew up in a very
conservative household and that was not anything I was ever able to tell my parents, so it is
very refreshing to be able to tell an adult in a relevant way about my sexuality because I
haven’t been able to do that in the past. I know that I have patient–doctor confidentiality and
16
that’s something they can’t reveal to my family, and there is comfort in that.” Informanten
beskriver (här översatt) hur hon tyckte om att avslöja sin sexuella identitet för sin vårdgivare
då hon hade vuxit upp i en konservativ familj där hon inte kunde prata om sin sexualitet. Hon
beskrev det som uppfriskande att på ett relevant sätt kunna prata med en annan vuxen om sin
sexualitet, samt att hon kände trygghet i att hennes läkare hade tystnadsplikt (Johnson &
Nemeth, 2014, s. 637)
En homosexuell man berättade om hur han hade fått sin sexuella identitet avslöjad av en
vårdgivare under ett gruppmöte. Detta ledde till att mannen lämnade rummet på grund av en
stark olustkänsla. Vidare berättade en lesbisk kvinna om hur hennes sexuella läggning blev
avslöjad i skolan, vilket gav upphov till nutida men (McCann & Sharek, 2014).
Informanternas största bekymmer var huruvida vårdgivaren hade förmåga att bistå god vård
även efter avslöjandet om sexuell läggning. Trots detta ansåg informanterna det av stor
betydelse att kunna tala öppet om sin sexualitet (Johnson & Nemeth, 2014).
Sherman et al. (2014) undersökte frekvensen av att komma ut med sin sexuella läggning. I
denna studie uppgav en tredjedel av HBT-personerna (n=19) att de hade varit öppna med sin
sexuella läggning under amerikansk tjänstgöring. Två tredjedelar (n=38) av informanterna
uppgav att de aldrig blivit tillfrågade om deras läggning, och att de av den anledningen
undvek ämnet. Informanterna berättade att samtal om sexuell läggning endast skedde om de
själva tog upp det, då det inte kom spontant från vårdgivarna. Det fanns även en delad mening
om huruvida frågan bör tas upp eller inte. Strax under hälften av de tillfrågade tyckte att man
rutinerat skulle fråga om läggning, 16 % ansåg att frågan aldrig skulle tas upp. En av
informanterna uppgav att hen hade varit tacksam om dennes läkare vågade samtala om sexuell
läggning. Detta eftersom informanten ansåg att läkaren bör ha ett intresse av patienten, samt
att man lättare och mer avslappnat skulle kunna konversera. En annan informant menade att
det var onödigt att uppge sin sexuella läggning eftersom att heterosexuella inte behövde den
informationen (Sherman et al., 2014).
Hjälpsökande
Efter negativa upplevelser av vården kunde det föredras att söka hjälp på andra sätt, eller
också avstå från att komma på inbokade tider (Sherman et al., 2014; Johnson & Nemeth,
2014). Hjälpsökandet kunde påverkas av bristen på sociala nätverk för HBT-personer
17
(Sherman et al., 2014; Willging et al., 2006; McDermott, 2014). De HBT-organisationer och
mötesplatser som fanns beskrevs av informanterna som gömda eller diskreta. Detta gjorde att
informanterna hellre sökte socialt stöd bland familj och vänner. Därmed uttrycktes en
avsaknad av professionell och HBT-bekräftande alternativ bland informanternas omgivning
(Willging et al., 2006).
Andra forum som HBT-personer vände sig till för att få stöd var exempelvis internet. På
internet hade de möjlighet att vara anonyma och komma i kontakt med personer i samma
situation som de själva (McDermott, 2014; Johnson & Nemeth, 2014).
Anledningar till att HBT-personer drog sig från att söka hjälp inom hälso- och sjukvården
beskrevs som att de helt enkelt inte ville ha hjälp, att de inte ansåg sina problem som
tillräckligt allvarliga eller att de upplevde att de bör vara kapabla till att reda ut problemen på
egen hand. De som sökte hjälp vände sig oftare till volontärorganisationer eller internetsidor
snarare än till närstående, vuxna eller hälso- och sjukvården (McDermott, 2014).
Att inte söka hjälp på grund av sin sexuella identitet kunde leda till att HBT-personer
utvecklade egna copingstrategier för att handskas med sin psykiska ohälsa. De kunde ta hjälp
av familjer, religion eller icke-vetenskapliga metoder. Detta ledde till att de hellre sökte hjälp
i religiösa sammanhang än i hälso- och sjukvården. Alternativt valde informanterna att på
egen hand uthärda sin psykiska ohälsa och menade då att med stark vilja och hårt arbete
kunde de själva lösa sina problem, utan någon annans hjälp. Slutsatsen som drogs i denna
studie var att inadekvat vård ledde till att HBT-personers copingstrategier bestod av att
antingen undvika vård eller att leva i tystnad om sin sexuella identitet (Willging et al., 2006).
Positiva erfarenheter hos HBT-personer
En del av HBT-personerna i studierna angav att de hade blivit positivt bemötta av deras
vårdgivare (Sherman et al., 2014; Johnson & Nemeth, 2014; McCann & Sharek, 2014). En
del nämnde en nära relation till vårdgivaren där de öppet hade kunnat diskutera om sexuell
läggning, vilket bidrog till en bättre vård samt att de söker hjälp både när det behövs och i
förebyggande syfte (Sherman et al., 2014). En informant berättade om hur en läkare hade
erbjudit oral provtagning då hälsorisker bland lesbiska och bisexuella kvinnor var större där.
Detta upplevde informanten som mycket betryggande (Johnson & Nemeth, 2014).
18
Informanterna hade upplevt bemötandet av vården som antingen bekvämt eller obekvämt. En
del av dem hade öppet kunna diskutera fysiologiska frågor såväl som relationsfrågor med
personalen. (Johnson & Nemeth, 2014). Styrkor som HBT-personer hade utvecklat var bra
coping-mekanismer, flexibilitet och anpassningsförmåga. Många transpersoner kände att de
hade fått ut något positivt av att offentligt uttrycka sin sexualitet. Det hade lett till ett ökat
självförtroende, nya vänner, bättre kvalitet på relationer, en känsla av sammanhang och
självacceptans (McCann & Sharek, 2014).
Diskussion
Diskussion av vald metod
Perspektiv och utgångspunkter
I artikelsökandet samt i utförandet av denna litteraturstudie har författarna antagit ett
genusperspektiv vilket innebar att fokus lades på mellanmänskliga relationer i vården
(Öhman, 2009). Författarna hade som ambition att med hjälp av genusvetenskapen undersöka
upplevelsen av att tillhöra en minoritet som kunde hänvisas till sexuell läggning. Detta då
genusvetenskap ämnar kartlägga vilket roll kön och sexuell läggning spelar i samhället samt
om sociala strukturer grundas i könsroller (Lundberg & Löfgren-Mårtenson, 2010).
Inklusions- och exklusionskriterier
Författarna till denna studie valde att inkludera 11 artiklar skrivna mellan åren 2006-2014.
Endast två var skrivna 2006, resterande nio skrevs mellan 2010-2014, och sju av dessa skrevs
2014. Detta gav författarna en möjlighet till relevant och nutida information om ämnet.
Artiklar äldre än 10 år exkluderades med anledning av att nya studier var önskvärda.
Begreppet HBT innefattar homosexuella, bisexuella och transpersoner (RFSL, u.å).
Anledningen till att författarna valde att inte inkludera begreppet HBTQ, där queer också
innefattas, är att queer är ett förhållningssätt snarare än en sexuell läggning. Queer är ett
begrepp som grundar sig i att ifrågasätta heteronormen och innebär en önskan att inte behöva
identifiera sig, eller att inkludera alla kön och sexualiteter (RFSL, u.å).
Författarna inkluderade studier gjorda i västvärlden och frågar sig hur resultatet hade kunnat
påverkas om studier från andra delar av världen hade valts. Exempelvis hade resultatet kunnat
19
påverkas om studier hade gjorts i länder där sodomi är olagligt, eller där HBT-personer
riskerar dödsstraff (Amnesty International, u.å). Detta då författarna menar att stigmatisering
och diskriminering, utifrån det framtagna resultatet, grundar sig i samhällsnormer och
attityder.
Eventuella begräsningar
Generellt i artiklarna lades ett mindre fokus på transpersoner än på lesbiska, bisexuella och
homosexuella. I en artikel var till exempel endast en av informanterna transperson, och resten
var antingen lesbiska eller bisexuella. Detta hade kunnat leda till att studierna är mindre
applicerbara på transpersoner än på homo- och bisexuella.
Författarna har under framställandet av studien ifrågasatt huruvida det generellt fanns ett
dåligt bemötande av alla patienter inom vården. Om så är fallet hade studierna som endast
inkluderar HBT-personer varit missvisande då ingen jämförelse skedde mellan heterosexuella
personer. Författarna frågar sig då om det dåliga bemötandet som beskrevs i dessa studier
kunde härledas till att vara HBT-person, eller om det gäller för samtliga patienter.
Det finns flera normer att leva upp till i samhället förutom sexualitet. Trots att en jämförelse
skedde med heterosexuella personer frågar sig författarna om den psykiska ohälsan som
beskrivs i en del av studierna berodde på att informanterna var ungdomar, äldre, eller om det
beror på att de är HBT-personer, alternativt en kombination.
Författarna har översatt den engelska litteraturen till svenska vilket har kunnat ge utrymme för
ofrivillig feltolkning. Citat som har används i studien har författarna valt att behålla på
originalspråk, men även översatt till svenska i direkt anslutning till citaten. Detta för att ge
läsaren en möjlighet till egen tolkning, men även för att underlätta läsningen vid eventuella
språkbarriärer.
Några utav artiklarna har samma författare, vilket skulle kunna innebära en snävare tolkning
av materialet då samma författare kan tänkas ha samma forskningssynpunkt i samtliga av
dennes studier. Att använda flera olika författare hade kunnat göra resultatet mer pålitligt då
flera personers tolkningar skulle inkluderats (William et al., 2011; Polit & Beck, 2010).
20
Diskussion av framtaget resultat
Psykisk ohälsa och heteronormativitet
Resultatet visade att många HBT-personer led av psykisk ohälsa, samt att prevalensen av den
var vanligare bland HBT-personer än bland heterosexuella. Psykisk ohälsa yttrade sig i form
av depression, suicid och självskadebeteende. Vidare var ångest och stress över att inte
tillhöra den heterosexuella normen vanliga inslag bland informanterna. En rädsla för att bli
dömd och diskriminerad av vården bidrog till att en del HBT-personer undvek att söka vård,
vilket resulterade i att de inte fick hjälp med sin psykiska ohälsa eller andra HBT-relaterade
ärenden (Röndahl et. al, 2006; McCann & Sharek, 2014; Johnson & Nemeth, 2014; Bolsnich
et al., 2014; McDermott, 2014; McCann et al., 2013; Mustanski et al., 2010; Sherman et al.,
2014; Willging et al., 2006).
Sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrivården är särskilt viktiga gällande vården av HBTpersoner. De kan stötta HBT-personer i behov av hjälp för depression och ångest, vilket är
vanligt förekommande bland denna målgrupp. För att sjuksköterskor ska kunna inkludera
HBT-personer i vården kan de göra sig medvetna om rädslor som kan finnas i att komma ut
som HBT-person, homofobi, våld och kränkning. Vidare kan sjuksköterskor använda ett
inkluderande språk, erbjuda HBT-specifika broschyrer och använda en välkomnande attityd
(Röndahl et. al, 2006; McCann & Sharek, 2014; Johnson & Nemeth, 2014). Den sexuella
läggningen och könsidentiteten är inte enbart viktiga delar av identiteten, utan har även fysisk
och mental signifikans för patienten (Sherman et al., 2014).
Enligt Travelbee grundar sig god omvårdnad i relationer mellan individer. Omvårdnaden har
sitt ursprung i mötet mellan människor, och utvecklas sedan i stadier av identitet samt känslor
av sympati och empati. God omvårdnad framställs genom en interaktionsprocess som sker i
fem olika stadier. Dessa är följande:
-
Det inledande mötet
-
Att synliggöra personen och hens nya identiteter
-
Empati
-
Sympati
-
Upprättande av ömsesidig förståelser (Kirkevold, 2000).
Heteronormativitet har kunnat ses som ett hinder för denna interaktionsprocess, då ett
21
osynliggörande skulle kunna innebära att man inte ser hela individen. McDermott (2014)
skriver i sin artikel om hur unga HBT-personer känner sig misslyckade då de inte klarar av att
leva upp till normen av den civiliserade människan. Men enligt Travelbee bör man undvika
att tilldela individer stigmatiserande stämplar och stereotypa drag eftersom man då ignorerar
individens speciella särdrag. Detta kan leda till att dem inte ges en personcentrerad vård
(Kirkevold, 2000). Sjuksköterskans omvårdnad skall inte begränsas av kön eller sexuell
läggning, på samma vis som den inte begränsas av exempelvis hudfärg, ålder eller social
status. ICNs etiska kod poängterar särskilt sjuksköterskans ansvar för svaga
befolkningsgrupper och minoriteter (ICN, 2007), däribland HBT-personer.
Osynliggörande upplevdes av många informanter som diskriminerande (Röndahl et. al, 2006;
Johnson & Nemeth, 2014; Sherman et al., 2014; McCann & Sharek, 2014; McDermott,
2014). Vidare menade Statens folkhälsoinstitut (2005) att diskriminering innebar bland annat
kränkande behandling eller bemötande, otrygghet, avsaknad av emotionellt stöd samt brist på
tillit. Detta kunde resultera i HBT-personer kände sig ovälkomna, osynliggjorda och rädda för
att ge uttryck för sin sexuella läggning, och att det fanns en rädsla bland HBT-personer att bli
behandlad och bemött på ett orättvist sätt (Statens folkhälsoinstitut, 2005).
Flera utav informanterna i studierna som redovisas under resultatet uttryckte en önskan om en
mer välkomnande attityd från vården (Johnson & Nemeth, 2014; Sherman et al., 2014;
McDermott, 2014; McCann et al., 2014). En informant menade att om hen hade sett
broschyrer med HBT-inriktning hos sin läkare, hade detta resulterat i ett ökat förtroende för
vårdgivaren (Johnson & Nemeth, 2014). En del informanter uppgav en önskan om att
vårdgivaren skulle vara den som först tog upp ämnet om sexuell läggning, snarare än
patienten. Detta för att skapa en öppen och accepterande miljö (Sherman et al., 2014; Johnson
& Nemeth, 2014).
Upplevelsen av trakasserier pga. sexuell läggning yttrade sig på olika sätt i studien gjord av
Mitchell, Ybarra & Korchmaros (2013). Gemensamt för informanterna var att de yttrade
känslor av ångest och uppgivenhet, vilket påverkade både dem själva men även deras
relationer till vänner och familj. Informanterna uppgav att trakasserierna resulterade i en ickevälkomnande känsla gentemot de platser förknippade med de negativa upplevelserna, vilket
resulterade i ett undvikande av dessa platser. Platserna, så som vården, beskrevs som ytterst
obekvämt att besöka (Mitchell et al., 2013). Ett undvikande av vården, där rädsla för ett dåligt
22
bemötande ligger till grund, skulle enligt författarna till denna litteraturstudie kunna leda till
ett onödigt lidande bland HBT-personer med ökad risk för ohälsa och försämring av såväl
fysiska och psykiska tillstånd.
Homofobi och heteronormativitet kunde yttra sig på olika sätt gentemot HBT-personer. De
vanligaste sätten som negativa attityder visade sig på var genom fördomar gentemot HBTpersoner, kränkande skämt, våld samt en icke-acceptans av HBT-personer som uppvisades
från t.ex. vänner och familj (Röndahl et. al, 2004; Röndahl et. al, 2006). Trots att det under de
senaste åren har skett en förbättring av bemötandet av HBT-personer, finns stigmatisering och
dåligt bemötande kvar (Röndahl et. al, 2004; McCann & Sharek, 2014).
Kunskap om HBT-frågor
Johnson & Nemeth (2014) belyste vikten av att vårdpersonal utbildas inom HBT-frågor för att
kunna bistå med adekvat vård. Deras studie styrkte argumentet att inkludera HBT-personer
inom vården samt att ta upp HBT-frågor i grundutbildningar (Johnson & Nemeth, 2014). Lim,
Brown & Jones (2013) visade att bristande kunskap om HBT-frågor har lett till att
sjuksköterskor och annan vårdpersonal har internaliserat homofobi på sin arbetsplats.
Däremot var sjuksköterskor som hade kunskap inom området, eller har nära kontakt med
HBT-personer mer sannolika att ta mer initiativ i HBT-frågor (Lim et al. 2013).
Studier visade att svensk sjuksköterskeutbildning till stor del utelämnade HBT-frågor, vilket
genererade en okunskap bland studenter (Röndahl, 2010; Röndahl, 2009). Till exempel visste
inte nästan 60 % av de 135 svenska sjuksköterske- och läkarstudenterna som ingick i en
studie, huruvida homosexualitet klassificerades som en mental sjukdom eller inte (Röndahl,
2009). Vidare rapporterade Förenta Nationerna (FN) 2007 att läkar- och vårdutbildningarna i
Sverige kritiseras för bristande utbildning om mänskliga rättigheter. De uttrycker en oro för
att vårdpersonal i Sverige inte alltid känner till patienternas mänskliga rättigheter (Sverige,
2012).
Röndahl (2010) redogjorde i en intervjustudie med svenska studenter (n=8) att studenterna
upplevde både lärare och programdirektörer som passiva i frågorna kring HBT. Det förekom
även att studenterna märkte av en stor heteronormativitet inom sjuksköterskeprogrammet.
Den enda gången som homosexuella män nämndes i utbildningssyfte var då man talade om
sexuellt överförbara infektioner (STI) som HIV och Hepatit C. Lesbiska kvinnor nämndes
23
endast gällande insemination. Däremot lyftes inga frågor gällande sexuell läggning och
relationer. Studenter av annan än heterosexuell läggning uppgav att de inte kände sig aktivt
diskriminerade, utan snarare exkluderade och bortglömda (Röndahl, 2010).
Studenterna i studien föreslog vidare att HBT-frågor skulle gå som en röd tråd genom hela
utbildningen för att göra ämnet naturligt och inte lika skrämmande att tala om. Det fanns en
önskan hos de intervjuade studenterna om vidare kunskaper inom HBT-relationer och
hälsorelaterade problem, men även historiken bakom. För att detta ska möjliggöras menade
informanterna att man bör utbilda de som utbildar. Vidare föreslogs att kurslitteratur med
stereotypiskt innehåll bör bytas ut, och att utbildningen bör syfta till att minska fördomar
gentemot HBT-personer. Om ingen undervisning inom HBT-frågor sker, identifierades en
risk att denna grupp fortsätter att vara osynlig (Röndahl, 2010). Även i internationella studier,
av exempelvis Kelley, Chou, Dibble & Robertson (2008) och Lim et al. (2013) finns det
belägg för att HBT-frågor får lite, eller ingen uppmärksamhet i sjuksköterskeutbildningar.
Johnson & Nemeth (2014) föreslår i sin studie att fram tills att samtlig hälso- och
sjukvårdspersonal besitter kunskap om HBT-frågor, bör de som redan är kunniga annonsera
detta för att främja ett välkomnande klimat (Johnson & Nemeth, 2014).
Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (RFSL)
har uträttat en HBT-certifiering av svenska vårdenheter. Denna innebär att en organisation
arbetar strategiskt för att erbjuda en god arbetsmiljö för anställda, men framför allt ett
respektfullt bemötande av patienter utifrån ett HBT-perspektiv. I mötet med andra människor,
särskilt inom vården, läggs hög fokus på likabehandling. Men att behandla alla lika kan
resultera i att HBT-personer missgynnas och får sämre behandling och bemötande, detta på
grund av det heteronormativa antagandet inom vården. Kunskap om hur professionellt
bemötande styrs av normer kring kön och sexuell läggning är av betydelse. God kompetens
kan leda till ett ökat förtroende och bättre förutsättningar för varje individ som söker sig till
vården. Ett utav kriterierna för certifiering är (RFSL, 2013):
“Uppdragsgivaren skall, med utgångspunkt i förvärvade kunskaper, aktivt och kontinuerligt
arbeta för att skapa ett välkomnande och respektfullt bemötande av patienter/klienter/
brukare utifrån ett hbt-perspektiv.” (RFSL, 2013, sida 5).
24
Informanterna i studien gjort av McCann & Sharek (2014) indikerade en önskan om
förändringar i den vård de har upplevt. Till exempel önskade de att vården skulle bli mer
mottaglig för HBT-personer samt att en holistisk utgångspunkt skulle äga rum. Ett respektfullt
och värdigt bemötande önskades, samt redskap för vårdgivarna att tackla stigmatisering och
diskriminering. Många av informanterna underströk vikten av utbildning kring HBT-frågor.
De talade om att skapa goda riktlinjer för personalen (McCann & Sharek, 2014).
Slutsats och kliniska implikationer
Som nämnt ovan så har studier visat att HBT-personer som lever med psykisk ohälsa ofta
känner en dubbelstigmatisering vilket påverkar dem negativt. En stor del av stigman som
HBT-personer upplever grundas i historik samt samhällets och individuella attityder.
För att kunna bidra med ett stöd till HBT-personer bör vårdverksamheter jobba aktiv mot
diskriminering och utbilda personal. Vidare bör vårdpersonal arbeta aktivt för att upprätthålla
en mer HBT-välkomnande omgivning som bidrar till en ökad känsla av trygghet. Författarna
har reflekterat kring hur vårdpersonal skulle kunna bemöta HBT-personer på bättre sätt. I
reflektionen lyfte författarna fram att ödmjukhet och ett neutralt förhållningssätt skulle kunna
bidra till bättre vård. Vidare skulle sjuksköterskan kunna reflektera kring följande frågor:
-
Vilken världsbild har jag, och hur påverkat den mitt arbetssätt?
-
Hur kan jag undvika ett heteronormativt antagande i mötet med patienter?
-
Vilken kunskap behöver jag för att kunna utvecklas och bistå med adekvat vård?
Författarnas arbetsfördelning
Författarna har under studiens genomförande suttit tillsammans, aktivt diskuterat de fynd och
teman som hittats och fördelat arbetet jämt sinsemellan. Vid varje arbetstillfälle har
författarna suttit tillsammans, trots att de ibland arbetade individuellt och ibland samarbetade.
Detta för att kunna rådfråga varandra samt för att kunna hålla varandra informerade och
uppdaterade om arbetsprocessen.
25
Referenser
Amnesty International (u.å). Sexual orientation and gender identity. Hämtat den 15 januari
2015, från http://www.amnesty.org/en/sexual-orientation-and-gender-identity.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (andra upplagan) Lund: Studentlitteratur.
Blosnich, J. R., Farmer, G. W., Lee, J. G., Silenzio, V. M., & Bowen, D. J. (2014). Health
inequalities among sexual minority adults: Evidence from ten U.S. states, 2010. American
Journal of Preventive Medicine, 46(4), 337-349.
Dinkel, S. Patzel, B. McGuire, M. Rolfs, E. & Purcell, K. (2007). Measures of Homophobia
among Nursing Students and Faculty: A Midwestern Perspective. International Journal of
Nursing Education Scholarship. 4(1), 1-10.
Friberg, F. (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
(andra upplagan) Lund: Studentlitteratur.
Goffman, E. (1990). Stigma: notes on the management of spoiled identity. Harmondsworth:
Penguin Books.
Hart, D. (2013). Toward Better Care for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Patients.
Minnesota Medicine. 96(8), 42-45.
Henricson, M. (2012). Vetenskaplig Teori och Metod – Från idé till examination inom
omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
International Council of Nurses, Svensk Sjuksköterskeförening (2007). ICN:s etiska kod för
sjuksköterskor [Broschyr] Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.
Irwin, L. (2007). Homophobia and Heterosexism: Implications for Nursing and Nursing
Practice. Australian Journal of Advanced Nursing. 25(1)70-76.
Johnson, M. & Nemeth, L. (2014) Adressing Health Disparities of Lesbian and Bisexual
Women: A Grounded Theory Study. Women's Health Issues. 24(6) 635–640.
Kelley, L., Chou, C., Dibble, S., Robertson, P. A. (2008). Critical Intervention in Lesbian,
Gay, Bisexual ad Transgender Health: Knowledge and Attitude Outcomes Amongst SecondYear Medical Students. Teaching and Learning in Medicne: An International Journal. 20(3),
248-253.
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. (andra upplagan) Lund:
Studentlitteratur.
Lim, F. Brown, D. & Jones, H. (2013). Lesbian, Gay, Bisexual, and Transgender Health:
Fundamentals for Nursing Education. DOI: 10.3928/01484834-20130311-02.
Lundberg, P.O. & Löfgren-Mårtenson, L. (2010). Sexologi. (tredje upplagan) Stockholm:
Liber.
Lundberg, B. (2010). Erfarenheter av stigmatisering och diskriminering bland personer med
26
psykisk sjukdom. Doktorsavhandling: Institutionen för hälsa, vård och samhälle. Lund: Lunds
Universitet.
McCann, E. & Sharek, D. (2014) Challenges to and opportunities for improving mental health
services for lesbian, gay, bisexual, and transgender people in Ireland: A narrative account.
International Journal of Mental Health Nursing. 23, 525–533.
McCann, E., Sharek, D. Higgins, A, Sheerin, F. & Glacken, M. (2013). Lesbian, gay, bisexual
and transgender older people in Ireland: mental health issues. Aging & Mental Health, 17(3),
358-365.
McDermott, E. (2014). Asking for help online: lesbian, gay, bisexual and trans youth, selfharm and articulating the ‘failed’ self. Health. DOI:1363459314557967.
McKay, B. (2011) Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Health Issues, Disparities, and
Information Resources. Medical Reference Services Quarterly. 30(4), 393–401.
Mitchell, K., Ybarra, M. & Korchmaros (2013) Sexual harassment among adolescents of
different sexual orientations and gender identities. Child Abuse & Neglect. 38(14), 280–295.
Mustanski, B.S., Garofalo, R. & Emerson, E.M. (2010). Mental health disorders,
psychological distress, and suicidality in a diverse sample of lesbian, gay, bisexual and
transgender youths. Amercian Journal of Public Health. 100(12), 2426-2432.
Newheiser, A., & Barreto, M. (2014). Hidden costs of hiding stigma: Ironic interpersonal
consequences of concealing a stigmatized identity in social interactions. Journal of
Experimental Social Psychology. 52(0), 58-70.
Ottosson, J. (2010). Psykiatri. (sjunde upplagan) Stockholm: Liber.
Pachankis, J. E., Hatzenbuehler, M. L., & Starks, T. J. (2014). The influence of structural
stigma and rejection sensitivity on young sexual minority men's daily tobacco and alcohol
use. Social Science & Medicine. 103, 67-75.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2010). Essentials of nursing research: appraising evidence for
nursing practice. (sjunde upplagan) Philadelphia PA: Wolters Kluwer Health/Lippincott
Williams & Wilkins.
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL (u.å). Begreppslista. Hämtat den 15 mars,
2014, från RFSL, http://www.rfsl.se/?p=410.
Riskförbundet för sexuellt likaberättigade, RFSL (2013). HBT-certifiering: Kriterier och
förutsättningar för RFSLs HBT-certifiering. [Broschyr] Stockholm: RFSL.
Röndahl, G., Innala, S & Carlsson, M. (2004) Nurses’ attitudes towards lesbian and gay men.
Journal of Advanced Nursing. 47(4), 386-392.
Röndahl, G., Innala, S & Carlsson, M. (2006). Heterosexual assumptions in verbal and nonverbal communication in nursing. Journal of Advanced Nursing. 56(4), 373-381.
27
Röndahl, G. (2009) Students Inadequate Knowledge about Lesbian, gay, Bisexual and
Transgender Persons. International Journal of Nursing Education Scolarship. 6(1) 1-15.
Röndahl, G (2010) Heteronormativity in health care education programs. Nurse Education
Today. DOI: 10.1016/j.nedt.2010.07.003
Sherman, M. D., Kauth, M. R., Shipherd, J. C., & Street, R. L.,Jr. (2014). Communication
between VA providers and sexual and gender minority veterans: A pilot study. Psychological
Services. 11(2), 235-242
Statens Folkhälsoinstitut. (2005). Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners
hälsosituation: Återrapportering av regeringsuppdrag att undersöka och analysera
hälsosituationen bland hbt-personer (Rapport nr A 2005:19). Stockholm: Statens
folkhälsoinstitut.
Sverige. Diskrimineringsombudsmannen (2012). Rätten till sjukvård på lika villkor: rapport.
Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom
2010; stöd för styrning och ledning (Rapport nr 2010-3-4). Västerås: Socialstyrelsen.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (andra upplagan) Stockholm: Liber.
Willging, C., Salvador, M. & Kano, M. (2006). Pragmatic Help Seeking: How Sexual and
Gender Minority Groups Access Mental Health Care in a Rural State. Psychiatric Services.
57, 871–874.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan
forskning & klinisk verksamhet. (tredje upplagan) Lund: Studentlitteratur.
Öhman, A. (2009). Genusperspektiv på vårdvetenskap. Huskvarna: NRS Tryckeri AB
28
Bilaga 1
Olika begrepp
Bisexuell
En individ som attraheras av både det manliga och kvinnliga
könet. Det vill säga, hen attraheras av individer oavsett kön.
(RFSL, u.å).
Diskriminering
En orättvis behandling av en individ, baserat på hens kön,
könsidentitet, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, sexuella
läggning eller ålder (RFSL, u.å).
Genus
Det sociala könet. Hur vi skapar olika normer för det manliga och
kvinnliga genom val av kläder, yrken, intressen. Grunden till
konstruktionen av detta ligger i det historiska, kulturella, samt det
sociala sammanhanget (RFSL, u.å).
HBT
Ett samlings ord, paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella,
transpersoner (RFSL, u.å).
Hen
Även henom. Ett könsneutralt ersättningsord (RFSL, u.å).
Heterosexuell
En individ som attraheras av det motsatta könet (RFSL, u.å).
Heteronorm
Enligt denna norm förväntas individer att vara antingen man eller
kvinna, man talar om dessa två som motsatta kön (RFSL, u.å).
Heterosexism
Den kulturella uppfattningen om att heterosexualitet är den
dominanta samhällsgruppen (Kelley, 2008)
Homosexuell
En individ som attraheras av samma kön (RFSL, u.å).
29
Homofobi
En ideologi, attityd eller värdering som ger utlopp för en negativ
syn på homosexualitet, bisexualitet och ibland transpersoner
(RFSL, u.å).
Lesbisk
En individ som identifierar sig som tjej/kvinna och attraheras av
andra tjejer/kvinnor (RFSL, u.å).
Queer
Ett begrepp som grundar sig i att ifrågasätta heteronormen. Queer
innebär även en önskan att inte behöva identifiera sig eller att
inkludera alla kön samt sexualiteter (RFSL, u.å).
Stereotyp
En viss föreställning om grupper och individer. Ofta i förenklade
antaganden och ideer om vilka intressen, förmågor och egenskaper
medlemmar i en viss grupp har (RFSL, u.å).
Transperson
Ett samlingsbegrepp för transvestiter, transgenderister,
dragkings/dragqueens, transsexuella, intergender samt
intersexuella. Personer som genom sina könsidentiteter och
könsuttryck avviker från könsnormen (RFSL, u.å).
Transsexuell
En individ som upplever sig vara av annat kön än det biologiska,
dvs det könet individen föddes med. Hen har en vilja att med hjälp
av kirurgi eller hormonbehandling förändra sin kropp delvis eller
helt (RFSL, u.å).
Transvestit
En individ som delvis eller alltid klär sig i det som heteronormen
menar är tillhörande det andra könet, dvs om en man skulle klä sig
i kvinnoämnade kläder eller tvärtom, en kvinna i kläder ämnade åt
män (RFSL, u.å).
30
Bilaga 2
Sökschema
___________________________________________________________________________
Databas
Sökord
Antal
Granskade Urval 1
Urval 2
träffar
Pubmed
___________________________________________________________________________
#1
LGBT (all fields)
420
#2
Qualitative
139 709
(all fields)
#3
Attitude (MeSH)
130 181
#4
Nursing (MeSH)
188 518
#5
LGBT Health
295
#6
Mental health (MeSH)
212 741
#7
Experience
458 367
#8
#1 AND #3
#9
17
5
4
48
5
3
1
#1 AND #2
47
20
4
3
#10
#3 AND #4
33
16
9
7
#11
#1 AND #3 AND #4
10
4
3
3
#12
#1 AND #6 AND #7
17
7
5
2
31
Bilaga 3
Sökschema
______________________________________________________________________
Databas
Sökord
Antal
Granskade Urval 1
Urval 2
träffar
CINAHL
___________________________________________________________________________
#1
LGBT (all fields)
351
#2
Qualitative
82 386
(all fields)
#3
Attitude (MeSH)
85 357
#4
Nursing (MeSH)
264 004
#5
Nursing Care (MeSH)
108 368
#6
Mental Health (MeSH)
90 398
#7
Experience
114 531
#8
#1 AND #3
43
17
8
3
#9
#1 AND #2 AND #4
5
4
3
3
#10
#1 AND #5
26
11
3
1
#11
#1 AND #4
41
9
6
6
#12
#1 AND #6 AND #7
17
7
5
2
32
Bilaga 4
Sökschema
______________________________________________________________________
Databas
Sökord
Sience Direct
Antal
Granskade Urval 1
Urval 2
träffar
___________________________________________________________________________
#1
LGBT (All fields)
716
#2
Health (MeSH)
2 904 800
#3
Experience
2 323 003
#4
#1 AND #2
573
16
12
5
#5
#1 AND #3
562
14
9
4
33
Bilaga 5
Artiklar som utgör resultatet
Blosnich, J. R., Farmer, G. W., Lee, J. G., Silenzio, V. M., & Bowen, D. J. (2014). Health
inequalities among sexual minority adults: Evidence from ten U.S. states, 2010. American
Journal of Preventive Medicine, 46(4), 337-349.
Johnson, M. & Nemeth, L. (2014) Adressing Health Disparities of Lesbian and Bisexual
Women: A Grounded Theory Study. Women's Health Issues. 24(6) 635–640.
McCann, E. & Sharek, D. (2014) Challenges to and opportunities for improving mental health
services for lesbian, gay, bisexual, and transgender people in Ireland: A narrative account.
International Journal of Mental Health Nursing. 23, 525–533.
McCann, E., Sharek, D. Higgins, A, Sheerin, F. & Glacken, M. (2013). Lesbian, gay, bisexual
and transgender older people in Ireland: mental health issues. Aging & Mental Health, 17(3),
358-365.
McDermott, E. (2014). Asking for help online: lesbian, gay, bisexual and trans youth, selfharm and articulating the ‘failed’ self. Health. DOI:1363459314557967.
Mustanski, B.S., Garofalo, R. & Emerson, E.M. (2010). Mental health disorders,
psychological distress, and suicidality in a diverse sample of lesbian, gay, bisexual and
transgender youths. Amercian Journal of Public Health. 100 (12), 2426-2432.
Newheiser, A., & Barreto, M. (2014). Hidden costs of hiding stigma: Ironic interpersonal
consequences of concealing a stigmatized identity in social interactions. Journal of
Experimental Social Psychology. 52(0), 58-70.
Pachankis, J. E., Hatzenbuehler, M. L., & Starks, T. J. (2014). The influence of structural
stigma and rejection sensitivity on young sexual minority men's daily tobacco and alcohol
use. Social Science & Medicine (1982). 103, 67-75.
Röndahl, G., Innala, S & Carlsson, M. (2006). Heterosexual assumptions in verbal and nonverbal communication in nursing. Journal of Advanced Nursing. 56(4), 373-381.
Sherman, M. D., Kauth, M. R., Shipherd, J. C., & Street, R. L.,Jr. (2014). Communication
between VA providers and sexual and gender minority veterans: A pilot study. Psychological
Services. 11(2), 235-242
Willging, C., Salvador, M. & Kano, M. (2006). Pragmatic Help Seeking: How Sexual and
Gender Minority Groups Access Mental Health Care in a Rural State. Psychiatric Services.
57, 871–87.
34
Författare
Titel
Syfte
År
Urval
Genomförande
Datainsamlings
Analys
Resultat
metod
Land
Blosnich, J. R., Health
Att jämföra
Personer +18 år,
Man skickade ut
Grupper
Farmer, G. W.,
inequalities
olika
både
enkäter som
tillhörande
Lee, J. G.,
among
hälsoindikatione
heterosexuella
fylldes i och
sexuella
Silenzio, V.
sexual
r utifrån kön och
och HBT-
sedan hade
minoriteter var
M., & Bowen,
minority
läggningsstatus
personer.
intervjuer med
större
D. J.
adults:
individerna.
konsumenter
2014
USA
Evidence
Intervjuer och
from ten
enkäter.
av tobak jmf.
Analys skedde
med
U.S. states,
utifrån olika
heterosexuella
2010
teman så som
och de sökte
läggning,
vård i mindre
psykisk hälsa,
utsträckning.
substans-
HBT-individer
användning.
i studien hade
sämre hälsa än
de
heterosexuella.
Johnson, M. &
Adressing
Att förstå hur
18 till 24-åriga
Djup-
Informanterna
Nemeth, L
Health
lesbiska och
lesbiska och
intervjuerna
kände ett
Disparities
bisexuella
bisexuella
spelades in och
behov av att
of Lesbian
kvinnor
kvinnor.
transkriberades.
kunna tala
and
upplevde hälso-
Deltagarna
De laddades upp
öppen om sin
Bisexual
och sjukvården.
hittades via
till NVivo.
sexualitet för
Women: A
HBT-
Jämförande
vården. De
Grounded
studentgrupper
metod för
upplevde en
Theory
på ett
dataanalys.
okunskap som
Study
universitet. 9
Grounded
gav upphov till
2014.
USA.
35
deltagare med
theory
dåligt
totalt 29 olika
användes.
bemötande.
erfarenheter som
Det fanns även
de berättade om
exempel på
genom
god vård och
djupintervjuer.
gott
bemötande
bland
kvinnornas
erfarenheter.
McCann, E. &
Challenges
Att informera
125 deltagare i
Information
Resultatet
Sharek, D.
to and
om nuvarande
den kvantitativa
samlades in dels
informerar om
opportunitie
och framtida
delen. 20
en
HBT-
s for
policys kring
deltagare i
enkätundersök-
patienters
improving
psykisk ohälsa,
semistruktur-
ning (n=125)
upplevelser
mental
samt hur HBT-
erade
och dels
och
health
personer som
djupintervjuer
intervjuer som
erfarenheter av
services for
behandlas för
transkriberades.
psykiatrisk
lesbian,
psykisk ohälsa
Information
vård.
gay,
upplever vården.
analyserades
2014.
Irland.
bisexual,
tematiskt och
and
sammanställdes.
transgender
people in
Ireland: A
narrative
account.
McCann, E.,
Lesbian,
Syftet med
HBT-personer
Formulär fylldes Det
Sharek, D.
gay,
artikeln var att
>55 år.
i sedan
framkommer i
Higgins, A,
bisexual
utforska äldre
intervjuades de
studien att
Sheerin, F. &
and
HBT-individers
personer som
äldre HBT-
Glacken, M.
transgender
upplevelser och
gick med på det.
personer ofta
Semi-
36
2013.
Irland.
older people behov i Irland.
strukturerade
in Ireland:
djupintervjuer
Alla insamlad
livslängd haft
mental
och
data granskades
någon slags av
health
frågeformulär.
och
psykisk ohälsa,
sammanställdes.
detta kopplat
issues.
under sin
till
samhällssynen.
McDermott, E.
2014
England.
Asking for
Syftet med
Man vände sig
Fakta man fick
Resultatet som
help online:
studien var att
till olika forum
tag på
framkommer
lesbian,
studera hur
på internet som
analyserades
är att HBT-
gay,
yngre HBT-
vänder sig till
och man sökte
undomar ofta
bisexual
personer söker
yngre HBT-
teman som
känner av
and trans
hjälp.
individer.
sedan
stigmatiseringe
analyserades.
n och de
youth, selfharm and
förutfattade
articulating
meningar som
the ‘failed’
leder till att det
self.
ej vågar söka
hjälp inom
vården utan
föredrar att
anonymt på
internet söka
hjälp.
Mustanski,
Mental
Syftet var att se
246 HBT-
Inspelning och
HBT-
B.S., Garofalo,
health
om det fanns
ungdomar/unga
transkribering
ungdomar/ung
R. & Emerson,
disorders,
någon koppling
vuxna.
av intervjuer.
a vuxna hade
E.M.
psychologic
mellan läggning,
al distress,
psykisk hälsa
Strukturerade
Kvantitativ
prevalens av
and
och social klass.
intervjuer med
ansats.
psykisk ohälsa
2010.
USA.
en högre
suicidality
hjälp av
än
in a diverse
dignostik (DSM
heterosexuella.
37
sample of
- IV).
Men social
lesbian,
klass och
gay,
bakgrund
bisexual
visade sig ha
and
betydelse för
transgender
resultatet.
youths.
Newheiser, A.,
Hidden
Att ta reda på
Randomiserat
Formulären
Stigman
& Barreto, M.
costs of
hur
utval av
fylldes i av
påverkar
hiding
stigmatisering
studenter, sjuka
informanterna
utsatta
stigma:
påverkar
individer.
och som sedan
individer på ett
Ironic
individer.
analyserades,
negativt sett,
2014.
Holland.
interpersona
3 olika
intervjun
man finner att
l
frågeformulär
filmades in med
självstigman i
consequenc
delades ut samt
informanter
kombination
es of
en intervju med
samt deras
med stigman
concealing
samtliga
närstående och
från samhället
a
deltagare.
analyserades.
förminskar
stigmatized
individen,
identity in
bidrar till inre
social
stress samt
interactions.
psykiska
påfrestningar.
Pachankis, J.
The
Att undersöka
Man sökte efter
Formulären
Stigman från
E.,
influence of
stigman på
homosexuella
fylldes i och
samhället
Hatzenbuehler,
structural
individnivå på
män i 28 olika
deltagarna fick
påverkar
M. L., &
stigma and
homosexuella
delstater och
skriva dagbok,
individernas
Starks, T. J.
rejection
män samt om
personerna
om de inte hade
självkänsla och
sensitivity
denna påverkar
skulle vara <29
fyllt i någon dag
de tar hjälp av
on young
deras
år.
så blev de
tobaks-
sexual
substansanvändn
uteslutna från
användning
2014.
38
USA.
minority
ing.
Onlineformulär
studien.
samt alkohol i
men's daily
samt
större
tobacco and
dagboksanteckni Granskning av
utsträckning än
alcohol use.
ng.
insamlad data
individer som
gjordes och
ej tillhör en
sammanställdes.
stigmatiserad
grupp.
Röndahl, G.,
Heterosexua Att ta reda på
Snöbollsurval av Intervjuerna
Innala, S. &
l
homosexuella
skedde på en
att många
Carlsson, M.
assumptions homosexuella
individer som
vald plats av
informanter att
in verbal
individer, som
frivilligt ville
informanterna.
de upplevde en
and non-
patienter och
ställa upp.
De spelades in
heteronorma-
verbal
partners
och
tivitet i
transkriberades.
kommunikatio
2006.
Sverige.
vad
communicat upplever i mötet
Intervjuer.
Det framkom
ion in
med vården och
nursing
dess
Sammanställ-
vården, inte
kommunikation.
ning och
enbart i det
granskning av
som blir sagt
data.
men även den
nen med
icke-verbala
kommunikatio
nen. Partners
blev ofta
osynliggjorde
och antogs
vara något
annat till
patienten.
Sherman, M.
Communica
Att utforska
58 HBT-
All insamlad
Det framkom i
D., Kauth, M.
tion
HBT-veteraners
veteraner.
data granskades
studien att 2/3
och
av veteranerna
R., Shipherd, J. between
upplevelser, det
39
sammanställdes.
C., & Street,
VA
dem tror och
Fokusgrupper,
R. L.,Jr.
providers
preferenser
intervjuer samt
frågade om
and sexual
gällande
självskattningss
deras sexuella
and gender
kommunika-tion
kalor.
läggning.
minority
med vårdgivare
Det
veterans: A
till veteraner.
framkommer
2014.
USA.
inte blivit
även att
pilot study.
veteranerna
hade
uppskattat om
vårdgivarna
tog initiativet
och frågade,
men att rädslan
för att avslöja
deras läggning
finns kvar
vilket dem
upplever skulle
ge en negativ
konsekvens.
Willging, C.,
Pragmatic
Att undersöka
38 HBT-
Intervjuerna
En rädsla för
Salvador, M.
Help
hur HBT-
personer
transkriberades
homofobi
& Kano, M.
Seeking:
personer på
intervjuades
och
gjorde att
med semi-
analyserades där
informanterna
How Sexual landsbygden
2006.
and Gender
tillgår antingen
strukturella och
teman
sökte vård på
Minority
sekulär eller
djupgående
identifierades.
andra platser
Groups
religiös hjälp för
intervjuer.
Formarna
än i hälso- och
Access
mental ohälsa.
Forskarna
använde open-
sjukvården.
Mental
annonserade om
ended frågor.
Okunskap och
Health Care
studien, sedan
oförståelse
in a Rural
tog
bland
40
State.
informanterna
vårdpersonalen
kontakt med
identifierades.
forskarna.
41