Ändra aktiebolag 1 Innehållsförteckning Ska du göra ändringar i ett aktiebolag? ......3 Företagsnamnet....................................4 Bolagsordningen .................................... 6 Styrelsen och verkställande direktören ....... 8 Revisorer............................................10 Adress................................................12 Fondemission.......................................14 Nyemission..........................................17 Lämna in årsredovisningen......................24 Hänvisningar........................................26 2 Ska du göra ändringar i ett aktiebolag? I den här broschyren kan du läsa om några av de vanligaste typerna av ändringar som förekommer i ett aktiebolag. Anmäl på verksamt.se Anmäl på blankett Du kan anmäla ändringar i e-tjänsten på verksamt.se. Där får du hjälp att fylla i anmälan och kan vara säker på att alla uppgifter som behövs kommer med. Du kan också använda blanketten Ändringsanmälan - aktiebolag, nr 817, som du skickar in i original. Blanketten ska skrivas under av en styrelseledamot eller av den verkställande direktören. Du hittar blanketten på bolagsverket.se. Dessutom betalar du en lägre registreringsavgift än om du använder en blankett. I tjänsten kan du också svara på meddelanden från oss. Det är en styrelseledamot eller den verkställande direktören som ska skriva under anmälan. För att göra det behöver de en e-legitimation. E-legitimationen fungerar som ett id-kort när du legitimerar dig på Internet. En e-legitimation skaffar du enkelt via din bank. Betala registreringsavgiften Samtidigt som du gör din anmälan ska du betala in registreringsavgiften. Skriv organisationsnummer eller ärendenummer som meddelande på inbetalningen. Tänk på att det är billigare att skicka in din ändring med en e-tjänst än med en blankett. Avgifterna hittar du på bolagsverket.se. 3 Företagsnamnet Det är viktigt att företagsnamnet gör det möjligt att skilja företaget från andra företag, föreningar och varumärken. Tänk därför noga igenom dina förslag på namn. När företagsnamnet är registrerat har det skydd i hela landet, inom den bransch som företaget är verksamt. Så går det till 1. Fundera på vilket namn du vill att företaget ska ha. Innan du skickar in dina förslag kan du kontrollera om någon annan redan har registrerat det namn som du skulle vilja ha på ditt företag. Det kan du göra i vår e-tjänst Näringslivsregistret som du når från bolagsverket.se. 2. Skicka in dina namnförslag till Bolagsverket. Lämna gärna flera förslag och låt dem bli så olika som möjligt. 3. Bolagsverket prövar namnen i den ordning du lämnat dem. Bland annat kontrollerar vi om något annat företag eller varu- märke redan har namnet. 4.Bolagsverket registrerar det första namnförslag som vi kan godkänna, utan att först kontakta dig. Nu har du skydd för företagsnamnet i hela landet, inom den bransch som företaget är verk- samt. Observera att vi aldrig per telefon kan lämna förhandsbesked om ett företagsnamn. 5.Beställ domännamn, trycksaker, skyltar och liknande. Gör inte det förrän registreringen av företagsnamnet är klar. 6.När du är igång med verksam- heten bör du använda hela företagsnamnet som det är registrerat. 4 Då minskar risken för förväxlingar och konflikter. Det skydd som registreringen ger gäller nämligen företagsnamnet i sin helhet. Olika slags företagsnamn Ett företagsnamn kan bestå av följande: •fantasiord, exempelvis Cajin Aktiebolag • fantasiord + verksamhetsord, exempelvis Cajin Mode Aktiebolag • ortnamn + verksamhetsord, exempelvis Ronneby IT Aktiebolag • efternamn + verksamhetsord, exempelvis Brobergs Motor Aktiebolag • bokstavskombinationer + verk samhetsord, exempelvis P.M. Redovisning Aktiebolag. Detta godkänns inte Här är några exempel på företagsnamn som vi inte kan godkänna: • Namnet är enbart en beskrivning av verksamheten eller företagets varor eller tjänster, exempelvis Cykelverkstaden Aktiebolag eller IT-konsult Aktiebolag. Här krävs ett tillägg, till exempel ett fantasiord, ett förnamn eller ett efternamn. • Namnet är förväxlingsbart med något annat företagsnamn eller ett varumärke. • Namnet innehåller något som kan uppfattas som någon annans egenartade efternamn (släktnamn), och användningen av namnet kan vara till nackdel för den som har efternamnet. • Namnet ger sken av en annan verksamhet än den företaget bedriver eller är vilseledande på något annat sätt. Läs mer om företagsnamn på bolagsverket.se. Privata och publika aktiebolag Aktiebolag delas upp i privata och publika. Ett privat aktiebolags företagsnamn får inte innehålla ordet publikt och ett publikt aktiebolags företagsnamn får inte innehålla ordet privat. Ett publikt aktiebolags företagsnamn ska, om det inte framgår av namnet att aktiebolaget är publikt, i bolagsordningen och i övrigt, anges med beteckningen (publ) efter namnet. Beskriv verksamheten Du har ensamrätt till ditt företagsnamn inom den bransch där det är verksamt. Därför måste du när du registrerar ditt företag beskriva vilken verksamhet du tänker driva. Verksamheten ska vara så tydlig och väl beskriven att man lätt kan förstå den. Du får inte skriva alltför allmänt. Det räcker till exempel inte att skriva att du ska driva handel eller konsultverksamhet. Skriv istället exempelvis handel med bilar eller konsultverksamhet inom hudvård. 5 Bolagsordningen Det är bolagsstämman som beslutar om ändring av bolagsordningen. Bolagsordningen är företagets samling med regler. För att ett beslut om ändring av bolagsordningen ska vara giltigt krävs oftast, om aktierna har lika röstvärde, att minst två tredjedelar av aktierna som företräds på stämman säger ja. För vissa ändringar av bolagsordningen krävs en högre majoritet. Regler om högre majoritet för vissa frågor kan också regleras i bolagsordningen. Innehåll i bolagsordningen Bolagsordningen ska innehålla information om • företagets namn • styrelsen säte • företagets verksamhet • det registrerade aktiekapitalet eller det lägsta och högsta aktiekapital som är tillåtet • antalet aktier eller det lägsta och högsta antal aktier som är tillåtet • antalet styrelseledamöter eller lägsta och högsta antalet styrelse- ledamöter • antalet styrelsesuppleanter eller lägsta och högsta antalet styrelse- suppleanter om sådana ska finnas • antalet revisorer eller att bolaget inte ska ha någon revisor • hur kallelsen till bolagsstämman (årsstämman) ska ske •räkenskapsåret. Protokoll från bolagsstämman Vid bolagsstämman måste det föras protokoll. Protokollet ska innehålla företagsnamnet, ort och datum för bolagsstämman och gärna organisationsnumret. Protokollet förs av ordföranden vid bolagsstämman eller av den som utses till protokollförare. 6 I protokollet eller i en bilaga till det ska också finnas en röstlängd, alltså en lista med namnen på de aktieägare som var med på stämman samt hur många aktier och röster personen eller företaget företrädde. Kalla till bolagsstämma i rätt tid I bolagsordningen ska sättet för kallelse till bolagsstämma framgå. Kallelsen ska innehålla ett förslag till dagordning. Kallelse till ordinarie och extra bolagsstämmor där bolagsordningen ska ändras, måste ske tidigast sex veckor och senast fyra veckor före bolagsstämman. Privata aktiebolag kan i bolagsordningen bestämma att kallelse till alla slags bolagsstämmor ska göras senast två veckor före bolagsstämman. Kallelse till annan extra bolagsstämma ska ske tidigast sex veckor och senast två veckor före bolagsstämman. Publika aktiebolag måste alltid kalla till bolagsstämma genom en annons i Post- och Inrikes Tidningar samt i en rikstäckande namngiven dagstidning. Ytterligare kallelsesätt kan anges i bolagsordningen. Ändring av räkenskapsår Grundregeln är att du alltid kan ändra ett brutet räkenskapsår till kalenderår. Speciella regler gäller dock för dotterbolag i koncerner. Du kan läsa mer under rubriken Räkenskapsår för dotterbolag. Ett räkenskapår kan påbörjas första dagen i varje kalendermånad. I de flesta fall krävs tillstånd från Skatteverket för att ändra till brutet räkenskapsår. I Bolagsverkets och Skatteverkets gemensamma broschyr Omläggning av räkenskapsår, som du hittar på bolagsverket.se, kan du läsa mer om hur du ändrar räkenskapsår. Räkenskapsår för dotterbolag Aktiebolag som är dotterbolag ska normalt ha samma räkenskapsår som koncernens svenska moderbolag. Dotterbolaget behöver inget tillstånd från Skatteverket för ändring till det svenska moderbolagets räkenskapsår. Om dotterbolaget vill ändra till ett annat räkenskapsår än koncernens räkenskapsår eller kalenderåret, krävs tillstånd från Skatteverket. Frivilliga paragrafer I bolagsordningen kan du ta in olika frivilliga paragrafer, så kallade förbehåll, som gäller aktierna och aktiekapitalet. Hembudsförbehåll Det är väldigt vanligt att man har med en bestämmelse om hembud i bolagsordningen. En bestämmelse om hembud innebär att den som nyss har tagit över en aktie i vissa fall måste erbjuda (hembjuda) övriga aktieägare att ta över (lösa) de aktier som han eller hon just har blivit ägare av. Förköpsförbehåll Du kan begränsa rätten att fritt överlåta aktier genom att ta in ett förköpsförbehåll. Då får tidigare aktieägare eller någon annan förköpsrätt till aktier som ska överlåtas. Samtyckesförbehåll Du kan begränsa rätten att fritt överlåta aktier genom att ta in ett samtyckesförbehåll. Det innebär att styrelsen eller bolagsstämman måste ge sitt samtycke, alltså sitt godkännande, innan en aktie får överlåtas till en ny ägare. Nedsättnings- och inlösenförbehåll Om företaget ska minska aktiekapitalet kan du i förväg klargöra vilka aktier som ska lösas in först, i vilken ordning de ska lösas in, hur stort beloppet ska vara och hur det ska beräknas. Omvandlingsförbehåll Om företaget har flera olika aktieslag kan du skriva att ett visst aktieslag ska kunna omvandlas till ett annat aktieslag som finns registrerat på begäran av aktieägaren själv. Förbehållet kan också gälla att vissa aktier ska omvandlas om en viss händelse sker eller vid särskilda villkor. Likvidationsförbehåll Denna paragraf säger att företaget ska gå i likvidation om en viss händelse sker eller vid särskilda villkor. Röstmajoritet Denna paragraf säger att vissa bolags- stämmobeslut ska fattas med högre röstmajoritet än vad lagen kräver. Avstämningsförbehåll Ett avstämningsförbehåll innebär att företaget skriver ett avtal med Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) och låter dem sköta aktieboken. Tvister som avgörs av skiljemän Du kan ta in en paragraf som säger att tvister som uppstår mellan företaget och styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktör, likvidator eller aktieägare ska avgöras av skiljemän. Avvikelse i rösträtten Huvudregeln säger att en aktieägare får rösta för samtliga aktier som han eller hon företräder utan begränsning i rösträtten. Om annat ska gälla måste du reglera det i bolagsordningen. Anmäl ändring av bolagsordningen Om du använder e-tjänsten i verksamt.se, fyller du i uppgifterna från bolagsordningen och bolagsstämmoprotokollet direkt i tjänsten. Använder du i stället en blankett måste du skicka in en papperskopia av bolagsordningen och ett bestyrkt bolagsstämmoprotokoll. Exempel på bolagsordning och protokoll från årsstämma På bolagsverket.se har vi ifyllnadsbara exempel på bland annat bolagsordning och protokoll från årsstämma. Du når dem på startsidan under rubriken Blanketter och mallar. 7 Styrelsen och verkställande direktören Aktieägarna utser företagets styrelse. Det är styrelsen som leder företagets verksamhet. Styrelsen utser en ordförande och en verkställande direktör om det behövs. Styrelseledamöter Styrelsen i ett aktiebolag ska bestå av minst tre ledamöter. Om det är ett privat aktiebolag, kan styrelsen bestå av endast en eller två ledamöter med minst en suppleant. Styrelsens ledamöter väljs i regel fram till slutet av nästa årsstämma. Den tid styrelsen väljs på kallas för en mandatperiod och är maximalt fyra räkenskapsår. En styrelse kan bli omvald för en ny mandatperiod. Om de ordinarie ledamöterna inte kan fullfölja sina uppgifter, är det styrelsesuppleanterna som träder in i deras ställe. Styrelseledamöterna • måste vara minst 18 år • får inte vara i konkurs • får inte ha förvaltare • får inte ha näringsförbud. En ändring av styrelsen börjar gälla tidigast från den tidpunkt då anmälan om ändringen kom in till Bolagsverket eller från det datum framåt i tiden som anges i det beslut som anmälan grundar sig på. Fram till dess är det den gamla och avgående styrelsen som är behörig att företräda företaget. Se därför till att anmäla ändringar direkt. Styrelseordförande Om styrelsen består av mer än en 8 ledamot, ska styrelsen bland sina ledamöter alltid utse en ordförande. Denne ska leda styrelsens arbete och bevaka att styrelsen utför sina arbetsuppgifter. Styrelseordföranden ska anmälas till Bolagsverket. Verkställande direktör Det är styrelsen som utser den verkställande direktören. I aktiebolag som är publika, ska styrelsen alltid utse en verkställande direktör. I dessa företag får verkställande direktören och styrelseordföranden inte vara samma person. I privata aktiebolag får styrelsen utse en verkställande direktör om den vill. Om en verkställande direktör utses ska denna anmälas till Bolagsverket. Ett byte av verkställande direktör börjar gälla tidigast från den tidpunkt då anmälan om ändringen kom in till Bolagsverket eller från det datum framåt i tiden som anges i det beslut som anmälan grundar sig på. Se därför till att anmäla ändringar direkt. En särskild delgivningsmottagare Om företaget inte har någon behörig ställföreträdare som är bosatt i Sverige ska styrelsen ge en fullmakt till en person som är bosatt (folkbokförd) i Sverige att ta emot delgivning för företaget. Den särskilda delgivningsmottagaren får inte vara under 18 år eller ha förvaltare enligt föräldrabalken. Den särskilda delgivningsmottagaren ska anmälas till Bolagsverket. lan om ändringen kom in till Bolagsverket eller från det datum framåt i tiden som anges i det beslut som anmälan grundar sig på. Se därför till att anmäla ändringar direkt. Firmateckning Anmäl ändring av styrelsen Styrelsen kan besluta om vem som ska teckna firman, alltså vem som ska ha rätt att exempelvis skriva under avtal för företaget. Om ingen särskild firmateckning anmäls kommer firman att tecknas av styrelsen. Om du ändrar styrelse, verkställande direktör eller särskilda firmatecknare måste du anmäla det till Bolagsverket. Det gör du antingen i e-tjänsterna på verksamt.se eller genom att skicka inblanketten Ändra styrelse – aktiebolag, nr 818. I blanketten ser du också vilka bilagor du ska skicka in tillsammans med anmälan. Du måste alltid fylla i firmateckningen på nytt när du ändrar styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör eller särskild firmatecknare. En ny firmateckning börjar gälla tidigast från den tidpunkt då anmä- Egen avgång ur styrelsen genast ska anmäla avgången till Bolagsverket och vid behov kalla till bolagsstämma för att göra ett kompletteringsavtal eller bestämma ett lägre antal ledamöter eller suppleanter. Den som avgår kan också själv anmäla avgången till oss. Du kan anmäla detta på verksamt.se eller genom att skicka in blanketten Egen avgång ur styrelsen – aktiebolag, nr 852. Samtidigt som du skickar in din anmälan ska du betala en registreringsavgift. På vår webbplats kan du på sidan för aktiebolag se hur mycket du ska betala. En person som vill avgå ur företagets styrelse ska anmäla det till styrelsen. Grundtanken är då att styrelsen 9 Revisorer Grundregeln är att ett aktiebolag ska ha revisor. Men små företag kan välja att inte ha det. Revisorns arbetsuppgifter Tiden för revisorns uppdrag är ett år. Men företaget kan bestämma en längre tid i bolagsordningen, dock längst fyra år. Revisorn ska • granska företagets redovisning och styrelsens skötsel av företaget • anmäla vissa brott som upptäcks vid granskningen av räkenskaperna. Revisorn får aldrig sköta företagets räkenskaper. Vem kan vara revisor? Du kan anmäla en ändring av revisor på något av följande sätt: • i e-tjänsten på verksamt.se • skicka in blanketten Ändrings anmälan – aktiebolag, nr 817 – om styrelsen ändrar revisor • revisorn skickar in blanketten Egen avgång som revisor, nr 703 – om han eller hon själv avgår från sitt uppdrag. Endast den revisor som är auktoriserad eller godkänd får revidera aktiebolag. Bolagsstämman kan utse en eller flera revisorer och eventuella revisorssuppleanter. När du ändrar revisor måste du betala en avgift. På vår webbplats kan du se hur mycket du ska betala. Att anmäla egen avgång som revisor kostar inget. Även ett registrerat revisionsbolag kan utses till revisor. I sådana fall ska revisionsbolaget utse en person som är huvudansvarig för revisionen. Både revisionsbolaget och den huvudansvarige ska anmälas till Bolagsverket. Om ett uppdrag upphört i förtid ska både revisorn själv och den som har utsett revisorn underrätta Bolagsverket om skälet till detta. Vissa större aktiebolag måste ha en auktoriserad revisor. En godkänd revisor räcker alltså inte. 10 revisor när mandatperioden har gått ut eller om revisorn avgår under sin mandatperiod ska du anmäla ändringen till Bolagsverket. Förtida avgång Revisorn ska alltid lämna en redogörelse för den granskning som han eller hon har utfört under den del av det löpande räkenskapår som uppdraget har omfattat. Revisorns skäl och redogörelse kan skickas in separat. En revisor får inte • vara i konkurs • ha näringsförbud • vara förbjuden att utöva rådgivningsverksamhet • ha förvaltare. Revisorn ska också anmäla sin avgång till styrelsen. Om en revisor som inte är vald på bolagsstämma vill avgå, ska han även anmäla det till den som har utsett honom. Ändra revisor Lekmannarevisor Om bolagsstämman beslutar att byta Det finns en möjlighet att, vid sidan av företagets revisor, utse en eller flera lekmannarevisorer. Denna ska • granska om företagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfreds- ställande sätt • granska om företagets interna kontroll är tillräcklig. En lekmannarevisor behöver inte ha någon revisorsutbildning. Han eller hon väljs av bolagsstämman eller på annat sätt enligt bolagsordningen och ska anmälas för registrering till Bolagsverket. Lekmannarevisorernas granskningsrapport ska inte skickas till Bolagsverket. Små aktiebolag kan välja att inte ha revisor Vissa privata aktiebolag kan välja att inte ha revisor. I så fall måste de ha en bestämmelse om detta i bolagsordningen. Det är små företag som kan göra detta. De aktiebolag som inte når upp till minst två av dessa värden för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren kan välja att inte ha revisor: • fler än 3 anställda (i medeltal) • mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning • mer än 3 miljoner kronor i netto- omsättning. 11 Adress Styrelsen ska så fort som möjligt anmäla till Bolagsverket om något av det som är registrerat har ändrats. Det gäller även om företagets eller funktionärernas adress ändras. En funktionär kan också själv anmäla ändrad adress. Ändring av företagets adress Om företagets adress ändras ska det anmälas till Bolagsverket. Någon koppling mellan Svensk Adressändring och vidare till oss finns inte. Anmäl via e-tjänsten på verksamt.se eller använd blanketten Anmälan om adressändring, nr 701 som finns på vår webbplats bolagsverket.se. Ändring av funktionärers adresser Om en funktionärs adress har ändrats kan det anmälas av en styrelseledamot, vd eller av funktionären själv. Anmäl via e-tjänsten på verksamt.se eller använd blanketten Anmälan om adressändring för företrädare och revisorer, nr 702 som finns på vår webbplats bolagsverket.se. Adressändring kostar ingenting Vi registrerar adressändringar utan kostnad. 12 Registrera din e-postadress hos oss Skydda ditt företag mot kapning! Om du registrerar din e-postadress via verksamt.se får du automatiskt ett e-postmeddelande från oss varje gång en anmälan om ändring i företaget diarieförts. På så vis får du en omedelbar signal om att en ändring är på gång. Detta är ett enkelt sätt för dig att förhindra att någon obehörig tar kontroll över ditt företag. 13 Fondemission En fondemission innebär att medel som redan finns i bolaget överförs till aktiekapitalet. Det är en bokföringstransaktion där inga tillgångar tillförs bolaget. Oavsett om nya aktier ges ut eller inte så kommer aktieägarna, efter fondemissionen, att ha samma proportionella innehav av aktier som innan emissionen. Aktieägarnas inflytande i bolaget eller deras relativa andel av kapitalet påverkas inte. Varför gör företag fondemissioner? • Kapitalet knyts närmare bolaget eftersom aktiekapitalet är bundet eget kapital som inte får delas ut. • För att få ner kursen på bolagets aktier till en attraktivare nivå. En fondemission sänker normalt kursen på aktien och en hög kurs gör den mindre attraktiv att handla med. Om nya aktier ges ut i fond- emissionen, får aktieägarna fler aktier samtidigt som värdet på aktierna sjunker, eftersom bolagets värde efter emissionen fördelas på fler aktier. Så här går det till att göra en fondemission 1.Skriv förslag Styrelsen skriver ett förslag till beslut om fondemission som blir ett underlag inför bolagsstämman. 2.Fatta beslut Bolagsstämman beslutar om fond- emission. 3. Anmäl till Bolagsverket När bolagsstämman beslutat om fondemissionen ska den anmälas till Bolagsverket. 14 Olika sätt att göra en fondemission Ett beslut om fondemission fattas av bolagsstämman med enkel majoritet (mer än hälften). Behöver bolagsordningen ändras ska det beslutet först fattas av bolagsstämman och för det krävs en kvalificerad majoritet (två tredjedelar). Fondemission kan ske genom överföring från • Fritt eget kapital – exempelvis från fria fonder som överkursfonden eller disponibla vinstmedel. Ett sådant beslut kan fattas både på årsstämman, där man fastställer balansräkningen och på en extra bolagsstämma. Medlen måste dock alltid återfinnas i den senast fast- ställda balansräkningen. • Bundna fonder – exempelvis från uppskrivningsfonden och reserv- fonden. Detta kan beslutas när som helst under räkenskapsåret. • Medel som fås genom uppskriv ning av det bokförda värdet på en anläggningstillgång. Detta kan bara ske på årsstämman i samband med att balansräkningen fastställs. Ökningen kan ske genom att företaget • ger ut nya aktier som fördelas mellan befintliga aktieägare • inte ger ut nya aktier, vilket gör att aktiernas kvotvärde ökar. Rätt till aktier Vid fondemission där nya aktier ges ut, ska aktieägarna ha rätt till dessa i förhållande till det antal aktier som de redan äger. Skillnad i rätt till tillgångar och vinst Om bolaget har aktier av olika slag som skiljer sig åt i fråga om rätt till andel i bolagets tillgångar eller vinst, har aktieägarna rätt till fondaktier enligt vad som skrivs i bolagsordningen. Skillnad i röstvärde Finns det aktier som skiljer sig åt på något annat sätt, exempelvis genom röstvärdet, och bolaget beslutar om fondemission och ger ut nya aktier av samtliga befintliga aktieslag ska fondaktierna ges ut på följande sätt: Aktierna ska ges ut i förhållande till det antal aktier som finns sedan tidigare inom respektive aktieslag. De gamla aktierna ska ge rätt till nya aktier av samma slag i förhållande till sin andel i aktiekapitalet. Inget hindrar att ett bolag fondemitterar aktier av ett nytt aktieslag eller aktier av enbart något av de befintliga aktieslagen. I så fall ska de nya aktierna fördelas mellan samtliga aktieägare i förhållande till deras tidigare innehav. Förslag Styrelsen eller någon annan, till exempel en aktieägare, skriver ett förslag till beslut om fondemission, som ska läggas fram för stämman. Innehåll i förslaget Det här ska alltid finnas med i förslaget: • Beloppet som aktiekapitalet ökas med. • Information om nya aktier ska ges ut. • Hur beloppet som aktiekapitalet ökar med ska tillföras. Det kan vara: • från fritt eget kapital • från reservfonden • från uppskrivningsfonden • genom uppskrivning av värdet på en anläggningstillgång. Om nya aktier ges ut ska detta finnas med i förslaget: • Hur många nya aktier som varje gammal aktie ska ge rätt till. • Från vilken tidpunkt (det räken- skapsår) de nya aktierna ska ge rätt till utdelning. • De nya aktiernas aktieslag (ska bara anges om det finns eller kan ges ut aktier av olika slag). I förekommande fall ska detta finnas med i förslaget: • Om något förbehåll, exempelvis omvandling, samtycke, förköp, hembud eller inlösen, ska gälla för de nya aktierna eller inte. • Att kuponger som hör till aktie breven ska användas som fondaktierättsbevis. • Att överskjutande fondaktierätter ska säljas genom aktiebolagets försorg. • Avstämningsdagen, om bolaget är ett avstämningsbolag. Avstämnings- dagen sätts i samråd med Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB), och den får inte infalla innan beslutet om fondemission har registrerats hos Bolagsverket. Kompletterande handlingar – vid extra bolagsstämma En årsredovisning behandlas inte på en extra bolagsstämma. För att aktieägarna vid en extra bolagsstämma ändå ska få bra underlag inför beslutet ska följande handlingar bifogas tillsammans med förslaget: • den senaste årsredovisningen med fastställd balans- och resultaträkning • revisionsberättelsen, när en sådan ska finnas • en redogörelse från styrelsen över händelser som inträffat efter att årsredovisningen blev klar och som haft stor betydelse för aktiebolaget. Redogörelsen ska vara underteck- nad av minst hälften av styrelse- ledamöterna. • ett yttrande från företagets revisor (om företaget ska ha revisor) över redogörelsen ovan. Förslaget och de kompletterande handlingar som behövs ska finnas tillgängliga för aktieägarna under minst två veckor närmast före bolagstämman. För noterade aktiebolag gäller att dessa handlingar ska finnas tillgängliga under minst tre veckor före stämman. Beslut Ett beslut om fondemission fattas av bolagsstämman. För att ett beslut ska kunna fattas krävs normalt enkel majoritet, alltså att mer än hälften av de närvarande aktieägarna på bolagsstämman röstat för beslutet. Om beslutet förutsätter att bolagsordningen ändras krävs oftast, om aktierna har lika röstvärde, att minst två tredjedelar av aktierna som företräds på stämman säger ja. Innehåll i beslutet Beslutet måste innehålla de uppgifter som finns med i förslaget. Under Förslag kan du läsa vad förslaget, och även beslutet, ska innehålla. Anmälan Du anmäler fondemission på blanketten Fondemission – aktiebolag, nr 823, som du hittar på vår webbplats. Anmälan ska skickas in så fort som möjligt efter att beslutet har fattats. 15 Samtidigt som du anmäler fondemissionen ska du betala in en avgift till Bolagsverket. På bolagsverket.se kan du se hur mycket du ska betala. På webbplatsen hittar du också exempel på protokoll från extra bolagsstämma som du själv kan fylla i med beslut om: •fondemission • fondemission och antagande av ny bolagsordning. Bilagor • Bolagsstämmoprotokoll – en bestyrkt kopia. • Den senast fastställda balansräk ningen – en bestyrkt kopia. 16 Bilagor i vissa fall • En ny bolagsordning – om en ny har antagits i samband med emis- sionsbeslutet. • Uppgift om ändringar i det bundna egna kapitalet och om eventuella värdeöverföringar som har skett efter den senast fastställda årsredovis- ningen. Nyemission Nyemission är när ett aktiebolag ger ut nya aktier mot betalning. _ Hur går en nyemission till? 1. Skriv förslag Styrelsen skriver ett förslag om nyemission som blir ett underlag inför bolagsstämman. 2. Fatta beslut Bolagsstämman eller styrelsen beslutar om nyemission. 3. Teckna aktierna De som får och vill teckna aktier gör det. 4. Betala aktierna De som tecknar aktier betalar dem med pengar, egendom (apportegendom) eller genom att kvitta fordringar mot företaget. 5. Anmäl till Bolagsverket När de nya aktierna är tecknade och betalda ska nyemissionen anmälas till Bolagsverket. Förslag Styrelsen eller någon annan, exempelvis en aktieägare, skriver ett förslag till beslut om nyemission. Förslaget ska presenteras för bolagsstämman. Det här ska förslaget innehålla • Beloppet som aktiekapitalet ska öka med. Det kan anges på tre olika sätt: som ett specifikt belopp, ett högsta belopp eller ett spann med lägsta och högsta belopp. • Antalet aktier som ska ges ut. Det kan vara ett specifikt antal, ett högsta antal eller ett spann med lägsta och högsta antal aktier. • Det belopp som ska betalas för varje ny aktie (teckningskursen). • När aktieteckningen ska göras eller om teckning ska göras genom betalning. • Vem eller vilka som har rätt att teckna aktierna. • Hur styrelsen ska fördela aktier som inte tecknas med företrädes- rätt (gäller företrädesemissioner). • När aktierna ska betalas. • Från vilken tidpunkt (det räken- skapsår) de nya aktierna ska ge rätt till utdelning. Om någon eller några av dessa punkter är aktuella ska även detta finnas med • Att aktierna ska betalas genom apport eller kvittning. • Att det finns aktier av olika slag (exempelvis A- och B-aktier) • Om de nya aktierna ska omfattas av förbehåll enligt bolagsordningen eller inte. Det kan exempelvis vara förbehåll om hembud, samtycke, förköp, omvandling till aktier av annat slag eller inlösen av aktier. • Datum för avstämningsdag. Gäller om företaget är ett avstämnings- bolag och aktieägare ska ha rätt att delta i emissionen. Avstämnings dagen får inte sättas tidigare än en vecka från dagen för beslutet. • Att bemyndigande lämnats till styrelsen, eller den som styrelsen utser, att besluta om belopp och teckningskurs. Ett sådant bemyndi- gande kan bara lämnas om aktierna ska noteras vid en svensk eller ut- ländsk börs, en auktoriserad mark- nadsplats eller annan reglerad marknad. • Att kuponger som hör till aktie- breven ska användas som emissions- bevis • Att överskjutande teckningsrätter ska säljas genom företagets försorg. Kompletterande handlingar – vid extra bolagsstämma En årsredovisning behandlas inte på en extra bolagsstämma. För att aktieägarna ändå ska få bra underlag inför beslutet ska följande handlingar bifogas förslaget: • den senaste årsredovisningen med fastställd balans- och resultaträkning • revisionsberättelsen, när en sådan ska finnas • en redogörelse från styrelsen över händelser som inträffat efter att årsredovisningen blev klar och som haft stor betydelse för aktiebolaget. Redogörelsen ska vara underteck- nad av minst hälften av styrelseledamöterna. 17 • ett yttrande från företagets revi- sor (om företaget ska ha revisor) över styrelsens redogörelse. Förslaget ska vara klart minst två veckor före stämman Styrelsens förslag till beslut om nyemission ska finnas tillgängligt för aktie-ägarna minst två veckor före bolagsstämman. För noterade aktiebolag gäller att dessa handlingar ska finnas tillgängliga under minst tre veckor före stämman. Det gäller även de kompletterande handlingar som behövs och eventuellt redogörelsen över apportegendomen eller kvittningen. Om förslaget innebär att de nuvarande aktieägarna inte har rätt att teckna aktier i en emission som ska betalas med pengar eller genom kvittning, ska skälen för detta samt grunderna för teckningskursen stå i förslaget eller i en handling som skickas med. Redogörelse krävs vid förslag om apportegendom eller kvittning Om förslaget till nyemission innebär att aktierna ska betalas med apportegendom eller genom kvittning av fordran måste styrelsen skriva en redogörelse över detta. Styrelsens redogörelse ska granskas av en auktoriserad eller godkänd revisor. Ett yttrande från en revisor över granskningen ska alltid upprättas, skrivas under och bifogas förslaget, även om företaget inte har utsett någon egen revisor för den löpande revisionen. För företag som har en egen revisor 18 finns en möjlighet att på bolagsstämma utse en annan auktoriserad eller godkänd revisor som ska utföra granskningen. En förutsättning är då att bolagsordningen inte föreskriver annat. Om företaget inte ska ha egen revisor och inte heller utsett någon, har Bolagsverket tolkat det så att den auktoriserade eller godkände revisorn som utför granskningen inte behöver vara utsedd på en bolagsstämma. Apport Styrelsens redogörelse över apportegendomen ska innehålla • hur värdet på apportegendomen har bestämts och vilka rättsliga och ekonomiska synpunkter som man tagit hänsyn till vid värderingen • namn, person- eller organisations nummer och folkbokföringskom- mun på den som tillför egendomen • det värde som apportegendomen beräknas komma att tas upp till i balansräkningen • sådant som kan vara viktigt att veta när värdet på apportegendomen ska bedömas • antalet aktier i företaget eller an nan ersättning som ska lämnas för apportegendomen. Minst halva styrelsen ska skriva under redogörelsen. Revisor ska yttra sig En auktoriserad eller godkänd revisor måste yttra sig över redogörelsen. Yttrandet ska innehålla information om • typ av apportegendomen, exempel- vis en lastbil • att apportegendomen har tagits upp till det verkliga värdet för företaget • att apportegendomen är eller kan bli till nytta för företaget • vilken metod som har använts vid värderingen • eventuella svårigheter att uppskatta värdet av apportegendomen. Kvittning Styrelsen ska skriva en redogörelse. Styrelsens redogörelse över kvittningen ska innehålla information om • vem som är fordringsägare • fordringens belopp • hur stort belopp av fordringen som får kvittas. Minst halva styrelsen ska skriva under redogörelsen. En auktoriserad eller godkänd revisor ska yttra sig över redogörelsen. Exempel på yttrande från revisor vid kvittning I egenskap av auktoriserad/godkänd revisor har jag tagit del av den redogörelse som styrelsen har lämnat om kvittning. Jag har inte något att erinra mot redogörelsen. Beslut Innan ett företag kan genomföra en nyemission måste företaget besluta om det. Beslut om nyemission kan fattas av • bolagsstämman eller • styrelsen, efter bemyndigande i för- väg från bolagsstämman eller • styrelsen, med godkännande av bolagsstämman i efterhand. För att ett beslut om nyemission ska kunna fattas måste bolagsstämman ha fått ett underlag i form av ett förslag till beslut att ta ställning till. Beslut av bolagsstämman Bolagsstämman har alltid rätt att fatta beslut om nyemission. För att bolagsstämman ska kunna besluta om nyemission räcker det normalt med enkel majoritet, alltså att mer än hälften av aktieägarna på stämman röstat för det. Om beslutet om nyemission förutsätter att bolagsordningen ändras eller om bolagsstämman beslutat att inte ge aktieägarna rätt att teckna aktier, är beslutet endast giltigt om minst två tredjedelar av aktieägarna på stämman röstat för det. Innehållet i beslut om bemyndigande I beslutet ska det stå att bolagsstämman ger styrelsen bemyndigande att besluta om nyemission. Av beslutet måste även framgå inom vilken tid bemyndigandet kan utnyttjas. Ett bemyndigande kan gälla som längst fram till nästa årsstämma. I bemyndigandet ska särskilt anges om • de nuvarande aktieägarna inte ska ha rätt att teckna aktierna • betalning av aktierna ska kunna ske med apportegendom eller med kvittning • andra villkor ska gälla för emissio nen, exempelvis att emissionen endast får ske till ett visst belopp. Beslut av styrelsen - efter bemyndigande Bolagsstämman kan ge styrelsen tillåtelse (bemyndigande) att besluta om nyemission under förutsättning att emissionen kan göras utan att bolagsordningen behöver ändras. Förslag ska lämnas till bolagsstämman Om bolagsstämman ska besluta om bemyndigande måste styrelsen i förväg skriva ett förslag om det. Förslaget till bemyndigande ska vara tillgängligt för aktieägarna minst två veckor innan bolagsstämman. För noterade aktiebolag gäller att dessa handlingar ska finnas tillgängliga under minst tre veckor före stämman. 19 Registrera bemyndigandet före beslutet! Bolagsstämmans bemyndigande till styrelsen måste vara registrerat hos Bolagsverket innan styrelsen kan utnyttja det och över huvudtaget besluta om nyemission. Innan bemyndigandet har registrerats får styrelsen alltså inte besluta om nyemission. Beslut av styrelsen efter bemyndigandet När bemyndigandet har registrerats kan styrelsen fatta beslut om nyemission. Det krävs att beslutet håller sig inom gränserna i bolagsordningen. Styrelsen kan exempelvis inte besluta om nyemission till så stort belopp att gränserna för aktiekapitalet i bolagsordningen överskrids. Mer än hälften av hela antalet ledamöter måste vara närvarande för att styrelsen ska kunna fatta beslutet om nyemission. För giltigt beslut gäller 20 den mening som mer än hälften av de närvarande röstar för. Beslut av styrelsen - med godkännande av bolagsstämman i efterhand Styrelsen har också möjlighet att besluta om nyemission under förutsättning att bolagsstämman godkänner det i efterhand. Mer än hälften av hela antalet ledamöter måste vara närvarande för att styrelsen ska kunna fatta beslutet om nyemission. För giltigt beslut gäller den mening som mer än hälften av de närvarande röstar för. Beslutets innehåll Dessa uppgifter måste finnas i beslutet • Beloppet som aktiekapitalet ska öka med. Det kan anges på tre olika sätt: som ett specifikt belopp, ett högsta belopp eller som ett spann med ett lägsta och ett högsta belopp. • Antalet aktier som ska ges ut. Det kan vara ett specifikt antal, ett högsta antal eller ett spann med ett lägsta och ett högsta antal aktier. • Det belopp som ska betalas för varje ny aktie (teckningskursen). • När aktieteckningen ska göras eller om teckning ska göras genom betalning. • Vem eller vilka som har rätt att teckna aktierna. • Hur styrelsen ska fördela aktier som inte tecknas med företrädes rätt (gäller företrädesemissioner). • När aktierna ska betalas. • Från vilken tidpunkt (det räken skapsår) de nya aktierna ska ge rätt till utdelning. Om någon eller några av dessa punkter är aktuella ska även detta finnas med • Att aktierna ska betalas genom apport eller kvittning. • Att det finns aktier av olika slag (exempelvis A- och B-aktier) • Att de nya aktierna ska omfattas av förbehåll enligt bolagsordningen eller inte. Det kan exempelvis vara förbehåll om hembud, samtycke, förköp, omvandling till aktier av annat slag eller inlösen av aktier. • Datum för avstämningsdag. Gäller om företaget är ett avstämnings bolag och aktieägare ska ha rätt att delta i emissionen. Avstämnings dagen får inte sättas tidigare än en vecka från dagen för beslutet. • Att bemyndigande lämnats till styrelsen, eller den som styrelsen utser, att besluta om belopp och teckningskurs. Ett sådant bemyndi- gande kan bara lämnas om aktierna ska noteras vid en svensk eller ut- ländsk börs, en auktoriserad mark- nadsplats eller annan reglerad marknad. • Att kuponger som hör till aktie breven ska användas som emissions- bevis • Att överskjutande teckningsrätter ska säljas genom företagets försorg. Underrätta aktieägarna Om de nuvarande aktieägarna ska ha rätt att teckna de nya aktierna ska beslutet om nyemission genast skickas till alla aktieägare. Om alla aktieägare var med på bolagsstämman där nyemissionen beslutades eller om företaget är ett avstämningsbolag behöver ingen underrättelse skickas. Teckna aktierna Du tecknar aktier genom att skriva din namnteckning bredvid antalet aktier du vill teckna på en tecknings- lista. Teckningslistan ska innehålla beslutet om nyemission. Följande handlingar ska finnas som bilagor till teckningslistan • handlingar som legat till grund för beslutet på bolagsstämman, exem- pelvis styrelseredogörelse och revi- sorsyttrande över kvittning av fodran. • en kopia av bolagsordningen. Om alla som är berättigade att teckna aktier är närvarande vid stämman där emissionsbeslutet fattas, får aktie- teckningen göras direkt i stämmans protokoll. Styrelsen beslutar om tilldelning av aktier När aktieteckningen är klar beslutar styrelsen om hur många aktier varje aktietecknare ska tilldelas. Aktierna ska genast skrivas in i aktieboken eftersom det medför rösträtt, även om aktierna inte har betalats och registrerats. Betala aktierna De nya aktierna betalas • med pengar • med egendom (apportegendom) eller • genom kvittning. Pengar (kontantemission) Betalar du aktierna med pengar ska de sättas in på ett särskilt konto som företaget har öppnat för nyemissionen. Det ska vara på en bank, ett kreditmarknadsföretag eller motsvarande utländskt kreditinstitut inom EES. Egendom (apportemission) Betalar du aktierna med apportegendom har styrelsen skrivit en redogörelse om detta som har lagts fram inför bolagsstämman och en auktoriserad eller godkänd revisor har också yttrat sig över styrelsens redogörelse. Efter beslutet om nyemission ska även en auktoriserad eller godkänd revisor skriva och underteckna ett nytt yttrande om betalningen. Av yttrandet ska framgå • typ av egendom, exempelvis en lastbil • att all egendom har förts över till företaget • att egendomen är eller kan bli till nytta för företaget • att egendomen har tagits upp till det verkliga värdet för företaget • vilken metod som har använts för att värdera egendomen • om det var några svårigheter att värdera apportegendomen. Kvittning (kvittningsemission) Betalar du aktierna genom att kvitta fordringar mot företaget ska detta klart framgå av bolagsstämmans beslut om nyemission. I dessa fall har styrelsen skrivit en redogörelse om detta som har lagts fram inför bolagsstämman och en auktoriserad eller godkänd revisor har också yttrat sig över styrelsens redogörelse. I publika aktiebolag kan styrelsen också medge kvittning av fordran mot skulder på grund av aktieteckning i efterhand. För att sådan kvittning ska få ske måste styrelsen ha kommit fram till att • det inte strider mot emissions beslutet och • det är lämpligt och • kvittning kan ske utan skada för bolaget eller dess borgenärer. Överkurs Betalningen för en aktie får inte 21 vara lägre än de tidigare registrerade aktiernas kvotvärde. Kvotvärdet får du om du dividerar det registrerade aktiekapitalet med det antal registrerade aktier. Betalningen får dock överstiga de tidigare aktiernas kvotvärde. Det belopp som överstiger kvotvärdet kallas överkurs. Antalet aktier som ges ut i emissionen multiplicerat med kvotvärdet är det belopp som aktiekapitalet ökas med. Det överstigande beloppet, överkursen, ska föras till överkursfonden i bolagets balansräkning. Anmäl till Bolagsverket När de nya aktierna är tecknade och betalda ska nyemissionen anmälas till Bolagsverket. Du kan anmäla genom att skicka in blanketten Nyemission – aktiebolag, nr 822, samt bilagor. Anmälan ska ha kommit in till oss inom sex månader från det att bolagsstämman eller styrelsen beslutade om nyemissionen. Om styrelsen fattat beslut under förutsättning av bolagsstämmans godkännande i efterhand får dock anmälan ske inom ett år från styrelsens beslut. Anmälan ska innehålla • företagets organisationsnummer • det sammanlagda antalet tecknade och tilldelade aktier och det belopp som aktiekapitalet ska ökas med • det belopp som ska betalas med pengar, apportegendom eller genom kvittning • en försäkran på heder och samvete om att de anmälda aktierna har tecknats enligt bestämmelserna i emissionsbeslutet. 22 • namnunderskrift av en styrelse ledamot eller den verkställande direktören. om inbetalningen. Möjligheten till revisorsintyg gäller bara för publika aktiebolag. Om ett publikt bolag eller ett dotterbolag till ett publikt bolag beslutat om en riktad nyemission till en viss krets (t.ex. till make, ledande befattnings-havare eller anställda) ska anmälan innehålla en försäkran på heder och samvete att bestämmelserna i 16 kap. aktiebolagslagen har följts. Bilagor som ska följa med anmälan vid betalning med kvittning: • en bestyrkt kopia av protokollet med emissionsbeslutet • en redogörelse (bestyrkt kopia) för bestämmelsen om kvittning, underskriven av minst halva styrel- sen. Vid kvittning ska styrelsens redogörelse innehålla uppgift om vem som är fordringsägare, ford- ringens belopp, hur stort belopp av fordringen som ska kvittas • ett yttrande (bestyrkt kopia) från auktoriserad eller godkänd revisor (även om företaget inte ska ha en egen revisor) över styrelsens redogörelse. Bilagor till anmälan De yttranden och intyg som nämns här ska skrivas under av en auktoriserad eller godkänd revisor. För företag som har en egen revisor finns en möjlighet att på en bolagsstämma utse en annan auktoriserad eller godkänd revisor som utför granskningen. En förutsättning är då att bolagsordningen inte säger något annat. Om företaget inte ska ha egen revisor och inte heller har utsett någon, har Bolagsverket tolkat det så att den auktoriserade eller godkände revisorn som utför granskningen inte behöver vara utsedd på en bolagsstämma. Bilagor som ska följa med anmälan vid betalning med kontanter • en bestyrkt kopia av protokoll med emissionsbeslutet • bankintyg i original. Bankintyget ska ta upp hur mycket som beta- lats för aktierna inklusive eventuell överkurs. Det får inte vara utfärdat före emissionsbeslutet • revisorsintyg original från en auktoriserad eller godkänd revisor Bilagor som ska följa med anmälan vid betalning med apport: • protokoll med emissionsbeslutet (bestyrkt kopia) • en redogörelse (bestyrkt kopia) för bestämmelsen om apport, un- derskriven av minst halva styrelsen. Vid apport ska styrelsens redogö- relse innehålla uppgift om • omständigheter som kan vara av vikt vid bedömning av värdet på apportegendomen • det värde till vilket apportegendo- men beräknas komma att upptas i balansräkningen • antalet aktier som ska lämnas för egendomen • vem som tillför egendomen • ett yttrande (bestyrkt kopia) från auktoriserad eller godkänd revisor (även om företaget inte ska ha en egen revisor) över styrel- sens redogörelse • ett yttrande (original) från en auktoriserad eller godkänd revisor (även om företaget inte ska ha en egen revisor) där det ska framgå: • typ av egendom, exempelvis en bil • att all egendom har förts över till företaget • att egendomen är eller kan bli till nytta för företaget • att egendomen har tagits upp till det verkliga värdet för företaget • vilken metod som har använts för att värdera egendomen • om det var några svårigheter att värdera apportegendomen. • revisorsyttrande angående apport- egendom eller • ett revisorsyttrande om full och godtagbar betalning. Gäller bara publika aktiebolag. Bilagor som i förekommande fall ska följa med anmälan: • den nya bolagsordningen, om en sådan har antagits • ett avtal (bestyrkt kopia) om kvittning • ett apportavtal (bestyrkt kopia). Anmälan vid delregistrering Om anmälan om betalning för en del av emissionen har skett tidigare, behöver en senare emissionsanmälan endast innehålla uppgift om • det emissionsbeslut som anmälan grundar sig på • antalet tecknade, tilldelade och betalda aktier som omfattas av anmälan • en försäkran på heder och samvete om att de anmälda aktierna har tecknats enligt bestämmelserna i emissionbeslutet. Bilagor som ska följa med anmälan vid delregistrering: • bankintyg eller motsvarande intyg från kreditinstitut inom EES 23 Lämna in årsredovisningen Ett aktiebolag ska för varje räkenskapsår skicka sin årsredovisning till Bolagsverket. Detta gäller oavsett om aktiebolaget drivit verksamhet eller varit vilande. Så går det till 1. Aktiebolaget upprättar en årsredo- visning efter räkenskapsårets utgång. 2. Om aktiebolaget har en revisor genomför han eller hon en granskning av räkenskaperna. 3. Aktiebolaget håller en årsstämma, alltså en ordinarie bolagsstämma, inom sex månader efter utgången av räkenskapsåret. Då fastställs balans- och resultaträkningen och stämman beslutar hur vinsten eller förlusten ska disponeras. 4. Aktiebolaget skickar årsredovis- ningen och eventuell revisionsberättelse till Bolagsverket när resultaträkningen och balansräk- ningen har fastställts på bolagstäm- man. Handlingarna ska finnas hos Bolagsverket inom sju månader efter räkenskapsårets slut – annars måste aktiebolaget betala en förse- ningsavgift. Läs mer om det under rubriken Förseningsavgifter. 5. Om årsredovisningen inte kommit in till Bolagsverket inom elva månader från räkenskapsårets slut kan Bolagsverket efter ett särskilt föreläggande, besluta att aktiebolaget ska gå i likvidation. Detta kallas tvångslikvidation. Kontrollera att årsredovisningen har kommit in Om du vill veta att årsredovisningen har kommit in till Bolagsverket kan du använda e-tjänsten Söka ett 24 ärende eller se om en årsredovisning kommit in. Detta ska du skicka till Bolagsverket • årsredovisningen, som ska bestå av balansräkning, resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse samt i större aktiebolag kassaflödes- analys • när det behövs, även revisionsberättelse • koncernredovisning och koncern revisionsberättelse för de flesta moderbolag, om aktiebolaget ingår i en koncern. När du skickar in årsredovisningen, skriv aktiebolagets namn och organisationsnummer på alla dokument, gärna på varje sida. Underskrifter Årsredovisningen (en bestyrkt kopia) ska skrivas under av vd och samtliga ledamöter. En ledamot kan inte vägra att skriva under. Anser ledamoten att årsredovisningen inte är korrekt, ska han eller hon ändå skriva under, men notera sina avvikande åsikter i en bilaga. När en revisionsberättelse finns ska den skrivas under av revisorn som också ska göra en revisorspåteckning i själva årsredovisningen. Fastställelseintyg På den bestyrkta kopian av årsredovisningen ska en ledamot eller vd teckna bevis (ett så kallat fastställelseintyg) om att resultaträkningen och balansräkningen har fastställts på årsstämman. Datumet för stämman ska anges. Namnteckningen på intyget måste vara i original. På vår webbplats finns exempel på hur du kan utforma fastställelseintyget. Förseningsavgifter och värdepappersföretag eller för- säkringsföretag. • banker, kreditmarknadsföretag, hypoteksinstitut och värdepappers- bolag. början. Rapportperioden ska omfatta minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Delårsrapport ska du skicka in senast två månader efter rapportperiodens utgång. Rapporten ska avse aktiebolagets verksamhet från räkenskapsårets Mer information finns på vår webbplats bolagsverket.se. För att undvika förseningsavgift, ska handlingarna vara fullständiga och korrekta och finnas hos Bolagsverket (inte skickas) inom sju månader efter räkenskapsårets utgång. • Redan efter en dags försening måste aktiebolaget betala en avgift på 5 000 kronor. • Mer än två månaders försening kostar aktiebolaget ytterligare 5000 kronor. • Mer än fyra månaders försening kostar aktiebolaget ytterligare 10 000 kronor. Totalt för fyra månaders försening, 20 000 kronor. För publika aktiebolag är beloppen de dubbla. Mer än fyra månaders försening kostar dessa företag 40 000 kronor. Delårsrapport Följande typer av företag ska skicka in delårsrapporter till Bolagsverket: • börsbolag – företag vars andelar eller skuldebrev är noterade på en börs, en auktoriserad marknads plats eller någon annan reglerad marknad. • finansiella holdingföretag – företag som uteslutande eller huvudsak ligen förvaltar andelar i dotterföre- tag som är antingen kreditinstitut 25 Hänvisningar Några av de viktigaste bestämmelserna inom detta område är • Aktiebolagslagen (2005:551, ABL) • Lagen (2005:552) om införande av aktiebolagslagen (2005:551) • Aktiebolagsförordning (2005:559, ABF) • Firmalagen (1974:156) • Lagen (1986:436) om näringsförbud • Lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall m.m. • Revisorslagen (2001:883) • Lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m. • Bokföringslagen(1999:1078) • Årsredovisningslagen (1995:1554, ÅRL) • Kupongskattelagen (1970:624). 26 Snabbt och smidigt med e-tjänster Lasse Söderholm, företagsrådgivare i Halmstad är en av många företagare som använder våra e-tjänster. Med Bolagsverkets e-tjänst Sök företagsfakta hittar du registreringsbevis, årsredovisning, bolagsordning och mycket mer. www.bolagsverket.se 27 Bolagsverket mars 2017, 899 Foto: Kristofer Lönnå produktion www.bolagsverket.se 851 81 Sundsvall 0771-670 670 www.bolagsverket.se 28