TEKNISK BESKRIVNING
Ombyggnad av Årsta brygga, väg 560.01
Haninge kommun, Stockholms län
Vattenverksamhet enligt 11 kap Miljöbalken
Utställelsehandling januari 2011
Projektnummer: 883 874
W:\A833\-45\A8334533_TB.doc
Dokumenttitel: Ombyggnad av Årsta brygga, väg 560.01, Haninge kommun
Dokumentdatum: 2010-09-24
Senast reviderad: 2011-01-10
Dokumenttyp: Teknisk beskrivning - Vattenverksamhet enligt 11 kap Miljöbalken
Projektnummer: 883 874
Utgivare: Trafikverket
Kontaktperson: Dragana Mimovic, Projektledare, tfn 08-757 67 29
Konsult: KFS AnläggningsKonstruktörer AB, Industrivägen 5, 171 48 Solna
Kontaktperson: David Horn, Uppdragsledare, tfn 08-470 05 71
Distributör: Trafikverket, 172 90 Sundbyberg, Besöksadress: Sundbybergvägen 1, Solna
telefon: 0771-921 921.
Innehållsförteckning
1.
Bakgrund ......................................................................................................... 1
2.
Höjd- och koordinatsystem............................................................................. 1
3.
Karakteristiska havsvattenstånd..................................................................... 2
4.
Topografi och grundförhållanden................................................................... 2
4.1.
4.2.
4.3.
5.
Marknivåer .............................................................................................. 2
Vattendjup ............................................................................................... 2
Geoteknik................................................................................................. 2
Befintliga förhållanden ................................................................................... 3
5.1.
5.2.
5.3.
5.4.
5.5.
6.
Brygganläggningar .................................................................................. 3
Hamnplan................................................................................................ 3
Väg ........................................................................................................... 3
Trafikförhållanden .................................................................................. 3
Ledningar och tekniska funktioner ........................................................ 4
Planerade arbeten i vatten .............................................................................. 5
6.1.
6.2.
6.3.
6.4.
6.5.
6.6.
Rivning .................................................................................................... 5
Muddring................................................................................................. 6
Erosionsskydd ......................................................................................... 6
Brygga ...................................................................................................... 6
Arbetsordning ......................................................................................... 9
Alternativa konstruktionslösningar........................................................ 9
7.
Omhändertagande av muddermassor .......................................................... 10
8.
Planerade arbeten på land .............................................................................11
8.1.
8.2.
8.3.
9.
Hamnplan...............................................................................................11
Väg ..........................................................................................................11
Ledningar och övriga funktioner ...........................................................11
Skyddsåtgärder.............................................................................................. 13
10.
Tidplan....................................................................................................... 13
11.
Kostnader .................................................................................................. 13
Bilagor
1.
Huvudfix
2. Geoteknisk undersökning
2.1 Geotekniska ritningar
Beteckning
Benämning
G101
Plan
G102
Sektioner A-A, B-B, C-C och D-D
G103
Sektioner E-E och F-F
G104
Sektioner G-G och H-H
2.2 Jordprovsanalys
2.3 Konprovstabell
3. Förslagsritningar
Beteckning
Benämning
K01
Sammanställningsritning
K11
Brygga, plan
K12
Brygga, sektion
K13
Brygga, sektion
K21
Befintligt utförande
K41
Uppställningsplats för charterbussar
K102
Funktioner, illustration
K201
Etapp 1
K202
Etapp 2
1. Bakgrund
Trafikverket planerar att bygga om den nuvarande allmänna bryggan vid Årsta
havsbad genom att riva befintlig brygga, uppföra ny brygga med tillhörande
hamnplan samt förbättra trafikmiljön och miljön i övrigt vid bryggan.
Den befintliga bryggans bärighet och dess storlek innebär restriktioner för tung
trafik vid på- och avlastning. De planerade åtgärderna har till syfte att
säkerställa tillgängligheten och trafiksäkerheten vid Årsta brygga. Den nya
bryggan kommer att uppfylla gällande krav på bärighet med avseende på biloch fartygstrafik.
Årsta brygga är belägen i Årsta havsbad i Haninge kommun, se figur 1 och
orienteringskarta under flik 1. Årsta havsbad är ett fritidshusområde omfattande
drygt 800 fastigheter vid Horsfjärden i Haninge kommun.
Figur 1. Översiktskarta, Årsta Havsbad. (Trafikverket)
2. Höjd- och koordinatsystem
Följande höjd- och koordinatsystem gäller vid projektering:
- Höjdsystem RH00
- Koordinatsystem St74
Som huvudfix föreslås fixpunkt nr 17443 med nivån +12,775 belägen ca 600 m
nordväst om Årsta brygga. För planläge se figur 1 och bilaga 1.
1 (13)
3. Karakteristiska havsvattenstånd
Följande havsvattenstånd gäller vid projektering:
- Högsta högvattenstånd, HHW
+0,79 m
- Medelhögvattenstånd, MHW
+0,22 m
- Medelvattenstånd, MW
-0,39 m
- Medellågvattenstånd, MLW
-0,84 m
- Lägsta lågvattenstånd, LLW
-1,08 m
Differens mellan högsta och lägsta vattenstånd är 1,87 m
Landhöjningskoefficienten i Stockholm är ca 3,9 mm/år.
4. Topografi och grundförhållanden
4.1.
Marknivåer
Marken närmast bryggan är kuperad och sluttar mot Horsfjärden. Markytan på
hamnplanet har nivåer mellan +1,2 och +1,7 m.
4.2.
Vattendjup
Intill strandkanten sluttar botten ganska brant ned till djupnivån -5 m, ca 20 m
ut från stranden varefter bottnen planar ut. Djupnivån vid befintlig brygga
varierar mellan -1 till -4 m.
Aktuella bottennivåer framgår av förslagsritning K21.
4.3.
Geoteknik
Jordlagerföljden utgörs i huvudsak av sand närmast strandlinjen. I det yttersta
läget där schakt (muddring) ska utföras, d v s 20-30 m från strandlinjen,
överlagras friktionsjorden av ca 0,5 m sandig lergyttja eller sandig gyttjelera på
lera med en mäktighet av ca 3-4 m på friktionsjord. Bergets djupnivå i
bryggläget varierar mellan -6 och -9 m. Berg i dagen finns norr om bryggan. Vid
den befintliga bryggan finns det ett erosionsskydd av sprängsten och i norra
delen av muddringsområdet består botten av sand.
Geoteknisk undersökning är utförd 2009-03-24 av PG Geoteknik. Undersökning
omfattade bestämning av fast botten och provtagning av sediment, se bilaga 2.
Jordprovsanalys av ytliga sediment har utförts av Sweco Geolab, 2010-01-15.
2 (13)
5. Befintliga förhållanden
5.1.
Brygganläggningar
Den allmänna bryggan byggdes 1953 och är uppbyggd av ett betongdäck
grundlagt på träpålar nedförda till fast botten. Bryggan är 20 m lång och 4,5 m
bred. Bryggan är idag upplåten för 8 tons axeltryck och 15 tons bruttovikt och
tillhör bärighetsklass 3 (BK 3). Den allmänna bryggan ägs och förvaltas av
Trafikverket.
Nordost om den allmänna bryggan ansluter en träbrygga som är grundlagd på
stenkistor. Utanför träbryggan ligger en flytbrygga av betong. Bryggorna ägs av
Skärgårdsstiftelsen respektive en bryggförening på Utö. Ungefär 20 m sydväst
om den allmänna bryggan finns det en brygga för fritidsbåtar som ägs av Årsta
havsbads samfällighetsförening. Se förslagsritning K21.
5.2.
Hamnplan
Befintligt hamnplan har en yta på ca 200 m2 och är enligt äldre ritning
uppbyggd av en grus- och stenfyllning.
På hamnplanen finns i dagsläget tillgång till el och sommarvatten, en
bunkeranläggning, plats för varuvagnar samt parkeringsplats för servicebil, se
vidare om ledningar och tekniska funktioner under avsnitt 5.5.
5.3.
Väg
Väg 560.01 förbinder Årsta brygga med väg 560. Vägen har en vägbredd på cirka
6 meter och går i en enkelriktad slinga moturs förbi bryggan. Gällande
hastighetsbegränsning är 50 km/h och stoppförbud råder utmed hela vägen.
Väg 560.01 är BK1 klassad och vägprofilens lutning uppfyller Trafikverkets krav
på mindre god standard. 1
5.4.
Trafikförhållanden
Trafiken på väg 560.01 uppgick (2003) till cirka 500 fordon/dygn varav 130
fordon (25%) utgörs av tung trafik. Trafiken består av buss-, gods- och
persontrafik till och från bryggan. Under sommarperioden ökar trafikmängden
betydligt på grund av sommarboende, båtresenärer från Årsta brygga samt
övriga besökare.2
Årsta brygga nyttjas i huvudsak av Utö Rederi som bedriver passagerartrafik till
och från Utö på uppdrag av Waxholmsbolaget. Bryggan används även av
taxibåtar. Upp till tre fartyg kan ligga vid bryggan samtidigt. Därtill kan fartyg
ligga inne vid bryggan för reparationsarbeten.
1
Vägar och gators utformning, VGU, Linjeföring. Vägverket publikation 2004:80.
http://www.haninge.se/Bygga--Bo/Planer-och-nybebyggelse/Detaljplaner/Kommundelar/Skargarden/ Arsta-Havsbad/. Haninge kommun. 200911-04.
2
3 (13)
Viss godstrafik sker med passagerarfartygen. Söderby brygga nyttjas normalt för
tung godstrafik och tunga transporter. Vintertid går all godstrafik från Årsta
brygga då det är den enda bryggan i området som hålls isfri.
I Stockholms skärgård finns nio replipunkter utpekade i Regional
utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, varav Årsta brygga är en
av dessa. En replipunkt är en strategisk knutpunkt på fastlandet med en robust
trafikinfrastruktur och med bastrafik hela året. Replipunkterna ska ha en god
trafikstandard för både person- och godstrafik. Utrymme bör reserveras för
vänd- och lastningsplatser, parkering, bryggor samt terminaler för gods och
passagerare. 3
5.5.
Ledningar och tekniska funktioner
I detta avsnitt redogörs för de ledningar och tekniska funktioner som
förekommer eller kan komma att förekomma inom området som berörs av
ombyggnadsarbetena.
5.5.1.
Belysning
Idag finns det en ca 25 m hög belysningsmast med flexibel armaturkrona och
fem armaturer på hamnplan. Utmed vägen finns det idag ingen belysning.
5.5.2.
Dagvattenhantering
Dagvattnet från väg 560.01 leds idag till havet via öppna diken. Dagvattnet på
hårda ytor såsom bryggan och hamnplanen rinner direkt ut i havet.
5.5.3. El
En luftledning har anslutning till ett elskåp och en belysningsmast på hamnplan.
5.5.4. Vatten och avlopp
Idag finns det ett sommarvattennät med gemensamma vattentäkter och
vattenverk som administreras av Årsta havsbads samfällighet. Uttag för
sommarvatten finns vid befintlig brygga. Det finns inget avlopp vid bryggan.
5.5.5. Bunkeranläggning
Befintlig bunkeranläggning består av två cisterner, en för fartygsbränsle på
10 m³ respektive en för maskinrumsavfall på 6 m³. Påfyllning av bränsle sker ca
1 gång per vecka under lågsäsong och ca 2-3 gånger per vecka under sommaren.
5.5.6. Avfallshantering och varuvagnar
Idag finns det en oinhägnad uppställningsplats för varuvagnar på hamnplan.
3
Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010.
4 (13)
5.5.7.
Sjövattenledning
Haninge kommun planerar att bygga en sjövattenledning mellan Årsta havsbad
och Dalarö. Sjövattenledningen kommer att ligga ca 20 m väster om Årsta
brygga, se figur 2.
Figur 2. Föreslaget läge för ny vattenledning vid Årsta brygga visas med röd linje. (Haninge
kommun)
Haninge kommun har för avsikt att påbörja arbetena med att bygga
sjövattenledningen vid Årsta brygga under hösten 2010. Arbetena beräknas vara
avslutade våren 2011. Om arbetena med sjövattenledningen fördröjs till hösten
2011 kan det komma att krävas samordning av entreprenaderna.
6. Planerade arbeten i vatten
De åtgärder som planeras omfattar ombyggnad av brygga och hamnplan samt
uppförande av nya uppställningsplatser för charterbussar utmed
anslutningsvägen till bryggan. Utformningen framgår av förslagsritningarna
K01, K11-K13 samt K41.
Ytan för vattenområde som kommer att överbyggas uppgår till ca 750 m² varav
brygga över vatten utgör ca 450 m² samt utfyllnad av hamnplan utgör ca
300 m².
6.1.
Rivning
Befintlig brygga med sitt betongdäck rivs eftersom den inte uppfyller krav på
funktion och bärighet.
Vid rivning kommer befintliga träpålar att kapas strax ovanför sjöbottennivån
då risk för markrörelser finns om pålar dras upp. Övriga konstruktioner såsom
träbryggan, inklusive stenkistorna, samt betongsargen kring bränslecistern rivs i
sin helhet. Rivningsmassor transporteras till godkänd deponi.
5 (13)
6.2.
Muddring
Muddring av sediment, lera och friktionsjord utförs lokalt vid bryggan så att
erosionsskydd kan grundläggas på fast botten.
Muddringen utförs lämpligen med grävmaskin med stor räckvidd från land. En
grävmaskin är lämplig då det finns hårda material som grus- och stenfyllning
som måste muddras. Samma maskin kan även nyttjas för utläggning av
erosionsskydd. Uppgrumlingen av de lösa sedimenten begränsas genom att
vatteninblandningen i muddermassor blir begränsad vid grävmuddring.
Alternativa muddringsmetoder är inte aktuella.
6.3.
Erosionsskydd
Uppbyggnaden av ett erosionsskydd i slänt under bryggan motverkar vågreflexer
och erosionsproblem. Erosionsskyddet utformas genom utläggning av ett
filterlager av sten preliminärt med stenstorlek 100-300 mm. Ytterst läggs
storsten med stenstorlek minst 300-500 mm. Dimensionering av erosionsskydd
kommer att utföras i kommande projektering. Slänten läggs i lutning ca 1:1,5.
Erosionsskyddets yta i vattenområdet är ca 800 m2 och total fyllnadsvolym är ca
1200 m3.
Figur 3. Exempel på utläggning av erosionsskydd från ett större hamnbygge. (KFS)
6.4.
Brygga
Med hänsyn till grundförhållandena föreslås att bryggan byggs som en
betongdäckskaj. Alternativa konstruktionslösningar som övervägts beskrivs
under kapitel 6.6.
Den nya bryggan utförs som en betongdäckskaj grundlagd på betongfyllda
stålrörspålar som förses med is- och korrosionsskydd, se figur 4. På pålarna
gjuts balkar, ca 1,5x0,5 m, och på balkarna läggs förtillverkade betongelement,
som pågjuts till en ca 0,5 m tjock betongplatta, se figur 5.
6 (13)
Figur 4. Exempel på pålning från ett större hamnbygge. (KFS)
Figur 5. Byggprincipen för ny brygga. På bilden visad kaj är 150 m lång och 20 m bred. (KFS)
Plattformen avslutas mot vattnet med en frontbalk. I kajens bakkant installeras
en betongskärm som skall förhindra massor bakom kajen att rasa ut inunder
plattformen. Markplanet bakom kajen ges nivåer mellan +1,2 och +1,7 m. För att
erhålla tillräckligt vattendjup för båttrafiken sticker bryggan ut ca 10-20 m
utanför strandlinjen. Bryggdäcket placeras på nivån +1,0 till +1,1 m, d v s ca 1,4
– 1,5 m över medelvattenytan. Se figur 6 och 7.
7 (13)
Figur 6. Plan, mått i mm.
Figur 7. Sektion 0/013 – 0/031, mått i mm.
Den nya bryggan och hamnplanet kommer att uppfylla gällande krav på
bärighet, bärighetsklass 1 (BK 1). Bryggan blir större vilket medför förbättrade
möjligheter för tilläggning. Tilläggning tillåts för både stäv- och bogtillägg vid
alla vindförhållanden. Bryggans uppbyggnad tillåter etappvis utbyggnad.
Bryggan förses med belysning och reflexer enligt anvisningar från
Sjöfartsverket, Ostkustens sjötrafikområde, och Transportstyrelsen.
8 (13)
6.5.
Arbetsordning
Arbetsordningen för arbetena i vatten är i korthet:
• Rivning av befintlig brygga och dess pålgrundläggning.
• Muddring lokalt vid bryggan för nytt erosionsskydd.
• Utläggning av erosionsskydd av sten.
• Pålning.
• Betongarbeten.
• Marköverbyggnad, kajutrustning m m.
Arbetena med bryggan utförs i två etapper vilket möjliggör fortsatt trafikering
under byggtiden. I etapp 1 utförs arbeten norr om befintlig brygga. I etapp 2
utförs arbeten vid befintlig brygga. I etapp 1 går trafiken på befintlig brygga och i
etapp 2 går trafiken på den norra delen av den nya bryggan. Etappindelningen
framgår av figur 6 och förslagsritning K201 och K202, under flik 6.
6.6.
Alternativa konstruktionslösningar
Alternativa konstruktionslösningar som övervägts är spontkaj, massivkajer och
ombyggnad av befintlig brygga. Nedan presenteras dessa alternativa
konstruktionslösningar med motiv till varför de har förkastats.
6.6.1.
Spontkaj
En spont utförd i en linje motsvarande den föreslagna bryggans kajlinje.
Innanför sponten fylls det upp med lämpliga massor. Upptill förses sponten med
en krönbalk av betong, vilken dras ned till ca 1 meter under medellågvatten.
Sponten bakåtförankras upptill med snedstag till förankring i berg alternativt till
ankarplattor. Bryggans utstickande del utförs som dubbelspont.
Sponter är för sin stabilitet beroende av att få horisontellt stöd även för
spontfoten, vilket normalt förutsätter fast lagrad jord av viss mäktighet. I annat
fall riskerar spontväggen att rotera runt staginfästningspunkten.
Motivering till att förslaget valts bort:
- Ett relativt tunt lager lös lera och friktionsjordslager på berg kan medföra
problem med stabiliseringen av spontfoten. För att spontfoten ska bli stabilt
förankrad måste sponten drivas ner några meter i friktionsjorden, vilket kan
vara svårt på grund av blockförekomst. Detta kan kräva dyrbara åtgärder för
förankring av spontfoten i berg, t ex med inborrning av grova stålrör utanför
spontplankorna.
- En spontkaj ger ett sämre vågklimat.
- Risk för störningar med driftstopp i byggskedet.
- Svårare att hålla bort isen under kalla vintrar.
- Risk för högre byggkostnader.
9 (13)
6.6.2.
Massivkajer
Kajer av typen vinkelstödmurskajer och kassunkajer.
Motivering till att förslaget valts bort:
- Förslaget kräver en stabil och jämn undergrund vilket skulle medföra
omfattande behov av muddring med undervattenssprängning och utfyllnad
med stabila massor av friktionsjord.
- En massivkaj ger ett sämre vågklimat.
- Svårt att upprätthålla båttrafiken i byggskedet.
- Tekniken medför mycket högre byggkostnad.
6.6.3.
Ombyggnad av befintlig brygga
Befintlig brygga breddas med pågjutning och nya pålar.
Motivering till att förslaget valts bort:
- Den befintliga bryggan kommer om den bibehålls att ha en begränsad
livslängd, jämfört med övriga nybyggda delar.
- Det är svårt att säkerställa att erforderlig samverkan mellan ny och befintlig
konstruktion uppnås med hänsyn till krav på bärighet.
- Pålning för breddning av bryggan riskerar att störa befintlig
pålgrundläggning.
6.6.4.
Slutsats
Sammanfattningsvis kan konstateras att lösningen med en pålgrundlagd
betongbrygga ger en konstruktion som uppfyller både krav på liten risk för
miljöstörning, god stabilitet och god samhällsekonomi samt att båttrafiken kan
upprätthållas i byggskedet. Alternativa lösningar är därför mindre lämpliga.
7. Omhändertagande av muddermassor
Totalt uppskattas schaktvolymen till 2500 m3 på en yta av ca 1200 m2.
Schaktning i vatten ska utföras på en yta av ca 1000 m2 och schaktvolym under
vatten är ca 2000 m3.
Muddermassorna bedöms bestå av sediment, lera och friktionsjord med
föroreningshalter som understiger gränsvärdet för mindre känslig markmiljö
(MKM) enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark.
De förorenade massorna transporteras direkt till godkänd deponi utan
mellanlagring och avvattning av muddermassor vid Årsta brygga. Hantering av
förorenade massor beskrivs vidare i miljökonsekvensbeskrivningen.
10 (13)
8. Planerade arbeten på land
8.1.
Hamnplan
Befintligt hamnplan har en areal på ca 200 m2 och är enligt äldre ritning
uppbyggd av fyllnadsmaterial bestående av grus- och stenfyllning. Den
ombyggda hamnplanen får en yta av ca 750 m2 och utförs med utfyllnad av
bergkrossmaterial och en överbyggnad med asfaltsbeläggning på toppen.
Hamnplanets utformning har anpassats till aktuella förutsättningar såsom stora
nivåskillnader inom området, tillgängligt utrymme samt tekniska krav vid
uppförandet av ny väganläggning, t ex krav på vägens och hamnplanens lutning
med hänsyn till tillgängligheten samt krav på vändplanens utformning.
8.2.
Väg
Vägen till och från bryggan breddas på norra sidan för uppställning av
charterbussar, se figur 8. Det blir två uppställningsplatser på vardera ca 30 m.
Gångbanan utmed vägen förlängs upp till uppställningsplatserna för parkerade
charterbussar. Förändringar av vägens utformning framgår av förslagsritning
K41.
Figur 8. Vägsektion, befintligt och nytt utseende. Mått i mm.
8.3.
Ledningar och övriga funktioner
I detta avsnitt redogörs för de ledningar och övriga funktioner som berörs av
ombyggnadsarbetena inom området. Ledningarnas läge framgår av ritning K31
och övriga funktioners läge framgår av förslagsritning K102.
11 (13)
8.3.1. Belysning
Den befintliga belysningsmasten på hamnplanen kommer att rivas.
Vägen och gångbanan förses med 12 st belysningsstolpar som står med ca 30 m
mellanrum. På hamnplan placeras 2 st belysningsmaster som belyser bryggan
och hamnplan. Belysningsstolparnas läge framgår av förslagsritning K01.
Belysningen ska uppfylla anvisningar från Sjöfartsverket, Ostkustens
sjötrafikområde. Belysningsmasterna ska förses med reflexer och
bländningsskydd för att ej blända grannar och övrig sjöfart.
8.3.2. Dagvattenhantering
Dagvattnet på hamnplan tas om hand i en dagvattenränna som leder dagvattnet
till en oljeavskiljare innan det leds ut i havet. Bryggans överbyggnad utförs med
fall mot vattnet vilket innebär att dagvattnet på bryggan kommer att rinna direkt
ut i havet, se ritning K31.
Dagvattnet vid uppställningsplatsen för charterbussarna ska ledas utmed
gångbanans kantstöd till perkolationsbrunnar och därefter genom infiltration
ned i marken, se ritning K41.
8.3.3. El
I ombyggnadsarbetena ingår installation av kabelskyddsrör för elledniningar.
Installation av elledningar utförs av ledningsägaren.
8.3.4. Vatten och avlopp
Haninge kommun planerar att ordna gemensamt vatten och avlopp genom att
bygga ut ledningar för dricksvatten och spillvatten. Avloppsvattnet planeras att
ledas till Fors reningsverk med ett LTA-system (lätt tryckavlopp).
Avloppsvattnet kommer då att pumpas bort med hjälp av avloppspumpar
placerade på respektive fastighet. Installation av avloppspump ombesörjs av
fastighetsägaren.
8.3.5. Bunkeranläggning
Befintliga cisterner kommer att återanvändas efter ombyggnaden av hamnplan.
Installation av befintliga cisterner i nytt läge kommer att ombesörjas av
verksamhetsutövaren för skärgårdstrafiken. Anslutningen till bränslecisternen
kommer att vara markförlagd ledning och anslutningen till cistern för
maskinrumsavfall kommer att vara lös slang på marken.
8.3.6. Avfallshantering och varuvagnar
Verksamhetsutövaren för skärgårdstrafiken kommer att ombesörja att ett
inhägnat området för hantering av avfall och varuvagnar uppförs på hamnplan.
8.3.7. Bullerskydd
En 2 m hög bullerskärm uppförs till skydd för Stadsberga 9:1. Bullerskärmen ska
ha en sträckning från strandlinjen och ansluta till de befintliga garagen på
Stadsberga 2:21, se förslagsritning K01.
12 (13)
9. Skyddsåtgärder
Arbeten i vatten omfattar schakt-, fyllnings- och pålningsarbeten.
Arbetena med muddring beskrivs under kapitel 6.2. Genom att nyttja en stor
grävmaskin för muddringsarbetena och schakta med fylld skopa kommer
arbetet att kunna utföras snabbt och grumling i vattenområdet begränsas.
Skyddsåtgärder omfattar noggrann beskrivning av arbetena samt kontroll vid
arbetenas utförande. De förorenade massorna transporteras till godkänd
deponi.
Utläggning av erosionsskydd omfattar hantering av krossmaterial, sten och
block vilket inte bedöms ge upphov till grumling av betydelse. Vid utläggning av
erosionsskydd skall skopan med massor sänkas ner under vattnet och tömmas
strax ovan sjöbotten vilket minskar den lokala uppgrumlingen.
Vattenarbetena, muddring och fyllning, kommer att utföras under perioden 1
oktober till 31 mars, då fiskar inte leker.
Pålning ger inte upphov till grumling varför särskilda skyddsåtgärder inte
erfordras.
Föreskrift om riktvärdena för byggbuller, enligt Naturvårdsverkets allmänna råd
om buller från byggarbetsplatser (NFS 2004:15), ska införas i
entreprenadkontrakt.
Kontrollprogram för grumling och buller ska upprättas i samråd med
tillsynsmyndigheten.
Länsar och absorptionsmedel för eventuellt oljespill ska finnas tillgängligt på
arbetsplatsen under byggtiden.
Samtliga temporära installationer, flytetyg och arbetsbåtar skall förses med
belysning enligt anvisningar från Sjöfartsverket och Transportstyrelsen.
10. Tidplan
Arbetet med ombyggnad av bryggan, hamnplanen och vägen planeras att inledas
under hösten 2011 och pågå som längst till maj 2013, varav huvuddelen av
arbetet beräknas pågå under perioden september 2012 – maj 2013.
Vattenarbeten utförs under perioden oktober – mars. I händelse av oförutsedda
förseningar i arbetet kommer sökande att föreslå som villkor i domen att det till
Länsstyrelsen delegeras att medge utökning av arbetstiden.
11. Kostnader
Totalkostnaden för arbetena bedöms uppgå till ca 13 miljoner kronor, varav
byggkostnaderna för anläggningsarbetena bedöms uppgå till ca 11 miljoner
kronor.
13 (13)
Trafikverket, 172 90 Sundbyberg, Besöksadress: Sundbybergvägen 1, Solna
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90
www.trafikverket.se
