Kroppen/Hälsa
Ledsen
– kan det bero på
sköldkörteln?
En liten körtel i halsen
kan vara boven bakom
många kvinnors trötthet
och nedstämdhet. Men
trots att en halv miljon
lider av den dolda folksjukdomen hypotyreos,
är det ofta svårt att få
rätt behandling. Anette
är en av dem.
Av Pia Andrea och Catarina Baldo Zagadou
Foto Foto Getty Images
Hypotyreos = brist på sköldkörtelhormon Hypertyreos = överskott på sköldkörtelhormon
M
magasin
98
Nr 3 2016
Kroppen/Hälsa
Foto Helena Rooth Svensson
l Symtomen kom krypande för 20 år
sedan. Hon var bara i 30-årsåldern
– men orkade ingenting.
– Det var som en hjärndimma,
berättar Anette Lundgren. Jag
fattade inte vad det kunde bero på.
Varför kände jag mig så nedstämd och
orkeslös?
Snart visade det sig att hennes
lillasyster hade drabbats av något
liknande – och hennes doktor hade
sagt att det berodde på ”underaktiv
sköldkörtel”. Det fanns till och med
ett namn på tillståndet, en diagnos:
Hypotyreos.
Anette anade att hon led av detsam­
ma. Och mycket riktigt, läkaren
kunde bara bekräfta. Han skrev
genast ut ett syntetiskt hormon,
Levaxin, som skulle ”pigga upp” sköld­
körtelfunktionen. Anette blev mycket
bättre med en gång.
– Jag fick livet tillbaka, säger hon.
Frid och fröjd?
Knappast.
När allt blev bättre ville läkaren
justera dosen på preparatet Anette
hade fått, eftersom prover visade att
nivån på sköldkörtelhormonet T4 hade
4 frågor
till doktorn
Helena Rooth Svensson är
läkare och har skrivit boken
Sköldkörteln och mitokondrierna.
Vi bad henne förklara:
Nr 3 2016
Anette Lundgren har kämpat för rätt behandling för sin hypotyreos.
stigit i kroppen. Men när Levaxin­
dosen ändrades blev Anette dålig igen:
– Jag fick ångest, ont i magen och
lederna … och jag blev inte bättre fast
läkaren höjde Levaxindosen igen.
I samma veva gick Anette och
hennes man med i Viktväktarna.
Han minskade i vikt – men hon gick
upp. Hon rådfrågade flera läkare,
men alla sa att det inte var något
fel på henne. Själv blev hon alltmer
övertygad om att det var hormonerna som spökade.
– Jag följde dieten strikt och var
vänd
1
Varför är det så svårt för den som har problem med sköldkörteln att få hjälp
i vården?
2
3
4
Det låter som om hypotyreos är en ovanligt komplicerad sjukdom …
– Därför att så få läkare har uppdaterade kunskaper. Det är läkemedelsindustrin
som styr kunskapsspridningen, och när det gäller Levaxin finns det inga pengar
att tjäna. Det har forskats mycket på sköldkörteln under de senaste femton åren,
men resultaten sprids inte. Många läkare mäter enbart hormonnivåerna i blodet,
och om TSH-värdet är inom den så kallade referensnormen säger man att patienten
är frisk, trots att hon inte alls mår bra. Min mejlbox är full av förtvivlade rop på
hjälp …
– Det är komplext, för vi har tre, av varandra oberoende sköldkörtelhormonsystem
i kroppen: Ett i blodet, ett i hjärnan och ett i cellerna. Dessutom reagerar vi indivi­
duellt på samma medicin, vi är lika olika på insidan som vi är på utsidan. Man får
lov att experimentera sig fram. Inte minst viktigt är att lyssna på patienten!
Har du något hopp att ge till den som är drabbad?
– Det forskas mycket – men det tar lång tid innan kunskapen når ut. Det tog till
exempel trettio år innan man accepterade i vården att det var skadligt att ge för
mycket syre till för tidigt födda barn som låg i kuvös. Men i dag får alla vanlig
rumsluft.
Vad kan jag själv göra?
– Lyssna på signalerna från din kropp. Redan vid 25 börjar den varva ned, men
samhället tillåter oss inte att varva ned. Att vara fysiskt aktiv och äta mindre
kolhydrater hjälper för en del. Men det hjälper inte alla.
Nyligen skrev Helena Rooth Svensson ett öppet brev till Socialstyrelsen på
Sköldkörtelföreningens uppdrag, för att just lyfta fram behovet av enhetlig och
modern vård för de cirka 440 000 personer som får Levaxin i dag. Föreningen vill
se nya riktlinjer – för de som används i dag är från 1960-talet.
– Det behövs ett rejält kunskapslyft bland läkarna, konstaterar doktor Rooth
Svensson, som inte längre har någon patientmottagning.
99
M
magasin
Kroppen/Hälsa
fysiskt aktiv. Men uppenbarligen var
min ämnesomsättning väldigt låg.
Ja, hela hennes allmäntillstånd var
påverkat.
– Till slut var det så illa att jag inte
hade ork att göra något alls. Jag bara
grät och drog mig undan, ville inte
umgås med någon. Jag började känna
mig rejält deppad. Jag kom till och
med till en punkt då jag inte ville leva
längre.
Och ingen förstod egentligen vad det
var för fel på henne.
– En vän som såg hur dåligt jag
mådde erbjöd mig att prova hennes
medicin, berättar Anette. Ett preparat
som är en syntetisk form av ett annat
sköldkörtelhormon, som kallas T3.
Och det märkliga hände: Anette blev
direkt mycket bättre.
När hon återvände till sin doktor
skrev han ut det nya preparatet – men
sänkte återigen det gamla.
Och då började allt om igen. Ångest,
klåda, spruckna naglar …
Nu hade Anette blivit van att ta
reda på själv vad andra i hennes
situation brukar bli hjälpta av. Ja,
hormonproblem av olika slag är van­
ligt förekommande. Omkring 440 000
personer tar regelbundet medicin mot
underaktiv sköldkörtel, hypotyreos,
enligt officiell statistik. Men många
drabbade har aldrig fått någon diag­
nos, eller får fel behandling.
– Jag hörde talas om ett läkemedel
som innehåller mald grissköldkörtel
och som skulle vara bra, säger Anette.
Men det vägrade doktorn att skriva ut.
Och ändå är det välkänt att Hillary
Clinton behandlar sin hypotyreos just
med preparatet NDT som innehåller
grissköldkörtel. Men i Sverige måste
en läkare som vill skriva ut det ansö­
ka om licens hos Läkemedelsverket.
Problemet, det är Anettes slutsats, är att läkarna inte frågar hur
man mår utan bara tittar på test­
resultaten. Själv blev hon skickad
två gånger till psykolog!
– Han konstaterade snabbt att det
inte var något psykiskt fel på mig.
Det vore bra, tycker Anette, om
allmänläkarna i stället remitterade
till en endokrinolog, en specialist på
hormoner, som har tillgång till andra
och mer specifika tester.
– Med rätt kunskap kan man både
förebygga och behandla hypotyreos på
ett effektivt sätt, säger hon.
I dag mår Anette mycket bättre,
men hon kämpar fortfarande med att
hitta rätt nivå på Levaxinet. Hon
upplever själv att dosen ändras ofta,
utifrån vad blodproverna visar, men
hon har inte gett upp hoppet om att
snart hitta en hållbar nivå – och att
till slut få använda NDT, som är mer
likt kroppens eget hormon.
Hon säger att hon också märker en
förbättring av allmäntillståndet när
hon drar ner på gluten i kosten.
– Gluten är inflammationsdrivande
och påverkar sköldkörteln negativt,
säger hon. När jag drar ner på gluten
blir jag också av med mitt sötsug, och
när jag äter mindre socker mår jag
bättre. l
En på tio kan vara drabbad
l Omkring tio procent av alla svenska kvinnor har
någon slags rubbning i sköldkörteln. Forskarna tror
att hypotyreos är en autoimmun sjukdom, alltså en
sjukdom som beror på att immunförsvaret inte fungerar som det ska och i stället attackerar kroppens
egna organ. En viss ärftlighet tycks också finnas.
l Misstänker man rubbning i sköldkörteln kan man
be om tester för hormonerna T4 och T3 samt TPOantikroppar, som visar om det finns inflammation
i sköldkörteln.
Läs mer
l Sköldkörteln och mitokondrierna
av Helena Rooth Svensson.
l Få livet tillbaka av Helle Sydendal.
l Sköldkörtelboken av Eva Sartorius.
M
magasin
3
goda
saker
för din hälsa
Av Annika Ortmark Lind
1. Ät för minnet
Den senaste forskningen om alzheimer
visar att det finns mer att göra än vi
tror för att försena ett eventuellt
insjuknande. Nu har
professor Miia Kivipelto,
Karolinska institutet,
fått Alzheimerfondens
stora forskningspris på
2,5 miljoner kronor för
att fortsätta sin unika
forskning om hur livsstilsfaktorer, som mat
och fysisk aktivitet,
tillsammans påverkar
risken för att få alzheimer. Hon har
bland annat sett att minnesförmågan
har ökat i den grupp som ätit fet fisk,
kött, olivolja, grönsaker, rotfrukter, bär,
ägg, mjölk och långsamma kolhydrater.
Särskilt vitamin B12 är extra viktigt att
få i sig när man blir äldre, något som
finns i bland annat fisk, ägg och mjölk.
2. Sänk ditt tryck
Grattis, du som har lågt blodtryck!
Amerikanska forskare har under sju år
följt 9 000 personer över 50 år med
förhöjt blodtryck. En grupp medicinerades för att nå ett övre tryck som är den
gängse normalgränsen på 140 mmHg,
andra gruppen skulle nå lägre: 120
mmHg. Hos lågtryckarna minskade
hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke med
nästan en tredjedel, jämfört med gruppen vars mål sattes till 140 mmHg.
Källa: Forskning och hälsa, 1/16.
Friskt knä
Hillary Clinton
behandlar sin
hypotyreos med
preparatet NDT
som innehåller
grissköldkörtel.
På nätet
l skoldkortelforeningen.se – finns
också på Facebook.
l sköldkörteln.se
100
Artros
3. Viktminska för lederna
Artros i knäna innebär att brosket
i knälederna tunnas ut eller helt bryts
ner. Genom att gå ner i vikt minskar
smärtan, men nu har amerikanska
forskare med magnetkamera kunnat se
att brosket dessutom förstörs långsammare hos dem som minskar mer än
tio procent av sin kroppsvikt, rapporterar Vetenskapsradion i P1.
Nr 3 2016
