Joseph Magnus Stäck
(1812–1868)
Tempio di Minerva Medica.
Blyertsteckning med accenter i täckvitt. Signerad och daterad »J. M. Stäck / Rom 3
maj 1845», samt med angivelse av motivet. 29,5 × 38 cm.
Proveniens: Erik Wettergren (1883–1961).
[#3213]
Lorenz B. Hatt | konsthandel | antikvariat | www.hatt.se
9 000 kr
¶ Denna ruin vid via Giolitti på Esquilinen i Rom har ibland felaktigt identi­
fierats med ett numera försvunnet Minerva Medica-tempel, som bland annat
omnämns av Cicero. I själva verket rör det sig om ett senromerskt nymfeum, dvs
en helgedom vigd åt nymfer. Den åttkantiga byggnaden uppfördes på 300-talet
e. Kr. och hade ursprungligen en kupol, som bl. a. intresserade renässansarkitek­
ten Brunelleschi. Kupolen rasade dock ihop 1828 efter att byggnaden under lång
tid plundrats på byggnadsmaterial. Knappt 20 år senare tecknade Stäck denna
bild.
Skåningen Joseph Magnus Stäck, med italienskt påbrå och det italienska nam­
net Stecchi i bakgrunden, var elev till Carl Johan Fahlcrantz och ankom till
Italien hösten 1843 för att studera. Rom och dess omgivningar var det självklara
målet för en landskapsmålare under första hälften av 1800-talet. Hela kolonier
av utländska målare var verksamma i staden, såväl fransmän som engelsmän,
tyskar och skandinaver. Kostnärerna hyrde sig små ateljéer där de arbetade dag­
ligen när de inte gjorde galleristudier i Vatikanen eller någon av stadens privata
konstsamlingar. Vinterhalvåret tillbringade man som regel i Rom under träget
ateljéarbete, på somrarna gjorde man långa utflykter både i stadens omgivningar
– Campagnan – och till mer avlägsna resmål i landet. Vid Stäcks uppehåll i
Italien var det bara han själv och G. W. Palm av svenskarna som var utpräglade
landskapsmålare. Det är inte förvånande att se vilken möda Stäck ägnat växt­
ligheten kring ruinen i denna vackra teckning. Han balanserade bokstavligen
mellan två epoker: i den ena sågs den sublima ruinen och det historiska min­
nesmärket såsom mest intressant, i den andra vändes uppmärksamheten mot
friluftsstudiet av själva landskapet.
