VENEZUELA
Nationalekonomi NEGA 01 – VT 13
Globalisering och utveckling
Josefin Spjotgard
Josefin Spjotgard 19930715-7587
Jessica Berggren 19930819-2682
Louise Andersson 19911219-2621
Caroline Haglind 19930729-9041
Innehåll
Inledning ................................................................................................................................................. 2
Syfte ........................................................................................................................................................ 2
Frågeställning .......................................................................................................................................... 2
Metod ...................................................................................................................................................... 2
Teori ........................................................................................................................................................ 3
Empiri ...................................................................................................................................................... 5
Analys .................................................................................................................................................... 12
Slutsats .................................................................................................................................................. 16
Källförteckning ...................................................................................................................................... 17
1
Inledning
I den här uppsatsen analyserar vi Venezuelas ekonomiska situation. Venezuela är ett av
världens mest korrupta länder och är därför mycket intressant att analysera. Vi diskuterar
orsakerna till varför landet hamnat i den situation som det befinner sig i samt hur man skulle
kunna gå till väga för att det ska utvecklas till det bättre. Den viktigaste utmaningen blir för
landets regering att skapa ett förtroende hos folket för att på så sätt kunna skapa en bättre
tillväxt och utveckling.
Syfte
Vårt syfte är att analysera hur den ekonomiska situationen ser ut i Venezuela. Varför
Venezuela har blivit så pass korrupt som det är och hur Venezuela förhåller sig internationellt.
Vi vill även diskutera hur landets framtidsutsikter ser ut.
Frågeställning
Hur ser levnadsstandarden ut?
Präglas landet av korruption och vilken effekt kan det ha på det ekonomiska
välståndet?
Hur är landets institutioner uppbyggda och hur fungerar politiken?
Har Venezuela några naturresurser och vilken roll spelar dem för ekonomin?
Metod
I vår uppsats har vi främst använt oss av vår kurslitteratur då vi vill använda oss av pålitliga
källor. Vi har även använt de Internetkällor som vi blivit tilldelade av vår lärare. Vi har också
tittat på många andra Internetkällor som vi ansett vara pålitliga, bland annat
www.landguiden.se.
2
Teori
Komparativa fördelar
Komparativa fördelar innebär att ett land har en lägre alternativkostnad än ett annat land i att
producera en specifik vara. Alternativkostnaden är vad som offras genom att resurserna går
till en vara framför en annan vara. Med specialisering kan alternativkostnaden hållas nere.
Genom specialisering på den vara man har komparativ fördel i kan båda länderna vinna på
handel. Komparativa fördelar uppstår på grund av skillnader i teknik och resurser.1
Heckscher Ohlin teorin
Teorin förklarar handelsmönstret av komparativa fördelar. Ett land har komparativa fördelar i
produktion av de produkter som landet är relativt rikt av. Om ett land har en högre
faktorproduktivitet än ett annat land är landet relativt kapitalrikt. Landet kommer producera
kapitalintensiva produkter och importera arbetskraftsintensiva produkter från det andra landet.
Teorin menar att handel borde utjämna löneskillnader mellan länder.2
Naturresursförbannelsen
Länder med mycket naturresurser växer långsammare. En förklaring till det är att
naturresurserna tränger ut andra aktiviteter som vore bättre för tillväxten.3
Holländska sjukan
Exportintäkter från en nyupptäckt naturresurs tenderar att appreciera växelkursen och leda till
att den blir övervärderad. Detta leder till att landets andra sektorer förlorar sin konkurrenskraft
gentemot resten av världen. Naturresursen kan tränga ut innovationer och entreprenörer då
lönerna i naturresurssektorn är höga så att entreprenörer dras dit.4
Gravitationsmodellen
Gravitationsmodellen är inspirerad av Newtons lag för dragningskraft och förklarar handelns
omfattning. Dragningskraften beror på himlakroppens massa och avståndet mellan dem.
Överför man gravitationsteorin på handelsteori innebär det att handeln ökar med storleken på
BNP och minskar med avståndet mellan länderna.5
1
2
(Berg 2012) s 325-329
(Berg 2012) s 330-333
3
(Bigsten 2003) s 82
4
(Bigsten 2003) s 82
5
(Berg 2012) s 321-322
3
Persson och Tabellini
Persson och Tabellini menar att det finns en korrelation mellan demokrati och inkomstnivå.
Inkomstnivån i ett land beror ofta på hur lång demokratisk erfarenhet landet har. Man bör
också se över demokratins stabilitet, det räcker inte bara med dess existens utan den måste
också fungera så att man kan bygga upp ett demokratisk kapital. Ett bra demokratiskt kapital
och en hög stabilitet minskar risken att man övergår till autarki, samtidigt som det har en
positiv effekt på tillväxten. 6
Acemogle, Johnson och Robinson
De har analyserat vilken betydelse de institutionella faktorerna har för tillväxten. De menar att
goda institutioner och effektiva äganderätter är viktigt för samhällets utveckling och tillväxt.
Medborgarna behöver veta att de får avkastning på sina investeringar och att staten inte
exproprierar deras tillgångar. De anser att det finns ett starkt samband mellan tillväxt och
ekonomisk politik och institutioner tidigare.7
Solowmodellen
Solow har utvecklat en modell för tillväxt där han antar avtagande avkastning på de
produktionsfaktorer som används. I detta fall arbetskraft och kapital. Produktionen per
arbetare ökar då kapitalet per arbetare ökar. Sambandet mellan sparande och produktion är
viktigt, ju mer som sparas desto mer investeras, vilket leder till en ökning av kapitalstocken
och en högre BNP tillväxt. Alltså är sparande och investeringar en viktig bidragande del för
att nå ekonomisk tillväxt, det är även viktigt att ta hänsyn till deprecieringstakten av
kapitalstocken. 8
6
7
Bigstens powerpoints 2013
(Bigsten 2003) s 83
8
(Bigsten 2003) sid 48-49
4
Empiri
Venezuela är ett kustland beläget på Sydamerikas nordspets som
gränsar till Brasilien, Colombia och Guyana. Här bor 28,9 miljoner
invånare. Majoriteten av befolkningen är spansktalande.
Venezuelas huvudstad heter Caracas och fungerar som landets
centrum för både ekonomi, kultur och administration.
Population: 29,8 miljoner
BNP: 374,1 biljoner dollar
BNP per capita: 12 568 dollar
Tillväxt: 4,2 %
Inflation: 26,1 %
Arbetslöshet: 8,2 %
Fertilitet: 2,37 barn/kvinna
Mortalitet: 19,75 per 1000 födda
Män: 16,14 Kvinnor: 23,18
Medianålder: 26,6 år
Män: 25,9 Kvinnor: 27,3
Förväntad livslängd: 74,23 år
Män: 71,12 Kvinnor: 77,5
Läskunnighet: (15 år och äldre som både kan läsa och skriva) 93 %
Män: 93,3 % Kvinnor: 92,7 %
Ungdomsarbetslöshet (15-24): 17,5 %
Män: 15,1 % Kvinnor: 22 %
Viktiga handelsländer: USA, Colombia, Brasilien, EU
Viktig export:
Råolja, oljeprodukter, bauxit, aluminium, stål, kemikalier
Viktig import:
Råmaterial, maskiner, transportutrustning, livsmedel
Valuta:
Bolívar Fuerte (BsF), Officiell växelkurs 1 USD = BsF 4,3
Utlandsskuld:
43,2 miljarder USD
Källorna är från:
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Bogota-DC/Landfakta/Om-Venezuela/
http://www.heritage.org/index/country/venezuela
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ve.html
http://swedenabroad.com
5
Levnadsförhållande
Efter att Venezuela 1830 blev självständigt från det Spanska imperiet kontrollerades landet av
militär diktatur och inte förrän 1958 infördes demokratiskt styre. Venezuela led av mycket
kraftig fattigdom både innan och under Hugo Chávez tid som makthavare mellan 1999 och
fram till hans död 2013. Fattigdomen förbättrades dock med 23 procentenheter mellan 1999
och 2011. Framstegen tros inte bara ha att göra med Chávez roll som president utan även
oljeprisets fluktuationer har haft en stor inverkan på många faktorer som påverkar samhället,
bland annat inkomstskillnad och arbetslöshet.9 Numera lever cirka 25 procent av befolkningen
i fattigdom sedan några år tillbaka.10
Skillnaden i inkomst mellan rika och fattiga ökade mycket under 1980- och 1990-talen vilket
inte uppskattades av alla och ledde till protest, därför kom Chávez att hyllas som folkhjälte
när siffrorna förbättrades.11Emellertid har drygt en miljon människor emigrerat efter att
Chávez blev president och de flesta emigrerande tillhörde medel- eller överklassen. I samband
med 1980-talets oroligheter ökade befolkningen vilket ledde till att ekonomin gick in i en
malthusiansk nedgång.12 Venezuela har lägst gini-koefficient av länderna i Latinamerika,
vilket är positivt eftersom en låg gini-koefficient innebär att inkomsterna är jämt fördelade
över landet.13
Sociala investeringar har senare medfört högre levnadsstandard och minskat
spädbarnsdödlighet och barnadödlighet delvis för att tillgången till sanitet och drickvänligt
vatten blivit bättre.14 Dock är sju procent av befolkningen undernärd. Nästan alla unga och
vuxna är läs- och skrivkunniga i landet och 2011 var åtta procent av arbetskraften utan jobb
vilket är en relativt låg siffra. Trots att oljeindustrin dominerar landets export och
inkomstkälla, sysselsätter den mindre än en procent av hela arbetsstyrkan. Endast tio procent
får jobb inom jordbruket och i princip resten arbetar i den informella sektorn som innefattar
bland annat försäljning på gator och torg men även andra typer av svartjobb.15 Venezuelas
utgifter för utbildning ligger på 3,69 procent av BNP och 99,4 procent av alla barn genomför
grundskoleutbildningen, exakt samma andel som i Sverige.16
Handel och naturresurser
9
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ve.html
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Bogota-DC/Landfakta/Om-Venezuela/
11
http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Venezuela?p=1
12
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ve.html
13
http://www.globalis.se/Laender/Venezuela
14
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ve.html
15
http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Venezuela?p=1
16
http://www.globalis.se/Laender/Venezuela
10
6
Venezuelas främsta export är olja. Förutom att exportera olja exporterar Venezuela bland
annat även bauxit, aluminium, mineraler och kemikalier samt jordbruksprodukter. Venezuela
importerar bland annat jordbruksprodukter, boskap, råmaterial, arbetsutrustning och
transportutrustning, läkemedel och kemikalier samt metallprodukter.
Chávez ville öka regeringens kontroll över ekonomin. Detta realiserade han genom att
nationalisera företag inom bland annat jordbrukssektorn och stålsektorn, vilket minskade
exporten inom dessa icke-petroleum sektorer samt sårade den privata investeringsmiljön och
minskade produktionskapaciteten.17
Venezuela har relativt höga tullsatser, den genomsnittliga tullnivån är 10,6 procent. Att de
icke-tariffera hindren är omfattande bidrar ännu mer till att hindra det fria flödet av produkter.
På grund av de statliga interventionerna i ekonomin samt hot om expropriation dämpas de
privata investeringarna. Även de utländska investeringarna hämmas på grund av fientlighet.
Likaledes den finansiella sektorn kontrolleras av staten och krediter fördelas ofta politiskt
efter kvalifikationer.18
USA är det i land som köper mest olja från Venezuela och är således Venezuelas absolut
viktigaste handelspartner. Även Colombia är en mycket viktig handelspartner för Venezuela.
Chávez talade varken bra om USA eller Colombia i sina tal, han ville minska bundenheten till
USA och hotade till och med att stänga av oljeexporten dit. Chávez bestämde 2009 att avsluta
all handel med Colombia, under den perioden köptes 75 procent av Venezuelas mat från just
Colombia. Några månader senare hade handeln med grannlandet minskat med 70 procent, det
gav dock inga positiva effekter då arbetslösheten och livsmedelsbristen ökade. Matbristen
försökte man lösa genom att importera från Argentina, det visade sig dock vara för kostsamt.
Chávez skrev handelsavtal med flera andra länder, bland annat Kina och Ryssland.19
Det var under 50-talet som överutbudet av olja började påverka världsekonomin, detta var
mycket på grund av en ökad utvinning i mellanöstern samt importkvoter i USA. Överutbudet
ledde till ett ihållande lågt oljepris. OPEC bildades av världens viktigaste oljeexporterande
länder 1960, mycket på grund av Venezuelas påtryckande regering. 1960 skapades även
”Venezuelas Oil Corporation” av Venezuela, organisationen har legat till grund för
nationaliseringen av landets oljeindustri.20
Venezuela har enbart en liten produktion av de illegala drogerna opium och coca. Dock
passerar stora mängder kokain, heroin och marijuana från Colombia genom Venezuela till
USA och Europa. I Venezuela sker en betydande narkotikarelaterad penningtvätt främst
längst Colombias gräns och på ön Margarita Island. Längs Colombias gräns ser man även mer
och mer narkotikarelaterad verksamhet.21
17
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ve.html
18
http://www.heritage.org/index/country/venezuela
http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Venezuela/Utrikeshandel
20
Source: OPEC Annual Statistical Bulletin, 2001
21
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ve.html
19
7
Politik och makroekonomisk stabilitet
Venezuela är en federal republik som är uppdelad i 23 delstater. Varje delstat har en egen
guvernör och en lagstiftande församling och förvaltning. De måste dock följa de lagar och
författningar som republiken upprätthåller och de är även helt beroende av federala medel. 22
Under 40 år fram tills år 1998 har två partier styrt Venezuela om vartannat, det
kristdemokratiska partiet COPEI och det socialdemokratiska partiet AD. Under hela denna tid
har politiken präglats av hög korruption. År 1999 kom Chávez till makten och det har
diskuterats huruvida detta har varit bra eller dåligt för demokratin. Han kallade sig själv för
socialist, men har även populistiska och kapitalistiska åsikter. Chávez avled i mars 2013 av
cancer och ersattes av sin högra hand Nicolás Maduro. 23
Chávez hade stöd av de fattiga väljarna och genomförde ett antal sociala reformer i hopp om
att minska klyftorna, vilket han inte lyckades med. Kaoset som uppstått politisk under Chávez
tid vid makten har skrämt bort investerare, vilket lett till brist på kapital. Inflytelserika
grupper som exempelvis militären, kyrkan och näringslivet har trängts tillbaka medan
presidentmakten har stärkts. En författning som innebär att presidenten kan väljas om
obegränsat antal gånger drevs igenom. Chávez fick full kontroll tack vare att oppositionen
bojkottade nationalförsamlingen, som i sig är den lagstiftande makten.
Under 1990-talet behövde man locka till sig fler utländska investerare och bestämde sig för att
avreglera ekonomin. Man försökte även att hindra inflationen genom att minska de offentliga
utgifterna. Båda dessa åtgärder ledde till att samhällsklyftorna ökade i landet, vilket orsakade
en lägre levnadsstandard. Resultatet blev att i slutet av 1990-talet levde mer än hälften av
befolkningen i fattigdom. 24
Venezuela är berikat med mycket naturresurser, landet har en av de största oljereserverna i
hela världen.25 Landets oljeintäkter motsvarar 95 procent av landets exportintäkter. Venezuela
drabbades av en ekonomisk kris mellan år 2009 och 2010 på grund av att oljepriserna gick
ned. Tillskillnad från under 1990-talet satsades det under 2011 stort på den offentliga sektorn.
Satsningen ökade BNP med 4,2 procent under innevarande år. Minimilönerna höjdes och en
bättre tillgång till den inhemska kreditmarknaden ökade konsumtionen, vilket tillsammans
med utbudsproblem orsakade en hög inflation. Inflationen under 2011 var 26 procent och året
efter hade inflationen gått ner med 5 procent till 21 procent. 26 Chávez försökte i maj 2010 att
hejda inflationen och deprecieringen av valutan, detta gjorde han genom att stänga ner den
inofficiella valutamarknaden. En månad senare skapades "Transaction System for Foreign
Currency Denominated Securities" för att ersätta den inofficiella marknaden. I december
samma år tog Chávez bort systemet med dubbla växelkurser och skapade en enhetlig
växelkurs som motsvarade 4,3 Bolívares Fuertes för en dollar.
22
http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Venezuela/Politiskt-System
http://home.swipnet.se/bolivar/sidor/pol_sit_ven.html
24
http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Venezuela/Politiskt-System
25
http://www.worldbank.org/en/country/venezuela/overview
26
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ve.html
23
8
Under december 2010 antog nationalförsamlingen ett antal lagar för att förändra ekonomin i
riktlinje med Chávez framtidssyn om socialism. Chávez devalverade växelkursen igen i
januari 2011. 2012 hade Venezuela fortfarande en ekonomisk kris, den ekonomiska politiken
fungerade dåligt. Situationen förvärrades ytterligare i och med den globala finanskrisen. Trots
att Chávez, genom sin socialistiska politik, trodde att landet skulle vara immuna mot
finansiella kriser. Priserna på oljan sjönk drastiskt och därmed inkomsterna. I och med att
oljeexporten står för majoriteten av landets exportinkomster blev konsekvenserna stora.
Folket hade inte råd med nödvändiga basvaror. Det lönade sig inte längre att sälja varor i
Venezuela utan man smugglade ut varor och handlade på svarta marknader istället.27
Många privata banker förstatligades under år 2009, detta för att Chávez ansåg att de begått
brott. Meningen med en centralbank är att den ska vara självständig, men i Venezuelas fall är
det i själva verket staten som kontrollerar den också. Detta är ett tydligt exempel på landets
brist på institutioner som vi tar upp senare i uppsatsen. Man drabbades även av en energikris
som påverkade produktionen i många företag. Detta resulterade i att det tog tid innan den
ekonomiska situationen förbättrades.
Den makroekonomiska stabiliteten i landet är långt ifrån bra med en hög inflation och stora
budgetunderskott. Storleken på budgetunderskotten förändras med oljepriset. De offentliga
utgifterna har ökat till 40,6 procent av BNP och statsskulden har stigit till hela 45 procent av
produktionen i landet. Skattesatserna ligger på cirka 34 procent och den totala skattebördan
beräknas uppgå till 11,3 procent av de inhemska intäkterna år 2013.28 Enligt landguiden ligger
Venezuela på fjortonde plats i världen av länder med störst utlandsskuld. Det finns många
problem som Chávez inte lyckats lösa, exempelvis den höga inflationen och brottsligheten,
den sviktande ekonomiska situationen samt att landet fortfarande är väldigt korrupt.29
Utrikespolitik
Venezuela har alltid handlat och haft stora samarbeten med USA, detta kom att förändras när
Chávez blev president. Han var extremt kritisk till USA och slöt istället kontakter med länder
som ligger så långt från USA som möjligt. Några av länderna han skapat relationer med är
Kina, Ryssland, Vitryssland, Nordkorea, Libyen och Iran samt Irak. När Barack Obama
tillträdde som president i USA uppstod hoppet om att relationen mellan länderna skulle
förbättras, men så blev inte fallet. Chávez arbetade emot förslaget om att ett frihandelsområde
mellan Nord- och Sydamerika skulle upprättas, men kämpade istället för ett latinamerikanskt
handelsblock. Venezuela var även medlem i samarbetsorganisationen Unasur som vill
efterlikna EU. Venezuela har också en mycket spänd relation med grannlandet Colombia.30
27
28
http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Venezuela/Ekonomi
www.heritage.org/index/pdf/2013/countries/venezuela.pdf
29
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Bogota-DC/Landfakta/Om-Venezuela/
30
http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Venezuela/Politiskt-System
9
Korruption, institutioner och lagar
Venezuela har stora institutionella och strukturella problem. Staten har ingen legitimitet när
det gäller att genomföra förändringar eftersom de missbrukat sin makt och sett till
egenintressen istället för landets nytta och välfärd. Detta har lett till ett auktoritärt styre, där
den styrande eliten är de som tar besluten och tilliten till de styrande är skrämmande låg. Det
politiska ingripandet är stort i många institutioner som i grunden ska vara oberoende. Ett
exempel på denna typ av korruption är det omfattande ingripandet i rättssystemet. 31 Landets
lagar upprätthålls mycket dåligt, vilket hämmar den långsiktiga ekonomiska utvecklingen.
Venezuela gjorde ett försök att få bukt på problemet med landets usla rättssystem under 2004,
de utökade då antalet domare i domstolarna. Oppositionen såg dock enbart detta som ett sätt
för dåvarande president Chávez att ytterligare utöka sin politiska påverkan på rättssystemet.
Folket såg inte detta som en förbättring av domstolarna. Ingen markant skillnad har heller
observerats då domstolarna fortfarande synnerligen är beroende av statsmakten. Många av
Chávez motståndare trakasserades med rättsväsendet som verktyg.
Det är inte bara domstolarna som är inte är välfungerande. Även Venezuelas fängelser är i
dagsläget otroligt dåliga. Många fångar sitter en lång tid i häkte utan att en rättegång någonsin
påbörjas. Oerhört få brottslingar erhåller en dom, vilket har lett till att många går fria trots
allvarliga brott. Fängelsevåld är dessutom mycket vanligt och i genomsnitt dödas en fånge om
dagen. Venezuela är över lag mycket våldsdrabbat. Övervåld från polis och militär är inget
ovanligt och landet har en av de högsta siffrorna på mord och kidnappningar i världen. Detta
säger en hel del om landets dåliga institutioner och utbredda korruption. Den usla säkerheten
är det största problemet för landets invånare.
Det är märkbart att korruptionen är mycket svårkontrollerad.32 Organisationen ”Transparancy
Internationals” skapade 2009 ett korruptionsindex på 180 länder. Venezuela hamnade då på
plats 162 av de 180 länderna och är alltså det artonde mest korrupta landet enligt indexet.
Många av Venezuelas industrier har som nämnts tidigare nationaliserats. Staten gör intrång på
många privata företag med målet att slå ned entreprenörskap för att kunna fortsätta att förfoga
över landets alla företag. Den styrande eliten försöker förhindra många utländska- och privata
investeringar för att behålla kontrollen över investeringsaktiviteten.33 Investeringsfriheten är
en av de lägsta i världen. Venezuela har en rank på 5.0 investeringsfrihet, detta kan jämföras
med USA som har en rank på 70.0. Därför bromsas Venezuelas tillväxt av att många
investeringar inte går att genomföra, då staten ser till egenintressen istället för att fokusera på
landets långsiktiga utveckling.
På grund av dessa dåliga förutsättningar och dåliga institutionella system är äganderätterna i
landet osäkra. Detta leder till ett räntesökande beteende eftersom osäkra äganderätter gör att
investerare inte får utdelning för vad de satsat vilket minskar antalet investeringar.
31
http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Venezuela/Politiskt-System
32
http://www.heritage.org/index/country/venezuela
http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Venezuela/Politiskt-System
33
10
Entreprenörer förvandlas därför till räntesökare istället. Venezuelas äganderätter har en rank
5.0 vilket är oerhört lågt i jämförelse med andra länder. Exempelvis har Sverige en rank på
90.0 och USA en rank på 85.0. Venezuela ligger alltså mycket långt efter resten av världen
när det gäller utländska investeringar och säkra äganderätter, vilket har orsakat alla de stora
problem landet möter idag. En bakomliggande faktor till detta är landets decentraliserade
korruption, på grund av den är en reform svår att genomföra. Det kan uppfattas som att landet
befinner sig i en ond cirkel som är svår att ta sig ur.34
Tillväxt
För att skapa en långsiktig och hållbar tillväxt krävs det att landet har en relativt bra
makroekonomisk stabilitet, vilket Venezuela saknar. Under 2000-talet hade landet en av
världens snabbast växande ekonomier tack vare oljeindustrin. På grund av att man inte lyckats
kontrollera den höga inflationen har tillväxten avtagit. Många företag och banker har
nationaliserats som ett resultat av den allt mer planekonomiska och nationalistiska politiken.
Det har bidragit till en alltmer ineffektiv ekonomi. Detta ger sig till känna då mer än tre
fjärdedelar av landets befolkning är ekonomiskt beroende av staten. Under år 2011 låg
tillväxten i Venezuela på runt fyra procent, detta är en betydligt högre siffra än under den
globala finanskrisen mellan år 2009 och 2010. Venezuela är ett land med hög potential och
ligger under den tillväxttakt som landet är kapabelt till.35
34
http://www.heritage.org/index/country/venezuela
11
Analys
Att Venezuela har varit en spansk koloni under lång tid har spelat en stor roll för var landet
befinner sig i utvecklingen idag. Detta med tanke på hur människorna lever sina liv, vilken
politik som förs och hur förtroendet till regeringen ser ut. Länder som tidigare varit kolonier
kan delas in i två kategorier – de med bra respektive dåliga förutsättningar för att bygga ett
samhälle. När ett samhälle med dåliga levnadsförutsättningar, men rikt på naturresurser,
koloniserades, fokuserade kolonisatörer på att utvinna naturresurserna istället för att bygga
upp viktiga samhällsfunktioner som exempelvis institutioner. Kolonisatörerna såg kolonin
som tillfällig och hade inget långsiktigt tänkande. Både välstånd och demokrati bestäms av
institutionsstrukturen menar Acemoglu, Johnson och Robinson. Det finns många likheter
mellan Venezuela och denna teori. Venezuela var från början en koloni med mycket
naturresurser. Om man ser till hur landet ser ut i dagens läge skulle man kunna göra ett
antagande om att landet tillhörde den sämre kategorin.
Troligtvis vantrivdes många i kolonin och det enda man satsade på var oljeresursen. De
institutioner som naturligt skulle ha växt fram i ett land började aldrig utvecklas. På grund av
detta ligger Venezuela nu mycket långt efter i utvecklingen i jämförelse med andra länder.
Stabila institutioner finns inte idag och vårt exempel angående det dåliga rättssystemet visar
detta tydligt. Fungerar inte de viktiga grundläggande institutionerna så finns det inget att
bygga vidare på och man kan säga att det är detta som håller Venezuelas tillväxt nere på en
låg nivå. De har många andra förutsättningar som kan föra ekonomin och utvecklingen
framåt. Landet har stor potential att öka sin tillväxt mycket, men eftersom de grundläggande
institutionerna inte existerar så har tillväxten gått ned eller stagnerat de senaste åren.
Venezuela blev inte en demokrati förrän 1958. Trots att de faktiskt har demokrati numera så
fungerar den inte då oppositionen delvis bojkottat vissa val och Chávez har fått full kontroll.
När han då genomförde en författning för att kunna bli omvald obegränsat antal gånger
utökade han sin makt ytterligare. I och med Chávez hybris har Venezuela kommit att likna en
diktatur allt mer. Persson & Tabbelini visade i sin studie att lång demokratisk erfarenhet
bygger upp demokratiskt kapital, som idag förklarar många länders höga inkomster.
Demokratiskt kapital tar lång tid att bygga upp och eftersom Venezuela inte har så pass lång
demokratisk erfarenhet så kan det vara ett skäl till den utbredda fattigdomen och låga
inkomsten. Detta i samband med en dåligt förd politik har varit förödande. Man kan tydligt se
att Venezuela inte kommit så långt i sitt arbete för en väl fungerande demokrati och därför blir
det mycket svårt att få en bra ekonomisk utveckling eftersom det finns ett starkt samband
mellan demokrati och inkomstnivå. Det är viktigt att folket har förtroende för regeringen, det
vill säga att det demokratiska kapitalet är stort. Demokratin och institutionernas roll hänger
ihop och regeringen måste ha legitimitet för att kunna genomföra grundliga reformer. Folket
12
måste även kunna lita på att de får avkastning på sina investeringar. Allt handlar i slutändan
om förtroende, socialt kapital och demokratisk kapital. Detta finns inte i Venezuela i nuläget,
då korruptionen är alldeles för decentraliserad. Regeringen är djupt involverad i de flesta
institutioner och större företag. Landets banker har förstatligats och regeringen kontrollerar
även centralbanken. På grund av detta tappar bankerna sitt syfte och sin mening och en
fungerande stabiliseringspolitik kan därmed inte föras. Detta skulle kunna förklara varför den
höga inflationen består. För att uppnå makroekonomisk stabilitet måste man få bukt på
inflationen, utan fungerande stabiliseringspolitik är det omöjligt att kontrollera denna.
Venezuelas inflation har de senaste åren varit extrem och som nämndes tidigare kan man se
en av orsakerna till detta i den svåra korruptionen.
För att Venezuela ska kunna se en ljus framtid måste korruptionen upphöra och landet måste
börja utveckla goda institutioner. Detta är såklart svårt att försöka förändra då reformer inte
går att genomföra när folket inte har något förtroende för regeringen. Även om regeringen
skulle vilja vända landet till det bättre så skulle detta i dagsläget inte gå. Möjligen kommer
Chávez död eller ett eventuellt regeringsbyte kunna leda till att tilliten ökar något och en del
mindre förändringar kan då genomföras. Det skulle också kunna fortgå som det gör i
dagsläget eftersom den nye presidenten Maduro var Chávez högra hand och står för samma
åsikter och därför förmodligen inte har intresset av en förändring.
En stor del av medelklassen samt överklassen emigrerade från Venezuela vilket lämnade de
fattiga kvar i landet. Det var de fattiga som sympatiserade med Chávez och såg honom som en
folkhjälte, men medel- och överklassen tänkte nog snarare tvärtom. Vi antar att det dels är
mest fattiga kvar i landet och dels att just de människorna inte har några resurser för sparande
eller investeringar. Enligt Solow behöver ett land investeringar för att öka kapitalstocken och
konstant få kapitalstocken att växa mer än deprecieringen för att nå positiv tillväxt. Om inte
investeringar sker löpande hamnar landet i stagnation eller i värsta fall i en negativ tillväxt.
Oavsett om fler hade haft resurser till investeringar är det så pass svårt att investera i
Venezuela att det inte ens är säkert att man erhåller positiv tillväxt i alla fall. Som sagts i
empirin har det här Sydamerikanska landet en otroligt låg rank vad gäller investeringsfrihet,
till och med bland de allra sämsta i världen.
Det är synd att det inte finns ett fungerande system i Venezuela som bidrar till att fler kan
jobba inom pålitliga formella sektorer eftersom nästan alla unga faktiskt genomgår
grundskoleutbildningen. Detta innebär att mycket humankapital går till spillo, humankapital
som skulle kunna leda till tillväxt. Det är viktigt att fortsätta få de unga att vilja gå klart skolan
och se till att de har något annat än gatuförsäljning att se fram emot för att landet inte ska
stupa i framtiden. Finns det inte tillräckligt med incitament är det inte heller helt omöjligt att
ungdomarna som ska driva landet framåt överväger att emigrera.
13
Tittar man på gravitationsmodellen är det inte helt oväntat att USA är Venezuelas största och
viktigaste handelspartner. Modellen innebär att handel ökar med storleken på BNP och
minskar med avstånd. USA har hög BNP och landet ligger relativt nära Venezuela vilket gör
att de handlar mycket med varandra. USA importerar olja från Venezuela och nu ska vi
diskutera Venezuela och dess tillgång på olja.
Venezuela har en bra tillväxtpotential tack vare landets stora tillgång på naturresurser.
Eftersom landet inte utvecklas som det faktiskt har potential till kan man tro att landet har
drabbats av naturresursförbannelsen. Oljan som står för i stort sett all export tränger ut andra
sektorer. Dock kan man ifrågasätta var all befolkning arbetar då den enorma oljeindustrin inte
ens sysselsätter en procent av befolkningen. Resten av arbetskraften kan tros arbeta inom
jordbruk, men så är inte fallet det är endast tio procent som arbetar inom jordbrukssektorn.
Andra sektorer är dåligt utvecklade eftersom investeringar i dessa trängst ut av de stora
investeringarna i oljesektorn. Detta har resulterat i att resteterande venezuelaner arbetar inom
den informella sektorn, det vill säga med svartjobb som till exempel gatuförsäljning.
Att arbeta inom den informella sektorn ger en låg lön och därför är många venezuelaner
fattiga. Att en stor del av befolkningen är sysselsatt inom den informella sektorn är mycket
negativt för tillväxten. Arbetet ger inte några skatteintäkter till staten. Staten får då inte
tillräckligt med inkomster vilket leder till att landet skuldsätter sig och får därmed stora
budgetunderskott. För att täcka underskotten måste landet börja genera intäkter. Intäkter krävs
också för att kunna satsa på väsentliga offentliga tjänster såsom till exempel rättssäkerhet och
sjukvård. Staten gör inte de investeringssatsningar som skulle behövas för tillväxt. Arbetarnas
skatteintäkter brukar ofta vara den största delen av statens inkomster.
Landet har haft stora problem med sin växelkurs. Valutan har skrivits ned flera gånger och
landet har lidit av en mycket hög inflation. En hög inflation och övervärderad växelkurs kan
bero på oljeintäkterna som ger höga inkomster till landet, detta är känt som den holländska
sjukan. Konsekvensen av den övervärderade växelkursen är att landets andra sektorer förlorar
sin internationella konkurrenskraft. Venezuela är enormt beroende av sin olja, dess andra
industrier inbringar inte i närheten så mycket inkomster som oljan. Detta är ett stort problem
för landet då oljesektorn knappt sysselsätter några invånare alls.
Ofta kommer en stor del av inkomsterna från naturresursen i form av resursräntor. Detta
kräver att staten har ett väl fungerande system för att hantera dessa. Norge är ett annat land
som är rikt på olja och eftersom Norge är ett av världens rikaste länder har de uppenbarligen
lyckats hantera sina oljeresurser bättre. Det kan mycket väl bero på att Norges politiska
system är väl utvecklat. Venezuela skulle man faktiskt istället kunna jämföra med u-länder i
Afrika som inte kan hantera resurserna de har på grund av att politiken inte fungerar som den
borde. När inkomsterna ofta kommer i stora mängder öppnar det för korruption. Som vi
nämnt tidigare är Venezuela ett av världens mest korrupta länder. Förmodligen finns det stora
pengar för landets ledare att tjäna på oljan, vilket gör att intresset i oljan är stort.
Då Venezuela importerar mycket livsnödvändigheter som exempelvis livsmedel och
läkemedel, är det tveksamt om landet faktiskt skulle klara av att vara en autarki. Med detta i
åtanke kan man analysera huruvida Chávez har agerat rationellt när han gång på gång har hyst
agg mot Venezuelas handelspartners. Man kan tycka att Chávez istället borde ha värnat om
14
sina partners då de är mycket betydelsefulla. Vi har kommit fram till att Venezuela befinner
sig i en knepig situation och att Chávez troligtvis har förvärrat landets läge.
15
Slutsats
Vi har kommit fram till att Venezuelas största utmaning är att bygga upp starka och stabila
institutioner och minska korruptionen i dessa. Rättssystemet måste bli stabilt och
stabiliseringspolitiken måste fungera för att tillväxten och utvecklingen ska gå framåt. Ett sätt
att bygga upp starka institutioner är att exportera tillverkade varor, vilket vi tror kan vara en
lösning. Detta för att det bildas en medelklass som vill vara med att påverka samhället och
förhoppningsvis kommer den svarta marknaden att minska. Vårt förslag är då att expandera
och bygga upp oberoende tillverkningsindustrier i privat sektor och inte bara fokusera på
oljeutvinningen. För att kunna bygga upp tillverkningsindustrier krävs det säkra äganderätter
och för att vårt förslag ska gå att genomföra behövs först en förbättring av dessa.
Grundproblemet tycks dock ändå vara regeringen och tilliten till den.
Förutom institutionerna är investeringssvårigheten kanske ett av Venezuelas största problem,
delvis för att äganderätterna inte är tillräckligt säkra. Det borde vara en genomförlig process
att öka möjligheten successivt för invånarna att investera fritt. Den åtgärden borde åtminstone
hjälpa landet till viss del för att få ökad tillväxt och bygga upp en del institutioner. Om det blir
enklare att investera kan det även ge fler formella arbetstillfällen vilket kan ge många en
högre lön och därmed högre levnadsstandard. Lyckas man med att öka antalet arbetstillfällen
på det här sättet ökar även statens skatteintäkter. Uppnås detta kommer även unga få
incitament till att vilja gå färdigt sin grundutbildning och förhoppningsvis vill de utbilda sig
ytterligare eftersom det kommer gynna landet. Detta sätter igång en malthusiansk process där
teknologiska genombrott och ökat humankapital kan till slut leda till endogen tillväxt.
Sammanfattningsvis är levnadsstandarden relativt låg i Venezuela. Politiken i landet präglas i
stor utsträckning av landets oljeresurser och det finns potential för ekonomisk tillväxt. Den
utbredda korruptionen och landets brist på institutioner påverkar emellertid landet negativt
och så länge detta fortsätter ser framtiden, enligt oss, mörk ut.
16
Källförteckning
Berg, C. (2012). Global ekonomi – en introduktion till samhällsekonomi och politisk ekonomi.
Spindulys: SNS Förlag.
Bigsten, A. (2003). Utvecklingens ekonomi och politik. Malmö: Holmbergs i Malmö AB.
Bigsten, A. (2013) Powerpoints från föreläsningar i Globalisering och utveckling.
CIA (2013). Venezuela. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ve.html (2013-05-16)
FN-förbundet (2010) Venezuela [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.globalis.se/Laender/Venezuela (2013-05-16)
Heritage (2013a) Venezuela. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.heritage.org/index/country/venezuela (2013-05-23)
Heritage (2013b) Venezuela. [Elektronisk]. Tillgänglig:
www.heritage.org/index/pdf/2013/countries/venezuela.pdf (2013-05-23)
OPEC Annual Statistical Bulletin (2001)( via Gregory Wilper 2003) Venezuela analysis.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://venezuelanalysis.com/analysis/74#_ftnref3 (2013-05-23)
Simon Bolivar Studiecenter (2002) Politiska läget. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://home.swipnet.se/bolivar/sidor/pol_sit_ven.html (2013-05-24)
Sveriges Ambassad (2012) Om Venezuela. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Bogota-DC/Landfakta/Om-Venezuela/
(2013-05-23)
Utrikespolitiska Institutet (2013a) Ekonomi. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Venezuela/Ekonomi (2013-05-23)
Utrikespolitiska Institutet (2013b) Venezuela. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Venezuela?p=1 (2013-05-23)
Utrikespolitiska Institutet (2013c) Politiskt System. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Venezuela/Politiskt-System (2013-05-24)
Utrikespolitiska Institutet (2013d) Utrikeshandel. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Venezuela/Utrikeshandel (2013-05-24)
The World Bank (2013) Venezuela overview. [Elektronisk].Tillgänglig:
http://www.worldbank.org/en/country/venezuela/overview (2013-05-24)
17
