Information om minnessjukdomar
Heljä Lotvonen, geriatriker
Villa Breda 6.5.2015
Det är vanligt med minnets problem…
• En av tre över 65 år klagar på minnets
problem
• I Finland ca. 130 000 personer med
minnessjukdom
• 13 000 nya diagnoser varje år
• 7000-10000 minnessjuka under 65 år
• Var tredje som har fyllt 85 år har Alzheimers
• Minnessjukdom är den vanligaste orsaken för
att inte kunna bo i sitt eget hem
De vanligaste minnessjukdomarna
bild: the Lundbeck Institute
Hur börjar minnessjukdomen?
(Jaana Suhonen, CERAD-utbildning 8.10.09)
Patienten eller anhöriga yttrar oro för patientens minne, trots att social
förmåga har inte förändrats
Minnets symptom förhindrar arbete eller vardagliga sysslor
Att glömma avtalade möte, oändamålsenlig förbruk av hälsovård, svårt att
följa anvisningar
Svårighet att hitta ord, eller använder olämpliga ord
Slutledning och problemlösning försämras
Abstrakt tänkande försvagas t.ex. svårighet att handla finanser
Föremål försvinner, svårt att fatta hur dom skall användas och varför dom
skall användas
Förändringar i sinnesstämning: depression, ångest, apati i samband med
försvagad närminne. 50 % inser inte sina egna besvär. Personligheten kan
förändras
Slutar hobbyer, backar ut från tidigare kontakter, att köra bil blir svårare
Minnessjukdom drabbar alla närstående
• Anhöriga och särskilt sambor lättnar boendet
hemma. Det drabbar äkta parets förhållande
och vardagliga livet då den andra blir
egenvårdare
• Minnessjukdom medför mångfaldiga problem
i vardagen, och psykisk och fysisk stress för
vårdaren
• Man skall fråga: hur orkar du? Hur mår du?
• ”Hela familjens sjukdom”
Patienten Lars K., 84 år
• Är patient i hemsjukvården pga svår ledbrosk, yrsel och
svårighet att röra
• Anhöriga och hemsjukvården har varit oroade om
svårigheter i det vardagliga livet. Han äter för mycket olika
smärtlindrande mediciner och sömntabletter. Läkaren
tänker göra hembesök.
• Lars hamnar i sjukhus pga hjärtsvikt
• Han är trött och passiv, har ibland förvirring och synvillor.
Han tror att det är krig
• Sköterskan gör MMSE-testen med nedsatt poäng 18/30 –
dvs medelsvår demens
• Dottern berättar om Lars tilltagande svårigheter inom
längre tidsperiod: har svårt att ta hand om räkningar, fatta
hur man skulle fylla in blanketter, hitta ord, berätta om
händelser både nya och gamla
Lars blir undersökt
• Läkaren ordinerar en stor mängd av laboratorieprover
(socker, skölkörteln, B12-vitamin, levern, njurarna,
hemoglobin, hjärtat)
• Samt hjärnans datortomografi eller magnetundersökning
• Konstateras förändringar i hjärnan
• Slutas med starka sömntabletter samt smärtlindrande
tabletter. Han får fysioterapi och hjälpmedel och lämpliga
tabletter mot smärtor
• Lars klarar hemma bättre, och det är enklare för alla att
förstå att orsaken till förändringarna är minnessjukdomen
• Lars pratar om sin vårdvilja och gör intressebevakningsfullmakt
Alzheimers sjukdom
70% av alla minnessjukdomar
Den vanligaste minnessjukdomen i världen
Långssamt och jämnt framskridande
En av tre som har fyllt 85 år har Alzheimers
Ingen av oss är skyddad
Utsättande orsaker: förhöjt blodtryck, diabetes, höga
fettvärden =kolesterol, passiv livsstil, andra sjukdomar eller
skador i hjärnan, apoE-allel i gener
Svårt att sätta saker på minnet, svårt att lära sig nytt, svårt att
minnas nya namn eller överenskomna saker, slarvar bort
bruksföremål, svårt att röra sig i ny miljö, närminnet
försämras. Funktionsförmågan avtar.
Hos de flesta uppträder beteendestörningar
Behandling: Alzheimers mediciner donepezil, rivastigmin,
galantamin eller memantin
Alzheimers medicinering
• Lars får Donepezil, som orsakar magknipningar och lös
mage. Läkaren hade också tänkt på Galantamin. Medicinen
bytas till Exelon-plåster, som passar bättre. Lars blir
piggare, orkar läsa och träffa bekanta, vill gå utanför
hemmet.
• Läkaren skriver B-intyg till FPA för nedsatt pris för
medicinen, samt vårdbidrag
• Lars tar del i gruppverksamhet och fysioterapi. Ibland trivs
han på intervall- eller kortvarig vård
• Senare när minnets besvär tilltagar, börjas med Memantin
• i början av sjukdomen hade han ångest och depression,
därför fick han depressionsmedicinering
• Senare fick han synvillor och oro under nätterna. Det
behandlades med psykosmedicinering samt melatonin
Alzheimers medicinering
• Stoppar bromsmedicinen Alzheimers
sjukdom? Nej tyvärr finns ännu ingen botande
behandling eller medicin som kan stoppa
utvecklingen av demenssjukdomen. Däremot
kan många erfara att medicinen lindrar
symptomer. Idag kallas dessa mediciner
symptomlindrande behandling vid demens
• Donepezil, Galantamin, Rivastigmin,
Memantin
Efter tre år Lars
• Klarar inte ensam hemma trots ökad hjälp, har
fallit farligt flera gånger, gått vilse på gatan ett
par gånger, och livet känns ensamt och tomt
hemma
• Han skriver ansökan till vårdhem
• Där får han dygnet runt all hjälp och vård som
han behöver, bor i sitt eget rum och tar del i
vårdhemmets gemensamma aktiviteter om
han orkar
Lewy body-sjukdom (LBD=Lewy body disease)
• Synhallucinationer: detaljerad beskrivning av object som andra kan inte se
• Svårighet i rörandet som i Parkinsons sjukdom: stelhet, skakande, blir
trögare
• Svårigheter i sömnen (gående, slag, skrik)
• Omväxlande vakenhet: somnande, anfall av stirrande, växling av
versamhetsförmåga. Varierar flera gånger om dagen, eller från dag till dag
• Anfall: fall, svindel, medvetslöshet. Beror på skada i det autonomiska
nervsystemet
• överkänslighet till flera mediciner: särskilt vissa psykiatriska mediciner
• Hallucinationer av andra sinnen, vanföreställningar: konstiga känslor i
kroppen, hör hallucinationer, misstänker
• Tänker ologiskt, blir lätt arg, häftig
• Minnets problem är otypiska. Personligheten kan förvaras bättre än hos
Alzheimers. Närminnet och konsten att lära nya saker kan förvaras.
• Avancerande sjukdom: 2-20 år
Lewy body-sjukdomen
Ansamlingar av s.k. Lewy bodys hittas i områden i hjärnbarken i hjärnan
Parkinson-demens
• Var tredje Parkinson-patient får minnessjukdom
under åren
• Lewy kroppar samlas på vissa områden i hjärnan
• Problematiskt med Parkinsons mediciner, som
kan framkalla hallucinationer
• Symptom: långsamhet, depression, apati, att
handla information försämras, funktionsförmåga
försämras, otypiska minnets problem
• Behandling: rivastigmin (Exelon) och motionsoch balansträning
Blodkärlsrelaterad minnessjukdom
• Skador på blodkärl i hjärnan stör minnet och hantering av
information
• Har samband med högt blodtryck, kranskärlssjukdom, hjärninfarkt,
tobaksrökning, diabetes och stoke
• Gåendet försämras, steg blir kortare och lägre, ofta några
neurologiska fynd
• Stelhet, svårt att styra verksamhet, blir långsammare, gamla
personlighetsdrag förstärkas, fastnar, tappar praktiska färdigheter
• Nattlig förvirring
• Depression, växlande sinnesstämningarna, känslosamhet ökas
• Ojämna minnets funktioner, det är möjligt att lära nya saker
• Funktionsförmåga kan behållas länge
• Framtidsutsikter styrs av andra sjukdomar (diabetes, ny
hjärninfarkt, hjärtats funktion, infektioner osv.)
Fru Eva C.
• 79 år, bor med make
• Har haft blodtryck, förhöjda kolesterolvärde, diabetes
sedan medelåldern. Fick senare kärlkramp, behandlades
med ballongvidgning av kranskärl samt mediciner. Fick
förmaksflimmer senare och Marevan-behandling börjades
• Gåendet blev stelt, svårigheter med balansen, blev
långsammare med alla sysslor, fick depression och ångest.
Svårt att koka, städa och ta hand om hushållet. Svårigheter
med minnet
• Hjärnans röntgen visade flera små hjärninfarkter i olika
delar av hjärnan
• Inga tecken på Alzheimers hittills. Fick remiss till fysioterapi,
mediciner mot depression och hänvisning till hemhjälp
Frontotemporal degeneration
Muistisairauksien käypä hoito 2010
• Personligheten förändras och olämpligt social
beteende är typiska förändringar redan från
början av sjukdomen. En del har talsvårigheter
• Kunskaper liksom motorisk förmåga, att komma
ihåg, konsten att iaktta och röra bevaras länge
• Diagnosen förstärks om: börjar småningom och
smygande, taktlöshet, bristande omdöme,
initiativlöshet, kortsiktighet, apati, irriteras av
impulser, hämningslöshet, onormalt förhållande
till pengar, emotioner banaliseras, känner inte
igen sjukdomen eller förändringar i sig själv
Rehabilitation för den minnessjuka
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Att bli rehabiliterad är en känsla av att vinna krafter. Hälsan och funktionsförmågan
förbättras. Ökad känsla av livets meningsfullhet och kontroll. Ökade förhoppningar
och förtroende
Man kan planera sin egen framtid med hjälp av VÅRDVILJA
Första INFORMATION
ANPASSNING
Dagverksamhet, rehabilitation, fysioterapi
kortvarig eller långvarig rehabilitation i anstalten
STÖDgrupp till den drabbade eller närstående
Personlig, individuell vardag
Sociala kontakter, hobbyer, kultur, motion
MEDICIN för minnessjukdomen
Förebyggande och vård av andra sjukdomar
HJÄLPMEDEL, teknologi, förändringar i hemmet, annan stöd av omgivningen
Kolla: www.muistikoti.fi (Muistiliittos nätsidor)
Kan man förebygga Alzheimers?
• Nej, men dess symptom kan uppskjutas till senare
år (Miia Kivipelto: demens riskräknaren)
• Sköt väl: blodets fetter, diabetes, blodtryck (sk.
metabolisk syndrom)
• Motionera året runt. Liten övervikt tillåtet
• Ge passande arbete för hjärnan: goda sociala
relationer, studerande, intresse, hobbyer, några
nära vänner
• God mat i god sällskap
• Livskvalitet är viktigt
Muistiliitto ry
www.muistiliitto.fi (tjänas på svenska)
• Seminarer, föreläsningar, projekt, mötesplats, råd, stöd
För anhöriga:
Avgiftsfri telefonservice
0800 9 6000
(dagligen kl 17-21)
Vertaislinja-keskustelualue, diskussion med andra i nätet
• Esbo och Grankulla minnesförening rf– stöd, information,
projekt. Minneslots-verksamhet
www.espoonmuisti.fi
www.svenskdemens.sve
- Minnessköterska eller –koordinator på området
- Muistisairaan kuntouttava hoito (Duodecim)
Tack skall Ni ha!
