Studiecirkel om Klimatet
• Fem kurstillfällen
• Gå igenom Klimathoten, Klimatanpassningar och Hållbara energilösningar.
• Dela ut textmaterial och anvisa webföreläsningar från klimatexperter och
tillsammans diskutera innehållen.
• Vi hoppas även kunna bjuda in några föreläsare.
• De första kurstillfällena blir en allmän genomgång av klimatfrågan.
• I de avslutande delarna fokuserar vi på hållbar utveckling globalt och i vår
närmiljö samt hur vi själva kan påverka.
Klimatfrågan:
bryta fossilberoendet
När vi använder olja och kol som
energikälla dvs fossilenergi bildas
koldioxid som ger en uppvärmning i
lufthaven .
Vi står inför en enorm utmaning att
snabbt bryta beroendet av fossilenergi
Målet är att uppvärmningen skall
begränsas till 2 grader
En överblick av Klimatfrågan
• Bakgrunden till varför det blir varmare
• Klimathoten
• Anpassning och åtgärder för att begränsa
störningarna
65% av kolbudgeten inom 2 graders
målet har redan använts
Med nuvarande takt är kolet slut 2040
Koldioxidhalten i luften ökar
De årliga variationerna beror på
fotosyntesen
Växterna tar upp koldioxid
och avger syre under tillväxten
vår och sommar
Landmassan och växterna
dominera på norra halvklotet vilket
förklarar variationen över hela lufthavet
Södra halvklotet
Norra halvklotet
(Södra halvklotet har sin sommartillväxt under
vår vintersömnad)
Växthuseffekten
• Det inkommande solljuset
värmer upp jorden
• Den uppvärmda jorden avger
långvågigt IR ljus
• Det varma IR ljuset absorberas
och sprids av luftens molekyler
(H20 och CO2) och partiklar så
att lufthavet värms
Koldioxid är den viktigaste växthusgasen
Metan, Kväveoxid och Klorfluorförening bidrar också
Metan:
Sumpmarker
Skiffergasutvinning
Tinande
permafrost
?
398 ppm CO2 + andra växthusgaser ger
470 ppm CO2 EQ
CO2EQ
CO2
I tidningar och artiklar glöms ofta att ange om man menar CO2 eller CO2 EQ
Uppvärmningen enligt Japanskt institut
Uppvärmningen enligt Japanskt institut
Uppvärmning och CO2 i äldre tider
Klimatkänslighet
Hur mycket temperaturen stiger när
koldioxidhalten fördubblas
Debatten mellan Stockholm initiativet och Uppsala initiativet
Metod 1: Temperaturen stiger 1,5 till 4,5 grader
Metod 2: Temperaturen stiger 1,2 till 2,9 grader
Klimatskeptiker hänvisar till Klimatforskare
Pehr Björnboom har skrivit en sammanfattning på svenska av den här debatten där han bla. hänvisar till
en forskningsartikel med den kände Svenska klimatforskaren Henning Rhode från Meteorologiska
Institutionen vid Stockholms universitet. Tydligen är IPCC ej medveten om de här två metoderna ger olika
utfall.
De fyra progonsscenarierna
RCP 8.5
RCP 6.0
RCP 4.5
RCP 2,6
RCP: Strålningsdrivningen är skillnaden mellan mängden energi från
solinstrålning som träffar jorden och hur mycket energi som jorden strålar
ut till rymden igen. Denna energi mäts i enheten watt per kvadratmeter,
W/m2
Världshavens uppvärmning
Mäts av 4000 Argos bojar
Två finska bojar i Östersjön
Havens nivå mäts sedan 1992 med satellit
Haven blir surare
Enligt IPCC har havens pH minskat med 0,1 pH-enhet sedan industrialismen
började vilket motsvara 26 % ökning i surhet
Ismängden i Nordpolen (Arktis) minskar
Minskningen är 35 % under
augustimånaderna från 1978-2014
Minskningen är 8 % under
decembermånaderna från 1978-2014
Prognoser för ismängden i Nordpolen
under september månad
Issmältningen
kan hejdas med
2° målet
Ismängden i Sydpolen(Antarktis) ökar
2014
2013
2015
Medel
Grönlandsglaciären minskar
Temperaturen i Atlanten och
ismängden i Barents hav 1980 -2015
Minskande is mängd
Credit: Ingrid Onarheim, Bjerknes Centre for
Climate Research
Koldioxidutsläppen minskar i Sverige
Milj ton CO2EQ 1990 -2013
90
80
70
Övrigt
60
Industri produkter
50
Jordbruk
40
Energiindustrin
Hushåll, jord &
skogsbruk
Industrin
30
20
Fordon
10
0
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
…men vår konsumtion av utländska varur och
utlandsresor innebär att Sverige bidrar till ökande utsläpp
Milj ton CO2EQ 1990 -2013
140
120
100
80
Utsläpp i andra
länder
60
Utsläpp i Sverige
40
20
0
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Skogsmarken bidrar till stora upptag av CO2
i Sverige
Milj ton CO2 EQ
Utsläppen av CO2 för olika regioner (IEA)
Utsläppen i Kina och USA skall minskas
Sveriges klimatmål
Sverige följer EU:s klimatmål
• Klimatmålen 2020 uppnås till stor del
• Naturvårdsverket tar nu fram kontrollstation 2015
• 2030 En fossiloberoende fordonsflotta
• 2050 Ett koldioxidneutral Sverige
Styrmedel
• Koldioxidskatter
• Utsläppsrätter
Koldioxidutsläpp per capita
Ton CO2 per capita
60
50
40
30
20
10
0
Qutar
Kuwait
Usa
Canada Ryssland Finland
Norge
England Danmark Italien Frankrike
Kina
Sverige
Världen 2Grader
Förnybar energi
Vindkraft och solkraft börjar nu synas i
statistiken
MW
Vattenkraft
Kärnkraft
Vindkraft
Värmekraft
Framtiden kommer att kräva nya
typer av elnät
Jjord &skogsbruk
klimatanpassas
Biogas
Vindkraft
solceller
Gods på Tåg
och fartyg
EElBil
EElmoped
Byggnader
energieffektiviseras
CCS
?
IPCC International panel on Climate
Change
•
•
•
•
ARG5 syntesrapport som sammanfattade läget November 2014
WG1 Den fysikaliska bakgrunden
WG2 Klimathoten
WG3 Åtgärder för att anpassa och begränsa effekterna
• COP 20 mötet i Lima December 2014: Rättvisa ekonomiska insatser av
utvecklade och outvecklade länder . Länder tar fram arbetsplaner.
• PARIS mötet November 2015 där nya globala klimatavtal skall fastläggas
Studiecirkel om klimat
Förslag på kommande aktiviteter
1.
2.
3.
4.
Samåka till Svante Axelsson föredrag 22 April i Sundsvall
Webvideos :Pär Holmberg föreläsning i Uppsala (1,5 tim)
Diskutera Svante Axelsson bok
Ta del av andra Webföreläsningar
a)Svante Axelsson föreläsning i Borlänge
b)Diskussion om Köttproduktion eller vegetarisk produktion
c)Allan Savoy Ted föreläsning om förgröning av öknar
5. Tillsammans med Naturskyddsföreningen i Övik bjuda in någon från
länsstyrelsen så som man gjorde i Timrå och ordna en klimat/energi kväll
för allmänheten
6. Besöka vindpark eller bjuda in någon som kan prata om vindkraft tex
Andro Stenman som skrivit en kritisk inlaga om vindkraftparker i Övik
7. Per pratar om första året med sin solcell
8. Klimatkontot
9. ?
10.?
