träff 7 12 jan 08

Tredje träffen/modul 2 (sid 1)
Norden och klimatpolitiken
Opinionsbildning i klimatfrågan
Hur blir du påverkad? Hur kan du påverka?
Tredje studieträffen
“Norden och klimatpolitiken” är ett studiematerial med fyra träffar som
behandlar klimatpolitik ur ett
nordiskt perspektiv.
Materialet ingår i ett bildningsprojekt lanserat av
Föreningen Norden, Studieförbundet Vuxenskolan och
Global Utmaning med
finansiering av Nordiska
ministerrådet.
Klimatfrågan är inte ny. Den
har plockats upp av makthavare
tidigare utan att få något större
genomslag. Men så händer något
2oo6/2007. Tidigare presidentkandidaten Al Gore släpper sin
film “En obekväm sanning”.
Nicholas Stern, tidigare chefsekonom på Världbanken, släpper
en rapport om de ekonomiska
implikationerna av klimatför-
ändringarna. FN:s klimatpanel slår
fast att människan med 90%
sannolikhet påverkar klimatet. EU
beslutar om att minska utsläppen
av växthusgaser med 20% till år
2020. Reinfeldt vinner valet och
gör sedan klimatfrågan till sin.
Klimatfrågan väcker känslor.
Hur blir du påverkad? Hur kan du
påverka? Bild: estimmel onFlickr (CC)
Den tredje studieträffen
handlar om opionsbildning
och presenterar ett par
uppgifter att studera vidare.
Välj själv vilka frågor du vill
diskutera vidare i studiegruppen. Ett par utvalda uppgifter
markerade med en asterix (*)
fördjupas i e-kursen du finner
på ArenaNorden.org.
Förutom studiematerialet “Norden och
klimatpolitiken” finns
studiematerialet “Norden
och klimatet.”
HUR LYCKADES AL GORE VÄNDA VÄRLDEN I KLIMATFRÅGAN?
Här är en tolkning. Al Gore var rätt man med
rätt budskap vid rätt tillfälle. Med rätt man avses att
han i mångas ögon var en trovärdig avsändare. Al
Gore har en historia av att driva miljöfrågor, även
om han som vicepresident inte alltid agerade därefter. Med rätt budskap avses att han kombi-nerade
en etablerad sanning bland klimatforskare med ett
moralisk budskap att vi faktiskt måste handla innan
det är för sent. Den moraliska dimensionen driver
NORDEN OCH KLIMATPOLITIKEN
sedan den sociala förändringen, liksom för medborgarrättsrörelsen i USA på 1960-talet. Med rätt
tillfälle avses att Al Gore klev fram vid en tidpunkt
då det enligt många saknades en global ledare med
ett samlande budskap. Därtill steg oljepriserna
kraftigt, vilket gjorde förnybara bränslen ekonomiskt lönsamma. Vetenskaplig fakta, ekonomiska
resonemang, tidpunkten och vädjan till
privatmoralen blev en lyckad kombination.
Tredje träffen/modul 2 (sid 2)
* VÄLJ UT EN NORDISK KLIMATAKTÖR DU VILL FÖLJA
Asmund Kristoffersen är
sakansvarig för norsk lagstiftning
när det gäller implementering av
Kyotoprotokollet. Han menar att
grunden för att bedriva framgångsrika förhandlingar är en
positiv allmän opinion, iallafall i
i-länderna. Men han oroar sig för
att opinionstrycket avtar. Det är
svårt att engagera sig starkt under
en lång tid.
riktiga och kräver kraftiga
åtgärder.
Överlag är Kristoffersen dock
optimistisk inför utsikten att få
ett starkt klimatavtal i hamn i
Köpenhamn. Han tror på argumentets kraft och vi har en
historisk chans att få med världen
på att FN:s klimatrapporter är
problematiken? Vilka lösningar
föreslås? Hur når din klimataktör
ut med sitt budskap? I vilka
forum agerar han/hon? Vad vill du
veta mer om?
Om det blir så att opinionstrycket dalar och klimatfrågan
delas upp i en vänster-högerskala,
betyder det att klimatfrågan
blivit mindre viktig? Kan man se
det som så att målet står fast att
minska utsläppen av koldioxid,
men vägen dit förs i en öppen
debatt? Och att fokus ligger på
Kristoffersen pekar på risken diskutera vilka åtgärder som är
för att en bred politisk konsensus mest effektiva, snarare än om de
kring klimatfrågan delas upp i en behövs överhuvudtaget.
traditionell höger-vänsterretorik
Välj ut en nordisk opinionsnär effekterna av klimatåtgärbildare i klimatfrågan. Sök på
derna leder till att industrier slås Internet och följ hans/hennes syn
ut och folk blir arbetslösa.
på saken. Hur presenteras klimat-
Bild: laslo b. onFlickr (CC)
Källa: Inger Jägerhorn, “Makt och vanmakt i
klimatförhandlingarna”
SÖK RÄTT PÅ TRE KLIMATKAMPANJER UTÖVER 350.ORG
Bli en del av något större
350.org
Vill världens ledare lyssna?
Klimatfrågan är global, vilket ger en
fantastisk möjlighet att arbeta
tillsammans över nationsgränser kring
ett gemensamt intresse. En kan inte
göra allt, men många kan göra något. Ett
exempel är att arrangera lokala
evenemang i en global kampanj. Eller
skriva på en namninsamling för att
påverka världens ledare genom 350.org.
Den här hemsidan är byggd kring idén att
klimatförhandlingarna behöver landa kring
utsläppsmålet 350 ppm och inte 450 ppm
för att vara på den säkra sidan. Det kräver
1000 och en olika lösningar; plantera träd
istället för kalhyggen, solkraft framför
kolkraft, öka energieffektiviteten, minska
avfallet, använda förnybart bränsle...
Bara om vi skriker högt nog. Därför kan
det vara en bra idé att stödja en global
kampanj. Men det kan också vara en bra
idé att kontakta en lokalpolitiker som
känner någon som faktiskt bestämmer
eller har inflytande över ditt lands
klimatpolitik. I Norden är det sällan
längre än så till maktens korridorer.
* PRÖVA DINA EGNA VINGAR I KLIMATDEBATTEN
Bild:.*w* onFlickr (CC)
Idag är det lättare än någonsin att göra sig hörd. Om någon lyssnar är en annan
fråga. De flesta dagstidningar har en webbtidning där du kan lägga en kommentar
till en artikel. På ArenaNorden.org förs den nordiska klimatdebatten. Ta för vana
att kommentera och utveckla dina egna argument på hemsidan. Ett par meningar
räcker. Varför inte skapa din egen blogg där du samlar dina kommentarer?
NORDEN OCH KLIMATPOLITIKEN
Tredje träffen/modul 2 (sid 3)
STUDERA HUR TIDPUNKTEN SPELAR ROLL I OPINIONSBILDNING
Alla argument kan vara rätt, fakta stämmer,
parterna delar samma värderingar, men om
tidpunkten är fel, kan allt falla platt till marken.
Tidpunkten är viktigt i opinionsbildning.
Det är en anledning till att tidpunkten för
klimattoppförhandlingarna i Köpenhamn är vald
för att passa USA, menar Thomas Becker, chef för
´klimatsekre-tariatet´, den internationella
avdelningen på det danska miljödepartementet.
Det finns en lucka på ett drygt halvår från det att
Barack Obama installerat sig tills det att
valrörelsen drar igång på nytt, dvs mellan juni 2009
och januari 2010. Därför passar december 2009,
förklarar Becker i Inger Jägerhorns rapport “Makt
och vanmakt i klimatförhandlingarna”.
Thomas Becker befarar att klimatfrågan hålls
som gisslan under en konjunkturnedgång. Vissa
företag och länder vill ha undantag från begränsningar i sina koldioxidutsläpp för att säkra jobben.
När de kraven presenteras och vem som presenterar dem spelar roll. Vid det
internationella klimatmötet i
Poznan (COP14), som hölls ett
år innan Köpenhamn (COP15),
var inga statsministrar närvarande, utöver Reinfeldt. Det
kortet väntar länder ofta med att spela ut.
I Poznan togs inte heller några beslut annat än
arbetsordningen till COP15. Beslutet om EU:s
klimatpaket togs istället av EU:s statsministrar vid
ett möte i Bryssel och klubbades sedan igenom i
Europaparlamentet. Miljörörelsen kritiserade
klimatpaketet för att vara urvattnat.
Läs mer om Poznan på ArenaNorden. Återgå
till den nordiska klimataktör du valt att följa.
Fundera när han/hon agerar i en viss fråga. När
finns det en öppning att påverka beslut?
Källa: Inger Jägerhorn, “Makt och vanmakt i klimatförhandlingarna”
* RING UPP ETT FÖRETAG - FRÅGA HUR DE MINSKAR SIN KLIMATBELASTNING
globalt ansvar. Resultatet blev
“Global Compact”. Chefer på
över 5500 företag i 130 länder har
skrivit under på att deras verksamhet respekterar 10 universellt
accepterade principer inom
mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och korruption.
Politiker och företagare är
känsliga för opinionen. Mycket
känsligare än de, i vissa fall, ger
uttryck för. Att ringa upp och
fråga hur de arbetar med klimatfrågan bidrar till att motivera
dem att arbeta vidare.
Genom “Global Compact”
krokar näringslivet arm med
regeringar och det civila samhället kring gemensamma mål,
som att bygga marknader, värna
miljön, motverka korruption och
social utslagning. Här finns en
gemensam värdegrund att utgå
från i samtal om klimatåtgärder.
På ´World Economic Forum´
“Caring for Climate” är
i Davos 1999 uppmanade Kofi
ramverket för företag som
Annan näringslivet att ta ett ökat
anslutit sig till “Global Compact”
och vill torgföra praktiska
lösningar på klimatkrisen. Här
ges även möjlighet att bidra till
att forma regeringars policy och
allmänhetens attityder kring
klimatfrågan. De chefer som
skriver på åtar sig att sätta upp
mål, utveckla strategier och vidta
klimatåtgärder, samt att årsvis
offentliggöra sina utsläpp.
“Caring for Climate” är unikt
såtillvida att det bortser från
nationella intressen och lockar
ledande tjänstemän, klimatexperter och företagare från både
i-länder och tillväxtländer till
gemensamma ansträngningar.
(Källa: UNglobalcompact.org)
HUR SVERIGE KAN PÅVERKA KINA I KLIMATFRÅGAN
Karl Hallding, Kinakännare på Stockholm Environment Institute, menar att Sverige
som ordförandeland i EU hösten 2009 kan påverka Kina i klimatfrågan genom att: i)
“stärka sin kapacitet att föra konstruktiva samtal” med Kina, bland annat på ambassaden
i Peking, samt ii) söka “samarbete med kinesiska företag”, snarare än att sälja svensk
miljöteknik till Kina. Läs mer på www.globalutmaning.se, se “Global Agenda” 2/12/2008.
Källa: Karl Hallding, “Kina - med eller motspelare i klimatkampen?”, Global Utmaning. Bild: Maurice onFlickr (CC)
NORDEN OCH KLIMATPOLITIKEN
Tredje träffen/modul 2 (sid 4)
FUNDERA ÖVER HUR DU KAN VARA DIN EGEN LEDARE
Vem bär ansvaret för klimatfrågan? I panelI opinionsbildning händer det ibland att
diskussioner händer det att politiker pekar på
parterna känner att de kämpar för det enda rätta
företagare, företagare på konsumenter och konsuoch motståndaren står för det “onda”. Det är
menter på politiker. Ett skyfflande av ansvar som
dilemmat med en alltför moralisk hållning, menar
inte bara ger åhöraren, utan även de som sitter i en journalisten Peter Hagerrot, om vad som är rätt
maktposition, en känsla av maktlöshet.
och fel. “Vi måste förhålla oss till att vi både är del
av problemet och dess lösning.”
Individen kan inte ta på sig allt ansvar för att
minska koldioxidutsläppen, menar klimatforskare
och professor Christian Azar. “Det är koldioxidskatter och klimatpolitik som förändrar de stora
strukturerna”. Marknaden och ideella insatser kan
inte lösa klimatkrisen på egen hand.
Samtidigt kommer vi inte ifrån att den du kan
påverka allra mest är du själv. Genom ditt exempel
påverkar du andra. “Var din egen ledare”, säger
Oren Lyons. Vilket exempel vill du vara?
Källa: Azar, C. & Hagerrot, P. Sveriges Natur, nr.6/08;
Intervju, John P. Milton, & Oren Lyons juni 2008. Bild: Naturakademin.se
John P. Milton, pionjär inom miljörörelsen,
menar att politiska, juridiska och ekonomiska
insatser i klimatfrågan inte går djupt nog. För egen
maskin kommer de inte att skapa de för-ändringar
vi behöver för att leva i balans och har-moni med
varandra och jorden. Milton anser att nästa
ekologiska världssyn handlar om en inre resa.
Vägen till att utveckla ett personligt ledarskap,
anser Milton, är att spendera tid själv i naturen.
John P. Milton
Oren Lyons
SKULLE DU SKRIVA UNDER VATTENFALLS KLIMATMANIFEST?
I takt med att klimatfrågan vinner gehör hos
allmänheten rör sig företag i samma riktning för
att möta kundernas önskemål. Vattenfall är ett
exempel på ett företag som tagit ställning. Med ett
klimatmanifest vill de stötta politiker att fatta
obekväma beslut. Manifestet handlar om att
fastställa ett globalt pris på utsläppsrätter, stöd till
ny teknik och klimatmärkning av produkter.
Vattenfall bedriver aktiv opinionsbildning och
går ut med att som första energibolag i världen bli
klimatneutrala år 2050. I december 2008 hade
230 000 personer har skrivit på klimatmanifestet.
Om du tvingas välja, skulle du skriva på eller inte?
Ur klimatsynpunkt sitter Vattenfall på två
stolar. Å ena sidan producerar de i stort sett all el i
Sverige med låga utsläpp av koldioxid från vattenoch kärnkraft. Å andra sidan släpper Vattenfall ut
mer koldioxid än hela Sverige med sina kolkraftverk i forna Östeuropa. Med ett pris på koldioxid
och handel med utsläppsrätter kan Vattenfall räkna
hem sina investeringar i mer koldioxidsnåla kolkraftverk och fortsätta leverera vinst till staten.
Men är det hela sanningen? Vad säger Greenpeace
om Vattenfall (www.greenpeace.com/international)?
Hur går debatten på Vattenfalls hemsida (http://
klimatsignatur.vattenfall.se)? Ta ställning.
ORD ATT MINNAS - KLIMATKRITIKER
George W Bush tillbakavisade Kyotoprotokollet 2001 och ifrågasatte vetenskapen bakom klimatförändringarna. Protokollet blev giltigt först 2004 när Ryssland skrev på. Det amerikanska oljebolaget
Exxon-Mobil är ett företag som inte ställer sig bakom tvingande utsläppsbegränsningar. Enligt en artikel
i “The Guardian” (2007) betalade Exxon-Mobile 10 000 dollar till dem som författar och poängterar
brister i FN:s klimatpanels arbete. Hur bemöter man negativ opinionsbildning? Ett sätt är att ta reda på
fakta och bilda sig en egen uppfattning.
Källa: Stockholm TT, “Oljeindustri vill köpa klimatkritik” i SvD, 02.02.07
NORDEN OCH KLIMATPOLITIKEN
Tredje träffen/modul 2 (sid 5)
HITTA DINA EGNA ARGUMENT
EU enades i mars 2007 om klimatmålen inför år 2020.
Vid den tidpunkten svepte Al Gores film “En
obekväm sanning” över världen. Stern-rapporten hade
visat att den globala uppvärmningen skulle kosta
mellan 5 och 20 % av BNP. Och månaden innan EUtoppmötet släppte FN:s klimatpanel med 2500
forskare sin konsensusrapport med slutsatsen att
mänsklig verksamhet med 90% sannolikhet ligger
bakom den globala uppvärmningen.
Klimatfrågan innehåller flera engagerande aspekter. Ekonomiskt kostar det
att inte göra något åt den globala uppvärmningen, samtidigt som investeringar i
ny teknik och förnybar energi skapar nya jobb och minskar oljeberoendet.
Vetenskapligt är klimatfrågan väl dokumenterad, även om mycket återstår kring
detaljer. Känslomässigt ställer nästa generation oss mot väggen: om ni visste hur
det stod till, varför gjorde ni inget? Med det budskapet i ryggen kan man undra
hur de nordiska länderna rustar för att forma en stark klimatpolitik.
Hur skulle du själv vilja agera som opinionsbildare? Vem vill du påverka?
Källa:Ylva Nilsson, “EU som klimataktör,” Global Utmaning. Bild: obhnordica.fi
SKRIV ETT MANIFEST
Säg att din studiegrupp skulle bedriva en klimatkampanj i din kommun. Ni
behöver en klar vision av den förändring ni vill åstadkomma, innan ni börjar att
planera kampanjen. Ni behöver också tänka på orsaken till problemet; att förstå
detta är det första steget till förändring. Här följer ett par enkla steg för att skriva
ett kampanjmanifest.
1. Tänk e$er före
I manifestet skriver ni ner vad som behöver göras och hur. Tänk efter vad ni vill,
hur din kommun blir en bättre plats och hur ni avser att nå era mål. Fundera också
på varför problemet existerar. Vad ligger bakom?
2. Formulera manifestet
De frågor vi fokuserar på är att: ...
Vår kommun/företag/arbetsplats/skola blir en bättre plats pga denna förändring
därför att: ...
Vårt mål är att: ...
Vi når vårt mål genom att: 1... 2. ... 3. ...
Men vad händer sedan? Ni skriver ett kampanjmanifest och skickar in till
kommunen. Och sedan händer ingenting. Nu krävs det uppföljning. Ett effektivt
sätt är att identifiera vem som beslutar i ärendet, ta reda på hans/hennes
målsättning och se hur ert manifest hjälper beslutsfattaren att nå sina mål. Vill ni i
studiegruppen något annat än beslutsfattaren kanske en intresseorganisation som
redan driver liknande frågor vara till hjälp? Har de resurser ni kan ta del av? Ett
effektivt och billigt sätt är annars att söka på internet. På hemsidor och i artiklar/
rapporter finner ni också namnet på avsändaren ni kan kontakta via telefon eller epost. Lycka till.
NORDEN OCH KLIMATPOLITIK
Tredje träffen/modul 2 (sid 6)
5)
Edbergsstiftelsen
Shekar Dattatri, en indisk dokumentärfilmare, blev Edbergsstiftelsen
stipendiat år 2008. Stiftelsen lägger
stor vikt vid “alla människors rätt till
information och kunskap om den miljö
de lever i och på demokratisk grund
vara med och fatta beslut om de egnas
- och andras - livsförutsättningar”.
Shekar Dattari gör just detta. Med
en videokamera och en dator hemma
regisserar, filmar och klipper han
prisbelönta naturfilmer, men också
kortfilmer som används för att påverka
beslutsfattare. Till exempel om att
stoppa ett dagbrott i en nationalpark
eller hindra trålfiske i närheten av en
strand där sköldpaddor lägger sina ägg.
www.arenanorden.org
ARENA NORDEN
På www.arenanorden.org kan du
lära dig mer om Norden och klimatpolitiken. Här hittar du mer
material och länkar, samt aktuella
nyheter på klimatområdet. Du
har även möjlighet att ställa en
fråga till vår expertgrupp, om det
är något du och dina vänner i
studiecirkeln funderar över och
som ni inte kan hitta något svar
på själva. Välkommen in!
KÄLLOR
Christian Azar, artikel i
Sveriges Natur, nr 6/08
Peter Hagerrot, artikel i
Sveriges Natur, nr 6/08
Inger Jägerhorn, “Makt och
vanmakt i klimatförhandlingarna”, Föreningen Norden/
Global Utmaning.
John P. Milton, intervju
Karl Hallding, föredrag,
Global Utmaning, se
www.globalutmaning.se
UNglobalcompact.org
Ylva Nilsson, EU som
klimataktör, Global Utmaning
Shekar Dattatri satsar inte på att
nå alla. Han vill nå 5-10 beslutsfattare
och anpassar kortfilmen efter det. Han
behöver inte den bästa musiken, de
fräckaste bilderna, utan relevant fakta
och en historia som håller för granskning. När filmen är klar lämnar han
över den till en miljöorganisation som
driver frågan vidare.
Framtidsområden för
ny miljöteknik
Energi
Transporter
E-KURS
LÄNKAR
Studiematerialet är kopplat
globalcarbonproject.org
till en e-kurs för att underlätta
350.org
diskussioner mellan nordiska
norden.se
vänner. Den digitala e-kursen kan
norden.org
med fördel köras parallellt med
studiematerialet. Här presenteras
rörliga bilder, fördjupande länkar BÖCKER
och möjlighet att ge skriftliga
Christian Azar, “Makten över
kommentarer. En gång i veckan
klimatet”
hålls en telefonkonferens. För
Claes Bernes, “En varmare
värld”
mer information, surfa in på:
Claes Bernes och Pär
www.klimatnorden.blogspot.com
Bild: Rådhuset i Köpenhamn, StaneStane
onFlickr (CC)
Holmgren, “Meterologernas
väderbok”
Stefan Fölster, “Farväl till
världsundergången”
Al Gore, “En obekväm
sanning” (även som film)
NORDEN OCH KLIMATPOLITIK
Vatten & Avlopp
Luft & utsläppshandel
Material
Tillverkning/industri
Jordbruk
Återvinning & Avfall
Källa: Cleantech Scandinavia
Bild:Yureiko onFlickr (CC)