Socialt företagande – en bransch i tillväxt

advertisement
Socialt företagande
– en bransch i tillväxt
© Nutek Stockholm 2008
Infonr 038-2008
ISSN 1102-2574
Text: Bitte Lundborg och Eva Johansson
Textredigering: Bitte Lundborg
Foto: Bitte Lundborg, Ida Frid, Emilio Merayo
Produktion: Ordförrådet
Tryck: Danagårds
Förord
Sedan 2004 har Nutek varit huvudman för projektet ”Socialt företagande – vidgar arbetsmarknaden”. Det är ett projekt inom gemenskapsinitiativet Equal med syfte att förbättra
förutsättningarna att starta och driva sociala företag. Företag som genom att driva en
näringsverksamhet uppfyller sina mål att genom företagandet skapa möjlighet till utveckling och försörjning för människor som har det särskilt svårt på dagens arbetsmarknad.
Nutek har tillsammans med ett brett partnerskap av sociala företag, företagsfrämjande aktörer och myndigheter arbetat med att analysera förutsättningarna för det sociala
företagandet, sprida information och kunskap och att ta fram konkreta förslag på hur
utvecklingen kan stimuleras i framtiden. Detta arbete har utgjort underlag till att Nutek,
hösten 2007, fick regeringens uppdrag att utarbeta ett förslag till ett tvärsektoriellt program för ”Fler och växande sociala företag”. Programmet som utformas i samarbete med
berörda myndigheter, företagsfrämjande aktörer och intresseorganisationer ska överlämnas till regeringen i maj 2008.
Målsättningen med den skrift du nu håller i handen är att belysa de sociala företagens
förutsättningar – hinder och möjligheter – genom konkreta exempel och kommentarer
från politiker, tjänstemän, näringsliv och sociala företag. Vår förhoppning är att den ska
väcka intresse, förståelse och vilja att vara med och bidra till utvecklingen av fler och
växande sociala företag. Vi vänder oss med skriften till politiker och tjänstemän inom
berörda myndigheter men också företagsrådgivare, anställda och aktiva i intresse- och
brukarorganisationer.
Projektledare för arbetet med skriften har varit Eva Johansson, Nutek. Frilansjournalist Bitte Lundborg har varit redaktör och svarar för intervjuer och reportage.
Stockholm i februari 2008
Sune Halvarsson
Eva Johansson
Tf generaldirektör
Projektledare
Innehåll
1........ Förord
Röster från riksdagen:
3........ Allt fler får arbete i sociala företag
22...... Det behövs en nationell strategi
6........ Människor växer när de tar ansvar
23...... Konkurrensen ska vara på lika villkor
7........ Fler ska få chansen till ett bättre liv
8........ Vi arbetar till 100 procent
13...... Kan vi, kan alla komma tillbaka
24...... Företagen blir en skola för entreprenörer
25...... Det civila samhället blir starkare
26...... Det handlar om riktiga jobb
27...... En ny dimension i företagande
15...... Kommunen har en nyckelroll
28...... En stark aktör mot utanförskap
16...... Kooperativ bidrar till kommunens tillväxt
29...... Konkurrera med kvalitet
18...... Företag växer ur ett starkt föreningsliv
20...... Prislappar på utanförskapet
30...... Trädgårdsmöbler hjälper tidigare kriminella
32...... Konsten att skaffa kapital
35...... Dags att upphandla med sociala hänsyn
37...... Bergsjön visar vägen
38...... På marknadens stormiga hav
41...... Systemfel kan rättas till – förslag till lösningar
Allt fler får arbete i sociala företag
Intresset för företagande med sociala förtecken
har ökat markant under de senaste åren. Orsakerna till det är många. En ökad medvetenhet
om miljöfrågorna, behovet av att utveckla formerna för välfärden och insikt om att en ekonomisk tillväxt måste ske på villkor som är både
ekologiskt och socialt hållbara över tid är säkert
faktorer som påverkar.
Begrepp som socialt entreprenörskap, samhällsentreprenörskap, Corporate Social Responsibility CSR, social ekonomi och socialt företagande förekommer allt oftare i debatten. Samtidigt
är det inte alltid så lätt att veta vad som ryms
inom de olika begreppen. För många av oss kan
orden vara laddade med värderingar och föreställningar.
Den här skriften har inte ambitionen att rita
kartan eller förklara alla olika begrepp. I stället handlar den om erfarenheter av att utveckla,
etablera och driva företag med målsättning att
skapa arbetstillfällen för grupper som har det
särskilt svårt på arbetsmarknaden – det vill
säga: sociala företag.
Den definition som vi utgått från är denna:
• Sociala företag driver näringsverksamhet med
målet att integrera människor i samhälle och
arbetsliv.
• De skapar delaktighet för medarbetarna.
• De återinvesterar sina vinster i egen eller liknade verksamhet.
• De är fristående från offentlig sektor.
De sociala företagens styrka är att de förenar
individens behov av arbete med marknadens behov av produkter eller tjänster och samhällets
behov av rehabiliteringstjänster och nya arbetstillfällen.
De flesta medarbetare i sociala företag har
varit borta länge från arbetsmarknaden. Många
har aldrig haft ett riktigt arbete eller kanske bara
några korta ströjobb. Detta trots att individen
både vill och kan arbeta. Problemet kan vara
att han eller hon inte klarar av att arbeta åtta
timmar om dagen fem dagar i veckan eller att
personens bakgrund gör arbetsgivaren tveksam.
Det kan handla om psykiska eller fysiska funktionshinder, tidigare missbruk eller kriminalitet,
långvarig sjukdom eller arbetslöshet, hemlöshet
eller något annat.
I de sociala företagen får alla möjlighet att
arbeta till 100 procent av sin förmåga. Efter
hand tar man mer ansvar för sina arbetsuppgifter och för företaget tillsammans med arbetskamraterna. Empowerment, detta oöversättliga
men också oöverträffade begrepp, är en av de
viktigaste komponenterna i det sociala företagandet.
Idag finns det 150 sociala företag som tillsammans sysselsätter drygt 4 000 personer. Samtidigt har en miljon människor inget arbete att gå till.
”Jag har återerövrat makten över mitt
eget liv. Förut var jag maktlös på alla sätt.
Jag var maktlös i mitt missbruk, då styrde
drogerna mitt liv och mitt handlande.
Men jag var också maktlös i förhållande
till myndigheter. Jag var helt utlämnad till
dem. Idag har jag återerövrat makten på
alla områden i mitt liv. Jag har den makt
jag vill och behöver ha.”
Kooperatören Elisabeth Lindgren beskriver vad
arbetet i Kooperativet Kullen betytt för henne
efter 25 år av missbruk och åtgärder.*
Det är rimligt att samhället ger ekonomiskt
stöd för att kompensera företaget för medarbetarnas lägre produktivitet och större behov av
stöd i arbetet. Lönebidrag och andra individuellt inriktade stöd, som alla arbetsgivare kan
använda sig av, är en väg. Genom ersättning för
tjänster eller genom bidragsgivning betalar offentlig sektor för rehabilitering, arbetsträning
och sysselsättning mm.
Den offentliga sektorns stöd är väl investerade pengar som ger mångfalt tillbaka till samhället i form av minskade kostnader och ökade
skatteintäkter. De socioekonomiska bokslut
som genomförts i ett antal sociala företag visar
siffror på vad samhället tjänar på att människor
kommer i arbete.
En del av de sociala företagens affärsverksamhet är alltså de rehabiliterings- och arbetsmarknadsinriktade tjänster man tillhandhåller
mot ersättning från offentlig sektor. Den andra
delen är den produktion av varor och/eller tjänster som säljs på marknaden till privatpersoner,
företag eller offentlig sektor.
Hur stor andel av ekonomin i företaget som
utgörs av den ena eller andra typen av produktion varierar mycket. Det handlar om medarbetarnas förutsättningar, affärsidé och ekonomiska förutsättningar att investera i utveckling.
Nytt och spännande är de initiativ till samverkan om affärskoncept och branschutbildning
som nu etableras genom det som kallas Social
franchising.
Sociala företag finns inom de flesta branscher,
men service och hantverk dominerar. 2008 finns
det ca 150 företag som ryms inom definitionen
ovan. Tillsammans sysselsätter de drygt 4000
personer. Samtidigt har vi, trots sjunkande arbetslöshetssiffror, närmare en miljon människor
mellan 18 och 65 år som inte har ett arbete att
gå till.
Naturligtvis är det sociala företagandet inte
en väg som passar alla. Dessutom är arbete över
huvudtaget inte möjligt för en del människor.
Men om så bara 10 procent skulle lämna ett liv
i bidragsberoende, drogberoende eller kriminalitet genom socialt före tagande, så är vinsterna
oerhört stora, både mänskligt och ekonomiskt.
Bilden till höger är ett försök att åskådliggöra de sociala företagens tredelade uppdrag.
Den visar också hur komplicerat det kan vara
för ett litet företag att förstå och använda sig
av den offentliga sektorns mångfald av stöd och
ersättningsformer.
Inom ramen för Equal-projektet NTG (Nationell Tematisk Grupp) har sociala företagare,
företagsrådgivare från Coompanion och företrädare för myndigheter och intresseorganisationer
arbetat tillsammans för att förbättra förutsättningarna att starta och driva sociala företag.
Projektet är slut men arbetet går vidare. Även
* Från boken Kärnan av Empowerment – erfarenheter från tio Europeiska Empowermentverksamheter. Kvinnoforum förlag 2007.
om kunskapen har ökat om det sociala företagandet och dess förutsättningar att erbjuda nya
vägar till arbete, rehabilitering och utveckling så
finns mycket kvar att göra.
Fortfarande finns många hinder och svårigheter på vägen från idé till start. En del av dessa
handlar om attityder och/eller brister i kunskap
hos dem som möter de nya entreprenörerna på
myndigheten, banken eller företagsrådgivningen. I andra fall är det lagar och regler eller til�lämpningen av dessa som lägger hinder i vägen.
I slutet av denna skrift redogör vi för de strukturella hinder vi identifierat och ger förslag på
lösningar.
Produktion på (lokala) marknaden
Offentlig upphandling
• Försäljning av varor
och/eller tjänster till
privatpersoner, företag
och offentlig sektor
Arbete, arbetsträning, praktik mm
• Försäljning av tjänster/uppdrag
• Anordnarbidrag
• Verksamhetsbidrag
Marknadens
behov av
produkter
Kapitalförsörjning
Investering och utveckling
• Projektbidrag (EU mfl)
• Projektbidrag
• Handledare, lokaler
betalas av offentlig sektor
Behov av
rehabtjänster
och fler arbetstillfällen
Socialt
företag
• Kreditgarantiförening KGF
(1 regional)
• Ekobanken
(andra typer av säkerheter)
Individens
behov av
arbete
Vidgar arbetsmarknaden,
empowerment, arbetsträning
• Lönebidrag
• Trygghetsanställning
Individ- & anställningsstöd
• Anställningsstöd
• Sjuk/aktivitetsersättning
• Försörjningsstöd
• Kompetensutveckling och utbildning
I de sociala företagen får alla möjlighet att arbeta 100 procent av sin förmåga.
Människor växer när de tar ansvar
”Det finns bara en lyckosam metod för att förändra
och utveckla verksamheter. Alla berörda ska vara
delaktiga och vilja samverka för det man vill uppnå.”
Tidigare riksdagsledamoten Eva Arvidsson (s)
har varit ordförande i projektet Socialt företagande sedan 2004.
Redan som socialnämndsordförande i Nynäshamn i slutet av åttiotalet kom hon till insikt
om att det är nödvändigt att involvera brukarna
på ett tidigt stadium för att få ett bra resultat av
arbetet. Denna insikt djupnade när hon i början av nittiotalet var med om att starta Basta
Arbetskooperativ. Där är arbetet den rehabiliterande kraften och det är brukarnas delaktighet
som avgör resultatet av rehabiliteringen.
– Det som hände med lärlingar och kooperatörer på Basta kallar vi ’empowerment’, att
människor får hopp och framtidstro att själva
kunna forma sina liv. Det var och är fantastiskt
att se vad som händer med människor när de
behandlas med respekt och får ta ansvar!
En annan aspekt av delaktighet handlar om
ekonomi. Ökad förståelse för kostnad och resultat leder till bättre hushållning med skattemedlen.
– Det är nödvändigt att ha en långsiktig strategi för att nå resultat för individen. Därmed
minskar också kostnaderna för samhället.
Som socialnämndsordförande ville hon få
bort stuprörstänkandet, att varje nämnd och
huvudman bara ser till sin egen budget.
– Men ingen vågade tänka nytt av rädsla att
sitta med ”Svarte Petter”, alltså vara tvungen
att betala för en ny verksamhet, hur bra den än
är.
Nu gläds hon över att en förändring är på
väg. Modellen Socioekonomiskt bokslut visar
samhällets vinster av samverkan och förebyggande arbete. Flera studier har finansierats av
EU-medel via den nationella temagruppen och
har väckt stort intresse. Tiden som ordförande
för Socialt företagande har varit spännande och
lärorik. Många har deltagit i arbetet att påverka
beslutsfattare och sprida goda exempel på socialt företagande.
– Det händer stora saker när människor får
växa och utvecklas och arbeta till hundra procent av sin förmåga!
Vid projekttidens slut i december 2007 konstaterar Eva Arvidsson med stor tillfredställelse
att arbetet har lett till att Nutek har fått ett regeringsuppdrag att främja socialt företagande:
– Nu är vi på banan!
Fler ska få chansen
till ett bättre liv
”Min farmor skulle inte behöva niga för
de andra tanterna i syföreningen för att
de hade det bättre ställt än vi!”
Under projekttiden har åtskilliga konferenser
ordnats runt om i landet och även i EU. Det som
mest har berört deltagarna är de personliga berättelserna av vad det sociala företagandet har
inneburit för dem. Tidigare riksdagsledamoten
Margareta Andersson (c) har varit vice ordförande för projektet Socialt företagande. Hon
har starka upplevelser av olika möten.
– Tina, Elisabeth, Namu, Tomas och många
andra har berättat om sina liv och hur de tagit
sig upp ur eländet på egen hand, men med stöd
av kooperativen. Tårarna har runnit mer än en
gång och det har känts ännu viktigare att arbeta
för att fler får chansen till ett bättre liv!
Att alla människor har lika värde bottnar
djupt i henne ända sedan hon var liten.
– Min farmor skulle inte behöva niga för de
andra tanterna i syföreningen för att de hade det
bättre ställt än vi!
Som vuxen engagerade hon sig politiskt och
fick uppdrag i socialnämnden i Vetlanda kommun. På åttiotalet var hon dess ordförande tills
hon kom in i riksdagen och fick arbeta med arbetsmarknadsfrågor.
– Där såg jag hur svårt det kan vara för dem
som inte passar in i systemet.
Projektet har gett goda kontakter med olika
människor – kooperatörer, politiker och tjänstemän i kommuner och myndigheter. Det är
dessa mänskliga möten som har gett henne kraft
i arbetet att försöka få regering och myndigheter att förstå vilka möjligheter som finns i det
sociala företagande för människor utanförskap
– möjlighet att växa och försörja sig.
”Kooperatörerna på de sociala arbetskooperativen har gett inspiration att gå vidare.
Och vårt trägna arbete har gett resultat!”
På alla nivåer i samhället finns större förstående
och öppenhet. Alltfler inser att människor med
funktionshinder är en resurs när de får möjlighet att arbeta på sina egna villkor – till hundra
procent.
Nu arbetar Margareta Andersson enligt dessa tankegångar med ett projekt i Jönköpings län
där kommunpolitiker och tjänstemän är med på
noterna.
– Ringarna sprider sig på vattnet. Arbetet går
vidare!
”Vi arbetar till 100 procent”
”Det är häftigt att vi går runt av egen kraft.
Jag är väldigt stolt över det.”
Mikael Persson är en av tio kooperatörer i Solakoop. Som den företagare han är har han siffror
och ekonomi klart för sig. För att klara hyran
till kommunen, 121 000 kr, behövdes 35 procents beläggning på det Bed&Breakfast som
Solakoop driver. Men det blev mer än så det
första året, 46 procent, och kooperativet tvingades också säga ”fullbelagt” till ett fyrtiotal som
ville övernatta här. Under drygt två år har kooFoto: Emilio Merayo
perativet gått med en liten vinst som sparas för
framtiden.
Nu ska verksamheten utvidgas för att kunna
ta emot fler övernattande gäster. Dessutom ska
man sälja arbetsrehabilitering. Spänningen är
stor inför flytten till större lokaler tvärs över gatan i den gamla kaptensvillan.
Men Mikael har inte alltid känt förväntan
inför framtiden. För två och ett halvt år sedan
kände han sig helt uträknad.
– Förr var det så att jag skjutsade min fru
till hennes jobb, sen åkte jag hem och la mig.
Nu har det öppnat, det första hotellet i Sverige som drivs enligt konceptet Le Mat.
Nöjda delägare är Lena Jansson Hjelm och Mikael Persson.
Fakta om Solakoop
Jag gick aldrig ut. Nu jobbar jag här och är inte
rädd att vara i lag med folk. Allting har lossnat
med kooperativet.
Arbetar efter förmåga
Också Lena Jansson Hjelm tycker att Solakoop
har blivit en vändpunkt för henne. Hon är gift
tvåbarnsmamma, utbildad undersköterska med
universitetsexamen. Kooperativet har betytt
mycket för hennes hälsa och självkänsla.
– Den personliga vinsten kan inte mätas i
pengar, säger hon.
– Det är en mänsklig rättighet att få bidra
med sitt arbete fast man har ett funktionshinder.
Att vara produktiv betyder mycket för hälsa och
självkänsla.
Lena betonar att kooperatörerna gör jobb på
riktigt men i egen takt. Alla i Solakoop arbetar
till 100 procent av sin förmåga. Det kan betyda
5, 10 eller 20 procent eller mer och att arbetsförmågan kan variera över tid.
Det finns självklar acceptans i kooperativet
när någon inte orkar komma utan behöver vila
ett tag.
Både Lena och Mikael betonar att det är en
stor trygghet att handledarna finns där. Och Veronika Höijer och Bosse Pettersson berättar om
hur kooperatörerna har utvecklats och tar ansvar för sitt företag.
– När man har varit sjuk länge är det ett stort
steg att kunna säga till sig själv i spegeln: jag är
företagare och jag duger! säger Veronika.
Solakoop i Karlstad är ett kooperativ som
drivs av psykiskt funktionshindrade. I maj
2005 startade ett sommarkafé och senare ett
Bed & Breakfast. I Solakoop arbetar tio personer. Två handledare, Bosse Pettersson och
Veronika Höijer, är anställda av kommunen.
Kooperativet fick ett lån vid starten på 100 000
kr från kommunen och ett kommunalt bidrag
på 60 000 kr vilket användes för att renovera
och utrusta lokalerna i den gamla kommunalt
ägda överstevillan vid Klarälven.
I B&B finns 3 rum (åtta bäddar). Solakoop
blev känt via turistbyrån och gäster kom
snart också via universitetet och sjukhuset.
Beläggningen har varit över förväntan och tillsammans med intäkterna från sommarkaféet
klarade man hela det första året på dessa
pengar och kunde också betala tillbaka lånet
på 100 000 kr. Från och med 2006 har kooperativet betalat hyra till kommunen och gått
runt ekonomiskt.
Snart flyttar Solakoop B&B till större lokaler.
I den före detta kaptensvillan kommer det att
finnas 11 uthyrningsrum (22 bäddar). Kooperativets hyra till kommunen blir 510 000
kronor.
Från nyåret 2008 finns ett avtal mellan Solakoop och Karlstads kommun som innebär att
staden köper 10 heltidsplatser för arbetsrehabilitering till ett årspris på 200 000 kr. Då
förstärks också kooperativet med två lönebidragsanställda.
Solakoop är en del av hotellkedjan Le Mat.
Konceptet har utformats inom ett EU-projekt
och används på olika orter inom Europa.
”Det är en mänsklig rättighet att få bidra med sitt arbete fast man har ett
funktionshinder. Att vara produktiv betyder mycket för hälsa och självkänsla.”
Lena Jansson Hjelm, Solakoop
Lön i stället för bidrag
10
Idag har nästa alla kooperatörer sin försörjning
via sjukersättning. Önskedrömmen är att alla
som arbetar i kooperativet ska få lön i stället
för bidrag.
Problemet med sjukersättning är att Försäkringskassan och kooperativet har olika tidsperspektiv. Det tar olika lång tid att bli redo för den
vanliga arbetsmarknaden och en del kooperatörer vill stanna kvar på sin nuvarande arbetsplats
Solakoop.
Arbetsförmedlingens synpunkt att den som
kan arbeta 20 timmar per vecka i kooperativet
också kan ha arbetsträning på ”vanliga” företag
skapar oro.
Karin Haster är verksamhetschef för social
ekonomi i Karlstads kommun. Hon tror inte att
myndighetens krav kommer att hjälpa människor med funktionshinder.
– Arbetsförmågan finns under de omständigheter som vi har här i en stödjande och
tillåtande miljö. Här är det tillåtet att då
och då inte orka med att arbeta. Vanliga
arbetsplatser med stress och likadana
krav på alla är något helt annat.
Hon tror att arbetsförmedlingens ledning förstår problemet, men att reglerna ändå tar över.
Enligt en strikt tolkning är en kooperatör egen
företagare och kan därför inte få varken lönebidrag eller trygghetsanställning.
Nu är många kooperatörer på andra håll i
landet anställda med lönebidrag. Karin Haster
önskar att det vore så också i Karlstad eftersom
det skulle underlätta en stegvis övergång till den
öppna arbetsmarknaden.
I Solakoop är alla delaktiga och vill jobba så
mycket de kan. En poäng med ett kooperativ är
att man får växa i egen takt. Man kan stanna
kvar i det arbete man trivs med eller gå vidare
till annat arbete.
Lönebidrag i sociala
arbetskooperativ
Frågan om det är möjligt att lämna lönebidrag
för en person som är medlem i ett kooperativ återkommer då och då. I grunden handlar
det om att avgöra om en person ska betraktas som företagare eller inte. Arbetsförmedlingens egen text i ”Handledarstöd för lönebidragsärenden” visar tydligt att det är fullt
möjligt att använda lönebidrag till att stödja
anställning i sociala arbetskooperativ.
Lönebidrag i arbetskooperativ
”Lönebidrag kan lämnas till ett kooperativ
som anställer en person som också är kooperatör och därmed delägare i företaget. För
att lönebidrag ska lämnas måste det finnas
ett anställningsförhållande där den anställde
har lön och anställningsförmåner enligt kollektivavtal eller som är likvärdiga med kollektivavtal i branschen.”
Citat ur Arbetsförmedlingens ”Handläggarstöd för lönebidragsärenden” (Uppdaterad 2007-12-28)
Rätt handlag på Le Mat-hotellet har Mikael Persson på Solakoop i Karlstad.
11
Foto: Emilio Merayo
Stolt företagare är Catharina Håkansson i kooperativet Karins döttrar i Göteborg.
Foto: Bitte Lundborg
12
”Kan vi, kan alla komma tillbaka!” ”Kvinnorna har tidigare använt sin
kraft negativt. Här tar vi vara på den på
ett positivt sätt. När man skapar växer
man som människa.”
Catharina Håkansson är kooperatör och har
varit med om att starta Karins döttrar. Hon arbetar som motivatör och stöttar kvinnor som
arbetstränar så att de kan lämna missbruk och
annat bakom sig och börja på nytt igen.
– Vi stöttar tjejerna i allt, säger hon.
Metoden är att arbeta med sina händer, väva,
sy eller skapa i olika material. Det finns en kraft
i glädjen att skapa som får människan att växa.
Att arbeta tillsammans för något gemensamt ger
bra tillfällen för samtal.
I lokalen på Skeppsbron är det trångt mellan
vävstolarna. På lagerhyllor ligger travar av tyger
i lysande färger och olika nyanser. Kooperativet
får lakan gratis och färgar själva.
I köket förbereds lunchen som fungerar som
en fast punkt på dagen både för de som arbetstränar och för de anställda. Över dagens lunch
med vegobiffar, ris, bönor och sallad förs småprat och gemensamma samtal. Agnes Mikita är
köksansvarig, men alla turas om att laga maten,
vilket är en del av arbetsträningen.
Alla får kämpa
– Bara detta att vara tillsammans med kvinnor
är nytt och svårt för många i början. Alla får
kämpa för att lära sig att respektera varandra.
Det är vi som arbetar här som visar vilken anda
råder. Det tar tid att lära sig lojalitet, konstaterar Magdalena Herrnsdorf, också kooperatör.
De kvinnor som kommer till Karins Döttrar
har ett tungt bagage och det tar tid att ställa
om till något nytt. Men hjälp finns för att reda
ut trassliga situationer, till exempel skulder och
boende. En del går på behandling, andra vill
ta hem sina barn från familjehem och behöver
hjälp att utvecklas som förälder.
– Vi som jobbar här har själva varit på
botten och rest oss. Det gör att vi blir äkta
förebilder. Kan vi så kan alla! Vi vill visa
på glädjen i vardagen och i arbetet,
säger Catharina.
Får ni anställda frågor om vad ni själva varit
med om?
– Ibland. Men det räcker med att säga ’jag
har själv varit där du är nu’, svarar Catharina.
Vad behövs för att utveckla arbetet i Karins
döttrar?
Catharina och Magdalena hjälps åt med en
lista:
– En mer långsiktig ekonomi för kooperativet.
När någon inte kommer till den arbetsträningsplats som kommunen har köpt utgår ersättning i
max fem dagar. Det kan ta tid att få en ny person
till den platsen. Resultatet är osäker ekonomi.
– Arbetet i kooperativet ska värderas högre
i reda pengar. Vi utför ett kvalificerat motivationsarbete som ställer höga krav på personalen. Jämfört med liknande arbeten ligger våra
löner fortfarande på låglönenivå.
13
14
– Lönebidragen borde lyftas och de anställda
ges trygga anställningar. Rimligt, eftersom samhället sparar stora pengar på att kvinnor blir
självförsörjande och bidrar till samhällets tillväxt.
– Sociala företag borde inte beskattas på
samma sätt som andra företag. Samhället har
stort ekonomiskt intresse av att fler sociala företag kan starta och utvecklas. Vinsten investeras för att i första hand starta flera företag och
inte för egen vinnings skull vilket borde belönas.
Ambitionen för oss är att Karins Döttrar ska
växa och att vi kan sprida vår modell.
Lästips!
Vägen ut! Blev Vägen in, socialt företagande och empowerment, Slutsatser ur en
forskningsrapport från Göteborgs universitet. Fakta om Karins Döttrar
Karins Döttrar är ett av sex kooperativ som ingår i konsortiet Vägen ut! kooperativen i Göteborg. Där arbetar 30 personer som har brutit med kriminalitet och/eller missbruk för att
hjälpa andra att komma tillbaka till ett vanligt liv.
Karins Döttrar, ett väv- och hantverkskooperativ, startade år 2003 med affärsidén att sälja
platser för arbetsträning och dessutom ta in inkomster på produktion av hantverk. Sju kvinnor är anställda med lönebidrag (5,5 tjänster).
Det finns åtta platser för kvinnor som behöver arbetsträning. De flesta börjar på halvtid för
att senare gå över till heltid. Kostnaden för kommuner eller kriminalvård är 424 respektive
635 kronor per dag.
Det finns en öppen verksamhet på kvällstid som får kommunalt stöd. Kooperativet har även
skapande verksamhet på häktet för att redan där visa på alternativ till det gamla livet.
Tiden i arbetsträning varierar mellan sex månader och ett och ett halvt år. Mellan 70 och
80 procent av kvinnorna går vidare till studier, annat arbete eller arbete inom några av de
andra Vägen Ut! kooperativen
Enligt ett socioekonomiskt bokslut för Vägen Ut! kooperativen tjänar samhället en miljon
kronor om året på varje person som har kommit igång med arbetsträning på heltid och
därmed har lämnat missbruk och utanförskap.
Kommunen har en nyckelroll
Hur kommunen ställer sig till sociala företag har stor betydelse för
företagens möjligheter att starta och utvecklas. Politiskt kan frågan
lyftas genom policy och handlingsprogram för social ekonomi och
socialt företagande.
Värmdö kommun, Växjö kommun och Västa Götalandsregionen var
tidigt ute med att anta program för hur den tredje sektorn kan medverka till lokal och regional utveckling och sysselsättning. Ett tecken
på ökat kommunalt intresse är att några kommuner har inrättat nya
tjänster: verksamhetschef för social ekonomi och socialt företagande.
Idéer att starta sociala företag föds ofta inom föreningslivet. Eller de
uppstår hos eldsjälar som vill förverkliga sina idéer tillsammans med
andra. Kooperativ är den vanligaste formen av socialt företagande.
Kommunens stöd är viktigt för att komma igång. Det kan handla om
att låna ut lokaler kanske hyresfritt, ge projektstöd, svara för lön till
handledare eller köpa tjänster. Kommunens vinst är att människor
arbetar sig bort från bidragsberoende och kommer till ett positivt sammanhang där de behöver mindre vård och kommunal omsorg.
Sociala företag ger stora samhällsekonomiska vinster (se särskilt
kapitel).
Här följer två exempel på kommuner som arbetar för att främja sociala företag.
15
Kooperativ bidrar till kommunens tillväxt
16
”Om man ska vänta på att alla kommer
med på tåget kommer man ingenstans.
Det är självklart att pröva nya vägar.”
Ingela Wretling, politiker (s) i Karlstad
I Karlstad började satsningen på att stimulera
socialt företagande med en gemensam resa till
det kända missbrukarkooperativet San Patrignano i Italien. Politiker, brukare, socialdirektör,
chefer, tjänstemän – sammanlagt 43 personer
häpnade över vad de såg: jobb på riktigt, hög
kvalitet på produkter och tjänster.
Socialförvaltningens avdelning för socialpsykiatri gick vidare med ideerna. Värmlandskooperativen ordnade en utbildning i hur man
startar och driver ett kooperativ. Deltog gjorde
sexton personer, personal och personer med psykiska funktionshinder, och tio av dem slutförde
kursen. Den 28 maj 2005 invigdes det första
kooperativet, Solakoop, med pompa och ståt.
Det finns ytterligare ett kooperativ i Karlstad,
därtill ligger två nu i startgroparna.
– Det är dags nu att starta en ny utbildning,
säger Pia Sahlin-Brunzell, socialdirektör i Karlstad, väl medveten om att en kommun inte kan
bestämma över om ett socialt företag ska starta.
Politikerna kom in i bilden när beslut skulle
tas om kooperativets start. Det stöd som behövdes kunde i huvudsak ordnas inom ramen för
befintliga resurser: lön till två handledare, hyresfria lokaler under sex månader.
Nu finns det inskrivet i Karlstad kommuns
politiska plattform att socialt företagande ska
främjas.
Hur fick du med dig alla politiker?
– Om man ska vänta på att alla kommer med
på tåget kommer man ingenstans, svarar Ingela
Wretling (s), ordförande i arbetsmarknads- och
socialnämnden.
– Om man sätter människor främst och de
ser möjligheter till en förbättrad situation – vem
ska stå på deras sida om inte vi? Alla kan och
vill växa och det är självklart att söka vägar för
detta.
Hon ser det som naturligt att den nämnd som
arbetar med människor i utanförskap också engagerar sig för socialt företagande.
Varning för välmening
Nämndens vice ordförande, Daniel Berghel (m)
är också mycket positiv och tycker att modellen
är ”oerhört bra och framgångsrik”.
”Vårt uppdrag är tydligt – att förbereda för arbete.
Vi ser oss som en del av kommunens
näringslivsutveckling.”
Pia Sahlin-Brunzell, socialdirektör i Karlstad
”Jag är jätteglad att vi
har sociala företag i Karlstad
och skulle gärna se flera!”
Daniel Berghel
– Jag är jätteglad att vi har sociala företag i
Karlstad och skulle gärna se flera!
Samtidigt utfärdar han en liten varning. I all
välmening kan det vara lätt för politiker att ta
ett alltför stort ansvar. Ett socialt företag måste
stå på egna ben och bära sig självt.
En annan sak har bidragit till det kommunala intresset för socialt företagande, nämligen
detta att arbetsmarknadsfrågor och socialtjänst
har förts samman i en nämnd, arbetsmarknadsoch socialnämnden. Det betyder starkt fokus på
att hjälpa människor från bidragsberoende till
annan försörjning.
– Vårt uppdrag är tydligt – att förbereda för
arbete. Vi ser oss som en del av kommunens näringslivsutveckling. Kooperativ innebär tillväxt
för kommunen, säger Pia Sahlin-Brunzell.
I planen för förvaltningen för åren 2007–
2010 finns två målsättningar som berör sociala
företag: Stimulera och uppmuntra socialt företagande. Satsning på social ekonomi och socialt
företagande som en möjlighet för dem som står
utanför arbetsmarknaden.
TIPS TILL KOMMUNPOLITIKER
• vårda eldsjälarna
• tro på att människor kan
och vill förbättra sin situation
• inse att initiativ måste komma underifrån
• sök inspiration, gärna på en gemensam
resa med brukare och tjänstemän
• diskutera fram en gemensam bild
av vad som ska göras och varför
• våga börja
• våga pröva något nytt
• inse att ett kooperativ bestämmer själv
vad som ska göras
• inspirera de sociala företagen
bland annat genom att ge uppdrag
• se sociala företag som ett
utvecklingsområde
• framhåll ofta och tydligt att socialt före tagande ger samhällsekonomiska vinster
Källa: Ingela Wretling, Pia Sahlin-Brunzell
17
Företag växer ur ett starkt föreningsliv
18
”Personer med funktionshinder har precis som alla andra göteborgare unika och
individuella behov. Dessa behov ska tillgodoses med respekt för integritet och
självbestämmande. /- - /Möjligheten till arbete och meningsfull sysselsättning ska
öka och en större variation i utbudet behövs över staden. Ett led i detta är att stödja
kooperativ verksamhet.”
ur Göteborgs budget 2008
I Göteborg har ett starkt stöd till föreningslivet
skapat förutsättningar för sociala företag. Här
har en grupp kommunala tjänstemän politiskt
uppdrag att stödja föreningar som vill starta
egen verksamhet.
– Vi ska vara både motor och bromskloss.
Ofta vill föreningar göra mycket på en gång och
det är lätt att ta sig vatten över huvudet. Det är
en känslig balans mellan att stödja och styra,
säger Marie Larsson, chef för en nystartad enhet, social ekonomi, som arbetar med att stödja
föreningsliv och socialt företagande.
Politikernas uppdrag till den nya enheten är
att driva en utvecklingsprocess som ska resultera i en strategi för kommunens arbete inom
social ekonomi.
– Tidigare talade man i allmänna ordalag om
föreningarnas betydelse. Idag finns en djupare
insikt om vad de betyder för att bryta utanförskap, säger Göran Näslund, som länge arbetat
med stödet till verksamheter för personer med
psykiska funktionshinder.
Ett exempel på en förening som nu driver
verksamhet är Intresseföreningen för schizofreni, Ifs. Kommunen hjälpte till då en stiftelse
bildades med syftet att ordna det som många
psykiskt sjuka saknar – ett bra boende.
Nu finns sammanlagt 27 platser i korttidsboende, gruppboende och kollektivt boende.
Stiftelsen är arbetsgivare för personalstaben, 25
tjänster. I takt med att intäkterna på försålda
platser ökade trappade kommunen ner sitt bidrag. Nu är omslutningen 14–15 miljoner kronor och kommunalt stöd behövs inte längre.
Stöd från kommunstyrelsen
Ett antal kooperativ fanns redan i staden när
kommunen år 2001 startade Kooperatörshuset.
Idén var att i samarbete med studieförbunden
utbilda personer med psykiska funktionshinder
i konsten att starta eget. Det första kooperativet
fick bidrag via kommunstyrelsen – vilket man
kan se som en politisk markering av intresse för
sociala företag. Hittills har åtta kooperativ växt
fram via Kooperatörshuset.
Arbetskooperativet Vägen ut! Startade år
2002 av före detta missbrukare som ett partnerskap inom EU-programmet Equal.
Kommunen köper olika tjänster från de sex
kooperativ som idag ingår i konsortiet Vägen ut!
Finns det risk att kommunen styr föreningarna alltför mycket?
– Både ja och nej, svarar Anders Lindskog
som också arbetar med stödet till stadens frivilligorganisationer.
– Många menar att kommunens styrning i
föreningslivet har ökat. Det som hänt, som vi
ser det, är att vi nu är mer noggranna än tidigare
med att följa upp vad föreningarna har lovat att
utföra.
Föreningar som vill starta eget behöver stöd
på vägen dit, inte minst i de svackor som alltid
kommer. Då behövs tjänstemän och andra som
kan hålla mod och kraft uppe hos styrelseledamöter och verksamhetsansvariga.
Problemen är många på vägen fram till ett
socialt företag.
– Kommunen saknar möjlighet till långsiktig
finansiering. Sega strukturer motverkar också,
sammanfattar Marie Larsson.
I sociala arbetskooperativ arbetar personer
med begränsad arbetsförmåga vilket innebär att
alla kooperativ inte kan gå runt ekonomiskt av
egen kraft. För att motivera att det behövs stöd
från kommunen och staten är det viktigt att visa
på att socialt företagande ger andra värdefulla
vinster för samhället.
Idag kan man via metoden Socioekonomiska
bokslut leda i bevis att samhället sparar stora
pengar när människor arbetar och känner sig
friskare och därför inte behöver vård i samma
omfattning som tidigare (se artikel på nästa
sida).
”Ett prioriterat mål är att ett utvecklingscenter för social ekonomi ska utvecklas inom
ramen för social resursnämnd. /--/Handläggarnas uppdrag är att medverka till att skapa
bra förutsättningar och ett gynnsamt klimat för utvecklings- och förändringsarbete.”
ur Sociala resursnämndens budget 2008
19
Prislappar på utanförskapet
”Det är först när man sätter ett pris på utanförskapet som det blir tydligt vad
detta kostar samhället. Att redovisa den samhällsekonomiska nyttan är viktigt för oss.
Det leder till att arbetet i sociala företag får högre status.”
Näringsminister Maud Olofsson vid Nuteks konferens om sociala företag 6 december 2007
20
Sociala företag producerar inte bara tjänster och
produkter utan också hälsa och integration. Socioekonomiska bokslut visar i reda pengar vad
samhället tjänar på sociala företag. Kostnader
för samhället i form av olika välfärdstjänster
försvinner eller reduceras när människor i utanförskap kommer i arbete.
Det är inga småsummor det handlar om:
– En miljon kronor per år och medarbetare i
företag som Basta och Vägen ut! där människor
har lämnat missbruk och kriminalitet bakom sig.
– 300 000–540 000 kronor per person och
år i sociala arbetskooperativ som Briggen och
KOS. Här arbetar människor med psykiska
funktionshinder.
Två nationalekonomer, Ingvar Nilsson och
Anders Wadeskog, har utarbetat en metod att
mäta samhällsekonomisk nytta och väga den
samman med företagets ekonomiska bokslut.
Arbetet börjar tillsammans med de berörda,
kooperatörerna och samhällets hjälpare. I en
fokusgrupp förs utförliga samtal med kooperatörer: Hur såg livet ut för dig före inträdet i kooperativet? Vilka kontakter hade du med vården
och andra institutioner? I en annan fokusgrupp
fanns läkare, socialarbetare, polis med flera. De
gav sin bild av utanförskap med alla dess kostnader.
Att mäta nyttan för samhället
Resultatet blev en mäktig karta över alla som
försökt hjälpa, inom socialtjänsten, polisen,
rättsväsendet, sjukvården, kriminalvården med
flera. Prislappar sattes på de insatser som kooperatörer tidigare tagit i anspråk.
Den rapport som Ingvar Nilsson och Anders
Wadeskog har gjort för Nuteks räkning om Vägen Ut! Kooperativen och Basta Arbetskooperativ
visar att de stora vinnarna är rättsväsendet, socialtjänsten och försäkringsbolagen. Vinsterna för
dessa aktörer uppgår till vardera mellan 100 000
kronor och 500 000 kronor per medarbetare och
år i de båda företagen. Efter fem års arbete i kooperativen kan samhällsvinsten uppgå till 9 miljoner kronor per medarbetare.
Av studien över de sociala arbetskooperativen KOS och Briggen framgår att kooperatörernas arbetsförmåga ökar i snitt med 12 procent
per år. Behovet av olika välfärdsinsatser sjunker
med 30 procent per år.
Kommunen är den aktör som tagit hela investeringskostnaden för dessa båda kooperativ. Trots omfattande nettobidrag är kommunen
ändå vinnare, detta till följd av att färre välfärdstjänster behövs och att kooperativen själva drar
in pengar. Per person vinner kommunen 75 000–
150 000 kronor per år. Landstinget vinner ännu
mera, 120 000–180 000 kronor per kooperatör
och år.
Försäkringskassan får minskade kostnader
genom att kooperatörer har gått vidare från socialförsäkring till annan försörjning. Arbetsförmedlingen däremot har fått något ökade kostnader, detta genom att några personer har växt
i styrka och förmåga och därför gått vidare till
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Lästips!
Ur samhällets perspektiv, sammanfattning av rapport om Socioekonomiska
bokslut för Vägen ut! Kooperativen och
Basta Arbetskooperativ av Ingvar Nilsson
och Anders Wadeskog, utgiven av Nutek
Ur samhällets perspektiv, en introduktion till Socioekonomiska bokslut av Nilsson och Wadeskog, utgiven av Nutek
Bättre & Billigare, Socioekonomiskt
bokslut för de sociala kooperativen KOS och Briggen, av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog, utgiven av Länsstyrelsen i Stockholms län.
Definition av det socioekonomiska bokslutet
Företagets interna vinst = interna intäkter minus interna kostnader
Företagets externa vinst = externa intäkter minus externa kostnader
Det socioekonomiska värdet är summan av företagets interna och externa vinst
Det samhällsekonomiska perspektivet
En vidgning av det företagsekonomiska och myndighetsekonomiska perspektivet
Alla relevanta effekter ska tas med – ett uttryck för helhetssyn
Tre steg: – identifiera – kvantifiera – värdera
Källa: Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog
21
Röster från riksdagen
Det behövs en
nationell strategi
22
Kenneth Johansson (c) Ordförande i socialutskottet
”Min och Centerpartiets utgångspunkt är att
alla människor kan växa och att alla människor
vill känna stolthet, vill kunna försörja sig själva
och delta i arbetslivet. Samhället måste vara tillgängligt för alla. Ingen kan allt – men alla kan
något och denna förmåga måste tas tillvara.
De sociala företagen har en viktig uppgift att
fylla både genom att erbjuda arbete och genom
sin demokratiska filosofi. Vägen till delaktighet
i samhället går ofta via arbete. Människor som
har arbete är också oftare engagerade i idrottsföreningar, grannsamverkan och andra typer av
sociala nätverk. Det blir en positiv spiral. Har
man arbete så mår man bättre än om man inte
har arbete. Att främja det sociala företagandet
är därför en lönsam affär, både för individen,
för företaget och för samhället.
Centerpartiet har antagit ett program för arbete och företagande, Jobbprogrammet, där det sociala företagandet finns med som en naturlig del.
Vi vill ha en nationell strategi för det sociala
företagandet, att offentliga sektorn ska bli bättre på att ta sociala hänsyn i sin upphandling, att
rådgivningen och stödet ökas till dem som vill
starta sociala företag, att möjligheterna till lönebidrag ska förbättras samt att forskning kring
den sociala ekonomin ska stimuleras.
Det är viktigt att sociala företag verkar i
samspel med andra företag på marknaden. För
många kan en anställning vid ett socialt företag
vara en språngbräda till andra företag. Andra
är redo att direkt ta steget in till andra företag
– bara det finns ett välkomnande mottagande
och en anpassad arbetsmiljö.
Att minska utanförskapet handlar därför
minst lika mycket om att stimulera företagandet. Ju fler företag och ju fler typer av företag
det finns, desto fler är vägar in till arbetsmarknaden. Att satsa på företagande är därför också
att satsa på socialt företagande.”
Röster från riksdagen
Konkurrensen ska
vara på lika villkor
Ylva Johansson (s)
vice ordförande i socialutskottet
”Sociala företag spelar idag en viktig roll för
dem som arbetar där och är engagerade i verksamheten. Men vi har alltför få sociala företag
och de har ibland svårt att hävda sig på marknaden eftersom deras ”affärsidé” handlar om
människorna och deras utveckling och möjligheter snarare än om vinstmaximering, marknadsandelar och produktutveckling.
Jag tror att vi i Sverige länge har undervärderat eller förbisett de sociala företagens potential.
Jag tror att verksamheten inom detta område
har möjlighet att mångdubblas redan på kort
sikt. Arbete, gemenskap och att vara behövd är
grundläggande för alla människor. För den som
av olika skäl har större svårigheter än andra i
livet är det kanske ännu viktigare. Människor
lever inte av bröd allena utan vi behöver också varandra och vi mår bra av ett meningsfullt
sammanhang där vi behövs och gör nytta.
För att göra det möjligt för sociala företag
att konkurrera på lika villkor bör man se över
och göra förändringar inom de områden där de
sociala företagen med sin speciella ”affärsidé”
riskerar att ha större svårigheter än traditionella
företag. Det gäller t ex kapitalförsörjning.
Jag anser dessutom att man bör göra undantag från LOU för vård- och omsorgstjänster.
Skälet är framförallt för att uppnå högre kvalitet
och bättre kontinuitet för vårdtagarna/patienterna. Men det är också en förändring som kan
antas underlätta för många sociala företag.”
23
Röster från riksdagen
Företagen blir en skola
för entreprenörer
24
Elisabeth Svantesson (m) ledamot av arbetsmarknadsutskottet
”De sociala företagen ger en fantastisk möjlighet för många som stått utanför arbetsmarknaden länge att komma in där. De fyller ett tomrum och många som engagerat sig i ett socialt
företag känner att de ”kommit hem” och fått
en uppgift. I mina möten med personer som
arbetar i sociala företag har jag imponerats av
den enorma kraft som finns hos människor som
tidigare ansetts oförmögna att arbeta. De har
utvecklats av att ta ett stort ansvar både för sig
själva och för en affärsverksamhet.
Det unika med de sociala företagen är att
det är medarbetarnas förutsättningar som står i
centrum. Just detta ger människor en unik möjlighet att växa. De som arbetar i ett socialt företag formas på olika sätt till att vara entreprenörer och på så sätt är de sociala företagen en bra
entreprenörskapsskola. För en del av medarbetarna är företagen också en språngbräda ut på
andra delar av arbetsmarknaden.
En risk som kan uppkomma är om de sociala företagen inte håller marknadsmässiga
priser. Det kan snedvrida marknaden men ger
i längden också ”badwill” till de sociala företagen i allmänhet.
Jag tror att företagen ska fortsätta att växa
och bli allt fler eftersom det finns en fantastisk
utvecklingspotential i den sociala ekonomin. Vi
behöver därför kartlägga och riva ner eventuella
hinder för att denna del av ekonomin ska fortsätta att växa.”
Röster från riksdagen
Det civila samhället
blir starkare
Stefan Attefall (kd)
gruppledare, ordförande i finansutskottet
”Ur ett kristdemokratiskt perspektiv är det
mycket värdefullt att det finns företag och organisationer som vill ta ett socialt ansvar. Sociala
företag skapar goda förutsättningar att skapa
jobb åt människor som står allra längst ifrån
arbetsmarknaden.
Socialt företagande leder också till att det
civila samhället blir starkare. Det ligger så att
säga i företagsformen: att bedriva verksamhet
till stor nytta för medmänniskorna utan att det
för den skull vara offentligt drivet. Därigenom
ges fler eldsjälar möjlighet att utveckla sina idéer till medmänniskors nytta. Även på detta område är mångfald mycket angeläget. För Kristdemokraterna är främjandet av sociala företag
mycket prioriterat.
Sociala företag skapar också förutsättningar
för en meningsfull sysselsättning för exempelvis
personer som avtjänat ett fängelsestraff. Många
som arbetar i sociala företag besitter även kun-
skaper och erfarenheter som kan vara mycket
värdefulla i rehabiliterande syfte.
Några direkta risker med socialt företagande
ser jag inte mer än att vissa vinstdrivande företag kan uppleva negativ konkurrens.
Tillgången till riskvilligt kapital för sociala
företag måste säkras. Antalet lönebidrag bör
bli fler eftersom dessa är en förutsättning för att
många sociala företag ska kunna gå runt ekonomiskt, inte minst i ett inledningsskede.”
25
Röster från riksdagen
Det handlar
om riktiga jobb
26
Karin Pilsäter (fp)
Ordförande i näringsutskottet
”Sociala företag kan fylla en mycket viktig funktion, både som sluss tillbaka till arbetsmarknaden för människor som av olika anledningar har
hamnat utanför, men också för personer som
varaktigt kan ha svårigheter på arbetsmarknaden.
Att arbeta i ett socialt företag innebär att arbetsinsatserna blir mer på riktigt än i många andra former av aktiviteter. Detta är en stor fördel.
Olika kunskaper, förmågor och kompetenser
kan komma till sin rätt och bygga upp självförtroende och arbetskapacitet.
Risken finns naturligtvis alltid att sociala företag konkurrerar med ”vanliga” företag på ett
sätt som kan uppfattas som ojust. Därför är det
viktigt att stödformerna utformas noggrant.
Det gäller också att undvika fastlåsning när
arbetsförmågan ökar. När denna risk undviks är
sociala företag en bra form – eftersom verksamheten verkligen är på riktigt!”
Röster från riksdagen
En ny dimension
i företagande
Alice Åström (v) Gruppledare, riksdagsledamot
”Sociala företag tillför företagandet en ny dimension, nämligen den att huvudsyftet är socialt:
att ge människor som står utanför arbetsmarknaden möjlighet till meningsfull sysselsättning,
arbete och skapande.
I vissa fall är arbete eller arbetsträning i sociala företag en del i behandlingen av missbruk.
Det finns en risk att samhället inte tar sitt ansvar för människor i utanförskap utan överlåter
detta till de sociala företagen. En följd kan bli
att de som inte klarar av att arbeta i ett socialt
företag får mindre hjälp av samhället och hamnar i ett större utanförskap.
Det behövs dialog och balans: Vi behöver
både sociala företag och kommuner som axlar
det ansvar de ska ta.
Det mest angelägna idag är att anpassa våra
socialförsäkringssystem så att människor inte
kommer i kläm mellan systemen. De som vill
gå in i socialt företagande ska inte förlora sin
ekonomiska trygghet.”
27
Röster från riksdagen
En stark aktör
mot utanförskap
28
Ulf Holm (mp) ledamot av arbetsmarknadsutskottet
”De sociala företagen fyller en viktig funktion
mellan den privata och den offentliga sektorn.
De innebär en chans för många i utanförskap
att få ett arbete och bli delaktiga i samhället.
På det sättet kan sociala företag spela en stor
roll med sina väl motiverade verksamheter som
finns på många orter i landet.
Regeringen bör samordna arbetet i olika departement för att främja och underlätta driften
av sociala företag, inte minst för att det offentliga
i högre grad ska använda sig av de tjänster som
sociala företag erbjuder. Inte minst kan kommunerna undersöka på vilket sätt de kan använda
sig av dem. Jag ser de sociala företagen som en
stark aktör i kampen mot utanförskap.”
Konkurrera med kvalitet
Sociala företag konkurrerar inte med priser utan med kvalitet. Ofta utför de tjänster som andra företag inte själva kan eller hinner utföra.
Åsa Ramel är förbundsdirektör i Almega Samhallförbundet som ingår i svenskt Näringsliv. Så
här kommenterar hon socialt företagande:
”Det är positivt att ta fasta på vars
och ens arbetsförmåga och inte bara
se funktionshinder.”
”Så tänker och agerar man i sociala företag och
det kan och bör också andra företag göra. Idag
kan alla typer av företag ta del av de stödmedel
som finns, till exempel lönebidrag eller andra
former av anställningsstöd.
Det kan vara rimligt att samhället ger särskilt
stöd till sociala företag för att inledningsvis, innan verksamheten är i full gång kompensera för
de särskilda svårigheter de har. Däremot får inte
samhällsstödet användas för att dumpa priser.
När sociala företag konkurrerar med andra
ska det ske på ett neutralt sätt. Det är inte meningen att stödet till sociala företag ska snedvrida konkurrensen. Konkurrensneutralitet är
ett måste.
Det är betydelsefullt att människor får arbete
och det är positivt att socialt företagande ökar.
Med varje individ som kommer bort från bidragsberoende ökar livskvaliteten för individen
och tillväxten ökar i samhället.”
29
Trädgårdsmöbler hjälper tidigare kriminella
30
Kriminellas revansch i samhället, KRIS, tar nya
grepp för att ge arbete åt människor i utanförskap.
På Möbelmässan i Älvsjö i Stockholm presenterade organisationen en kollektion trädgårdsmöbler
med varumärket IoU – Design for Charity.
Möblerna ska tillverkas av tidigare kriminella
som får utbildning och praktik i snickeri, försäljning och annat som hör till produktionen. Vinsten ska oavkortat gå till organisationer som arbetar för att hjälpa människor från utanförskap.
En februarifredag presenterade Peter Söderlund, ordförande i KRIS Stockholm, projektet
med möblerna, som är formgivna av två unga
designers, Gabriella Gustafsson och Mattias
Ståhlbom, TAF arkitektkontor.
Justitieminister Beatrick Ask var där och uttryckte sin uppskattning:
”En enkel, suverän idé,
trädgårdsmöbler är något alla behöver.
Hoppas att detta blir stort!
Hon nämnde en annan vinst av projektet: Varje
person som får en bra start efter fängelse eller
missbruk betyder mindre utgifter för samhället.
– Fler produkter kommer, försäkrade Peter
Söderlund som svar på justitieministerns önskemål om balkongbord, ”för oss som inte har
trädgård”.
Produktionen av trädgårdsmöblerna har
kommit igång i liten skala. En stiftelse har bildats för att skaffa fram kapital. Hittills har privatpersoner satsat pengar, nu behövs kapital
både från det privata näringslivet och det offentliga.
– Här ger pengar resultat. Helt klart finns det
en stor marknad. Samtidigt är det ett fantastiskt
tillfälle att få fler människor i arbete, säger Ingvar Mattson, styrelsemedlem och aktiv i ”Rotary mot droger”.
Möblerna tillverkas miljövänligt i lärk som
står emot väder och vind. I presentationsbroschyren finns Den världsförbättrande ekvaktionen:
Foto: Ida Frid
”Den världsförbättrande ekvaktionen:
Du + rysk lärk + svensk design + miljövänlig produktion + lärlingsprogram för
exkriminella = minskad brottslighet och
mänskligt lidande + gott samvete och
vackrare trädgårdar.”
Justitieminister Beatrice Ask på besök hos KRIS, Kriminellas revansch i samhället, som satsar på möbeltillverkning.
31
Foto: Ida Frid
Konsten att skaffa kapital
32
”Banker vet sällan vad ett socialt företag är.
De sociala företagen har sällan kunskaper om
vilka olika möjligheter till finansiering som finns.”
Kapital behövs för att sociala företag ska kunna
starta och utvecklas. Kapitalförsörjning är en
viktig fråga eftersom ett växande socialt företagande innebär att fler människor kan lämna
utanförskap och komma i arbete.
Ekonomen Jan Svensson har ingått i Nutek:s
arbetsgrupp som lämnat förslag om hur sociala
företag ska få bättre tillgång till finansiering.
– Idag är sociala företag finansiellt exkluderade, slår han fast. Banker vet sällan vad ett
socialt företag är och de sociala företagen har
sällan kunskaper om vilka olika möjligheter till
finansiering som finns.
Alltså behövs information åt båda håll, för
banker och för sociala företag.
Jan Svensson är klart imponerad över hur
sociala företag hittar olika sätt att få igång sin
verksamhet utan ha något eget kapital. Men
han önskar ändå att företagen inte skulle tveka
att låna pengar.
– Att skaffa sig ett kapital ger större möjligheter att växa. På längre sikt är det till exempel
bättre att äga en fastighet än att hyra den. Då
blir fastigheten en säkerhet för framtida lån och
ger möjlighet att gå in på nya projekt.
Finns det fördomar om sociala företag, fördomar som bromsar möjligheterna att låna i bank?
– Jag tror att det största problemet är att
bankvärlden inte känner till vad sociala företag
är för något, svarar Jan Svensson. Banker uppvaktas ju av företag i uppåt femhundra olika
branscher. Eftersom det inte finns så många sociala företag försvinner de i mängden.
– Men fördomar finns också. Många tror att
sociala företag inte är lönsamma. Men det är fel,
de klarar sig minst lika bra som andra företag.
Det som utmärker de sociala företagen är att
de sällan går i konkurs. Viljan är stor att klara
sig. Affärsidén har utvecklats under lång tid och
fungerar i ett bra sammanhang. De stöttas av
nätverk och olika intressenter. Idén är att vara
till nytta för samhället och det finns ett intresse
att det sociala företaget ska leva vidare.
När ska ett socialt företag agera för att finansiera sin affärsidé?
– Redan när man börjar utveckla sin idé, svarar Jan Svensson. Finansieringen får inte glömmas bort. Det gäller att planera för en sund
ekonomi. Det blir svårt att växa utan ordnad
finansiering.
Kreditgarantiföreningar
För att få banklån krävs garantier. Under senare
år har kreditgarantiföreningar (KGF) bildats i
olika regioner med syftet att ge borgen för mindre företag. Två av de femton kreditgarantiföreningar som finns idag är direkt riktade till
social ekonomi där det sociala företagandet hör
hemma. Föreningarna finns i Stockholms län
och Västra Götalandsregionen.
Jan Svensson är verksamhetsledare för KGF
Västra Götaland. Föreningen kan ställa garantier för högst 10 miljoner kronor, men oftast gäller ansökningarna bara 100 000 eller 200 000
kronor.
Föreningen fungerar också som rådgivare
vilket kan leda till att företaget beviljas ett vanligt lån i banken eller att företaget hittar egna
lösningar. Ett exempel gällde en fastighetsägare
som ville ha borgen för tolv månaders hyra. Efter diskussioner hade kravet prutas ned till tre
månader.
Sociala företag är ofta fantasifulla när det
gäller att ordna finansiering. Det kallas boot­
strapping, ett begrepp för olika sätt att minska
behovet av kapital för att förverkliga sin affärs-
idé. Kanske kan det sociala företaget gratis få
låna en tom lokal på viss tid? Kanske kan man
få ta över skrivbord och annan utrustning som
ska kastas?
Man kan hyra i stället för att köpa och dela
resurser med andra sociala företag. Ett exempel
på det senare är Vägen ut! kooperativen som delar på kostnaden för projektledare och personal
som sköter löner och administration.
Kommuner och organisationer kan också bidra. Ett exempel: Kommunen köper en fastighet
och hyr ut den till en organisation som i sin tur
låter ett socialt företag använda den.
Från projekt till företag
Idén om ett socialt företag uppstår ofta inom
föreningslivet. Det är ett kraftprov att klara
övergången från projekt till socialt företag. De
som beviljats projektmedel från EU:s strukturfonder till exempel Europeiska Socialfonden får
pengar till sin kassa först cirka sex månader efter att kostnaden uppstått. Det betyder att de
måste ordna egen finansiering under hela denna
tid. Därtill kommer att denna typ av projektpengar inte får användas för investeringar.
Här är några förslag från arbetsgruppen för kapitalförsörjning
• Mer av projektfinansiering som ger förutsättningar för sociala företag att starta. En modell kan vara att låta projektbidrag stegvis övergå i lån.
• Skapa en kombinerad finansieringsmodell där man kombinerar olika projektbidrag, skapar kopplingar till KGF, banker och ett finansbolag som är nischat på sociala företag.
• Skapa en nationell kreditgarantiförening för social ekonomi som kan stå för garantier i samarbete
med bank och KGF Sverige.
• Skapa ett finansieringsföretag som kan stå för leasing, fakturering och uthyrning av lokaler.
33
34
– Det är inte ett sätt som är trollformeln för
finansiering av sociala företag. I stället behövs
flera åtgärder, säger Jan Svensson.
Ett av arbetsgruppens förslag är att skapa
finansieringsföretag, bolag med ägare som vill
satsa inom den sociala ekonomin. I Frankrike
finns lokala sparklubbar, Club Cigales, som går
in när något behövs för ortens gemensamma
bästa. När t ex byns bagare behöver en ny ugn
för att kunna fortsätta sin verksamhet köper
klubben in ugnen – och bagaren kan fortsätta
att förse sina kunder med bröd.
Jan Svensson är optimist när det gäller de
sociala företagens framtida finansiering. Kreditgarantiföreningarna får god respons i bankvärlden och kommuner visar också intresse att
stödja företag som ger arbete åt människor i
utanförskap. Till exempel kan kommuner upplåta lokaler och ge borgen som man gjort för
idrottsföreningar. Att satsa kommunala pengar
i en kreditgarantiförening är också ett sätt att
stödja sociala företag.
Lästips!
Sociala företag och finansieringen, rapport från Arbetsgruppen för kapitalförsörjning Equal FAS 3.
Kapitalförsörjning till sociala företag, rapport från Arbetsgrupp Kapitalförsörjning, Jan Svensson, sammanfattning av
Ulla Herlitz.
Dags att upphandla med sociala hänsyn
”Något har hänt. Inget har förändrats i sak –
men attityderna till att upphandla med sociala
hänsyn har blivit mer positiv.”
Det säger Eva Ternegren, Coompanion, som
ingått i Nutek:s arbetsgrupp om offentlig upphandling.
Ett aktuellt exempel är en upphandling i
stadsdelen Bergsjön i Göteborg av bemanningstjänster, parkskötsel och cafétjänster. Där ställer
man kravet att minst 70 procent av de anställda
vid ingången av anställningen ska ha varit beroende av försörjningsstöd eller arbetsmarknadsstöd.
Eva Ternegren känner inte till något annat
praktiskt exempel på upphandling med sociala
hänsyn. Däremot vet hon att kommuner skrivit
in i sin upphandlingspolicy att sociala hänsyn
ska gälla, detta som ett så kallat tillkommande
kriterium.
Varför har det varit svårt att få genomslag
för upphandling med sociala hänsyn?
– Politikerna vill nog gärna ha det. De ligger steget före jurister och tjänstemän. Hindret
är nog att läget har ansetts vara rättsligt oklart.
När man är osäker om något är det enklast att
inte göra något. Nu har attityderna förändrats
och alltfler jurister och tjänstemän anser att det
är möjligt att ta sociala hänsyn vid upphandling.
Lagen säger att man får göra upphandlingar
med sociala hänsyn, till exempel att företaget ska
anställa folk som levt i utanförskap. Däremot är
det inte möjligt att ange att ett uppdrag ska gå till
en viss typ av företag, till exempel ett socialt företag. Sedan flera år tillbaka tillämpas sociala hänsyn i Storbritannien, Frankrike och Tyskland.
Är Lagen om upphandling ett stort hinder
för sociala företag – eller är det en myt att det
är så?
– Både ja och nej, svarar Eva Ternegren.
I Nuteks projekt om offentlig upphandling
visade en enkät att bara en tredjedel av de sociala företagen fick sina uppdrag efter upphandling. De fick i stället projektbidrag, annan typ
av bidrag, avtal eller direktupphandling. Det
senare kan användas när det är ett lågt värde på
den tjänst som ska köpas.
Ett råd till sociala företag är därför att arbeta
för goda relationer till beställaren, ofta kommunen, och undersöka om det finns möjligheter att
få uppdrag på annat sätt än genom uppdrag i
konkurrens. Kommunerna kan i sin tur undersöka vilka tjänster som ett socialt företag kan
vara intresserat av, till exempel parkskötsel eller
arbetsträning.
35
36
Visst finns det hinder som ett socialt företag
får tampas med vid upphandling, men långt
ifrån alltid beror det på själva lagstiftningen:
– Inom ett socialt företag vet man ofta vilka
tjänster som behövs och som man vill leverera.
Kommunen däremot anser inte att det finns behov av dessa tjänster.
– Upphandlingsobjekten är för stora.
– Små aktörer uppfattar upphandlingsprocessen som alltför snabb och komplicerad.
– Det är svårt att konkurrera med kommunen som har många roller, beställare, leverantör
och tillsynsmyndighet.
Varför behövs det fler sociala företag som levererar tjänster till den offentliga sektorn?
– De behövs för mångfalden, svarar Eva Ternegren. I många upphandlingar lämnas inga eller bara ett fåtal anbud. Det behövs konkurrens.
Sociala företag tillför samhället stora värden
– de når olika brukargrupper och ger den hjälp
som dessa behöver. Ett plusvärde är att frivilligarbetare ofta deltar i verksamheten.
Från 1 januari 2008 gäller vissa förändringar
i LOU. Numera står det i lagens 6 kap § 13 att
en upphandlande enhet får ställa särskilda miljömässiga, sociala och andra krav för hur ett
kontrakt ska fullgöras.
En annan nyhet är att regeringen vill ha en
dialog med ideell sektor om hur ideella aktörer
kan utvecklas som producenter och leverantörer
av service och tjänster. En arbetsgrupp ska ge
förslag om hur staten kan bidra till att ta bort
hindren för denna utveckling.
Lästips!
Hur få fler sociala företag som utförare av
offentliga tjänster? – en guide om offentlig
upphandling, huvudförfattare Eva Ternegren
åtgärder som skulle ge sociala
företag större möjligheter att
delta i upphandlingar:
• Mindre eller delade entreprenader
• Längre tid för att skriva anbud
• Förenklat och pedagogiskt utformat
förfrågningsunderlag
• Bara relevanta formella krav
• Längre avtalstider
• Snabbare betalningsrutiner och betalning i förskott i vissa fall
• Utnyttja möjligheter till direktupphandling
• Överväg sociala hänsyn som utförarvillkor
• Öka inköparnas kunskaper om sociala företag
• Annonsera där småföretag ser det
• Anordna utbildningar i offentlig upphandling för sociala företag och
småföretagare.
De sociala företagen
bör också göra sig beredda:
• Förbereda sig bättre på att lämna anbud.
• Aktivt söka efter möjligheter
• Samarbeta med andra småföretag för att lämna anbud tillsammans.
• Marknadsföra sina speciella kvaliteter.
Källa: Eva Ternegren
Bergsjön visar vägen
I stadsdelen Bergsjön i Göteborg är många människor arbetslösa. Den kommunala förvaltningen och nämnden har tagit ett resolut grepp för
att få fler i arbete. Medlet heter upphandling
med sociala hänsyn, vilket sällan praktiseras
idag fast lagen medger det.
När stadsdelen begärde in anbud på
tjänster för service och underhåll var ett
villkor att 70 procent av företagets anställda har eller har haft arbetsmarknadsstöd
eller försörjningsstöd (socialbidrag).
Upphandlingen vanns av det lokala gemenskapsföretaget Grogrunden som kom igång tack vare
storstadssatsningen. Numera går företaget med
sina 15 anställda, de flesta på heltid, runt av
egen kraft. Företaget fungerar som en språngbräda: genom åren har de flesta gått vidare till
andra jobb.
– Kommunen kan styra så att människor
kommer i arbete, Politiker och chefer stöttar
och det finns jobb som behöver göras, säger Ann
Skärberg, chef för enheten arbete och utbildning
inom stadsdelsförvaltningen.
Även fastighetsägare och företagare samverkar med stadsdelen för att skapa jobb och en
bättre livsmiljö.
För ett och ett halvt år sedan startade i Bergsjön den första ICA-skolan, ett trainee-program på sex månader för arbetslösa ungdomar
i åldern 18–25 år. Det är ICA som avgör vilka
ungdomar som ska tas in på utbildningen. Alla
som får godkänt efter de sex månaderna erbjuds
jobb inom ICA.
Nu är utbildningen inne på sin tredje termin
och antalet sökande ökar stadigt. Flera ungdomar från den första kullen har gått vidare till
arbetsledarutbildning inom ICA-koncernen.
Utbildningen är ett samarbete mellan ICA,
stadsdelsförvaltningen i Bergsjön och två bostadsbolag, Familjebostäder och Göteborgslokaler. En extra bonus är att bostad erbjuds till
dem som gått ut ICA-skolan.
– Fler branscher kan vara intressanta för liknande utbildningar, säger Ann Skärberg.
Lästips!
Framtidens företagande – om socialt företagande och entreprenörskap. Alec Carlberg
Ett bättre liv är möjligt – om empowerment och social mobilisering. Alec Carlberg
Sociala företag i Sverige. En presentation av 150 sociala företag i Sverige.
37
På marknadens stormiga hav
”Vårt plusvärde vid upphandling är att
människor kommer till en social miljö där
de blir sedda. Som folkrörelse finns vi kvar
när arbetsträningen är avslutad. Många
går med i vår förening och kommer in i
positiva sammanhang.
38
Foto: Ida Frid
Ulla-Mai Ceder Lindberg är verksamhetsledare
i Spånga Blåband, en frivilligorganisation som
har hävdat sig i konkurrens med privata företag
vid upphandling.
Idag har man avtal med flera kommuner och
arbetsförmedlingar i Stockholms län om arbetsträning, arbetsförmågebedömning och förbere-
dande utbildning inom Jobb- och utvecklingsgarantin.
– Vi har klarat oss på marknadens stormiga
hav, konstaterar Erik Lindberg, ordförande i
Spånga Blåband.
Men få föreningar är med och tävlar om
uppdrag: Vid senaste upphandlingen om arbetsträning kom det in 100 anbud. 24 fick uppdrag
och av dessa var 20 privata företag och 4 organisationer inom den sociala ekonomin.
Ulla-Mai Ceder Lindberg önskar att fler aktörer inom den sociala ekonomin skulle vara med
vid anbudsgivning, detta för mångfaldens skull.
Fullt möjligt, anser hon, om de som skriver an-
Ulla-Mai Ceder Lindberg (till vänster) och Marianella Domarchi frestar med nybakade bullar i Erikshjälpens café.
Det är full rusch i Erikshjälpens stora Second-hand-butik i Spånga. Kurdistan Ali har fullt upp att göra.
Lästips!
Ni har något att sälja! Handbok om offentlig upphandling för föreningar, kooperativ och stiftelser inom den sociala ekonomin av Erik Lindberg och David Lenefors (Länsstyrelsen i
Stockholms län).
39
Foto: Ida Frid
bud lägger tonvikt vid att besvara de frågor som
upphandlaren vill ha svar på och redovisar en
verksamhetsidé som uppfyller kraven på kvalitet. I vissa fall kan det vara bra att framhålla lokal förankring vilket kan innebära ett folkrörelsenätverk och ett brett kontaktnät med ingång
till arbetsplatser och mentorer i området.
Är upphandling ett bra system för er som frivilligorganisation?
– För oss vore det bättre att i samråd få
skräddarsy avtal efter de förutsättningar som
finns hos oss och hos uppdragsgivaren. Vid upphandling finns inget förhandlingsutrymme alls.
Våra särskilda kvaliteter som frivilligorganisation värdesätts inte. Dessutom är avtalstiderna
för korta vilket skapar osäkerhet. En avtalstid
på fem–sex år vore bra. Nu får vi ofta bara två
år med möjlighet till förlängning ett eller två år,
svarar Ulla-Mai Ceder Lindberg.
40
Vimmel i butiken
Foto: Ida Frid
Föreningen har idag cirka 150 platser för arbetsträning på tre enheter, i Spånga, Skärholmen
och Nacka, och därtill ett antal praktikplatser
på hunddagis och i café.
I Spånga är det många som arbetstränar i Erikshjälpens Second-hand-butik. Där vimlar det
av köpsugna och i den stora luftiga lokalen finns
Marianne Calmroth
håller ordning och reda i Erikshjälpens butik.
mängder av grejor att fynda. Allt är prydligt och
på klädavdelningen är det Kerstin Grönberg, 62
år, som håller ordning. Hon stortrivs, ”mycket
folk, arbetskamrater, liv och rörelse”. Hon blev
uppsagd när hennes tjänst på ett företag drogs
in. Nu hoppas hon på ett jobb som har med kläder att göra, gärna i butik. Men hon rycker på
axlarna och konstaterar att hon har åldern emot
mig.
Likadant säger Marianne Calmroth, 60+
som varit arbetslös i sex år. En nackskada gör
det svårt för henne att gå tillbaka till kontorsarbete. Tidigare arbetade hon med ungdomar och
vill gärna göra det framöver. Men hon är luttrad
och utan illusioner.
Ungefär 70 procent av dem som arbetstränar
hos Spånga Blåband har invandrarbakgrund,
men den grupp som ökar mest är äldre människor som ratats i arbetslivet.
Spånga Blåband har både ideell och professionell verksamhet. Det betyder, bland annat,
att det finns ett stort nätverk vilket ger många
kontakter. Det är ovärderligt när det gäller att
hitta nya vägar ut i samhället för de arbetslösa.
Femton anställda arbetar hårt för att hitta en
plats i arbetslivet för de arbetslösa. Var och en
av dem har 20 personer som de ska stötta och
måna om. Ett gott bemötande är ledstjärnan,
och upplägget är ”bekräftande samtal”, planering tillsammans, utbildning och praktik.
En av de femton coacherna är Inger Malmqvist som tidigare arbetade på Hjulstaskolan.
Två halvdagar i veckan undervisar hon i svenska och personlig utveckling. Hon trivs med sitt
arbete, där hon kommer individerna nära.
– Det känns mycket bra att arbeta för människors väl och ve. Den största belöningen är
när någon får jobb, säger hon. Ibland är hon
”ganska mycket mamma, men det behövs ibland under en tid”.
Systemfel kan rättas till – förslag till lösningar
Det finns strukturella hinder för utveckling av socialt företagande – men också många förslag om hur problemen kan lösas.
41
1.Socialt företagande är relativt okänt och
lite beskrivet. Djupare kunskaper saknas
• Det saknas statistik som gör det möjligt att
identifiera och analysera sociala företag. I den
mån dessa registreras hos SCB saknas koder
som identifierar dem som sociala företag.
• Nyttan för samhälle och individ och för den
ekonomiska tillväxten har undersökts bara i
mycket liten omfattning.
• Att det sociala företagandet inte är känt betyder att alltför få sociala företag startar – fastän
det finns stort behov av arbete för människor
i utanförskap. Eldsjälar och entreprenörer vet
inte hur man gör – eller de vet inte ens om att
det är möjligt att starta ett socialt företag. Ett
annat problem är att det är svårt att få gehör
för projekt- och affärsidéer hos bidragsgivare,
myndigheter och i finanssektorn.
Förslag till lösningar
• Sverige bör utveckla statistikinsamlingen så
att den kan användas för att identifiera och
beskriva det sociala företagandet. Detta bör
göras i samverkan med andra EU-länder.
• Nuteks projekt Socialt företagande har satsat
mycket pengar och engagemang på att ut-
veckla en metod för att mäta den samhällsekonomiska nyttan, Socioekonomiskt bokslut. Hittills har fyra bokslut tagits fram med
finansiering från Europeiska socialfonden.
Ytterligare bokslut bör göras och resultaten
användas för att bedöma nyttan i förhållande
till offentliga investeringar.
• Ett nationellt kunskapscentrum bör inrättas.
Forskning behövs om den metodik som används i sociala företag, empowerment och arbete, ledarskap och organisation. Jämförande
studier med arbetsmarknadspolitiska och rehabiliterande insatser behövs också.
• Det behövs information om socialt företagande till beslutsfattare och handläggare inom
berörda myndigheter som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Kriminalvården och kommunerna.
2.Svårt att gå från bidrag till lön
• Det är svårt att gå från bidrag till lön. Det går
sällan att åstadkomma en stegvis övergång.
Näst intill omöjligt är det att omvandla det
ekonomiska stöd som en individ får genom
socialförsäkringen eller från kommunens socialtjänst till lönepengar i ett socialt företag.
• Okunskap, traditioner och ibland regelverk
försvårar för sociala företag att använda utvecklings- och trygghetsanställningar för att
skapa arbetstillfällen.
• Bristande samverkan mellan myndigheter leder till stor oro för dem som arbetar i sociala
företag. Både ekonomi och tillvaro blir otrygg
och de sociala företagen får lägga ned mycket
arbete på att försöka reda ut problemen.
42
Förslag till lösningar
• Det behövs ett system som omvandlar försörjningsstöd, aktivitetsbidrag och andra typer av
bidrag till lön. Lönebidragssystemet kan och
bör utvecklas.
• De sociala företagen ska ses som en aktör när
det gäller att svara för åtgärder inom arbetsmarknads- och socialpolitiken som till exempel rehabilitering och arbetsträning. Även
utvecklings- och trygghetsanställningar ska
komma ifråga för sociala företag.
• Det är viktigt att föra statistik över och göra
uppföljningar av alla olika företag som är
verksamma inom området rehabilitering och
arbetsträning. Kvalitet och resultat ska mätas.
3.Problem kring
kapitalförsörjning och likviditet
• Särskilt i start- och utvecklingsfaser har sociala företag problem med kapitalförsörjning och
betalningsberedskap. I jämförelse med andra
företag har sociala företag både fördelar och
nackdelar. En fördel är möjligheter till projektfinansiering (till exempel via EU:s sociala
fond) som hjälper företaget att komma igång.
Men här finns nackdelen att pengar betalas ut
först efter ett antal månader vilket oftast ger
företagen en besvärlig start.
• Kapitalförsörjningen är ett stort problem när
blivande företagare ska växla om från projekt
till företag eller ska utveckla sin verksamhet.
Med undantag för Ekobanken och JAK vet
bankerna sällan vad socialt företagande är.
Chansen till banklån är mycket liten eftersom
de flesta blivande företagare varken har kreditvärdighet eller kan lämna säkerheter.
Förslag till lösningar
• Projektmedel från Europeiska Socialfonden
2007–2013 kan troligtvis användas för att utveckla sociala företag – men problemet kan
bli att hitta medfinansiering till projekten. En
lösning är att öppna för nationell medfinansiering av regionalt förankrade projekt. Nutek vill gärna utreda och ta fram ett sammanhållet finansieringsinstrument som innehåller
projektstöd, lösningar vad gäller säkerhet och
likviditet. Till detta bör kopplas rådgivning
och utbildning.
• Två kreditgarantiföreningar för den sociala
ekonomin har byggts upp, i Västra Götaland
och i Stockholms län. Det tar dock tid att
bygga upp kapital i föreningarna. Processen
skulle dock gå snabbare med ett tillskott från
till exempel strukturfonderna.
En kreditgarantiförening går i borgen för upp
till 60 procent av den summa som det sociala företaget vill låna i banken. En angelägen
fråga är om staten kan gå in med någon form
av riskavtäckning/garantier för att minska riskerna för kreditgarantiföreningen.
• Det behövs ett företag som erbjuder sociala
företag service som fakturering och leasing
och dessutom kan köpa fastigheter för att
hyra ut till sociala företag. Ett sådant finansieringsbolag, nischat för sociala företag, bör
ägas av den sociala ekonomins aktörer.
• Kommunal borgen. Ett sätt för kommuner
och regioner att stödja sociala företag är att
gå i borgen för banklån.
4.Svårt att hävda sig vid upphandling
• Lagen om offentlig upphandling ger möjligheter att upphandla med sociala hänsyn – men
ännu har detta inte fått genomslag i praktiken.
• Upphandlingar genomförs på ett sådant sätt
att sociala företag och även småföretagare sällan har chans att ge anbud. Därmed används
upphandling inte som det var tänkt: ett medel
för att åstadkomma en mångfald av lösningar
och utbud.
Förslag till lösningar
• Information och utbildning för offentliga uppköpare om möjligheten att använda sociala
kriterier, t ex att företaget ska anställa arbetslösa.
• Att förändra formerna för upphandling skulle
göra det lättare för sociala företag och småföretagare att delta: Dela upp anbudet i mindre uppdrag. Ge längre anbudstider. Utforma
enklare och tydligare underlag. Ge längre avtalstider.
• Utnyttja möjligheterna till direktupphandling.
5.Regelverket kring a-kassa för företagare
• Det finns oklarheter i regelverket – eller i
tolkningen av det – om vem som räknas som
företagare. Många sociala företag är kooperativ vilket betyder att de som arbetar där är
anställda men också medlemmar, det vill säga
delägare. De tar ett gemensamt ansvar för företagets drift och ekonomi. Just detta är en
av grundstenarna i det sociala företagandet
– empowermentprocessen bygger på att människor utvecklas genom att ta ansvar. De som
ingår i kooperativets styrelse bedöms ibland
av A-kassorna som företagare.
Frågan är vad som gäller vid arbetslöshet.
Denna osäkerhet har visat sig vara ett hinder
för människor att våga ta på sig ansvar som
styrelseledamot i de sociala företagen.
Förslag till lösning
• Att styrelseledamöter i sociala arbetskooperativ inte betraktas som företagare ur ett A-kasseperspektiv.
Detta då det alltid är minst 3 medlemmar/delägare i ett kooperativ och ingen enskild person därmed kan ha avgörande inflytande på
företaget.
6.Rådgivning, utbildning och
kompetensutveckling
• Det finns idag ingen myndighet eller aktör
som har ett samlat ansvar för att stödja framväxten av sociala företag. För att dessa ska
bli fler behövs både kunskapsutveckling och
resurser. Idag finns kunskap, erfarenheter och
vissa resurser hos Nutek, Coompanion (kooperativa utvecklingscentrum) och även hos
vissa studieförbund. Men behovet är stort av
mer kunskap om hur man startar, organiserar
och driver sociala företag. Metodutveckling
och kompetensutveckling behövs också.
Förslag till lösning
• En aktör bör ha ett samlat ansvar för socialt företagande. Därtill resurser för att stödja
framväxten av sociala företag.
43
• Metoder måste utvecklas och resurser tillskapas för utbildning av arbetsledare/handledare
i sociala företag. En yrkesutbildning för sådana tjänster skulle kunna organiseras som
kvalificerad yrkesutbildning (KY-utbildning).
44
• Medarbetare i sociala företag behöver också
kompetensutveckling och utbildning. Av två
skäl: – Företaget ska överleva och utveckla
tjänster och produkter med kvaliteter som
hävdar sig i konkurrensen på marknaden.
– Medarbetarna ska bli attraktiva på arbetsmarknaden – för att kunna välja sin egen
framtid.
• Eventuellt kan socialfondsmedel användas i
vissa fall och på kort sikt för medarbetares
utbildning. I andra fall och på längre sikt behövs andra medel när det sociala företaget
inte självt kan klara kostnaden för sin kompetensutveckling.
Vill du veta mer om hur man startar sociala företag?
Coompanion, kooperativa utvecklingscentrum finns i alla län och har, via Nutek, statens
uppdrag att stödja utvecklingen av företag och entreprenörskap inom den sociala ekonomin. Bland annat sociala företag och kooperativ. Ditt närmaste
Coompanion hittar du på hemsidan www.coompanion.se
Vill du få kontakt med kooperativen som gjort socio-ekonomiska bokslut?
Vägen ut! kooperativen: www.vagenut.coop
Basta Arbetskooperativ: www.basta.se
Socialt företagande – vidgar arbetsmarknaden
Var ett projekt inom gemenskapsinitiativet Equal med syfte att
– underlätta start och drift av sociala företag och därmed skapa arbetstillfällen för
grupper som idag står utanför arbetsmarknaden
– identifiera hinder och föreslå förändringar i lagstiftning, regler och deras tillämpning
– sprida information om befintliga sociala företag, deras samhällsekonomiska och
mänskliga effekter
Projektet är avslutat men hemsidan innehåller mycket information: www.socialaforetag.nu
Vill du veta mer om Europeiska Socialfonden, ESF?
Svenska ESF-Rådet är en statlig myndighet som förvaltar och informerar om
Europeiska socialfondens program i Sverige. Genom ESF stöds projekt som bidrar
till ökad sysselsättning, jämställdhet mellan män och kvinnor, en hållbar utveckling
samt ekonomisk och social sammanhållning.
Svenska ESF-Rådet: www.esf.se
Nutek är Sveriges nationella myndighet för frågor som rör näringslivets utveckling.
Nutek ska bidra till fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner –
och därmed främja en hållbar ekonomisk tillväxt i hela landet.
Verket för näringslivsutveckling
Box 4044 102 61 Stockholm
Götgatan 74 Stockholm
Telefon: 08-681 91 00
www.nutek.se
Kontakt: [email protected] eller 08-681 96 61
Infonr 038-2008. Form: Ordförrådet AB. Tryck: Danagårds, Stockholm. Tryckt i 1 000 ex. Mars 2008. Därefter tryck vid behov.
Nutek stärker näringslivet i hela Sverige genom att bidra till
fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards