Andersson, Ulrika (2011): Våld mot kvinnor i straffrätten. Utsatta individer i strukturell och diskursiv
belysning. I: På vei. Kjönn og rett i Norden, red. Eva-Maria Svensson et al. Göteborg/Stockholm.
Makadam, s. 405-421.
Våld mot kvinnor i straffrätten
Utsatta individer i strukturell och diskursiv belysning
Ulrika Andersson1
1. Inledning
Våld mot kvinnor betraktas numera som ett allvarligt problem och en kränk­
ning av mänskliga rättigheter.2 Även inom straffrätten har detta våld uppmärksammats alltmer under senare decennier och i Sverige infördes för drygt tio år
sedan ett särskilt brott inriktat på just mäns våld mot kvinnor.3 Strax därefter
infördes brottet förbud mot köp av sexuell tjänst och några år senare människohandelsbrottet.4 Våld mot kvinnor är alltså en uttalad fråga för straffrätten,
både i Norden och internationellt.5
I denna artikel diskuterar jag mötet mellan straffrätten och våld mot kvinnor, en brottslighet som mer explicit än annan sätts i samband med strukturella
förhållanden i samhället, i detta fall könsrelaterade maktstrukturer. Med strukturella förhållanden menar jag här övergripande samhälleliga samband som
1. För värdefulla kommentarer på olika versioner av denna text vill jag tacka Hege
Braekhus, Monica Burman, Linnéa Wegerstad, Christoffer Wong och Helén ÖrnemarkHansen.
2. �������������������������������������������������������������������������������
Se t.ex. ����������������������������������������������������������������������
Johanna Niemi-Kiesiläinen (1999), ”Våld mot kvinnor och mänskliga rättigheter”: I: Retfaerd, Nordisk juridisk tidskrift nr 84, 1999/1. s. 49–67 och Catherine Chinkin
& Hilary Charlesworth (2000), The Boundaries of International Law. A feminist analys, Manchester, 2000.
3. 1998 infördes brottet grov kvinnofridskränkning/fridskränkning i 4 kap 4a§ BrB.
4. Brottet köp av sexuell tjänst infördes 1999 genom en egen lag men är nu placerat i
6 kap 11§ BrB och brottet människohandel för sexuella ändamål, numera människohandel,
infördes i svensk rätt år 2002, 4 kap 1a§ BrB.
5. Människohandelsbrottet finns infört i samtliga nordiska länder och köp av sexuell
tjänst finns även infört i Norge. Sedan några år tillbaks räknas våldtäkt i krig som ett brott
mot mänskligheten.
419
ulrika andersson
fattigdom, arbetslöshet eller könsojämlikhet. I första hand tar jag upp exempel
relaterade till människohandelsbrottet men även grov kvinnofridskränkning,
köp av sexuell tjänst och våldtäktsbrottet berörs. Dessa brott är alla i vid mening relaterade till sexualitet. De brukar också benämnas sexualiserat våld, för
att tydliggöra att det rör sig om våld som är relaterat till sexualitet och har att
göra med ojämlika maktförhållanden mellan män och kvinnor.
I samband med att straffsystemet kommer i kontakt med dessa brott konfronteras två motpoler, sex och straff. I prövningen av om ett straff ska utdömas är rationalitet och frihet hos den avgränsade individen grundläggande.6
Sexualitet representerar istället något kontextuellt för vilket maktrelationer
är ytterst centrala.7 Det handlar om gärningar som tydligt relateras till sin
strukturella kontext. Ansvaret för dessa gärningar ska hanteras inom ett system
som i första hand bygger på individualitet. Här kan alltså skönjas en konflikt
mellan sex och straff som uppstår i mötet mellan vad som kan beskrivas som
det kontextuella å ena sidan och det individuella å den andra.
Gemensamt för flera kriminaliseringar inriktade på våld mot kvinnor är att
de har tydliga strukturella utgångspunkter. Sådana kan vara att det oönskade
beteendet sätts i samband med eller anses orsakat av strukturella faktorer. Andra att den aktuella kriminaliseringen ska kunna förbättra strukturella faktorer.
Utformningen av den kriminaliserade gärningen för brottet människohandel
diskuteras till exempel i förhållande till människohandelns bakgrund, omfattning och orsaker. Människohandelns orsaker relateras i sin tur till olika
strukturella förhållanden, såsom fattigdom eller könsojämlikhet, som antas ge
upphov till att individer skapar vissa praktiker.8 Vidare är utgångspunkten för
införandet av brottet grov kvinnofridskränkning att mäns våld mot kvinnor
är förknippat med bristande jämställdhet.9 Våldet i den enskilda relationen
beskrivs också vara knutet till mannens kontroll och kvinnans underordning.10
När det gäller brottet köp av sexuell tjänst nämns i förarbetena flera faktorer
som motiverar en kriminalisering av denna gärning. Bland annat anges att
6. Dagens avgränsade straffrättsliga ansvarssubjekt är frukten av en tanketradition som
i grunden avser att skydda anklagade mot orättvisa och maktmissbruk, se t.ex, Lernestedt,
Claes (2010), Dit och tillbaka igen. Om individ och struktur i straffrätten, Uppsala, s. 37 f.
7. Jfr Linnéa Wegerstad, ”Om erotik, makt och sexualbrottens sexualitet” i denna volym.
I sin analys av hur sexualbrottens sexualitet görs i förarbeten, praxis och doktrin diskuterar
Wegerstad hur sexualitet kan ses som en plats där maktrelationer trängs.
8. Prop. 2003/04:111, Ett utvidgat straffansvar för människohandel, se till exempel s. 9 och
15. Se även Prop. 2009/10:152, Förstärkt straffrättsligt skydd mot människohandel.
9. Prop. 1997/98:55, Kvinnofrid, s. 21.
10. ��������������
Ibid., s. 4 f.
420
Våld mot kvinnor i straffrätten
beteendet ifråga är skadligt för både enskilda och samhället i stort samt att de
prostituerade i allmänhet har en mycket svår social situation.11 Även här antyds
att samhällets ojämlika strukturer kan förbättras med hjälp av bestämmelsen
ifråga.12 Vad slutligen beträffar våldtäkt eller andra sexualbrott är utgångspunkterna annorlunda. I de förarbeten som specifikt berör dessa brott nämns sällan bristande jämställdhet eller ojämlika strukturer som en grundläggande
utgångspunkt för brottens uppkomst.13 Våldtäkt och andra sexualbrott nämns
däremot som en del av våld mot kvinnor när ett samlat grepp togs mot sådant
våld i kvinnovåldskommissionens arbete, vilket tog tydligt avstamp i strukturella förklaringsmodeller.14
Strukturella angreppssätt som tar utgångspunkt i ojämlika villkor eller diskriminering av vissa grupper möter motstånd i ett straffrättsligt sammanhang,
där utgångspunkten till stor del är ett individuellt, autonomt och rationellt
subjekt. Rättsvetenskapliga teorier, rättsdogmatik och rättstillämpning bygger ju i linje med modernismen på att det finns ett avgränsat subjekt, som
är frikopplat från strukturella samband.15 Inte heller straffrätten tar normalt
hänsyn till strukturella maktfaktorer, istället dominerar individperspektivet,
och lite tillspetsat kan man i de sammanhang som behandlas här tala om en
konflikt mellan ett individcentrerat subjekt och det strukturella angreppssättet.
Subjektet förväntas göra fria och rationella val oberoende av strukturella förutsättningar.16 Detta gäller både för ansvarssubjektet och rättsskyddssubjektet.
Jag vill här lyfta frågan om straffrättens autonoma, avgränsade subjekt och
diskutera hur vissa strukturella angreppssätt kan föras in i straffrätten utan att
framstå som en direkt motsättning till det individuella subjektsperspektivet.17
Jag förhåller mig som nämnts till kriminaliseringar som på olika sätt berört
11. ���������������������������������������������������������������������������������
Ibid., s. 104f. Diskussionerna kring denna kriminalisering och dess otydliga och/
eller olämpliga skyddsintresse m.m. har varit många, se t.ex. Petter Asp och Magnus Ulväng
(2007), ”Tvång, utnyttjande och kriminalisering av sexköp”. I: Josefs resa. Vänbok till Josef Zila,
(red.) Petter Asp & Claes Lernestedt, Uppsala, s. 27–69, och Per Ole Träskman (1998), ”Går
det att tygla lustan? Om straffbar pornografi, pedofili och prostitution”. I: Tidskrift utgiven
av Juridiska föreningen i Finland nr 3–4/1998.
12. ���������������������������
Prop. 1997/98:55, s. 104f.
13. ����������������������
Se t.ex. SOU 2010:71, Sexualbrottslagstiftningen – utvärdering och reformförslag.
14. ���������������������������
Prop. 1997/98:55, s. 30ff.
15. ������������������������������������������������
Jfr Åsa Gunnarsson & Eva-Maria Svensson (2009), Genusrättsvetenskap, Lund, s.
203–204.
16. �������������������������
Jfr Nicola Lacey (1998), Unspeakable Subjects. Feminist essays in legal and social theory,
Oxford.
17. �������������������������������
Jfr Lernestedt (2010), s. 14f.
421
ulrika andersson
strukturella maktförhållanden och diskuterar hur dessa förhållanden tas upp i
rätten, framför allt i internationella dokument, förarbeten och praxis. I framställningens fokus står rättsskyddssubjektet.
Efter denna inledande presentation av artikelns tema går jag över till att
säga något om rättens subjekt för att sedan presentera hur detta subjekt utifrån vissa teorier kan ses mer kontextuellt. Därefter diskuterar jag subjektet i
relation till människohandel, köp av sexuell tjänst, grov kvinnofridskränkning
och våldtäkt. Jag avslutar med att föra fram några argument för en kontextualisering av det straffrättsliga rättsskyddssubjektet.
2. Rättens subjekt
Subjektsperspektivet är grundläggande i rättsvetenskaplig teori och praktik.
Det är centralt att det finns ett subjekt som kan erhålla rättigheter och skyldigheter.18 Här bygger rättsvetenskapen i grunden på den liberala rättsstatliga
ideologin.19 Det är den enskilde individen som är central och blir modell för
det teoretiska subjektet. Individen har skyldigheter och rättigheter eller kan
kräva skydd. Olika rättsregler och teorier formas utifrån hur individen agerar
eller förväntas agera rationellt.20 Åtminstone sedan upplysningen har den outtalade utgångspunkten för det rättsvetenskapliga subjektet varit en förment
könsneutral, rationell och autonom individ. Kön och andra maktaspekter som
etnicitet, klass och sexualitet har inte beaktats. Detta skiljer sig från genusvetenskapen och feministisk teori där det bekönade subjektet är centralt. 21 Mot
slutet av 1990-talet började det autonoma subjektet inom rättsvetenskapen att
ifrågasättas mer explicit och flera forskare har på olika sätt visat att denna syn
på subjektet implicit är bekönad samt att rätten bidrar till att producera och
reproducera detta bekönade subjekt.22
18. �������������������������
Jfr Bo Wennström (2005), Rättens individualisering. Mot en ny juridisk antropologi,
Uppsala, s. 8–10.
19. �������������������������������������������������
Se t.ex. Gunnarsson och Svensson (2009), s. 204.
20. �������������������������������
Se t.ex. Nils Jareborg (2001), Allmän kriminalrätt, Uppsala 2001 och Jareborg, Nils
(1988), Determinism and Criminal Responsibility. Essays in Criminal Law, Uppsala samt Gunnarsson och Svensson (2009), s. 204.
21. ������������������������������������������������������������������������������������
Numera relateras ofta könsperspektivet till analyser som rör etnicitet, klass, sexualitet eller andra makthierarkier, se om detta t.ex. Nina Lykke: ”Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen?”. I: Kvinnovetenskaplig Tidskrift, nr 1/2003:1 samt
Lena Martinsson & Paulina de los Reyes (red.) (2005). Olikhetens paradigm: intersektionella
perspektiv på o(jäm)likhetsskapande, Lund.
22. ������������������������������������������������
Se t.ex. Lacey 1998, Eva-Maria Svensson (1997), Genus och rätt. En problematisering
422
Våld mot kvinnor i straffrätten
Det strukturella perspektivet har använts i viss utsträckning inom rättsvetenskapen. I olika sammanhang betonas explicit att vissa strukturer i samhället
skapar ojämlika villkor för särskilda grupper.23 Till exempel innebär det feministiska angreppssättet på könsrelaterat våld, som ligger till grund för brottet
grov kvinnofridskränkning, att detta kopplas till en strukturell könsmaktsordning. Det anses som nämnts finnas ett samband mellan manlig överordning
och det faktum att män utövar våld mot kvinnor.24 Denna strukturella förklaringsmodell är uttalad och mer eller mindre accepterad i ett genusvetenskapligt
sammanhang.25
I första hand rör rätten som nämnts individer och det individuella subjektet. För straffrättens del handlar det om individer som ställs till ansvar för
gärningar de antas ha utfört autonomt och rationellt gentemot andra, lika
autonoma och rationella individer. Vare sig ansvarssubjekten, de som ställs till
ansvar för en gärning, eller rättsskyddssubjekten, som ska ges rättsligt skydd
av föreställningen om rätten, Uppsala; Ngaire Naffine & Rosemary J. (red.) (1997). Sexing
the subject of law, Sydney; Karin Lundström (1999), Jämlikhet mellan kvinnor och män i EGrätten – en feministisk analys, Uppsala; Monica Burman (2007), Straffrätt och mäns våld mot
kvinnor, Uppsala; Jenny Westerstrand (2008), Mellan mäns händer. Kvinnors rättssubjektivitet,
internationell rätt och diskurser om prostitution och trafficking, Uppsala. Även historikern Monika Edgren har problematiserat det rättsliga subjektet i ”Antidiskrimineringens dilemman:
Representationer i Kommunalarbetaren 2003–2004”. I: Arbetslivets (o)synliga murar. (red)
Paulina de los Reyes, SOU 2006:59, 175–205; Monika Edgren (2004), ”Att återupprätta äran;
språk, subjekt och sexuellt våld i äldre tid”. I: Kvinnovetenskaplig Tidskrift, nr 3/2004, s. 74–90.
Kvinnorätten synliggjorde på 1970-talet rättens könsblindhet utan att explicit sätta rättssubjektet i fokus, se t.ex. Tove Stang Dahl (red.) (1985). Kvinnerett I och II, Oslo.
23. �����������������������������������������������������������������������������������
I grunden bygger också all diskrimineringslagstiftning på strukturella utgångspunkter, jfr Lundström (1999), s. 32.
24. ����������������
Se SOU 1995:60, Kvinnofrid. Huvudbetänkande av kvinnovåldskommissionen del A
och Prop. 1997/98:55. Se även Johanna Niemi-Kiesiläinen (2004), ”The Reform of Sex Crime
Law and the Gender-Neutral Subject”. I: Nordic Equaliy at a Crossroads. Feminist Legal Studies Coping with Difference. (red.) Johanna Niemi-Kiesiläinen, Anu Pylkkänen och Eva-Maria
Svensson, Aldershot, s. 167–194.
25. �����������������������������������������������������������������������������������
Det finns dock olika uppfattningar i forskningen om sättet på vilket detta samband
skall användas och förklara våldet. För ett svenskt och nordiskt sammanhang, jfr t.ex. Margareta Hydén (1995) från socialt arbete: Kvinnomisshandel inom äktenskapet: mellan det omöjliga
och det möjliga, Stockholm och sociologen Eva Lundgren (2004): Våldets normaliseringsprocess,
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS), Stockholm. Se också
hur frågan diskuteras i SOU 2004:121, Slag i luften. En utredning om myndigheter, mansvåld och
makt. Jfr Catharine A. MacKinnon (1989), Toward a Feminist Theory of the State, Cambridge
Massachusetts; Carol Smart (1995), Law, crime and sexuality, London, Thousand Oaks, New
Delhi.
423
ulrika andersson
genom olika kriminaliseringar, relateras vanligtvis till strukturella samband.26
Trots att således strukturella angreppssätt betonas inom olika delar av rät�ten är det uppenbarligen svårt att fullt ut beakta dessa perspektiv.27 Den autonoma individen har alltjämt företräde. När det gäller människohandel tycks
till exempel problemet i tillämpningen vara att det finns en tveksamhet mot
att ta hänsyn till sådan utsatthet hos individer som kan relateras till strukturella faktorer såsom fattigdom, arbetslöshet eller ojämlikhet relaterad till kön.
Avseende förbud mot köp av sexuell tjänst har Högsta domstolen tydligt markerat att varken skadan för den enskilda människan eller samhället i stort bör
betraktas som ett skyddsintresse som ligger till grund för brottet ifråga. Istället
ska det primära skyddsintresset vara den allmänna ordningen.28 I straffrättslig
doktrin tycks också utsatthet som kan relateras till strukturella förhållanden
ställas i motsättning till tungt vägande straffrättsliga principer.29
Claes Lernestedt hör dock till dem som sedan några år tillbaka för en diskussion kring strukturella perspektiv i straffrätten.30 Lernestedt fokuserar i sin
senaste bok på frågan om strukturella hänsyn relaterade till genus- klass- och
mångkulturella perspektiv kan och bör få påverka straffrätten.31 Hans beskrivning av strukturella perspektiv och betraktelsesätt är starkt knuten till teori och
forskning kring strukturell diskriminering av grupper.32 Jag saknar en diskussion om strukturella maktaspekter, som enligt min mening är en gemensam
och grundläggande utgångspunkt för dessa strukturella angreppssätt. Maktaspekterna belyses inte heller nämnvärt i Lernestedts analyser.
26. ������������������������������������������������������������������������������
Jfr Claes Lernestedt som med hjälp av Marshall och Duff diskuterar angrepp på
gemenskap och samhälle som grund för kriminalisering istället för det klassisk-liberala grunden, angrepp på individen. Se Claes Lernestedt (2007), ”Liberalen, straffrätten och samhällsgemenskapen”. I: Josefs resa. Vänbok till Josef Zila,. (red.)
������������������������������������������
Petter Asp & Claes Lernestedt, Uppsala; Sandra Marshall & Anthony Duff, ”Criminalisation and sharing wrongs”. I: Canadian
Journal of Law and Jurisprudence, nr 11/1998, s. 7–22.
27. ������������������������
Lernestedt diskuterar i Dit och tillbaka igen huruvida detta bör ske. Frågan berörs
också indirekt i Petter Asp & Magnus Ulväng (2007), s. 27–69 samt Träskman (1998).
28. ���������������������������������������������
Se NJA 2001 s. 527, s. 531. Jfr SOU 2010:49, Förbud mot köp av sexuell tjänst. En utvärdering 1999–2008, i vilken det finns antydningar om att maktaspekter bör beaktas i större
utsträckningar, se t.ex. s. 239f och s. 265f. Se även Proposition 2010/11:77, Skärpt straff för köp
av sexuell tjänst.
29. �������������������������������������������������
Se t.ex. Asp & Ulväng (2007) och Träskman (1998).
30. �����������������������������������������������������������������������������������
Se t.ex. Lernestedt (2007) och Lernestedt (2010). Se även Ulrika Andersson (2009),
”Vara till salu. Utsatthet vid människohandel – individer, strukturer och diskurser”. I: Tidskrift för Genusvetenskap, nr 4/2009, s. 29–45.
31. ��������������������������
Lernestedt (2010), s.14f.
32. ��������������
Ibid, s. 27f.
424
Våld mot kvinnor i straffrätten
3. Subjekt i kontext
Med hjälp av Iris Marion Young, som kombinerar strukturell medvetenhet
med att betona enskilda individers aktörskap och individualitet, argumenterar
jag här för ett kontextualiserat subjekt. Med detta avser jag att explicit beakta
den enskilde individens utsatthet i relation till såväl strukturell som diskursiv
makt.33 Med strukturell makt avser jag sådan som har att göra med mer övergripande samband som fattigdom, arbetslöshet eller könsojämlikhet medan
den diskursiva har att göra med vad som sägs och görs i och genom språk,
symboler och normer.
Min avsikt här är närmast att lyfta frågan om förutsättningarna för ett
kontextuellt subjekt och att relatera denna till några exempel där frågorna om
subjekt och struktur ställs på sin spets. I fokus här står som nämnts det subjekt
som åtnjuter skydd av rätten, rättsskyddssubjektet. Youngs teori passar särskilt
väl för en problematisering av utsatthet i samband med människohandel och
andra brott som baseras på strukturella maktfaktorer relaterade till kön. När
det gäller människohandel och prostitution är det inte ovanligt att ett utnyttjande av individens utsatta position ställs i motsättning till individens vilja att
förbättra sin levnadssituation.34 Enkelt sagt innebär detta resonemang att om
man har valt att ta sig till ett annat land för att få det bättre respektive att sälja
sex kan man inte vara utnyttjad. Det är särskilt Youngs synliggörande av det
individuella aktörskapet som gör att jag finner hennes teori användbar här.
Teorin gör det möjligt för en utsatt individ välja att förbättra sin situation
samtidigt som ett utnyttjande kan vara för handen. Förutom den strukturella
och individuella delen av subjektet lägger Young även stor vikt vid vad jag här
kallar den diskursiva delen, som syftar på aspekter som ryms i språk, symboler
och normativa koncept. Young betonar att vi behöver kollektivisera kvinnor
utan att detta blir normaliserande eller essentialiserande, men hon vill samti33. ��������������������������������������������������������������������������������
Iris Marion Young (2000), ”Genus som serialitet. Tankar om kvinnor som ett socialt kollektiv”. I: Att kasta tjejkast. Tankar om feminism och rättvisa/Iris Marion Young, Atlas,
216–254. För en mer utförlig redogörelse för och diskussion kring Youngs teori i detta sammanhang, se Andersson (2009). Jfr Lernestedt (2010), s. 14 ff. Se också Martha Albertson
Fineman (2008), ”The vulnerable Subject: Anchoring Equality in the Human Condition”.
I: 20 Yale Journal of Law and Feminism, nr 1/2008-2009. s. 1–24. I relation till staten och dess
institutioner förespråkar Fineman ”the vulnerable subject”.
34. ���������������������������������������������������������������������������������
Se t.ex. Gregor Noll (2007), ”Globalisation, migration and human rights: international law under review”. I: Collection of the Geneva Academy of International Law and Human
Rights, vol 2/2007; Susanne Dodillet (2009), Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik
sedan 1970-talet, Vertigo. Jfr. Asp & Ulväng (2007), s. 41f.
425
ulrika andersson
digt markera ett annat perspektiv än det liberala, mer individcentrerade.35 Om
man inte tänker sig kvinnor som grupp är det inte heller möjligt att se hur
kvinnor förtrycks i systematiska, strukturerade och institutionella processer. I
dessa processer läser jag in den diskursiva delen i Youngs teori.36
Flera andra diskuterar genus i förhållande till tre liknande nivåer: 37 den
individuella avser individualitet och individuellt aktörskap, den strukturella
syftar på övergripande samband som fattigdom, arbetslöshet eller könsojämlikhet och den diskursiva vad som sägs och görs i och genom språk, symboler
och normer. I förhållande till rätten har främst historikern Yvonne Hirdman
använts i tidigare forskning.38 Även Eva-Maria Svensson använder tre olika
nivåer i sin avhandling om föreställningen om rätten. Hon diskuterar genusrelationen, som en symbolisk och konkret ordning, som central för organiserandet av samhället och för teorier, metoder och begrepp.39
Hirdman förs fram som central för genusrättsvetenskapen.40 Även om
Hirdmans teori om genussystemet relaterar till tre nivåer är det min uppfattning att den har det strukturella perspektivet i fokus. Hennes syfte tycks också
i första hand vara att beskriva hur genus skapas på samhällsnivå. Som jag
uppfattar det är också så hennes teori om genussystemet har använts i relation
till rätten.41
En central poäng med Youngs teori är istället att undvika en generalisering
och essentialisering av kvinnor. Med andra ord är det av vikt att inte reproducera kvinnor som en kategori som nödvändigtvis har vissa egenskaper och/eller
erfarenheter. Detta faktum synliggör aktörskap och individualitet samtidigt
som strukturer och diskurser betonas. Det dubbla angreppssättet gör Youngs
35. ����������������������������������������������������������������������������������
Young (2000), s. 230. Young talar inte om subjektivitet utan om genus och kvinnor
som grupp eller kvinnor relaterade till en serie, ett slags kollektivitet. I hennes resonemang
läser jag in subjektiviteten.
36. ��������������������������������������������������������������������������������
Young talar om kvinnor men resonemangen är lika tillämpliga rörande klass, etnicitet eller andra maktstrukturer.
37. ��������������������������������
Se t.ex. Sandra Harding (1986), The Science Question in Feminism, Cornell University Press; Joan Wallach Scott (1996), ”Gender: A useful Category of historical Analysis”.
I: Feminism and history. (red.) Joan Wallach Scott, Oxford. Vidare talar historikern Yvonne
Hirdman utifrån Joan Scott om tre olika förståelser av genus i sin teori om genussystemet,
se SOU 1990:44, Demokrati och makt i Sverige, s. 76 med tillhörande hänvisningar.
38. �������������������������������������������
Se Gunnarsson och Svensson (2009), s. 138.
39. �������������������������
Svensson (1997), s. 333.
40. ��������������������������������������������
Svensson och Gunnarsson (2009), s. 137–138.
41. ����������������������������������
Se t.ex. Susanne Fransson (2000), Lönediskriminering. En arbetsrättslig studie av
könsdiskriminerande löneskillnader och konflikten mellan kollektivavtal och lag, Iustus, Uppsala.
426
Våld mot kvinnor i straffrätten
seriella konstruktion lämplig som grund för min analys av dokument rörande
människohandel. Jag tar upp denna analys nedan.
Utgångspunkten för mitt angreppssätt är som nämnts att subjektet bör ses
mer kontextuellt, med andra ord bör relationen mellan individualitet, struktur
och diskurs vara explicit. På så sätt blir individualitet länkad till strukturella
och diskursiva faktorer, samtidigt som tre olika aspekter av subjektiviteten
belyses. Young betonar främst hur strukturer styr praktiker men för även in
betydelsen av hur diskursiva förutsättningar formar praktiker. Utan att det är
hennes uttalade syfte tydliggör hennes teori samtidigt hur individ, struktur och
diskurs samverkar i konstruktionen av subjektet.42
4. Människohandel
Med utgångspunkt i den nu beskrivna modellen för hur subjektet formas i förhållande till individualitet, strukturer och diskurser, har jag tidigare undersökt
hur utsatthet i samband med människohandel konstrueras.43 Hur kan man då
sammanfatta konstruktionen av utsatthet i samband med människohandel?
Ett kort svar är att den utsatthet som formas i de undersökta dokumenten
kan betraktas som kontextualiserad. Här finns tydliga ambitioner att relatera
individen till strukturer och diskurser, att placera individen i det jag med hänvisning till Young kallar för en serie.
Människohandelns syfte beskrivs i de undersökta dokumenten vara att
utnyttja andra människor. Tillvägagångssätten, människohandelns praktiker,
sägs främst vara rekrytering, transportering, hysande och mottagande. Dessa är
kriminaliserade om de sker genom tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons utsatta belägenhet. En uppenbar faktor som påverkar de olika praktikerna
är att det finns en efterfrågan och särskilt stor antas efterfrågan på sexuella
tjänster vara. Denna efterfrågan diskuteras inte i sig, däremot kan sägas att
analysen till viss del klargör efterfrågans orsaker. De individer som utsätts för
42. ������������������������������������������������������������������������������������
Young betraktar genus som ett slags kollektivitet som hon benämner serialitet eller
serie, vilket enkelt sagt berör individers relation till praktiker i olika strukturer och diskurser.
Kring serialitet hämtar Young inspiration från Jean-Paul Sartre.
43. ���������������������������������������������������������������������������������
Andersson (2009). Materialet bestod av följande dokument: FN-protokollet mot människohandel, EU:s rambeslut om bekämpande av människohandel, Prop. 2003/04:111, Ett
utvidgat straffansvar för människohandel, samt rikskriminalens Rapporter Handel med kvinnor, främst lägesrapport 5 och 7, rapport 2003:1 respektive 2005:4, men även rapport 2006:4,
lägesrapport 8 och rapport 2007:6, lägesrapport 9. Se även Andersson, Ulrika (2011) ”Sex
och Straff ”. I: Ulrika Andersson, Christoffer Wong och Helén Örnemark Hansen (red.),
Festskrift till Per Ole Träskman, Norstedts Juridik, s. 24–32.
427
ulrika andersson
handeln är enligt dokumenten framför allt kvinnor och barn. När det gäller
strukturella förhållanden, sägs rekryteringen främst ske från länder där människor är fattiga, arbetslösa och utsatta för könsojämlikhet eller rasism. Dessa
kvinnor är alltså på en strukturell nivå utsatta, bland annat på grund av fattigdom eller arbetslöshet. Slutligen sägs diskursiva faktorer, såsom normer som
uttrycks i den så kallade sexköpslagen i Sverige, påverka människohandelns
praktiker. Normen att inte tillåta sexköp får här exemplifiera hur normer relaterade till kön och sexualitet formar utsattheten, i detta fall i positiv riktning
genom att människohandeln sägs minska tack vare den svenska lagstiftningen.
Genom att inkludera hallickars etnicitet och svenska lagnormer sker slutligen
en andrafiering och en distansering i förhållande till människohandeln. Den
bild av människohandeln som förs fram i dokumenten är att den utförs av
män från andra länder gentemot kvinnor från andra länder. Människohandel
rör de andra, inte oss.
De människor som utsätts för handel relateras tydligt till strukturella och
diskursiva praktiker. Detta innebär alltså en kontextualisering av det subjekt
som är utsatt för människohandel. Individerna utsätts för andras praktiker som
tydligt kopplas samman med förekomsten av dessa strukturella faktorer men
även med vissa diskursiva förutsättningar. Utsattheten knyts härmed inte enbart till en konkret och avgränsad situation. Genom att varje konkret situation
på så sätt blir en effekt av strukturella och diskursiva praktiker, eller åtminstone
i hög grad är knuten till sådana praktiker, blir följden enligt min mening en
tydlig kontextualisering av det utsatta subjektet. Detta utvidgar också innebörden av att vara utsatt för brott. Den utsatta individen är inte avgränsad från sitt
sammanhang. Istället är faktorer som kan relateras till strukturer eller diskurser
och som individen inte ensam kan påverka, i högsta grad av betydelse för om
och hur en individ blir utsatt för vissa brott. Denna utvidgade utsatthet kommer implicit till uttryck i de analyserade dokumenten, vilka alla på olika sätt
har betydelse för den svenska straffbestämmelsen.
Men perspektivet har inte tydliggjorts fullt ut, vare sig i dokumenten eller i lagtextens formuleringar. Inte heller i den senast revideringen av människohandelsbrottet diskuteras närmare huruvida dessa maktförhållanden bör
påverka lagtextens utformning.44 Den nu beskrivna utsattheten är som visats
komplex och anses också svår att bevisa i praktiken.45
Det finns liknande exempel på uttryck för kontextualisering av subjektet
44. �����������������������������������������������������������������������������
SOU 2008:41 Människohandel och barnäktenskap – ett förstärkt straffrättsligt
skydd och Proposition 2009/10:152, Förstärkt straffrättsligt skydd mot människohandel.
45. ���������������������������������������������������������������������������
Jämför rikskriminalens lägesbeskrivning, rapport 2005:4, s. 31 och 34–35.
428
Våld mot kvinnor i straffrätten
i relation till brotten köp av sexuell tjänst, våldtäkt och kvinnofrid. I följande
avsnitt diskuteras några sådana.46
5. Köp av sexuell tjänst, våldtäkt och grov kvinnofridskränkning
Resonemang som liknar dem som tagits upp i förhållande till människohandel
har också förts av Högsta domstolen kring bevisningen av en utsatt situation
i ett fall rörande straffmätning i samband med brottet köp av sexuell tjänst.47
Högsta domstolen betonade att svårigheter att ta fram utredning om den prostituerades situation i det enskilda fallet talade mot att betrakta detta som ett
brott mot person. Med andra ord blir svårigheter att kontextualisera den prostituerade ett skäl mot att se den enskilde personens skada som skyddsintresse
och grund för kriminalisering.
För att man skulle kunna beakta den prostituerades situation skulle det
vidare enligt domstolen krävas att det i varje fall blev utrett att ”gärningsmannen haft insikt i den prostituerades sociala situation”.48 Hur straffansvaret ska
hanteras i relation till strukturrelaterad utsatthet hos såväl förövare som offer,
är en viktig och intressant fråga att diskutera vidare.49
En viss kontextualisering av den individ som säljer sex görs i förarbetena
till senaste förslaget om högre straffskala vid köp av sexuell tjänst. Vid exemplifiering av fall när brottet kan anses allvarligare sägs:
Här kan det exempelvis handla om en situation där den som utför den sexuella
tjänsten på grund av omständigheterna befinner sig i ett sådant underläge
att hon eller han – även om några direkta hotelser inte uttalats – uppfattar
situationen så att det är i det närmaste omöjligt att vägra samlag och annat
sexuellt umgänge eller att i övrigt påverka situationen, vilket gärningsmannen
inser och utnyttjar.50
I andra sammanhang finns dock exempel på att den autonoma individen alltjämt är utgångspunkten. I den senaste utredningen av sexualbrottslagstiftningen
46. ����������������������������������������������������������������������������������
Jag har valt exempel från förarbeten och praxis. Det är inte fråga om någon uttömmande redovisning, särskilt inte när det gäller våldtäktsbrottet.
47. ���������������������������������������������������
NJA 2001 s. 527, s. 531. Jämför också SOU 2010:49.
48. ������������������������
NJA 2001 s. 527, s. 531.
49. ���������������������������������������������������
Se för exempel på en sådan diskussion, Lernestedt, Dit och tillbaka igen, s. 173ff.
50. �����������������������
Prop 2010/11:71, s. 7.
429
ulrika andersson
finns till exempel tydliga uttryck för att även en potentiellt utsatt individ förväntas vara autonom och rationell:
Det som skiljer ömsesidigt sex från sexuellt övergrepp är närvaron, eller frånvaron, av ett giltigt och relevant samtycke i den stund den sexuella handlingen
utförs. Detta faktum skulle kunna sägas utgöra ett principiellt skäl för att i lagstiftningen använda brist på samtycke (eller motsvarande) som brottsrekvisit.51
I mina ögon gör man dock i samma utredning en antydan till att kontextualisera subjektet när man föreslår att våldtäktsbestämmelsen ska utvidgas till att
omfatta otillbörliga utnyttjanden, inte bara av personer som befinner sig i ett
hjälplöst tillstånd, utan även den som ”annars har särskilda svårigheter att
värna sin sexuella integritet”.52 I resonemangen kring vad sådana svårigheter
kan vara sägs att
[..] betydelsen av såväl offrets personliga omständigheter som yttre omständigheter värderas i en samlad bedömning även i de situationer där den utsatte,
utan att befinna sig i ett hjälplöst tillstånd, ändå har haft särskilda svårigheter
att värna sin sexuella integritet.53
Det diskuteras dock inte vidare vad sådana personliga eller yttre omständigheter skulle kunna vara.
Slutligen kan nämnas ett fall från Högsta domstolen rörande grov kvinnofrids-kränkning. Här betonade domstolen att frågan om gärningarna hade
varit ägnade att allvarligt skada målsägandens självkänsla, ett av brottsrekvisiten, borde besvaras med beaktande av den utsatta kvinnans hela situation.54
Domstolen visar med detta att den enskilda kvinnans självkänsla ska kontextualiseras. De omständigheter som domstolen tog hänsyn till i detta fall var
att kvinnan var nyinflyttad till Sverige utan kunskaper i svenska språket och
ensam hemma med små barn samt att hon hade inte något socialt nätverk.55
51. ������������������������������
SOU 2010:71, min kursivering.
52. ���������������������
SOU 2010:71, s. 233.
53. ���������������������
SOU 2010:71, s. 240.
54. �������������������������
NJA 2003 s. 144, s. 157.
55. ������
Ibid.
430
Våld mot kvinnor i straffrätten
6. Avslutning
Sammanfattningsvis finns flera exempel från internationella dokument, förarbeten och praxis på att subjektet kontextualiseras. Individen i det enskilda
fallet sätts i relation till sin omgivning och hänsyn tas till olika maktaspekter
även om dessa inte betonas explicit. x
Att mer explicit kontextualisera det straffrättsliga rättsskyddsubjektet skulle enligt min mening förbättra den enskilde individens möjligheter att kräva
rättsligt skydd. Om en konkret situation relateras till könsmakt, fattigdom,
arbetslöshet eller lagnormer, bör detta också få återverkningar på de rättsliga
praktikerna.56 Förutsättningarna att i rättstillämpningen kunna visa att den
enskilde individen till exempel befinner sig i en ”utsatt belägenhet” förbättras
markant. Just begreppet ”utsatt belägenhet” är av central betydelse för om ett
händelseförlopp kan betraktas som människohandel i straffrättslig mening.
Som vi har sett har individens utsatta situation också betydelse för påföljdsval
och straffmätning vid köp av sexuell tjänst och kan också i framtiden spela in
i bedömningen av våldtäktsfall.
Att kontextualisera subjektet och därmed tydliggöra olika maktaspekter
skulle delvis minska den konflikt som nu finns mellan å ena sidan brott som
rör någon form av våld mot kvinnor och straffrätten å den andra.
Detta skulle med andra ord innebära att strukturella och diskursiva maktförhållanden erkänns, vilket bland annat underlättar bevisföringen i de enskilda fallen. Vad som ska bevisas angående den utsatta situationen vid människohandel skulle då kunna blir en fråga om allmänna förhållanden i det aktuella landet, istället för omständigheter som enbart rör den enskilde individen.
Samtidigt skulle sådana praktiker i sin tur synliggöra möjligheten att betrakta
det rättsliga subjektet mer kontextuellt. Den enskilda individen relateras till
olika maktförhållanden men ses också som en självständig aktör. Hon eller han
kan välja att söka sig till ett annat land samtidigt som det finns en möjlighet
att anklaga den som eventuellt utnyttjar hans eller hennes utsatta situation.
56. ���������������������������������������������������������������������������������
Vilken inverkan detta skulle ha på ansvarsbedömningen är en intressant fråga som
är nödvändig att studera närmare.
431
ulrika andersson
Burman, Monica (2007), Straffrätt och mäns
KÄLLFÖRTECKNING
våld mot kvinnor, Uppsala: Iustus Förlag
Offentligt tryck
Prop. 2010/11:77, Skärpt straff för köp av sexuell
Chinkin, Christine & Charlesworth, Hilary
(2000), The boundaries of international law.
tjänst
A feminist analysis. Melland Schill studies in
Prop. 2009/10:152, Förstärkt straffrättsligt
international law. Manchester: Manches-
skydd mot människohandel
Prop. 2003/04:111, Ett utvidgat straffansvar för
människohandel
ter University Press
Dodillet, Susanne (2009) Är sex arbete? Svensk
och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet.
Prop. 1997/98:55, Kvinnofrid
SOU 2010:71, Sexualbrottslagstiftningen – utvärdering och reformförslag
Stockholm: Vertigo
Duff, Anthony & Marshall, Sandra (1998),
”Criminalisation and sharing wrongs”, Ca-
SOU 2010:49, Förbud mot köp av sexuell tjänst.
nadian Journal of Law and Jurisprudence, nr
En utvärdering 1999–2008
SOU 2004:121, Slag i luften. En utredning om
myndigheter, mansvåld och makt
11/1998. s. 7–22
Edgren, Monika (2006), ”Antidiskrimineringens dilemman. Representationer i Kom-
SOU 2008:4, Människohandel och barnäkten-
munalarbetaren 2003–2004”. I: Arbetsli-
skap – ett förstärkt straffrättsligt skydd
vets (o)synliga murar. (red) Paulina de los
Reyes, SOU 2006:59, s. 175–205
SOU 1995:60, Kvinnofrid. Huvudbetänkande
av kvinnovåldskommissionen, del A
Edgren, Monika (2004), ”Att återupprätta
äran; språk, subjekt och sexuellt våld i
SOU 1990:44, Demokrati och makt i Sverige
äldre tid”, Kvinnovetenskaplig Tidskrift, nr
3/2004, s. 74–90
Övrigt tryckt material
Asp, Petter och Ulväng, Magnus (2007),
Fineman, Martha Albertson (2008), ”The vul-
av sexköp”. I: Josefs resa. Vänbok till Josef
the Human Condition”. I: 20 Yale Journal
Uppsala: Iustus Förlag, s. 27–69
1–24
”Tvång, utnyttjande och kriminalisering
nerable Subject: Anchoring Equality in
Zila. (red.) Petter Asp & Claes Lernestedt,
of Law and Feminism nr 1/2008–2009, s.
Andersson, Ulrika (2011) ”Sex och Straff ”. I:
Fransson, Susanne (2000), Lönediskriminering.
Helén Örnemark Hansen (red.), Festskrift
rande löneskillnader och konflikten mellan
stedts Juridik, s. 24–32
lag
Ulrika Andersson, Christoffer Wong och
En arbetsrättslig studie av könsdiskrimine-
till Per Ole Träskman, Stockholm: Nor-
kollektivavtal och lag, Uppsala: Iustus För-
Andersson, Ulrika (2009), ”Vara till salu. Ut-
Gunnarsson, Åsa & Svensson, Eva-Maria
(2009), Genusrättsvetenskap, Lund: Stu-
satthet vid människohandel – individer,
strukturer och diskurser”. I: Tidskrift för
Genusvetenskap, nr 4/2009, s. 29–45
dentlitteratur
Harding, Sandra (1986), The Science Question
432
Våld mot kvinnor i straffrätten
in Feminism, Ithaca & London: Cornell
perspektiv på o(jäm)likhetsskapane. Lund:
Hydén, Margareta (1995), Kvinnomisshandel
Naffine, Ngaire & Rosemary J. Owens (red.)
University Press
inom äktenskapet. Mellan det omöjliga och
Studentlitteratur
(1997), Sexing the subject of law, Sydney:
det möjliga, Stockholm: Liber
Sweet and Maxwell
Jareborg, Nils (2001), Allmän kriminalrätt,
Niemi-Kiesiläinen, Johanna (2004), ”The Re-
Jareborg, Nils (1988), Determinism and Crimi-
Neutral Subject”. I: Nordic Equaliy at a
Uppsala: Iustus Förlag
form of Sex Crime Law and the GenderCrossroads. Feminist Legal Studies Coping
nal Responsibility. Essays in Criminal Law,
with Difference. (red.) Johanna Niemi-
Uppsala: Iustus Förlag
Kiesiläinen, Anu Pylkkänen och Eva-
Lacey, Nicola (1998), Unspeakable Subjects. Fe-
Maria Svensson Aldershot, Alshgate, s.
minist essays in legal and social theory, Oxford: Hart Publishing
Lernestedt, Claes (2010), Dit och tillbaka igen.
167–194
Niemi-Kiesiläinen, Johanna (1999), ”Våld mot
kvinnor och mänskliga rättigheter”. I: Ret-
Om individ och struktur i straffrätten, Upp-
faerd. Nordisk juridisk tidskrift nr 84/1999,
sala: Iustus Förlag
Lernestedt, Claes (2007), ”Liberalen, straffrätten och samhällsgemenskapen”. I: Josefs
s. 49–67
Noll, Gregor (2007) ”Globalisation, migration and human rights: international law
resa. Vänbok till Josef Zila. (red.) Petter
under review’”. I: Collection of the Geneva
Asp & Claes Lernestedt, Uppsala: Iustus
Academy of International Law and Human
Förlag
Lundgren, Eva (2004), Våldets normaliserings-
process, Riksorganisationen för kvinno-
Rights, vol. 2
Scott, Joan Wallach (1996), ”Gender: A useful
Category of historical Analysis”. I: Femi-
jourer och tjejjourer i Sverige (ROKS),
nism and history. (red.) Joan Wallach Scott,
Stockholm
Lundström, Karin (1999), Jämlikhet mellan
kvinnor och män i EG-rätten – en feminis-
Oxford: Oxford University Press
Smart, Carol (1995), Law, crime and sexuality.
Essays in feminism, London, Thousand
tisk analys, Uppsala: Iustus Förlag
Lykke, Nina (2003), ”Intersektionalitet – ett
användbart begrepp för genusforskningen?”. I: Kvinnovetenskaplig Tidskrift, nr
1/2003 s. 47–56
Oaks, New Delhi: SAGE Publications
Tove Stang Dahl (red.) (1985). Kvinnerett I och
II, Oslo: Universitetsforlaget.
Svensson, Eva-Maria (1997), ”Genus och rätt.
En problematisering av föreställningen
MacKinnon, Catharine A. (1989), Toward a
Feminist Theory of the State, Cambridge,
Massachusetts: Harvard University Press
om rätten”, Uppsala: Iustus Förlag
Träskman, Per Ole, ”Går det att tygla lustan?
Lena Martinsson & Paulina de los Reyes (red.)
(2005). Olikhetens paradigm: intersektionella
433
Om straffbar pornografi, pedofili och prostitution”. I: Tidskrift utgiven av Juridiska
ulrika andersson
föreningen i Finland 134, nr 3–4/1998
Rikskriminalens rapport Handel med kvinnor,
Wegerstad, Linnéa (2011) ”Om erotik, makt
2005:4
och sexualbrottens sexualitet”. I: På vei.
Rikskriminalens rapport Handel med kvinnor,
Wennström, Bo (2005), Rättens individualise-
Rikskriminalens rapport Handel med kvinnor,
Göteborg: Makadam Förlag
ring. Mot en ny juridisk antropologi, Upp-
2006:4
sala: Uppsala Universitetstryckeri
Westerstrand, Jenny (2008), Mellan mäns händer. Kvinnors rättssubjektivitet, internationell rätt och diskurser om prostitution och
trafficking, Uppsala: Uppsala universitet
Young, Iris Marion (2000), ”Genus som se-
rialitet. Tankar om kvinnor som ett socialt
kollektiv”. I: Att kasta tjejkast. Tankar om
feminism och rättvisa/Iris Marion Young;
i urval av Per Wirtén, Uppsala: Atlas, s.
216–254
Rättsfall från Högsta Domstolen (Sverige)
NJA 2001 s. 527
NJA 2003 s. 144
Internationella dokument
Rådets rambeslut av den 19 juli 2002 om bekämpande av människohandel,
2002/629/RIF (EU:s rambeslut om bekämpande av människohandel)
Tilläggsprotokollet om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel
med människor, särskilt kvinnor och barn,
till Förenta nationernas konvention mot
gränsöverskridande organiserad brottslighet, New York, 15 november 2000 (FNprotokollet mot människohandel)
Rapporter
Rikskriminalens rapport Handel med kvinnor,
2003:1
434
rapport 2007:6
