Västerbottens län okt 2011
Giftfri miljö:
- Vad händer nu?
- Trender?
- Viktiga områden?
Per Nordmalm
Kemikalieinspektionen
www.kemi.se
Miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö
Ny formulering från juni 2010:
”Förekomsten av ämnen i miljön som har
skapats i eller utvunnits av samhället
ska inte hota människors hälsa eller den
biologiska mångfalden. Halterna av
naturfrämmande ämnen är nära noll
och deras påverkan på människors
hälsa och ekosystemen är försumbar.
Halterna av naturligt förekommande
ämnen är nära bakgrundsnivåerna.”
(Tidigare formulering: ”Miljön skall vara fri från
ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av
samhället och som kan hota människors hälsa eller
den biologiska mångfalden.”)
Giftfri miljö - mycket är på gång
• Regeringen prioriterar Giftfri miljö
• Nya mål, preciseringar, strategier,
handlingsplan, fördjupad utvärdering, RU om
regler m.m.
• Nya arbetsformer i miljömålssystemet
• Nya möjligheter för KemI att utveckla arbetet
för Giftfri miljö
Giftfri miljö 2010 •
•
•
•
•
•
•
Ett Generationsmål med sex strecksatser
Miljökvalitetsmål med sex preciseringar
(Nio delmål till miljökvalitetsmål – utgående)
Etappmål – tre
Strategier – under arbete i Miljömålsberedn.
Årlig rapportering till Regering och Riksdag
Uppföljning och utvärdering vart fjärde år.
- GAP-analys och utvärdering av styrmedel
Fördjupad utvärdering del 1
lämnad 2011
• Slutredovisning av de nio delmålen i Giftfri
miljö
• Når vi Giftfri miljö 2020 utvärdering.
Bedömning av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö
Nyheter:
• Giftfri miljömålet omformulerat.
• Giftfri miljö har sex nya preciseringar (som har
likheter med tidigare delmål).
• Ändring av bedömning av måluppfyllelse:
Miljökvalitet eller förutsättningar att nå målet ska
uppnås.
Når vi Giftfri miljö år 2020?
• Det är mycket svårt att till år 2020 (inom en
generation) skapa tillräckliga förutsättningar för att nå
miljökvalitetsmålet.
Det går inte att se någon tydlig utveckling för tillståndet
i miljön.
• Förutsättningarna att nå Giftfri miljö har väsentligt
förbättras genom stora genombrott i EU-lagstiftning
och genom internationellt arbete på kemikalieområdet.
Tillräckliga förutsättningar för att nå Giftfri kan
föreligga först något senare än 2020, om ytterligare
åtgärder vidtas.
Varför når vi inte Giftfri miljö till år 2020?
• Kända gifter fortfarande ett problem
• Mycket stor grundläggande okunskap om kemikaliers inneboende
farlighet och deras risker
• Bristande drivkrafter och styrmedel att använda den kunskap som
finns
• Den diffusa spridningen av miljö- och hälsoskadliga ämnen från
varor
• Nya problemämnen identifieras löpande (kombinationseffekter,
hormonstörande ämnen, nanomaterial etc.)
• Oavsiktliga ämnen bildas
• Långlivade och bioackumulerande ämnen finns redan spridda i
miljön och kommer att finnas kvar under lång tid.
• Det tar lång tid att utveckla regler inom EU och internationellt.
Trender ?
Trender för utveckling av miljökvalitetsmålet:
• Det går inte att entydig bedöma av hur
miljötillståndet förändras. Indikatorerna visar
olika trender.
• De förutsättningar som de nya preciseringarna
anger utvecklas dock i huvudsak positivt.
Mer kemikalier i varor
• Globala kemikalieanvändningen ökar (20002020: + 85%)
• Den globala handeln med varor ökar.
• Sverige importerar allt mer varor från länder
med svagt utvecklad kemikaliekontroll.
• Strategier för kemikalier i varor behövs.
• Konsumenter och varutillverkare och
leverantörer är viktiga aktörer!
Nya grupper av problemämnen..
..uppmärksammas kontinuerligt. T ex
perfluorerade ämnena.
• Människor, däribland barn och andra särskilt
känsliga grupper, exponeras för ett stort antal
ämnen.
• Kunskapen om samverkande effekter är
mycket ofullständig. Lågdosexponering?
• Nanoteknik utvecklas snabbt samtidigt som
kunskap om riskerna med tekniken saknas.
”Gamla problemämnen”
• Långlivade och bioackumulerande ämnen från
gamla utsläpp (dioxiner, kvicksilver och
bromerade flamskyddsmedel) kvar i mark,
vattendrag och levande organismer under lång
tid framöver.
• Delar av befolkningen exponeras för
kadmiumnivåer som överskrider vad som
anses kunna orsaka benskörhet och
njurskador.
Återanvändning
• Ökad återanvändning av material.
• Utveckling rena och resurseffektiva kretslopp
och miljövänliga konsumtionsmönster ökar
möjligheterna att nå Giftfri miljö.
Styrmedel
• Beslutade regler i EU om Reach och
växtskyddsmedel bidrar till att förbättra
situationen.
• Men reglerna i EU behöver fortsätta utvecklas
för att skydda hälsa och miljö och bidra till att
nå Giftfri miljö.
• Det är även viktigt att fortsätta utveckla
globala konventioner om kemikalier.
• Ekonomiska och informativa styrmedel bör
kunna utvecklas i Sverige.
KemI slutredovisade delmålen i mars 2011
1. Kunskap om
kemiska ämnens
miljö- och
hälsoegenskaper
3. Utfasning av
särskilt farliga
ämnen
2. Miljö- och hälsoinformation om varor
4. Riskminskning
8. Dioxiner i
livsmedel
9. Kadmiumexponering
5. Riktvärden för
miljökvalitet
www.kemi.se
6 och 7. Sanering av
förorenade områden
KemI:s preciseringsförslag till Giftfri miljö
1. Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är
tillgänglig
2. Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material,
kemiska produkter och varor är tillgänglig
3. Användningen av särskilt farliga ämnen har upphört
4. Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är kartlagda
och spridningen är mycket liten
5. Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla
exponeringskällor är inte skadlig för människor eller den
biologiska mångfalden
6. Förorenade områden är åtgärdade
Vad kan man prioritera regionalt och lokalt?
1. Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är
tillgänglig
2. Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material,
kemiska produkter och varor är tillgänglig
Kemikalier i varor!
3. Användningen av särskilt farliga ämnen har upphört
4. Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är kartlagda
och spridningen är mycket liten
5. Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla
exponeringskällor är inte skadlig för människor eller den
biologiska mångfalden
6. Förorenade områden är åtgärdade
Kemikalier i varor
Strategier och styrmedel för att minska riskerna med
farliga ämnen i vardagen
www.kemi.se
Utmaningar och problem
• Människor och miljön utsätts för
farliga ämnen från varor
• Global handel med varor
• Konsumtionen av varor och
kemikalier ökar
• Kretsloppen är varken giftfria
eller resurssnåla
• Dagens regler är otillräckliga
• Kompletterande styrmedel används inte tillräckligt
• Stor kunskapsbrist
Önskvärda förändringar för att uppnå Giftfri miljö:
Ökad substitution av farliga ämnen i varor
• Kraftfulla insatser behövs för att fasa ut
särskilt farliga ämnen från nyproducerade
varor och förhindra att de återcirkulerar i
materialkretsloppen.
• Kontinuerlig riskminskning och substitution
av farliga ämnen måste ingå som en
naturlig del i företagens miljö- och
kvalitetsarbete och produktutveckling.
Önskvärda förändringar för att uppnå Giftfri miljö:
Ökad tillgång till information om innehållet av
farliga ämnen i varor
• Tillverkare och importörer av varor måste få
tillgång till information om innehållet av farliga
ämnen i material och varor från sina leverantörer
för att kunna ta sitt ansvar för säkrare produkter.
• Information måste vidareförmedlas systematiskt
till inköpare, konsumenter och avfallshanterare
för att möjliggöra aktiva val och riskhantering
under varans hela livscykel .
Önskvärda förändringar för att uppnå Giftfri miljö:
Ökad kunskap om flöden, risker och
hantering av kemikalier i varor
• Tillräcklig kunskap måste byggas upp och spridas
till fler aktörer i samhället så att risker kan
bedömas och hanteras.
• Politiker, myndigheter, näringsliv och allmänheten
behöver ha en hög medvetenhet om problemen
med farliga ämnen i varor och tillräcklig kunskap
och motivation för att aktivt kunna medverka till
minskade risker.
Styrmedel och drivkrafter
Exempel på förslag till åtgärder:
• Genomföra kunskapshöjande insatser
riktade mot bl.a. varuimportörer och utveckla
PRIO och Varuguiden
• Stimulera och främja företagens
substitutionsarbete
• Verka för utökade möjligheter att ställa
kemikaliekrav vid offentlig upphandling
Inrikta samhällets insatser på
vissa varugrupper
Prioriteringsgrunder:
- Varor som används av många, särskilt barn
- Potential för direkt exponering och/eller spridning till miljön av
farliga ämnen
- Stora avfallsmängder med risk för spridning av farliga ämnen i
materialkretsloppen eller till miljön
Prioriterade varugrupper de närmaste åren:
• leksaker och andra varor avsedda för barn
• byggprodukter och inredningar
• kläder och skor
• elektriska och elektroniska produkter
Övrig information
Här följer bilder som inte visas vid
presentationen:
• Preciseringar – fullständiga formuleringar
• Generationsmålet med dess sex preciseringar.
• Miljömålsberedningens arbete
Giftfri miljö – förslag till nya preciseringar
Miljökvalitetsmålet
Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota
människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära
noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystem är försumbar. Halterna av naturligt
förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.
1. Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig
•
Uppgifter om hälso- och miljöfarliga egenskaper hos kemiska ämnen är tillgängliga och uppgifterna
tillräckliga för att möjliggöra riskbedömning och säker hantering för alla användningsområden.
2. Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och
varor är tillgänglig
•
Information om de hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i material, kemiska produkter och varor
är tillgänglig för alla berörda under varans hela livscykel, inklusive avfallsledet.
3. Användningen av särskilt farliga ämnen har upphört
•
•
•
•
•
•
•
Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Med särskilt farliga
ämnen avses ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, ämnen som är
cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska, ämnen som är hormonstörande
eller kraftigt allergiframkallande samt ämnen med andra allvarliga egenskaper som inger
motsvarande grad av betänklighet. Till särskilt farliga ämnen räknas kvicksilver, kadmium och
bly.
När nya ämnen utvecklas sker det utifrån principer som syftar till att särskilt farliga
egenskaper inte ska förekomma och att så långt som möjligt undvika farliga egenskaper.
Nyproducerade material och varor är så långt som möjligt fria från särskilt farliga ämnen om
varorna är avsedda att användas på ett sätt som kan innebära att människor och miljön
exponeras.
Redan befintliga material och varor som innehåller särskilt farliga ämnen hanteras under
varornas hela livscykel inklusive avfalls- och återvinningsledet på ett sätt som innebär att
människor och miljö inte exponeras.
Återvunnet material är så långt som möjligt fritt från särskilt farliga ämnen och håller därmed
likvärdig kvalitet med nyproducerat material med avseende på sådana.
Utsläpp av särskilt farliga ämnen från produktionsprocesser har upphört och sådana ämnen
används bara i produktionsprocesser om verksamhetsutövaren kan visa att människor och
miljön inte kan exponeras.
Den långväga spridningen av särskilt farliga ämnen till och från Sverige via luft och vatten är
mycket liten.
4. Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är kartlagda och spridningen är
mycket liten
•
•
•
Uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de utifrån miljö- och hälsosynpunkt mest
betydande oavsiktligt bildade ämnena inklusive nedbrytningsprodukter av dessa finns tillgängliga.
Ämnenas miljö- och hälsoegenskaper är tillräckligt kartlagda.
Spridning till miljön av dessa ämnen är mycket liten.
5. Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringskällor är
inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden
•
•
•
•
Den sammanlagda exponeringen för särskilt farliga ämnen i den yttre miljön samt i arbetsmiljö,
inomhusmiljö och genom föda är nära noll eller nära bakgrundsnivåerna. För övriga ämnen är den
sammanlagda exponeringen inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden.
Exponeringen för kemiska ämnen utgör inget hot mot ekosystemens förmåga att tillhandahålla
ekosystemtjänster.
Exponeringen för farliga ämnen från avfallshantering, återvinning och användning av återvunnet
material är tillsammans med övrig exponering så låg att den inte utgör en hälso- eller miljörisk.
Återvunnet material håller likvärdig kvalitet med nyproducerat med avseende på dessa ämnen.
Halterna i livsmedel av farliga ämnen som har spridits eller ökat genom mänsklig verksamhet är så
låga att heja befolkningen inklusive känsliga grupper skyddas från exponeringsnivåer där skadliga
effekter kan uppstå. Detta innebär bland annat att all fisk i Sveriges hav, sjöar och vattendrag är
tjänlig som människoföda med avseende på dessa ämnen och att exponeringen för kadmium är på
en säker nivå.
6. Förorenade områden är åtgärdade
•
•
Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors
hälsa eller miljön.
Samlad och kvalitetssäkrad information om förorenade områden finns allmänt tillgänglig.
Generationsmålet
Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
nästa generation lämna över ett samhälle där de
stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att
orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Sveriges gränser (generationsmålet).
Detta förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige,
inom EU och i internationella sammanhang.
Generationsmålet innebär, enligt regeringen, att
förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska
vara uppfyllda inom en generation och att
miljöpolitiken ska inriktas mot att:
- ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta
sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera
ekosystemtjänster är säkrad,
- den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras,
främjas och nyttjas hållbart,
- människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas,
- kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från
farliga ämnen,
- en god hushållning sker med naturresurserna,
- andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är
effektiv med minimal påverkan på miljön,
- konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små
miljö- och hälsoproblem som möjligt.
Miljömålsberedningens arbete för
Giftfri miljö
• Etappmål för farliga ämnen (Delbetänkande
31 mars 2011, SOU 2011:34)
• Ta fram Strategi för Giftfri miljö
inklusive läkemedel och miljö, internationellt
och EU, (samt strategier för markanvändning
och för vattenpolitik).
Beredningens förslag etappmål för
farliga ämnen
• Utfasning av särskilt farliga ämnen
• Kunskap om ämnens hälso- och
miljöegenskaper
• Information om farliga ämnen i varor
