5 Öppenhet i stället för övervakning

2011/12
mnr: Ju333
pnr: MP2101
Motion till riksdagen
2011/12:Ju333
av Maria Ferm m.fl. (MP)
Öppenhet och frihet i stället för
rädsla och övervakning
1 Innehållsförteckning
2
3
4
Förslag till riksdagsbeslut ......................................................................... 2
Inledning ................................................................................................... 2
Ökad frihet och minskad fördomsfullhet .................................................. 4
4.1
Terrorismdefinitionen ..................................................................... 4
4.2
Åtgärder för att förhindra radikalisering ......................................... 5
4.3
Islamofobi och diskriminering i antiterrorismens spår ................... 6
4.4
Diskriminering i rättsprocessen ...................................................... 7
4.5
Förlegade attityder inom polisen .................................................... 7
5 Öppenhet i stället för övervakning............................................................ 8
5.1
Inrättande av integritetsskyddsmyndighet ...................................... 8
5.2
Utvärdering av antiterrorismlagstiftning......................................... 9
5.3
Översyn av statens utgifter vad gäller terrorbekämpning ............. 13
1
2011/12:Ju333
2 Förslag till riksdagsbeslut
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om att motverka lagförslag som ökar
integritetskränkning och i stället arbeta för effektiva och starka
rättssäkerhetsgarantier.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om en utvärdering av åtgärder för att förhindra
radikalisering.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om att tillsätta en utredning om diskriminering
inom rättsväsendet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om att utvärdera lagstiftning i syfte att bekämpa
terrorism med utgångspunkt i integriteten, proportionaliteten och
kostnadseffektiviteten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om terrorismdefinitionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om att inrätta en ny integritetsskyddsmyndighet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om att ge Säkerhetspolisen i uppdrag att utreda
vilket hot den våldsbejakande antimuslimska miljön utgör.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om polisens värdegrundsarbete.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om att utreda hur mycket av statens resurser som
läggs på så kallat terrorbekämpningsarbete.
3 Inledning
Den 11 september 2001 var en dag som få kommer att glömma. Många minns
var de var någonstans när de först fick nyheten om att plan hade kraschat in i
World Trade Center i New York. På samma sätt kommer många alltid att
minnas var de befann sig när de fick höra om en stor explosion i
regeringskvarteren i Oslo och att en person samtidigt sköt unga, politiskt
engagerade människor på ön Utøya den 22 juli 2011.
Sedan den 11 september 2001 har en USA-ledd kamp mot den
internationella terrorismen fått enorma konsekvenser för såväl politiska beslut
och lagstiftning världen över som nationalstater och självfallet även för
individer.
Nu, tio år senare, är det enkelt att konstatera att världen idag är förändrad.
Repressiv lagstiftning har drivits igenom i USA och i EU.
Integritetskränkande förslag har antagits i en rasande fart på nationell nivå
2
2011/12:Ju333
men även inom EU. Det går att konstatera att vi befinner oss i ett
paradigmskifte där flera av våra hitintills gällande rättssäkerhetsprinciper om
den personliga integriteten frångås i ”kampen mot terrorism och grov
brottslighet”.
USA:s krig mot terrorismen har rent konkret inneburit krig och invasioner,
tillfångatagande på lösa grunder och nekande av rättegång, olaglig
övervakning och användande av tortyrmetoder. Säkerhetstjänster har använt
metoder som ofta saknat lagstöd och som bryter mot principer om
rättssäkerhet och andra mänskliga rättigheter som regleras av internationella
konventioner. Samtidigt har världen knappast blivit mer säker. Janne Flyghed
och Magnus Hörnqvist formulerar i rapporten ”Varifrån kommer hotet? –
perspektiv på terrorism och radikalisering” detta på följande sätt:
Det finns ingen universallösning på en ytterst komplicerad problematik
som politiskt eller religiöst motiverad terrorism. Dock går det att
konstatera att en ensidig satsning på olika typer av repressiva
kontrollåtgärder inte har varit en framgångsrik väg.1
Terrorism är inte en nationalstat eller en tydlig grupp. Det är en strategi som
grupper använder sig av för att påverka politiska beslut och ingjuta rädsla i ett
samhälle. Därför var kriget mot terrorismen dömt att misslyckas redan från
början. Det går nämligen inte att kriga mot en strategi.
När man påstår att man bedriver ett krig, som för övrigt inte går att vinna,
eftersom det inte går att bekämpa en strategi, är risken istället att människor
och samhällen vaggas in i en ständig krismentalitet. Då kan människor lättare
acceptera undantagslagar och inskränkningar av friheten, som aldrig annars
skulle accepteras och vara möjliga att genomdriva i ett öppet, demokratiskt
samhälle. Därför har människorättsvidriga ageranden passerat och
inskränkningar av den personliga integriteten accepterats de senaste tio åren.
Sverige befinner sig, ur ett rättssäkerhetsperspektiv, i ett paradigmskifte
där flertalet av våra rättssäkerhetsprinciper frångås för att säkra ”kampen mot
terrorism”. Vi ser med stor oro på den pågående utvecklingen där en stor
mängd integritetskränkande lagar antagits och fortsätter att antas utan en
större diskussion om vilka konsekvenser detta får för rättssäkerheten och den
personliga integriteten.
Vi vill gärna tillsammans med regeringen avvärja hot mot Sverige som är
baserade på realistiska bedömningar. Men vi är inte beredda att offra den
personliga integriteten på antiterrorismens altare. Ett övervakningssamhälle
stärker inte de mänskliga rättigheterna i världen. Det skapar bara större
misstro mot myndigheterna och staten som egentligen ska vara den personliga
integritetens väktare. Det medför även att de som vill begå brott vidtar för att
bli så svåra att upptäcka som möjligt. Miljöpartiet väljer den politiska
inriktningen att nationellt och internationellt stärka de mänskliga rättigheterna
istället för att urholka dem i kampen för en fredlig och hållbar värld.
”Varifrån kommer hotet? – perspektiv på terrorism och radikalisering”, Flyghed &
Hörnqvist, s. 1, http://www.criminology.su.se/content/1/c6/02/14/71/2001_2_B_Inlaga.pdf.
1
3
2011/12:Ju333
Vi kan inte acceptera att medborgarnas rättssäkerhet äventyras på ett
sådant sätt och kommer således att fortsätta vår kamp mot
integritetskränkande
lagförslag
och
för
effektiva
och
starka
rättssäkerhetsgarantier. Och vi vill att riksdagen ger regeringen tillkänna att
göra detsamma.
4 Ökad frihet och minskad fördomsfullhet
4.1
Terrorismdefinitionen
Det är först på senare tid som det har funnits en enighet om definitionen av
terrorism. Beroende på utgångspunkten blev ofta den enes terrorist den andres
frihetskämpe och tvärtom. Efter den 11 september 2001 enades många stater
dock snabbt om en definition.2
Inom EU finns en gemensam definition av vad terrorism är, och den
svenska lagen om terroristbrott baseras på denna definition i EU:s rambeslut
om bekämpande av terrorism.
Enligt denna är terrorism en gärning som allvarligt kan skada en stat eller
mellanstatlig organisation om denna syftade till att
1.
2.
3.
injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp
tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller
avstå från att vidta en åtgärd, eller
destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella,
ekonomiska eller sociala strukturer.3
Denna definition av vad som ska klassas som terrorism är väldigt bred och
luddig. Samtidigt innebär den att statsterrorism inte klassas som terrorism.
Miljöpartiet anser att en gemensam definition inom EU om terrorism inte
ska få leda till att människor övervakas och anhålls enbart på grund av sin
politisk-demokratiska verksamhet. Åtal för samvets- eller åsiktsbrott är inte
värdiga ett demokratiskt rättssystem och får inte förekomma inom EU.
Definitionen för terrorism i EU:s ramavtal lämnar tyvärr ett stort
tolkningsutrymme i den riktningen. Frågan om statsterrorism lämnas
dessutom helt utanför definitionen. Sverige bör arbeta för en förändring av
terrorismdefinition i enlighet med ovanstående. Detta bör riksdagen ge
regeringen till känna.
”Varifrån kommer hotet? – perspektiv på terrorism och radikalisering”, Flyghed &
Hörnqvist, s. 5, http://www.criminology.su.se/content/1/c6/02/14/71/2001_2_B_Inlaga.pdf.
3
http://www.sakerhetspolisen.se/terrorism/omterrorism.4.7671d7bb110e3dcb1fd 80002841.
html.
2
4
2011/12:Ju333
4.2
Åtgärder för att förhindra radikalisering
”Det finns en väldigt stor risk att vi börjar legalisera åsiktsregistrering. I
synnerhet som man har väldigt vaga hotbilder”, säger kriminologen Janne
Flyghed i en intervju i Svenska Dagbladet den 2 juni 2011.4 Det Janne
Flyghed syftar på är tesen om radikalisering som Säkerhetspolisen arbetar
efter. Grundtanken i radikaliseringsprocessen är att en person i ett antal givna
steg radikaliseras alltmer för att slutligen vara beredd att begå terrordåd.
Förespråkare av tesen om radikalisering tror att de första stegen mot terrorism
är att röra sig i ”fel kretsar” eller att läsa ”fel litteratur”. Grundtanken i
radikaliseringsprocessen är att en person i ett antal givna steg radikaliseras
alltmer för att slutligen vara beredd att begå terrordåd.
I Storbritannien finns särskilda ”Prevent Programmes” som syftar till att
förebygga radikalisering genom att polisen, med hjälp av NGO:er som
tvingas skriva under på statens terrorjakt, på ett tidigt stadium hoppas
identifiera individer som är på väg att dras in i radikaliseringsprocessen.
Denna övervakning skulle kunna bli kontraproduktiv och alienera personer
ytterligare samtidigt som det ligger nära åsiktsregistrering.
I Sverige listas radikaliseringsförebyggande projekt av Sveriges
Kommuner och Landsting, SKL. Enligt SKL siktar man in sig på att skapa
mötesplatser mellan kristna och muslimer, kostnadsfri rådgivning mot
diskriminering eller trygghet i bostadsområdet på grund av brist på resurser
för att påverka ”de strukturella faktorer som skulle kunna skapa en grogrund
för terrorism” (SKL 2010: 31). Även Säkerhetspolisens chef Anders
Danielsson hävdar i en tidningsintervju efter att Säkerhetspolisen fått 100
miljoner kronor extra i samband med antagandet av regeringens
antiterrorstrategi att ”pengarna skulle ha större effekt om vi ordnade jobb i
miljonprogrammen än om man anställde ytterligare femtio poliser” (Gringo
nr 2/2008).5
Miljöpartiet de gröna anser att radikaliseringsstrategin kan vara
kontraproduktiv och ineffektiv. Istället för mer övervakning, även om skälen
om ökad social sammanhållenhet är behjärtansvärda, kan det vara effektivare
att rikta in sig på andra åtgärder. Därför bör Säkerhetspolisens arbete rörande
detta utvärderas. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
4
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/felaktig-terrorsyn-spar-pa-fordomar_6216035.svd.
”Varifrån kommer hotet? – perspektiv på terrorism och radikalisering”, Flyghed &
Hörnqvist,
s.
14–16,
http://www.criminology.su.se/content/1/c6/02/14/71/2001_2_B_Inlaga.pdf.
5
5
2011/12:Ju333
4.3 Islamofobi och diskriminering i antiterrorismens
spår
De senaste tio åren har även islamofobin ökat och åsikter om att muslimerna
är ”vårt största utländska hot sedan andra världskriget” 6 har letat sig in i
politikens finrum. Fördomar mot islam och mot muslimer syns såväl i
terrorbekämpningsarbete som på arbetsmarknaden och inom rättsväsendet i
övrigt. När människor tänker på terrorism ser de någon från al-Qaida framför
sig, trots att det i Europa främst är separatister som står för terrordåden i
Europa. Enligt ”The European Union Terrorism and Situation Trend Report
2010” begick islamister endast 0,2 procent av terrordåden i Europa 2010.7
Att terrorism nästan har blivit synonymt med islamistisk terrorism blev
tydligt när ett flertal terrorexperter felaktigt gissade att det var en islamistisk
gruppering som stod bakom dåden i Norge den 22 juli 2011. Detta är i högsta
grad ett problem för oss som både vill skapa ett samhälle fritt från fördomar
och rasism och som värnar effektiviteten i terrorbekämpningsarbetet.
Säkerhetspolisen redovisade 2009 i rapporten ”Våldsam politisk
extremism – Antidemokratiska grupperingar på yttersta höger- och
vänsterkanten” de politiska grupperingar som valt att ställa sig utanför det
demokratiska samhället och som ser våld, skadegörelse och andra brott som
ett legitimt redskap i sin kamp.
År 2010 redovisades till regeringen ett uppdrag avseende uppdrag att
beskriva
våldsbejakande
islamistisk
extremism
i
Sverige,
radikaliseringsprocesser samt verktyg och strategier som kan användas för att
motverka radikalisering genom rapporten ”Våldsbejakande islamistisk
extremism i Sverige”.
Samtidigt har ingen genomgång gjorts av den antimuslimska
våldsbejakande miljön som kan kopplas till terrorister som Anders Behring
Breivik. Det enda som kommer i närheten är att Europol planerar att göra en
kartläggning över extremism i norra Europa.8
Brottsförebyggande rådet har i sin årliga statistik över utvecklingen av
hatbrotten i Sverige för år 2010 (rapport 2011:8) redovisat att ungefär 270
anmälda brott baserades på islamofobi, vilket var en ökning jämfört med år
2009 och följer en uppåtgående trend sedan mätningarna startade 2006. Det är
inte klart i vilken grad islamofobi funnits med som skäl för personer att begå
terrorhandlingar, även om så delvis synes ha varit fallet senast i Norge.
Det är alltså inte klarlagt på vilket sätt och i vilken omfatting den
antimuslimska våldsbejakande miljön leder till utövandet av systemhotande
brottslighet i Sverige. Detta bör utredas av Säkerhetspolisen och förslag på
6
Jimmie Åkesson på Aftonbladet 2009-10-19 http://www.aftonbladet.se/debatt/
debattamnen/politik/article12049791.ab.
7
The European Union Terrorism and Situation Trend Report 2010 http://www.europol.
europa.eu/publications/EU_Terrorism_Situation_and_ Trend_Report _ TE-SAT/
Tesat2010.pdf.
8
http://www.aftonbladet.se/nyheter/terrordadetinorge/article13376050.ab.
6
2011/12:Ju333
åtgärder för att minska förekomsten av islamofobi i Sverige och som skäl för
terrorism bör redovisas.
4.4
Diskriminering i rättsprocessen
Brottsförebyggande rådets rapport ”Diskriminering i rättsprocessen” (rapport
2008:4), om missgynnande av personer med utländsk bakgrund, har
konstaterat att diskrimineringen inom rättsväsendet i hög grad existerar.
Brottsförebyggande rådets slutsats från deras två rapporter är tydlig:
Resultaten pekar på att det finns föreställningar inom rättsväsendet om att
vissa minoritetsgrupper och vissa brottstyper hör ihop. Det finns också
föreställningar om att personer med vissa typer av minoritetsbakgrund
alltid förnekar och därför inte tas på allvar. Andra exempel på direkt
diskriminering från DO-studien och enkät- och intervjustudien med
rättsliga aktörer handlar om att personer med utländsk bakgrund betraktas
som mindre trovärdiga än etniska svenskar – på brottsplatsen, under
brottsutredningen och i domstolsförhandlingen.
Tyvärr innehöll denna utredning ej uppgifter om i hur stor utsträckning
diskrimineringen existerar, vilket är en viktig komponent att ha information
om för att kunna förändra situationen. Likhet inför lagen och ett rättsväsen
fritt från diskriminering är en viktig och prioriterad fråga. Miljöpartiet de
gröna har tidigare motionerat i denna fråga, men då ingenting har hänt
återkommer vi i år igen. Vi föreslår att regeringen tillsätter en utredning som
har som uppgift att bedöma hur vanligt förekommande det är att människor
diskrimineras inom rättsväsendet.
4.5
Förlegade attityder inom polisen
Med jämna mellanrum rapporteras det om hur det förekommer en ”rå
jargong”, främlingsfientlighet och fördomar inom polisen. Det är inte
märkligt att det finns fördomar inom polisen eftersom samhället i stort också
genomsyras av strukturell diskriminering, men det måste motverkas.
Enligt en artikel i Aftonbladet den 21 juni 2011 har närpolisen i Huddinge
gjort ett varningsutskick till boende i Huddinge och Hammarby Sjöstad den
14 juni 2011 där olika folkgrupper kollektivt beskrivs som tjuvaktiga.9 Enligt
en studie från Göteborgs universitet, som P3:s Nyheter rapporterar om den 23
juni 2011, är ”rå jargong och fördomsfulla skämt om utlänningar” vardag
inom polisen i Västra Götaland.10
Detta handlar om strukturella problem som genomsyrar polisen. Såsom
angivits i Brottsförebyggande rådets rapport Diskriminering i rättsprocessen
(rapport 2008:4) betraktas personer med utländsk bakgrund som mindre
9
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13206978.ab.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=4569203.
10
7
2011/12:Ju333
trovärdiga än etniska svenskar – på brottsplatsen, under brottsutredningen och
i domstolsförhandlingen.
Fördomarna och diskrimineringen är ett hot mot den enskildes
rättssäkerhet och mot allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Det ligger
också en stor utmaning i att på allvar ta itu med problemen, och samtidigt
undvika att enskilda känner sig utpekade eller ifrågasatta.
Därför bör riksdagen ge regeringen tillkänna att polisens
värdegrundsarbete ska syfta till att arbeta med dessa frågor.
5 Öppenhet i stället för övervakning
5.1
Inrättande av integritetsskyddsmyndighet
Demokratin går innerst inne ut på att alla, varenda människa, ska våga säga
precis vad hon eller han tycker och tänker, och att man ska våga säga det
frimodigt och öppet och att man aldrig någonsin ska bli nedtryckt eller
förtryckt för det man säger. Det är grunden för hela demokratin.
Kriminologen Janne Flyghed presenterar i sin bok ”Brottsbekämpning –
mellan effektivitet och integritet” en rad viktiga problem. Går det att uppnå en
effektiv kontroll av brottsligheten och ändå förbli ett anständigt samhälle? Det
är den frågan, konflikten mellan effektiv brottsbekämpning och
medborgerliga fri- och rättigheter, som vi brottas med när det gäller att hitta
effektiva lösningar för att bekämpa terrorism. Visst ska brottslighet, i
synnerhet grov sådan, bekämpas. Frågan är till vilket pris. Hur långt är det
rimligt att kränka medborgarnas personliga integritet för att hålla
brottsligheten på en acceptabel nivå?
De flesta anser nog att det är i sin ordning att utsätta personer som begått
brottsliga handlingar för någon form av ingrepp. Men hur är det med
polisverksamhet som huvudsakligen handlar om kontroll och övervakning av
personer som inte ens är misstänkta för brott? Är det acceptabelt att vi alla
övervakas för att ett fåtal ska förhindras att begå brott?
I vårt alltmer internationaliserade samhälle finns det en stark tendens till
expansion mot att övervaka och kontrollera inte enbart konkret misstänkta
brottslingar utan även folk i allmänhet. Det kan gälla allt ifrån buggning,
kameraövervakning, globala satellitstyrda övervakningssystem och nytt
underrättelsestyrt polisarbete till nya dataregister.
Men i ett demokratiskt samhälle går det inte att tillgripa vilka metoder som
helst för att kontrollera oönskade beteenden.
I demokratiska statsskick är medborgarna garanterade vissa friheter. Men
vilken tyngd har dessa lagskyddade fri- och rättigheter i förhållande till
statsmakten när de ställs mot behovet av en effektiv brottsbekämpning?
Miljöpartiet ställer sig i grunden positivt till de möjligheter för
brottsbekämpning som ny teknik skapar. En effektiv brottsbekämpning och
allmänhetens skydd får inte eftersättas. Men vi anser också att den personliga
integriteten måste skyddas. Registrering av människor hos polisen ska ske
8
2011/12:Ju333
först när dom är avkunnad och den anklagade har dömts som skyldig.
Kameraövervakning på offentliga platser ska inte kunna ske utan tillstånd
eller synlig information om vad som sker.
Alla registrerade ska i princip ha rätt att ta del av samtliga registeruppgifter
om sig själva, även till exempel Säpos register. Beslut om undantag ska
användas restriktivt av domstol; endast om det behövs för att skydda
brottsutredning eller nationella säkerhetsintressen. Miljöpartiet anser att
åsiktsregistrering inte får förekomma. Ingen får övervakas eller anhållas
enbart på grund av politisk-demokratisk verksamhet.
Alla ska ha rätt till åsikts- och yttrandefrihet, om det inte direkt utgör en
fara för samhället och det demokratiska statsskicket. Straffsatsen ska inte
kunna påverkas av gärningsmannens politiska övertygelse, så länge den inte
direkt utgör en fara för samhället och det demokratiska statsskicket.
Frågor rörande skyddet av enskildas privatliv och uppgifter kring dem,
hanteras av ett antal olika myndigheter i Sverige. Exempelvis hanterar
Datainspektionen personuppgifter generellt i samhället, Säkerhets- och
integritetsskyddsnämnden känsliga personuppgifter hos Säkerhetspolisen och
användandet av hemliga tvångsmedel hos polis och åklagarmyndighet och
Justitiekanslern har tillsyn över all offentlig verksamhet. Till detta kommer
organ såsom Pressens opinionsnämnd och den kontroll som sker genom
domstolar.
Integritetsskyddskommittén konstaterade mot den bakgrunden i sitt
delbetänkande 2007 (SOU 2007:22 Skyddet för den personliga integriteten)
bland annat att det i Sverige finns en brist på systemtänkande och helhetssyn
som leder till att regelverket blir oenhetligt och svåröverskådligt för
möjligheterna att beakta kumulativa effekter av tillkommande lagstiftning
inom området. Kommittén konstaterade vidare att ingen statlig myndighet har
i uppgift att slå larm när integritetskänslig information nyttjas för annat
ändamål än den varit avsedd för. Avsaknaden av en myndighet som har i
uppgift att vaka över att den enskildes rätt till en skyddad privat sfär
respekteras kan ses som ett uttryck för integritetsskyddets allmänt sett låga
status.
Såsom konstaterats av Integritetsskyddskommittén har integritetsskyddet
en svag ställning i Sverige. Detta har lett till en fragmentarisk bild över hur
olika lagstiftningsåtgärder påverkar enskildas integritet och avsaknad av en
helhetsbild i landet. Miljöpartiets bedömning är att detta samlade skydd kan
erhållas genom inrättandet av en myndighet med ett samlat ansvar för skyddet
av enskildas integritet. Miljöpartiet de grönas motion med anledning av
regeringens budgetmotion lämnar förslag om hur denna nya
integritetsskyddsmyndighet ska finansieras.
5.2
Utvärdering av antiterrorismlagstiftning
Det finns en mängd olika lagar som syftar till att förhindra terrorism. Sedan
den 11 september 2001 har antiterrorlagstiftning införts på löpande band.
9
2011/12:Ju333
Brott mot dessa lagar kan leda till väldigt långa straff, i flera fall till livstids
fängelse. I många fall är de mycket integritetskränkande och omfattande.
Enligt ett pm från riksdagens utredningstjänst den 6 september 2011 finns
det en stor mängd författningar relaterade till terrorbekämpning. Nedan följer
en lista på de viktigaste:
 Lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig
brottslighet i vissa fall.
I lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall
finns bestämmelser som genomför FN:s konvention om bekämpande av
finansiering av terrorism. Genom lagen görs det straffbart att samla in,
tillhandahålla eller ta emot pengar eller andra tillgångar i syfte att dessa ska
användas eller med vetskap om att de är avsedda att användas för att begå
terroristbrott och andra allvarliga brott om syftet är att injaga skräck i en
befolkning eller befolkningsgrupp eller att förmå en regering eller en
internationell organisation att göra eller avstå från att göra något.
 Lagen (2003:148) om straff för terroristbrott.
I lagen finns bestämmelser om vilka gärningar som kan utgöra terroristbrott
och påföljderna för den som döms för terroristbrott. De gärningar som kan
utgöra terroristbrott är bland annat mord, dråp, grov misshandel,
människorov, olaga frihetsberövande, grov skadegörelse, mordbrand och grov
mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, sabotage och grovt sabotage, kapning
och sjö- eller luftfartssabotage, flygplatssabotage och spridande av gift eller
smitta. En fullständig uppräkning finns i lagens 3 §.
En person som begår någon av de gärningar som räknas upp i lagen kan
dömas för terroristbrott om gärningen allvarligt kan skada en stat eller en
mellanstatlig organisation och avsikten med gärningen är att
 injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp,
 otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att
vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd, eller
 allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska,
konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en
mellanstatlig organisation.
Straffet för terroristbrott är fängelse i lägst fyra år och högst arton år, eller på
livstid. Om brottet är mindre grovt är straffet fängelse i lägst två år och högst
sex år.
 Lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk
arresteringsorder.
Lagen gäller utlämning från Sverige till ett annat EU-land vid misstanke om
brott.
 Utlänningslagen (2005:716).
10
2011/12:Ju333
Lagen innehåller regler om under vilka omständigheter utlänningar får
avvisas eller utvisas ur Sverige samt särskilda handläggningsregler för s.k.
säkerhetsärenden.
 Lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga
brott.
Lagen innehåller regler om straffprocessuella tvångsmedel, exempelvis
hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning, vid misstanke om bl.a.
terroristbrott (preventiv tvångsmedelsanvändning). Lagen är tidsbegränsad till
den 31 december 2012.
 Lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.
Den så kallade FRA-lagen innehåller bestämmelser om signalspaning på
kabelburen trafik som bedrivs av Försvarets radioanstalt (FRA).
 Lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott.
Lagen, som är tidsbegränsad till den 31 december 2012, ger de
brottsbekämpande myndigheterna utvidgade möjligheter att använda
tvångsmedlen beslag, hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig
kameraövervakning och postkontroll.
 Lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av
terrorism.
I lagen finns bestämmelser om administrativa åtgärder som syftar till att
förhindra att finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för
penningtvätt och finansiering av terrorism. Det rör sig om regler om
kundkontroll samt gransknings- och rapporteringsskyldighet vid misstänkta
transaktioner. Enligt lagen är finansiella institut och vissa andra
verksamhetsutövare skyldiga att granska och rapportera misstänkta
transaktioner till Rikspolisstyrelsen (Finanspolisen).
 Lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och
utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet.
Lagen reglerar ett särskilt straffansvar för den som
 i ett meddelande till allmänheten uppmanar eller annars söker förleda till
särskilt allvarlig brottslighet (offentlig uppmaning),
 söker förmå någon annan, i annat fall än som anges i den första punkten,
att begå eller annars medverka till särskilt allvarlig brottslighet
(rekrytering) eller
 meddelar eller söker meddela instruktioner om tillverkning eller
användning av sådana sprängämnen, vapen eller skadliga eller farliga
ämnen som är särskilt ägnade att användas för särskilt allvarlig
brottslighet, eller om andra metoder eller tekniker som är särskilt ägnade
för sådant ändamål, om gärningen har begåtts med vetskap om att
instruktionerna är avsedda att användas för särskilt allvarlig brottslighet
(utbildning).
11
2011/12:Ju333
Med särskilt allvarlig brottslighet menas bland annat terroristbrott och sådan
brottslighet som avses i vissa angivna internationella överenskommelser.
Ansvar enligt lagen ska inte dömas ut om gärningen är att anse som ringa.
Straffet är fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, fängelse i lägst sex
månader och högst sex år.
 Lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete.
Lagen tillkom i sin ursprungliga form före 2001 men har ändrats på väsentliga
punkter 2011 (SFS 2011:904) genom implementeringen av det så kallade
Prümrådsbeslutet. Lagändringarna innebär bland annat ett automatiserat
uppgiftsutbyte avseende dna-profiler, fingeravtryck och fordonsuppgifter
såsom föreskrivs i EU:s rådsbeslut om ett fördjupat gränsöverskridande
samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och annan
gränsöverskridande brottslighet.
12
2011/12:Ju333
 Aktuella lagändringar
Riksdagen antog den 14 december 2009 propositionen Genomförande av
skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet (prop. 2009/10:31, bet.
2009/10:SfU8, rskr. 2009/10:133). Lagändringarna, som trädde i kraft den 1
januari 2010, innebär bl.a. att flertalet ärenden med säkerhetsaspekter ska
kunna prövas av domstol på motsvarande sätt som andra utlänningsärenden.
Dessa säkerhetsärenden handläggs enligt utlänningslagen. Särskilt
kvalificerade ärenden handläggs däremot enligt lagen om särskild
utlänningskontroll. Detta gäller även om ärendena innefattar frågor om
uppehållstillstånd, statusförklaring eller resedokument. Migrationsverkets
beslut i dessa ärenden överklagas till regeringen.
 Lag (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och
utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet
trädde i kraft den 1 december 2010.11 Lagen är både oklar och lämnar stort
utrymme för godtycke. Miljöpartiet de gröna var emot införandet av
lagstiftningen och vill nu att riksdagen ger regeringen tillkänna att
genomföra en utvärdering av lagstiftningen.12
Som listan med terrorbekämpningslagar visar har många lagar införts i syfte
att bekämpa terrorism. De innebär stora inskränkningar av medborgerliga
rättigheter, mycket övervakning och stora kostnader. Samtidigt är frågan hur
effektiva dessa lagar egentligen är. Miljöpartiet anser att en utvärdering av all
lagstiftning i syfte att bekämpa terrorism bör ske med utgångspunkt i
integriteten, proportionaliteten och kostnadseffektiviteten. Detta bör
riksdagen ge regeringen till känna.
5.3 Översyn av statens utgifter vad gäller
terrorbekämpning
En publikation från det danska Institut for Internationale Studier (DIIS), har
en dansk forskare i en delrapport med rubriken ”Dansk terrorbekaempelse,
Hvad koster den, og hvad får vi for pengene?” intervjuat 25 olika
myndigheter och institutioner som dagligen arbetar med terroristbekämpning i
Danmark, samt gått igenom tillgängliga offentliga budgetar för
myndigheterna och institutionerna.
Publikationen konstaterar att Danmark spenderar årligen omkring 3–4
miljarder danska kronor på terrorbekämpning. Samtidigt konstaterar
forskaren: att ta reda på den exakta siffran för helheten måste betraktas som
en stor revisionsuppgift, som ännu inte är gjord.
11
12
https://lagen.nu/2010:299.
PM, Riksdagens utredningstjänst, Dnr 2011:1223, 2011-09-06.
13
2011/12:Ju333
I Sverige är Säkerhetspolisen (Säpo) den myndighet som har
huvudansvaret för terrorismbekämpningen i Sverige. Säpo avsatte enligt sin
årsredovisning för verksamhetsområdet kontraterrorism 26 procent av sin
årliga budget. Budgeten uppgick sammanlagt till 947 miljoner kronor.
I Sverige finns dock ingen genomgång gjord som liknar den i Danmark
och därför heller ingen siffra på hur mycket svensk terrorbekämpning kostar
per år enligt Riksdagens utredningstjänst.
Riksdagens utredningstjänst har frågat ansvarig handläggare för Säpo på
Justitiedepartementet om det finns någon siffra eller om man ämnar ta fram
någon. Men någon sådan siffra finns inte och det är inte heller någonting som
har diskuterats.13 Det är av stor vikt att veta hur mycket av statens resurser
som läggs på terrorbekämpningsarbete, och en genomgång liknande den i
Danmark bör därför genomföras i Sverige. Detta bör också riksdagen ge
regeringen till känna.
Stockholm den 3 oktober 2011
Maria Ferm (MP)
Jabar Amin (MP)
Agneta Börjesson (MP)
Tina Ehn (MP)
Magnus Ehrencrona (MP)
Jan Lindholm (MP)
Agneta Luttropp (MP)
Peter Eriksson (MP)
13
14
PM, Riksdagens utredningstjänst, Dnr 2011:1223, 2011-09-06