Förslaget i korthet
Arbetsgivarens kostnadsansvar för den andra sjuklöneveckan i
sjukförsäkringen (sjukdag 8 – 14) avskaffas.
Förslaget beräknas försvaga de offentliga finanserna med 1, 5 miljarder
kronor per år.
Studier visar att arbetsgivarnas sjuklöneansvar kan verka hämmande på
viljan att nyanställa, i synnerhet då det gäller personer som uppfattas ha hög
risk för sjukfrånvaro.
Förslaget väntas, om det genomförs, kunna bidra till att arbetsmarknadens
parter når en överenskommelse i förhandlingarna om omställningsavtal.
Bakgrund
Det nuvarande systemet med sjuklöneansvar för arbetsgivarna under de första två
veckorna i en sjukperiod infördes år 1992. För att kompensera arbetsgivarna för de
ökade kostnaderna sänktes samtidigt arbetsgivaravgiften. Sedan dess har det skett
ytterligare ett antal förändringar i arbetsgivarnas sjuklöneansvar. Under perioden
1997-1998 utökades arbetsgivarnas sjuklöneansvar till 28 dagar och åren 2003-2004
var sjuklöneperioden 21 dagar. Mellan 2005 och 2007 utvidgades arbetsgivarnas
ansvar genom införandet av 15 procents medfinansiering av Försäkringskassans
kostnader för sjukpenning efter dag 14 i sjukperioden.
Syftet med sjuklöneansvar är att öka incitamenten för arbetsgivarna att minska
sjukfrånvaron, till exempel genom förbättringar av arbetsmiljön och/eller utökad
kontroll av giltigheten i frånvaron.
Den samlade internationella forskningen ger stöd för att ökade arbetsgivarincitament
kan minska sjukfrånvaron.1 Men i andra vågskålen ligger att det utökade
arbetsgivaransvaret kan leda till att företagen väljer bort att anställa personer med
hög risk för sjukfrånvaro.
En annan möjlig indirekt effekt av att införa sjuklöneansvar är att arbetsgivarna
kompenserar sig för de ökade kostnaderna genom lägre löneökningar. Institutet för
1
För en litteraturöversikt, se Hur påverkade arbetsgivaransvaret i sjukförsäkringen
lönebildningen?, IFAU rappport 2009:11.
2 (3)
arbetsmarknads- och utbildningspolitiks utvärdering (IFAU) har undersökt de
individuella löneeffekterna av 1992 års införande av sjuklöneperioden och funnit att
den inte ledde till några effekter på lönebildningen.2 Som en möjlig förklaring till
detta resultat anges att företagen kan ha andra kostnader för sjukfrånvaron, till
exempel produktionsbortfall och kostnader för att anställa en vikarie. Om dessa
övriga kostnader är tillräckligt stora så skulle den tillkommande sjuklönen inte
behöva uppfattas som särskilt betungande, och därmed inte heller ge upphov till
några större krav på kompensation från arbetsgivarnas sida.
Men IFAU pekar också på möjligheten att de uteblivna effekterna på lönebildningen
beror på att arbetsgivarna kan ha kompenserat sig genom att bli mer selektiva i hur
de anställer. IFAU noterar att sådana effekter av utökade arbetsgivarincitament har
konstaterats i en forskningsstudie kring förändringarna av arbetsskadeförsäkringen på
Nya Zeeland. I den aktuella studien3 konstateras att införandet av de nya reglerna i
arbetsskadeförsäkringen lett till att arbetsgivarna på Nya Zeeland oftare försöker
diskriminera personer i anställningsprocessen som de antar har dålig hälsa.
Hypotesen att sjuklöneansvaret minskar företagens vilja att anställa befästs av en
enkätstudie gjord bland 600 företagare/företagsledare som SKOP tagit fram på
uppdrag av organisationen Företagarna. Enligt undersökningen har 16 procent av
företagen en eller flera gånger avstått från att anställa en person på grund
sjuklöneansvaret. Vidare framgår att 68 procent av företagen absolut eller kanske
skulle bli positiva till att anställa en person med lång sjukhistoria om de slapp att
betala sjuklön. Enligt undersökningen är det framför allt små och medelstora företag
som hämmas i sina anställningsplaner av risken att dra på sig sjuklönekostnader.4
Förslaget
Arbetsgivarens kostnadsansvar för den andra sjuklöneveckan i sjukförsäkringen
(sjukdag 8 – 14) slopas. Kostnaden tas över av staten genom att arbetsgivaren
kompenseras via en kreditering av skattekontot. Reformen innebär ingen förändring
för den anställde då sjuklönereglerna för den enskilde kvarstår i sin nuvarande
utformning. Förslaget innebär att företagen endast har kostnadsansvaret för dag 2 –
7 i sjuklöneperioden.
Kostnad
Förslaget beräknas försvaga de offentliga finanserna med 1, 5 miljarder kronor per
år.5
2
Hur påverkade arbetsgivaransvaret i sjukförsäkringen lönebildningen?, IFAU rapport 2009:11.
Harcourt, M., Lam, H. och Harcourt, S. (2007), The impact of workers compensation experiencerating on discriminatory hiring practices, Journal of Economic Issues 41, 681-699.
4
Sjuklöneansvaret – hinder för tillväxt, Företagarna maj 2011.
5
Riksdagens utredningstjänst, PM 2012:1056.
3
3 (3)
Fakta: Arbetsgivarens kostnad för sjuklön idag
Sjuklön betalas idag av arbetsgivaren dag 2-14 i sjukfallet och är 80 procent av lönen
(inklusive eventuella förmåner). Sjuklönen skiljer sig därmed på flera sätt från
sjukpenningen, som betalas ut från dag 15 i ett sjukfall. För det första finns inget tak
för hur höga inkomster sjuklönen kan beräknas på, medan sjukpenningen baseras på
inkomster upp till maximalt 7,5 prisbasbelopp, eller 27 500 kronor per månad 2012.
För det andra är sjuklönen 80 procent av inkomsten medan sjukpenning för de första
364 dagarna är 80 procent av 97 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten
(SGI).
Odd Guteland
Presschef
070-236 63 36
Anne Ekberg
Pressekreterare
072-214 36 14
