Etologi – Läran om hästens beteende
Hästdjur representeras av åsnor, zebror och tamhästar. De äldsta fynden som tyder på
domesticering av hästar har hittats i Ukraina och är ca 5 500 år gamla. Hästen var då ett
drag-och riddjur, men jagades och slaktades även för sitt kött.
Flocken
Hästen är ett flockdjur och lever på sina instinkter – rädd, trött och hungrig!
Hingsten lever med ett harem på 3-4 ston med föl. Flockarna kan slå sig samman till
hjordar på 100-tals hästar. Unghingstarna lämnar (jagas från) flocken vid 2-3 års ålder och
det bildas ”ungkarlsflockar”, som driver runt och väntar på att ungston skall lämna sina
flockar (de gör de vid 1-2 års ålder). ”Ungkarlarna” slåss även med äldre hingstar, som
redan har en flock, om ston. Såväl vilda hästar som hästar i fångenskap har en strikt
rangordning. Denna rang blir tydligare i fångenskap med knappa reurser (exempel: två
hästar som kommer bra överens på ett stort bete kan komma i konflikt och slåss rejält i en
liten paddock, då ingen kan gå undan).
Hästars språk
Hästar kommunicerar med varandra med hjälp av kroppsställning, beröring och ljud.
Hästen har ett uttrycksfullt ansikte och huvud – öron, näsborrar, läppar och ögon
samspelar med svans och ben.
Hälsningsbeteendet liknar på många sätt det
hotfulla beteendet, men öronställningen skiljer
sig. Unghästar och föl, som tydligt vill visa att de
är underlägsna ”tuggar” i luften. Hästar har
begränsat med doftkörtlar, men kan liksom
hundar avgöra på lukten av urin och gödsel
vilken individ som varit där. När hästen flemar
(drar upp överläppen och andas in) ”uppdaterar
den sitt luktregister” (det sitter ett känsligt
luktorgan i munhålan).
Sexuellt beteende
Hästen blir könsmogen vid 1-2 års ålder. Parningstiden är under våren och sommaren.
Stoet betäcks flera gånger under brunsten. Stoet brunstar i 5-6 dagar och kan endast då bli
dräktig ifall betäckning sker. Ifall stoet inte blir dräktigt
går hon åter i brunst efter 3 veckor.
Födsel och vårdnad
Stoet är dräktigt 11 månader. 85 % av alla fölningar sker
på natten. Vid behov kan ett sto ”hålla tillbaka” fölningen
i veckor ( te.x. om flocken är hotad och håller sig i rörelse
hela tiden, hon känner sig inte trygg, det är mycket liv och rörelse). Fölningen går oftast
mycket fort, redan 15 minuter efter att den börjat kan stoet vara på benen igen – det på
grund av att hästen alltid i grund och botten är ett flyktdjur. Stoet slickar fölet torrt och
samtidigt sker den första och ack så viktiga kontakten mellan stoet och fölet. Efter ca en
timme bör fölet vara på benen och inom två timmar skall fölet har diat den första råmjölken,
som är mycket viktig för fölet då den innehållen en mängd antikroppar förutan vilka fölet
inte klarar sig. Första tiden skiljs fölet och stoet inte mer än 5 meter. De flesta ston är
mycket överbeskyddande med sina föl, men en del låter stolt människor hälsa på fölet.
Skrivet av Malin Segerberg
