Månkometen, ur Der Kleine Kosmos... av JW Schmitz

Without recourse. All Rights Reserved. Tree
of Life©
Statement of belief: “Sanctify them through
thy truth: thy word is truth.” (John 17:17
KJV)
Created 5923[(*??*)] 05 02 2027 [2011-09-01]
Updated 5923[(*??*)]05 02 2027 [2011-09-02]
Månkomete
n
Ett avsnitt ur boken Der Kleine Kosmos…
av J. W. Schmitz, sid. 51-54, [transkr.
version m. nyare typsnitt här] (1852)
Månkometen som i en bana
med 32 graders lutning och i 3-årig
period [? / Övers. anm. ang. osäker
innebörd] blev iakttagen under åren
1066, 1068, 1071, 1080, 1093, 1096,
1099, 1103, 1109, 1115, 1146, 1168,
1206, 1211, 1217, 1256, 1264, 1285,
1300, 1303, 1312, 1337, 1363, 1380,
1433, 1450, 1511, 1517, 1523, 1529,
1532, 1548, 1578, 1590, 1718, 1770,
1790, 1811, 1825, bjöd på de
storartade uppenbarelserna under
den tid som dess avstånd till solen
befann sig inom jordbanans radie.
Allra först blev den under året 1066 i
sin största prakt plötsligt synlig och
följde under 14 dagar den
nedåtgående solen. Under år 1090
eller 1091 ställde den sig mellan
jorden och solen och förmörkade
dessa under 3 timmar. Efter
förmörkelsen behöll solen ett
anmärkningsvärt ljus; antagligen
medan den täcktes av kometens i det
läget osynliga svans. Kometen
förmörkade åter solen under 6
timmar åren 1096 och 1206,
antagligen den tid som dess svans
drog förbi. År 1433 förmörkades
solen bara i en halvtimme av
kometen. År 1450 orsakade kometen
den berömda månförmörkelsen.
Enligt historikern Phranza dök det
varje kväll efter solnedgången upp
en komet som rörde sig under
fullmånen och kastade ett mörker
över himmelkropparnas vanliga
ordning och rörelse. Kometen blev
under denna uppenbarelse, som
varade i flera dagar, sedd som
rektangelformad, och nyss nämnda
författare lägger till: några som såg
kometen röra sig från väster till öster
och att den närmade sig månen och
förmörkade denna, tolkade
- 52 det som att de kristna furstarna
skulle beväpna sig och bege sig till
orienten för att bekämpa halvmånen.
Förmörkelsen blev också allt
tydligare genom att kometen dag för
dag rörde sig närmare (s. ”Weltall”
sida 223.).
Denna förmörkelse måste ha
orsakats av kometen som passerade
över månskivan, och det är löjligt att
påstå att jordskuggan skulle ha
inträffat och orsakat en vanlig
förmörkelse precis när kometen
närmade sig månskivan. En sådan
skulle då lika väl som idag ha varit
förutspådd långt i förväg och varit
känd för historieskrivarna och alla
andra åskådare; precis som den
dåtida upptäckaren av Amerika
kunde dra nytta av förutsägelsen om
en förmörkelse.
Det är otroligt hur
Attraktionsteoretiker [?] anstränger
sig att på alla möjliga sätt
bortförklara en händelse som visar
att en komet kan passera mellan
månen och jorden utan att bli
attraherad [av någon av dem.
red.anm]. Författaren av Kosmos
vänder sig också kraftfullt mot detta
fenomen. Han låter Phranza (dock
enligt en senare översättning från år
1796) framställa kometen som något
liknande en dimma i stället för något
rektangelformat, och låter fenomenet
sammanfalla med en vanlig
månförmörkelse år 1454, under vilket
dock inte denna komet uppenbarade
sig utan Vesselsche-kometen [?]. När
Phranza i den bättre, äldre
översättningen säger: kometen rörde
sig nedanför månen och orsakade på
så vis en förmörkelse, allt enligt
himmelkropparnas vanliga rörelser,
nämligen från väster till öster så som
kometen rörde sig, (plenum lunae
orbem subiens, eclipsin efficiebat
juxta ordinem et motum solitum
luminum coelestium), så är det
tydligt uttalat att det var kometen
som man såg som orsakade
förmörkelsen medan den själv och
övriga himmelkroppar fortsatte i sina
banor från väster till öster. Helt klart
kan detta inte tydas åt motsatt håll;
att inte kometen utan
himmekropparnas vanliga rörelser
orsakade en förmörkelse i det ögon-
-
53 -
blick som kometen närmade sig
månen; vilket är vad författaren av
Kosmos säger: att det uppstod en
månförmörkelse helt på det vanliga
sättet.
Vad kan sägas tydligare än att det
var kometen, som varje kväll
(quotquot vesperis) rört sig närmare
månen, som orsakade förmörkelsen:
efficiebat? Hur mycket längre hade
inte en förmörkelse orsakad av
jordskuggan varat, än en förmörkelse
orsakad av den lilla kometen! Hur
praktfull hade inte kometen varit,
den som var synlig bredvid
fullmånen, om den nu plötsligt hade
stått ensam i mörkret utan
medbelysning från fullmånen! Men
kometen, som hade rört sig under
månskivan (plenum lunae orbem
subiens), skulle ha förmörkats
samtidigt med månen i den 3 till 4
gånger så breda jordskuggan. Hur
klart och omständligt skulle då inte
det nya undret bli beskrivet; att
kometen skulle ha blivit förmörkad,
att man skulle ha sett en svans utan
komet, osv. Den folkliga tydningen
att de kristna furstarna, precis som
kometen skulle besegra halvmånen,
hade då varit den motsatta. I så
många motsägelser måste
förvrängningen av sanningen alltid
kliva åt sidan. Inte bara år 1450 utan
också år 1770 passerade denna komet
mellan månen och jorden, så som
Lichtenberg observerade1 och
”Kometen, som år 1450 tog sin bana mellan jorden och månen, har genom
sin skugga, med vilken den förmörkade jorden, bevisat att den är en mörk
och ogenomskinlig kropp, som har sitt ljus från solen.” (Tack Rose-May för
din hjälp med översättningen av Lichtenbergs text!)
1
Enligt originalet: "Der Comet, welcher im Jahre 1450 seinen Lauf zwischen
der Erde und dem Monde genommen, hat durch seinen Schatten, mit dem
er den vollen Mond verfinstert, bewiesen, daß er ein dunkler und
undurchsichtiger Körper sey, der sein Licht von der Sonne habe."
därmed är den som beskylls för
villfarelsen.
Även år 1102 ska denna komet ha
befunnit sig mellan jorden och
månen. Den långa perioden mellan
åren 1099 och 1103 skulle till och med
kunna antyda att kometen under en
viss tid skulle ha betett sig som en
andra måne till jorden: det sägs att
den med långa mellanrum bytt plats
genom att hoppa: locum suum longo
interstitio saltibus mutantem (Hevel
Buch 12. sidan 821).
Så länge som avståndet mellan
solen och denna komet befann sig
inom
-
54 -
jorbanans radie, blev den observerad
att ha en riktning bakåt mot solen [?],
precis som Merkurius och Venus när
de befinner sig på hitsidan om solen.
Men när kometen år 1811 (den
mindre av de två komenterna under
detta år) blev stående 1 ½
jordavstånd från solen blev den
observerad att ha en riktning rakt
framåt [?], en diameter på 93, enligt
andra 107 mil [?], alltså ¼ av månens
och 1/17 av jordens diameter. Detta
skiljer sig mycket från beräkningar
om attraktionskrafter vilka under
den tid som kometen befann sig
mellan jorden och månen och
utövade en attraktionskraft, bara
tillräknar kometen en 5000:e del av
av jordmassan.
(Översatt från tyskan av Heidi
Majholm. Tack Heidi!)
Av: Georg Christoph Lichtenberg, Schriften und Briefe: Kommentar zu
Band I und II: 63 (Carl Hanser Verlag, München-Wien, 1992).
Comments and donations freely
accepted at:
Tree of Life©
c/o General Delivery
Nora [near SE-713 01]
Sweden Republic© in Adamah Republic©
eMail: [email protected]
Free counter
…
…
...
The GateWays into Tree of Life
Chronology Forums©
The GateWays of Entry into the
Tree of Life Time Chronology
Touching upon the Book of
Daniel©
Pearls & Mannah – “I found
it!”
Home
Feel free to use, and for sharing freely
with others, any of the truth and
blessings belonging to God alone. I
retain all the copyrights to the within,
such that no one may lawfully restrain
my use and my sharing of it with others.
Including also all the errors that remain.
Please let only me know about those. I
need to know in order to correct them.
Others don’t need to be focused upon
the errors that belong to me alone. Please
respect that, and please do not hesitate
to let me know of any certain error that
you find!
Without recourse. All Rights Reserved.
Tree of Life©