GISLAVEDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP ORION
NYHETSBREV
Observationer, nyheter från rymden, tips och idéer
Nummer 8, november 2014
Viktig information, aktualiteter!
Glöm inte vår nästa träff på industrimuséet
Tisdagen, den 4 november kl. 19.00
I solsystemet
Månens faser: full den 6 november, halv avtagande den 14 november, nymåne
den 22 november, halv kommande den 29 november.
Merkurius står högt över horisonten omkring den 1 november men syns
lättast något dygn senare eftersom dess ljusstyrka ökar.
I november står Mars nära eller en bit över horisonten i söder till sydsydväst i
skymningen. Den går ner i sydväst någon timme senare.
Under november går Jupiter upp i ostnordost till nordost någon eller några
timmar före midnatt. I gryningen står planeten högt i söder till sydväst.
Det krävs kikare eller ett teleskop för att se de yttersta planeterna: Uranus
befinner sig i stjärnbilden Fiskaren, rätt nära stjärnan 96. Neptunus hasar fram
i stjärnbilden Vattumannen inte långt från stjärnan sigma. Och Pluto befinner
sig i stjärnbilden Skytten intill stjärnorna 29 och Xi.
Stjärnfall - Leoniderna
Jorden passerar genom flera kometbanor årligen. Det finns små kometbitar
som ger upphov till stjärnfall. Bitar från kometen Tempel-Tuttle ger stjärnfall
som ser ut att komma från stjärnbilden Lejonet. Ibland kommer fantastiskt
många stjärnfall, men i år blir det knappast remarkabelt i Sverige eftersom flest
stjärnfall väntas kl. 17 den 17 november. Då är det rätt mörkt i större delen av
landet, men nästan hela Lejonet står under horisonten i norr till nordväst.
Månen är visserligen en avtagande skära, men den befinner sig i stjärnbilden
Jungfrun nedanför svansen på Lejonet.
Jag har läst några intressanta fakta om Andromeda galaxen (M31) i tidningen
Bland stjärnor Allt om Rymden. Andromeda är ett jättefint objekt för att observera i hösten
och galaxer och vintern också:
GAS Nyhetsbrev
Andromeda anses innehålla dubbelt så många stjärnor som
Vintergatan, runt ett tusen miljarder.
Galaxen är 2,5 gånger större än Vintergatan tvärs över – cirka 220 000
ljusår.
Den har varit känd sedan antiken eftersom den är synlig för blotta ögat.
Den ses som en suddig punkt, men med en vanlig kikare framträder
den centrala delen som ljusare än resten.
I de centrala delarna av Andromeda finns 26 kända möjliga svarta hål,
och flera har antytts av röntgenteleskopet Chandra.
Andromeda och Vintergatan är på kollisionskurs – med 120 kilometer i
sekunden. Kraschen beräknas vara avslutad om fyra miljarder år.
1
Nr. 8
Nyheter från rymden och rymdforskningen
RYMDSONDEN ROSETTA
I november handlar det mycket om projektet som fokuserar på att träffa och landa på en komet
(nämligen Churyumov-Gerasimenko). Jag vill sammanfatta projektet eftersom det är unikt, och
många våra astronomer, forskare, ingenjörer jobbade i flera år för att lära känna mer om kometer
och solsystemets ursprung.
Rosettas resa – viktiga datum och händelser från och med hösten, 2014:
November 2014 – Rosettas instrument har analyserat kometen i flera månader, bland annat för att
hitta en lämplig landningsplats på dess kärna. Den diskmaskinsstora landaren Philae skickas ner och
förankrar sig med en harpun som hindrar den från att studsa ut i rymden igen. De tio instrumenten
ombord på landaren börjar dokumentera och analysera kometkärnans yttre och inre.
Tidigt 2015 - Kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko och Rosetta har nått så långt in i solsystemet
att värmen från solen fått utblåset av förångade gaser från kometkärnan att öka så mycket att
Rosetta inte kan hålla sig kvar i omloppsbana längre. Sonden får övergå till att göra korta
förbiflygningar med hjälp av sina styrraketer.
Augusti 2015 – Kometen når sitt Perihelium, det vill säga den punkt då den är som närmast solen i
sin bana, vilket är något längre ut än jordens bana.
December 2015 – Rosetta har nått slutet på sitt ursprungliga uppdrag. Om tillräckligt mycket teknik
fortfarande fungerar, och om man har bränsle kvar, kan ESA besluta sig för att förlänga projektet.
Rymdsonden Rosetta bär med sig ett drygt tjugotal instrument på sin resa till kometen
Churyumov-Gerasimenko. Två av instrumenten är svenska, och ytterligare ett rymmer delar som
tillverkats i Sverige. Tillsammans ska de bidra till att få fram unik kunskap om hur kometer – en
av vårt solsystem allra äldsta och mest oförändrade himlakroppstyper - är uppbyggda och
fungerar.
ICA - Jonspektrometern från Kiruna
Langmuirproberna – en rymdväderstation från Uppsala
Del i kameran Osiris
Svensk parabol sköter kommunikationen med jorden.
Men Vilken komet?
Den komet som ingenjörerna på ESA:s rymdkontroll i Darmstadt valde ut, skulle tvunget behöva
uppfylla ett antal grundläggande kriterier för att bli aktuell:
Den måste vara känd och förutsägbar.
Den får inte vara för snabb
Den måste passera lagom nära solen.
Källa: http://www.rymdkanalen.se/kampanj/rosetta
GAS Nyhetsbrev
2
Nr. 8
Tips och idéer
SVT2:
Jag vill rekommendera en intressant och lärorik serie med fantastiska bilder,
spännande historier.
Seriestart: Världens fakta: Cosmos
Vetenskapsserie från 2014. Del 1 av 13. Vintergatan.
Hur föddes universum? Vart är det på väg? Finns det liv på andra planeter? De
stora frågorna står i centrum när den legendariska serien Cosmos från 1980 fått
sin uppföljare. Ciceron på resan i tid och rum är astrofysikern Neil DeGrasse
Tyson.
Serien börjar den 10 november, kl. 18.00, sänds vardagar på SVT2, samma
tidpunkt. Det kommer repris och kommer att publiceras i SVT Play också.
Boken:
Gå upp på ett berg på månen
av Edgar D. Mitchell, urval och översättning Peter Bergmann
Ed Mitchell var astronaut på Apollo 14. Hans bok The Way of the Explorer från
1996 är till stora delar ett filosofiskt resonemang om olika verkligheter. Peter
Bergmann har översatt och givit ut den del av Mitchells bok som är biografisk
och som utspelar sig under månfärden. Det är utmärkt att en sådan berättelse
från månen nu finns på svenska.
Mitchells annorlunda astronautperspektiv är en påminnelse om att världen inte
bara kan utforskas i form av exakta vetenskapliga observationer, utan att vi
människor även behöver olika bilder och berättelser för att lära känna den.
(efter Dag Kättström, Popular Astronomi, Nr 3/2014)
Boken utgiven av Recito förlag.
REDAKTÖREN SKRIVER: Jag hoppas att Ni inte glömmer att kolla och följa vårt sällskap på internet:
http://www.astronomi-gislaved.se/index.html, eller på Facebook:
https://www.facebook.com/Lunaborg.Bararyd?fref=ts
KONTAKTUPPGIFTER:
Andrea Borhidai
Mobil: 0730805375
E-mail: [email protected]
GAS Nyhetsbrev
3
Nr. 8
