GISLAVEDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP ORION
NYHETSBREV
Observationer, nyheter från rymden, tips och idéer
Nummer 2, februari 2015
Viktig information, aktualiteter!
Glöm inte vår nästa träff – Årsmöte - på industrimuséet
Tisdagen, den 3 mars kl. 19.00
I solsystemet
Bland stjärnor
och galaxer
GAS Nyhetsbrev
Månens faser: full den 4 februari, halv avtagande den 12 februari, nymåne den
19 februari, halv kommande den 25 februari.
Venus är en utmärkt kvällsplanet som gynnas av god vinkel mot horisonten.
Mars är också synlig på tidiga kvällshimlen. Mars blir passerad av Venus inom
en halv grad kvällarna 21 och 22 februari. Men Mars är ljussvag och liten just
nu, så det blir en stor ljusstyrkeskillnad. Den stora gasjätten Jupiter kommer
under perioden att regera natten i ensamt majestet. Jupiter gick i opposition
den 6 februari, och ses i söder nuförtiden vid midnatt. Den andra stora
gasjätten, Saturnus, går till en början upp sent och intar söderläge timmarna
före soluppgången. Uranus är lätt åtkomlig någonstans i sydväst till in i
februari. Den yttersta planeten, Neptunus, har däremot gjort sitt för den här
gången. Den försvann in i solljuset redan i januari.
Några sevärdheter i himlen i februari:
Betelgeuse – är den stjärna i vinterhimlen som man upplever som
rödast i blotta ögat. Den är en röd superjättestjärna av den allra största
klassen. Storleken gör dess atmosfär tunn och relativt sval, den av den
röda färgen. Betelgeuse finner sig precis i slutskedet av sitt liv och kan i
en nära framtid explodera som en supernova. Stjärnan finns i
stjärnbilden Orion.
Messier 35 – är en av vinterstjärnbildernas finaste öppna
stjärnhoppar. Den kan under bra förhållanden ses som en ljussvag fläck
för blotta ögat. I kikare börjar man se enskilda stjärnor medan
teleskopet avslöjar hundratals stjärnor. M 35 befinner sig i stjärnbilden
Tvillingarna.
Plejaderna – i stjärnbilden Oxen är stjärnhimlens antagligen mest
omtalande stjärnhop. Den kallas ibland Sjustjärnorna, även om de
flesta bara brukar se sex stjärnor för blotta ögat. Hur många ser du?
Många fler ses i kikare eftersom Plejaderna innehåller fler än hundra
stjärnor.
Orionnebulosan – Messier 42 är vinterhimlens mest kända nebulosa
och den ligger i stjärnbilden Orion. Nebulosan är en stor bubbla av
glödande gas som upphettas av en stjärngrupp, Trapetset, som ligger
inuti. De fyra ljusaste stjärnorna i gruppen är lätta att se i mindre
teleskop och de bildar en trapetsform, där av namnet.
1
Nr. 2/15
Nyheter från rymden och rymdforskningen
NASA SONDEN DAWN BESÖKER CERES
2015 kan bli året då nya bilder från två okända himlakroppar ändrar vår bild av solsystemet. I juli
kommer sonden New Horizons fram till den före detta planeten Pluto. Men redan i början av mars
står en annan dvärgplanet i blickfånget: Ceres, som får besök av NASA-sonden Dawn. Här kommer 7
saker, frågor som du behöver veta inför en av årets mest spännande rymdhändelser.
1. Dawn visar upp Ceres i detalj för första gången.
2. Ceres är dvärgplanet, före detta asteroid och före detta planet.
3. Den vita fläcken får en förklaring.
4. Finns isgejsrar – eller atmosfär? Har Ceres månar?
5. Allt bättre bilder kommer under våren.
6. Flingornas gudinna.
7. Dvärgplaneternas år fortsätter med Pluto.
Läs mer på webben: http://www.popast.nu/2015/02/hej-ceres-7-saker-du-behover-veta-inforsonden-dawns-besok.html
VAD LÄRT SIG FORSKARNA AV RYMDSONDEN ROSETTAS BESÖK VID EN KOMET?
Var det ett gigantiskt bombardemang av kometer som i jordklotets barndom la grunden till dagens
världshav? Det har varit en teori under många år. Men när det visat sig att kometen 67P TjurjumovGerasimenko har is med annan sammansättning än jordens vatten, har den teorin svalnat. Nu
publiceras en sammanställning om vad forskarna hittills lärt sig av rymdsonden Rosettas besök vid en
komet.
Det har gått drygt två månader sedan den dramatiska dag när den europeiska rymdsonden Rosetta
sände ner en landare till kometens yta. Det gick inte riktigt som det skulle: landaren fäste inte i ytan
utan studsade tillbaka upp. Långt upp. Och när den till slut kom till vila på skedde det på en plats som
fortfarande är okänd.
Men Rosetta har fler instrument än de på landaren, bland annat en högupplösande kamera som
kallas ”Osiris”. Den har gjort det möjligt för forskarna att se centimeterstora stoftkorn som hamnat i
omloppsbana runt kometkärnan, som om de vore pyttesmå månar. Normalt borde de, tänker man
sig, blåsa bort helt och hållet.
Läs mer på SVTs hemsida: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/rosetta-forandrar-bilden-avjordklotets-historia
GAS Nyhetsbrev
2
Nr. 2/15
Tips och idéer
Mycket nära total
solförmörkelse
synlig vid
vårdagsjämningen
På förmiddagen den 20 mars, vid självaste vårdagsjämningen, inträffar den
sista stora solförmörkelsen som vi kan se från svensk horisont på många år.
Månskuggen passerar österut över norra Atlanten och för nordligaste delen av
landet blir förmörkelsen mycket nära total med drygt 90 % av sol ytan täckt.
I södra Sverige får man nöje sig med ca 80 % men det blir ändå en
imponerande solförmörkelse. Missade man den förra i samma stil 2011 så får
man här en chans till. Gynnsamt väder kan man bara hoppas på men våren är
en relativt torr årstid i Sverige.
Här kommer en kort sammanfattning om fenomenet:
Vad händer vid solförmörkelsen?
- Månen passerar framför solen sedd från jorden. Månens skugga faller
på jorden. Det inträffar när det är nymåne.
Hur ofta händer det på jorden?
- Ca 2-5 gånger om året.
Vilka typer finns det?
- Total: i månens kärnskugga döljer månen hela solen.
- Partiell: en del av solen skymmer i halvskuggan.
- Ringformig: kärnskuggan når inte riktigt fram till jordens yta.
Varifrån får man observera?
- Förmörkelsen är total bara i ett smalt band som sträcker sig från
vänster mot öster. I ett större område kring bandet är förmörkelsen
partiell.
Mer tips kommer i nästa nummer av nyhetsbrevet.
REDAKTÖREN SKRIVER: Jag hoppas att Ni inte glömmer att kolla och följa vårt sällskap på internet:
http://www.astronomi-gislaved.se/index.html, eller på Facebook:
https://www.facebook.com/Lunaborg.Bararyd?fref=ts
KONTAKTUPPGIFTER:
Andrea Borhidai
Mobil: 0730805375
E-mail: [email protected]
GAS Nyhetsbrev
3
Nr. 2/15
