Krigsåren präglades av brist på byggnadsmaterial
och konsumtionsvaror varför villabyggandet låg på
en mycket låg nivå, men kom igång på allvar efter
krigsslutet. Arkitekturen var enkel och sparsam med
små hus och tomter. Flerbostadshus ser ut som
större villor där lägenheterna är grupperade kring ett
gemensamt trapphus. Radhuset förordnades som
ekonomisk bostadsform och decenniets ses som
dess genomslagstid.
Efter krigsslutet växte optimismen och tron på det
goda samhället. Husen blir mer traditionella, känns
ofta breda, ”vänliga” och låga. Folkhemmet börjar
växa fram och villabyggandets sociala skiktning
minskades. Det ansågs vara en rättighet för alla,
oavsett samhällsklass, att bo i villa.
I Kiruna märks påverkan av kriget i anläggningen
av Jägarskolan. Till skillnad från tidigare pampiga
militäranläggningar har byggnaderna en enkel
utformning för att inte avslöja sin verksamhet, och
byggnaderna skiljer sig inte från övrig bebyggelse
under perioden. Andra områden som tillkom var en
del av Terrassen. Kiruna blir stad 1948 vilket ökar
framtidstron och staden börjar expandera.
Fasaderna var enkla och dominerande fasadmaterial
stående locklistpanel. Putsade fasader var vanligt där
kvastad puts är karaktäristiskt. Mot slutet blev grov
spritputs med slätputsade fönsteromfattningar
populärt samt rött och gult tegel. Som en följd av
kriget blir ”underhållsfritt” eternit populärt.
Panel målades i dämpade pastellfärger med gula,
ljusgrå eller gröna kulörer. Mot decenniets slut
återkom den faluröda kulören som varit vanlig
tidigare genom historien. Vindskivor målades ofta i
samma kulör som fasaden och markerade knutar
saknas. Putsade hus avfärgades i ljusa pastelltoner i
vitt, gult, grönt eller beige.
Takformen var sadeltak med en relativt flack vinkel.
Materialbrist (bland annat brist på asfalt till papptak)
ledde till att taktegel blev vanligt igen. Röda eller
svarta plåttak var också en vanlig syn.
Takutsprånget på långsidor och galvar var ett par
decimeter och taktassarna var synliga under
takfoten.
Fönster sitter i liv med fasaden och på trähus finns
mycket enkla, smala omfattningar som målas in i
fasadfärg. På putsade fasader eller tegelvillor
saknades omfattningar, medan det förekom på
flerbostadshusen.
Fönster bestod till övervägande del av enkla
tvåluftsfönster utan spröjsar men även enluftsfönster förekom. Man eftersträvade en lätt och luftig
karaktär på fönstren med tunna fönsterbågar.
Fönsterbågar målades med linoljefärg i kulörer som
brutet vitt, grått, grönt, rött eller brunt.
Det karaktäristika entrépartiet har betongtrappa,
smidesräcke och ytterdörr klädd med finribbad
panel, så kallad karosseripanel, och med ett
rektangulärt fönster med mönstrat glas. Glaset
kunde vara helt eller delas upp av fina ribbverk.
Dörren fernissades eller målades i brunt, rödbrunt
eller gråblått. Entréerna skyddades av enkla
skärmtak med plåttäckning. I flerbostadshus hade
portarna omfattningar av natursten eller tegel.
Balkonger utförs i enkelt smide eller i fint veckad
sinusprofilerad plåt.
Stadsbyggnadsförvaltningen
Kiruna kommun, 981 85 Kiruna, tel 0980-70000 (vl)
www.kiruna.se
Var rädd om originalen
Låt byggnadens egenskaper och karaktär vara
utgångspunkten för framtida åtgärder
Begränsa ingreppen. Bevara och reparera det som
fungerar
Välj lösningar och material som stämmer överens
med byggnadens gestaltning och tekniska
utförande och underlätta ett långsiktigt underhåll
Rådgör på ett tidigt stadium med brukare,
kommun och antikvarisk expertis
Varsamhetskravet hittar du i 8
kap. 17§ Plan-och bygglagen
LÄSA MER
Så byggdes villan: Svensk villarkitektur från 1890 till 2010. Formas (2010)
Så byggdes husen 1880-2000. Formas (2003)
www.varsamt.org
