Gloria Joyce Burt, Livsberättelse (komplement till PUNKT 10 i ansökan)
Jag är född i Chicago, Il. på 40-talet. Mor var socionom, av indisk, afrikansk, indiansk påbrå. Hennes liv
som student var mycket svår, då rasism florerade överallt. Min far var affärsman från syd, med en
bakgrund som son till en plantageägare från England.
Deras relation orsakade splittring i bägge familjer, med uteslutning i båda deras liv.
Jag och mina syskon växte upp rätt isolerade från umgänge med andra. Vi gick i en liten, privat
driven interracial skola i de judiska kvarteren nära University of Chicago.
Jag började spela harpa vid 6 års ålder. Orsaken en skolfilm om musik. Jag blev ett av de barn som
deltog. Och jag valde harpan som instrument. Jag hade sett Nutcracker som 6-års gåva från min mor och
far.
Det upptäcktes och under de följande åren blev jag anlitad att spela för barn i Chicago-området, och för
organisationer som Red Feather Kids osv.
Vid elva år kom jag i kontakt med en fransk harpist som tyckte jag skulle studera utomlands. 13 år, flög
jag ensam till Geneve. Jag bodde och studerade i Lausanne under nästan 5 år. Jag såg inte min familj
under dessa år.
Efter denna långa studietid i Schweiz, i en katolsk flickskola, bar det iväg till Paris för vidare studier i
harpa och språk. Jag studerade för de franska mästarna Marcel Grandjany och Pierre Jamet. Båda
kända i Sverige som harpister i bl.a. Radioorkestern. I Paris träffade jag den svenske pianisten, Dag
Aschats. Han förde mej till Sverige. Här kom jag in på Musikhögskolan. Studier med Ingrid Fagerström
och Anna Stångberg.
Men, nu i Sverige, möter jag rasism! Jag ansågs av många som "inte renrasig" med den “blandning” och
"prioriterad, rikemans bakgrund” jag kom ifrån. Märk väl; ras hade aldrig diskuterats i mitt hem! Det
var en svår tid.
Jag vet hur det känns att inte passa in - den evinnerliga "utlänning". Även den mannen som är far till
mina barn, min familj, accepterade mej inte! Min familj följde sina livs scenario, och förpassade mej från
dem. Jag var väldigt ensam i Sverige.
Jag arbetade i alla orkestrar jag blev inbjuden till. En underbar skola, i musik, en skola att försöka,
mot alla odds bli accepterad till trots. Vem var Jag? Vem skulle Jag vara? Hur? När? Känns igen, idag,
eller hur.
Men I Norge, blev jag sedd! Som människa och som kollega. Vilken upptäckt!
Men jag har barn födda i Sverige. Så Sverige blev det åter och så förblir. Jag är!
Jag ser! alla som har smärta, som har dolt trauma, som inte kan le, som bara gråter osv....
Harpan är min själsspegel. Jag tror att så kan harpan hjälpa andra. inte bara instrumentet men musik
som tröst i en värld där vi måste, reinvent, återuppfinna oss för att överleva.
Jag har en dröm, att när jag spelar, när jag undervisar, när jag talar om musik, om mindfulness, att det
viktigaste vi har att ge till andra är: lära, älska, leva- dela mej med alla; speciellt barn!
Vi har ett stort uppdrag idag i vårt samhälle. Detta uppdrag ska skapa en värld som alla deltar i. Vi har
ansvar att bana vägen. Alla, alla måste delta! Jag anser att "kulturarbetare" är lämpade att med konst,
musik - harpa mm, språk och igenkänning ger morgondagens vuxna, idag små barn, en plattform att vara
världens ledare.
Vi måste göra detta -nu! Jag anser mitt Nordic Harp Center, med mina underbara kollegor, lämpade att
arbeta med detta mål i sikte under de nästkommande tre åren. Inte ensamma, utan med Skaraborgs
kommuner, med de musiker jag haft glädje samarbeta med och tillsammans musicera.
Ja! Harpan är "mycket smal!” men, instrumentet har väldigt mycket att "ge" var och en som vill lära sej
spela. Alla behöver inte bli proffs-harpister!
Vi tar in instrument som en kollega bygger här i Skaraborg; vi undervisar i små grupper, teknik, teori,
repertoar samarbete, koncentration, komposition i en egen skola. Lokal finns! Bara man letar... vi räknar
att detta kommer ta flera år i anspråk att bygga upp. Men resultat syns efter första året.
Jag samarbetar med kommunerna, med skolorna, med föreningar och organisationer, med kyrkor och
musikskolorna. Många har jag redan talat med- med entusiasm till följd. Arbetsmaterial finns.
Finansiärer saknas- som så ofta är. Jag hoppas innerligt att även detta hinder blir löst inom kort.
Projektet Kreativa Platser i Skaraborg - HarpArt Festival 2016-18
1) Att samarbeta med Skara Kommun; Anna Ohlin Ek
Att samarbeta med de lokala små kyrkliga församlingar och samtidigt samarbete med de lokala ideella
föreningarna på bygdegårdarna med gles befolkning och förhållandevis låga årsinkomster, för att kunna
njuta av kultur runt knuten (in their back yards).
Dessa samarbets-möjligheter inkluderar även föreningar i Falköpings Kommun, Götene Kommun,
Lidköpings kommun, Skövde Kommun, och de fristående ideella kulturföreningar, där visst sporadiskt
samarbete pågår.
2) Nordic Harp Center är Harpistföreningen som är en ideell förening anordnar, tillsammans med Wind
Harp Art AB med säte i Skövde Kommun, år 2017 en Harp-Festival i Skaraborg i Västergötland.
Detta sker i Skaraborg där harpisten Gloria Joyce Burt bor, och har bott under större delen av sin
verksamma karriär. Hennes karriär som free-lance harpist, väcker en stark önskan och behov och vilja
att uppmärksamma harpans roll i den kulturella mångfald som finns här.
Samarbete med så många fria aktörer är särskilt berikande för denna byggd och mitt instrument.
Vi har en fantastisk mångfald; både musikaliskt och artistiskt här i länet: dessa ska delta i festivalen
tillsammans med free-lance harpister som är inbjudna.
Samarbeten med lokala ideella föreningar, kommun, landsting (är förhoppningen),
kyrkorna, skolor, folkhögskolor, vårdinrättningar mm finns i planering.
Workshops, med inriktning mot barn lek; musikteori-lekar enligt Music Mind Games principen, och för
mer avancerade teoriundervisning (Associated Board Royal School of Music, gradering upp till nivå 7).
Kollegorna som utgör styrelsen i Nordic Harp Center:
Harpistföreningen Valentina Cammans - välkänd i Göteborgstrakten. Hon är även kassör i
föreningen Concerthouse Orchestra. Jag, Gloria, har också haft förmånen att också delta i konserter i
konserthuset vid behov av en 2:a harpa. Valentina är pedagog och en ypperlig harp-arrangör. Hon
undervisar i den U.K. baserad ”Music Theory” upp till grad 7.
Veronika Halten, Norsk harpist, är en mångfacetterad musiker, som samarbetar med flertalet musiker
och som med Göteborgs OperaDuo bl.a. har skrivit en underbar barnopera. Den kommer framföras med
barn från länet under Festivalen. Hon samarbetar med olika grupper i orientaliskt inspirerande tonarter,
såsom i Qiyans Krets. Veronika har också kunskap och utbildning i Music Mind Games, psykodrama
och artistisk framföring.
Det planeras ett samarbete med teaterföreningen Leifs Teater i Skara och hans nyanlända skådespelare
som nu bor hos oss.
De föreningar som jag, Gloria, har arbetat med mest, är Leifs teater, med olika lokala artister till harpa.
Jag har samarbetat med Teater föreningen Pegasus Teater. Vi har flera samarbetssamtal på gång med de
nyanlända i Lundsbrunn, flyktingförläggningen, Stora Ekebergs flyktingförläggning,
Brännebrona flyktingförläggning.
Genom att upplysa och inspirera unga folkhögskole-elever, hoppas Nordic Harp Center, vår harpist
förening, ge kompositions-elever en grund för att kunna föra fram harpan i den Svenska nutida och
samtida musiken. inte enbart den klassiska, utan även med fördel inom folk- och världsmusiken och
kanske i popen!
Självklart kanske inte harpan passar överallt, men alla tror jag kommer ihåg Harpo Marx och hans
fantastiska sätt att väcka intresse för harpans underbara klanger.
Harpan ska dock vara ett inkluderande inslag i den kulturella landsbygden “Skaraborg”!
För många år sedan, anordnade Nordic Harp Center, harpistförening, harpist-barnläger, i mitt, Glorias
hem, då i Falköping. Vi hade återkommande läger med upp till 10 unga harpelever. Läger avslutningen
bestod av några offentliga konserter runt om i bygden. Detta vill och ska vi återuppta i samarbete med
lokala grupper.
Skara har en egen barnteater-grupp, Charlies Teater, också en ideell förening. Jag är bekant med några
medlemmar. Jag hoppas kunna samverka med en berättelse om harpans magiska värld. Då är det tänkt
att min lilla 11 åriga harpelev ska vara med. Så fantastiskt att genomföra med barn!
Harpans klang kan stimulera inre ro och kan även höja koncentrationsförmågan! Detta är bevisat
I high schools i Michigan i USA där elever har spelat harpa, oavsett musikalisk begåvning, 1 eller 2
terminer, med resultatet bättre betyg i vissa ämnen!
Att då kunna öppna dörrarna till länets musikskolor med en 1-termins kurs i harpspel, för de
intresserade, skulle vara idealiskt!
Vuxna lär sej spela harpa överallt i USA och det finns även "lär dej själv spela harpa"-program.
Problem? Javisst!
Instrument no1; lärarbrist no 2; intresse att kunna undervisa individer som vill "bara" utveckla sej no 4;
Men det fina i Sverige är: vi har Nordic Harp Center, harpist förening, och möjlighet att samarbeta med
andra föreningar: I "lär dej spela harpa"-grupper, kommunalt och tillsammans med de lokala små
studieförbunden.
Vi vill påstå att kanske, harpspel, tillsammans med andra konstarter såsom blid, bildspel, måleri, dans,
sång, dikt, kan bidra med läkning i många särade själars hjärtan. Hos många människor, inte bara våra
nyanlända. Det finns mycket som harpan kan bidra till, kulturellt och medmänskligt.
Jag och mina vänner Valentina och Veronika, och inte minst alla underbara begåvade musiker och
artister som jag haft/har möjlighet att samverka med, ska få en plattform att fortsatt utveckla vår konst.
Det är svårt att veta att harpan bara används väldigt mycket till Jul, i orkestern, vid opera, och då och då
som solist/ kammarmusiker.
Nordic Harp Center, söker i samarbete med ovanstående nämnda föreningar, kommuner, partners; vi vill
att vår landsbygd ska få en chans att utvecklas med harpa som del i kulturen här, nu och i framtiden.
