Great ideas grow better below zero

Klimatförändringar och
konflikter i en globaliserad
värld
Arktis: den sista
guldrushen
eller
Konsten att dra
gränser i smältande
is
Temat för dagen
Temat för dagen
 Den politiska utvecklingen och bilden av Arktis –
förr och nu
 Arktis i framtiden – konflikt eller samarbete?
Arktis: ett geopolitiskt perspektiv
 Geopolitik: relationen mellan politik och geografi
 Hur politiken påverkas av geografin
 När polarisen smälter ökar tillgången till resurser i Arktis, och
den politiska viljan att kontrollera dem.
 Hur geografin påverkas av politiken
 När den politiska viljan att kontrollera ett territorium,
exempelvis för att få tillgång till resurser, leder till juridiska
anspråk och gränsdragningar.
 Viktiga komponenter: territorium, aktörer och
motiv
 Bilden av Arktis central för förståelse!
Arktis: geografi och aktörer
 Definitionen av territoriet har stor inverkan på
erkännandet av aktörer – var Arktis är
 Fysisk geografi
 Politisk geografi
 Kulturell geografi
Fysisk geografi
 Nordpolen
 Arctic basin
 Norra ishavet
 Temperaturen
10°-isotermen
 Trädgränsen
 Polcirkeln
 AMAP
Politisk geografi
 Kuststaterna
och deras
ekonomiska
zoner
Kulturell geografi
 4 miljoner
människor bor i
Arktis - ½ miljon
tillhör ursprungsbefolkningar
 Ett större
geografiskt
område
 Arktiska rådets
definition
(AHDR)
Kulturell geografi
 4 miljoner
människor bor i
Arktis - ½ miljon
tillhör ursprungsbefolkningar
 Ett större
geografiskt
område
 Arktiska rådets
definition
(AHDR)
Bilder av Arktis – förr och nu
Tidiga bilder av Arktis
Tidiga bilder av Arktis
 Upptäckternas tidsålder
 Kartläggning av världen
 Vetenskaplig kunskap
 Möjliga resurser kring polerna?
 Fokuserar på området kring Nordpolen (”High
North”) – jämförelser med Sydpolen
 Arktis som ett obebott, öde område långt borta
 Öppet för den civiliserade upptäcktsresanden och för
vetenskapen
 Barentz; Bering; Andrée; Nordenskiöld; Peary;
Amundsen, Nansen
Och förstås – Arktis som
populärkulturell fantasi
 Utgår också från
bilden av Arktis som
Nordpolen: äventyr
på en öde plats!
Två teoretiska perspektiv
 För att förstå och tolka den moderna politiska
utvecklingen i, och de politiskt skapade bilderna
av Arktis – vad Arktis är idag
 (Neo)realism
 Pessimism, krig, upprepat beteende oundvikligt
 Liberalism
 Optimism, harmonisering av intressen, framsteg
möjliga
 Bilden av Arktis svänger mellan dessa två
perspektiv
(Neo)realismen - huvuddrag
 Staten som huvudsaklig aktör på den
internationella arenan
 Ett anarkiskt internationellt system
 Polarisering och konflikt mellan stater som
normaltillstånd
 Säkerhet det viktigaste målet för staten
 Ockupation av och kontroll över strategiska territorier
– maktpolitik – det främsta medlet
 Allianser och offensiva militära kapaciteter
prioriterade
Arktis efter WWII
Arktis efter WWII – klassisk geopolitik
 Säkerhetspolitik snarare än upptäckter och
vetenskap
 Kalla kriget delar Arktis: Sovjetunionen v. USA/NATO
 Kortaste avståndet mellan stormakterna över
Nordpolen
 Arktis som ett viktigt nationellt (militärt)
säkerhetsområde – en tydlig militarisering av
regionen
 En säker plats för operationer med strategiska
vapensystem - ”second-strike capability”
 Sovjetiska ishavsflottan (Nordflottan)
– över 200 ubåtar
Militariseringen
av Arktis
Arktis efter WWII – klassisk geopolitik
 Geopolitiken formaliserar Arktis gränser
 Tydliga aktörer växer fram: ”The Arctic 8”
 Kuststaterna (USA, Kanada, Sovjetunionen, Norge och
Danmark/Grönland) har redan geopolitiska intressen i
regionen – sektorsprincipen (20-30-talet)
 Island (genom NATO 1949 och Defense of Iceland
Agreement 1951)
 Sverige och Finland – buffertzon mellan stormakterna
 Kanadas ”use it or loose it”-politik
Arktis efter WWII – klassisk geopolitik
High Arctic
Relocation
I augusti 1953
flyttar den
kanadensiska
staten 87 inuiter
från Quebec till
Kanadas nordliga
arktiska territorier
Arktis efter WWII – klassisk geopolitik
 Geopolitiken formaliserar Arktis gränser
 Tydliga aktörer växer fram: ”The Arctic 8”
 Kuststaterna har redan geopolitiska intressen i regionen –
sektorsprincipen (1920-30-talet)
 Island (NATO 1949 och Defense of Iceland Agreement 1951)
 Sverige och Finland – buffertzon mellan stormakterna
 Kanadas ”use it or loose it”-politik:
 Idag: Canadian Rangers
 ”To stake a territorial claim you must be able
to demonstrate you can actively patrol and
enforce it, if necessary militarily”
Arktis efter WWII – klassisk geopolitik
 Arktis som en uteslutande nationell
(säkerhets)politisk angelägenhet
 Ingen egen regional identitet för Arktis
 Internationellt samarbete inte prioriterat
 Undantag: Isbjörnsavtalet 1973
Liberalismen - huvuddrag
 Staten inte ensam viktig aktör – även icke- och
mellanstatliga organisationer
 Ömsesidigt beroende – interdependens – i det
internationella systemet
 Samarbete och långsiktighet prioriterat – och möjligt
att uppnå
 Skapandet av globala regler, regimer och
institutioner
 ”Den demokratiska freden”
 ”Frihandelsfreden”
En förändrad bild av Arktis
 En framväxande miljö- och folkrättsrörelse
 Fokus på Arktis ekologi – och på situationen för Arktis
ursprungsbefolkningar
 Kalla krigets slut öppnar för en rad
samarbetsinitiativ
 År 1987: Gorbachevs Murmansktal
 Arktis en ”fredszon” – nedrustning, avspänning och
samarbete
 Efter kalla kriget: Arktis växer fram som en egen
region, med en egen politisk agenda
Regionbildning i Arktis
 Som region sett är Arktis annorlunda – till och
med onaturlig
 Delar av en rad stater – inte en grupp hela stater
 Dock: en regional agenda för Arktis växer fram:
miljöskydd, kulturell integritet, politisk/juridisk
decentralisering – Hållbar Utveckling
 Regionala mekanismer för att hantera
gränsöverskridande frågor och gemensamma
angelägenheter
Regionbildning i Arktis
 AEPS – Arctic Environmental Protection
Strategy
 Miljöskyddsprotokoll på finskt initiativ undertecknas
1991 av Arctic 8
 "Bevara miljökvalitet och naturresurser, tillgodose
miljöskyddsprinciper samtidigt med de arktiska
ursprungsfolkningarnas behov och traditioner,
övervaka miljöförhållanden, samt minska och slutligen
eliminera föroreningar i den arktiska miljön."
Regionbildning i Arktis
 Arktiska rådet (AC)
 Ottawadeklarationen 1996: samarbete, samordning
och interaktion mellan de arktiska staterna
 Fokus på övergripande cirkumpolära frågor av
betydelse för hela den arktiska regionen
 Arctic Contaminants Action Program (ACAP)
 Arctic Monitoring and Assessment Programme (AMAP)
 Conservation of Arctic Flora and Fauna (CAFF)
 Emergency Prevention, Preparedness and Response
(EPPR)
 Protection of the Arctic Marine Environment (PAME)
 Sustainable Development Working Group (SDWG)
Regionbildning i Arktis
 Arktiska rådet (AC)
 Mellanstatligt samarbete (Arctic 8), men tydlig
representation från ursprungsbefolkningar
(permanenta deltagare i rådet)
 Arctic Athabaskan Council (AAC)
 Aleut International Association (AIA)
 Gwich'in Council International (GGI)
 Inuit Circumpolar Council (ICC)
 Russian Arctic Indigenous Peoples of the North (RAIPON)
 Samerådet
Regionbildning i Arktis
 Arktiska rådet (AC)
 Dessutom observatörer
 Frankrike; Tyskland; Nederländerna; Polen; Spanien;
Storbritannien
 9 Mellanstatliga organisationer, bl. a. Internationella röda
korset; Nordiska ministerrådet; UNDP och UNEP
 11 intresseorganisationer, bl. a. WWF; Northern Forum; och
University of the Arctic
 Starkt intresse från andra icke-arktiska stater att
medverka: Kina, Japan, Sydkorea, Italien och EU har
status som ad-hoc observatörer
Regionbildning i Arktis
 Andra exempel: Arktis som en region med en
egen agenda - samarbete
 International Arctic Science Committee, 1990
 Barents Euro-Arctic Council & Barents Regional Council, 1993
 Conference of Parliamentarians of the Arctic Region (CPAR),
1993
 University of the Arctic, 2001
Regionbildning i Arktis
 Trots frånvaron av bindande lagstiftning och
formella auktoriteter har det arktiska samarbetet
lett till betydande resultat
 Arktiska rådet sätter dagordningen, prioriterar insatser
och formulerar den ”arktiska diskursen”
 Vikten av vetenskapliga bedömningar (föroreningar,
klimatförändringar, mänsklig utveckling)
 Breddat fokus - från miljöskydd till hållbar utveckling (kontrast
till Antarktis)
 Nya sociala mönster - ökat inflytande för
ursprungsbefolkningar (och andra icke-statliga aktörer)
 Arktis röst i globala sammanhang: AMAP; ACIA/IPCC;
UNDRIP; AHDR/UNHDI
Arktis idag
2000-talet: Geopolitikens återkomst
 En tydlig multifunktionell – miljömässig,
geoekonomisk och geopolitisk – förändring av
Arktis i början av 2000-talet
 Miljö- och klimatförändringarnas fortsatta effekter –
lokalt och globalt
 Tillgång till nya transportvägar
 Förnyat intresse för regionens naturtillgångar –
energisäkerhetsdiskursen
Miljö i Arktis
 Arktis fortsatta roll som en sänka för luft- och
vattenburna föroreningar - Arctic Haze, POPs
 Klimatförändringar
 Klimatförändringarna en realitet i Arktis redan idag –
synbara konsekvenser för infrastruktur och aktiviteter
 Att identifiera Arktis som en ”indikatorregion” eller en
”klimatkanariefågel” gör inte att de lokala effekterna
mildras
 Smältande is möjliggör tillgång till resurser och
transportleder – och ökar miljöproblemen
än mer
Sjöfart i Arktis
 Kortar restiden mellan Atlanten och Stilla Havet
avsevärt
 Nordostpassagen (Nordenskiöld 1878)
 Nordvästpassagen (Amundsen 1906)
 Nordpolsrutten – ”Over the top”
 Krympande istäcke ökar intresset för sjöfart i Norra ishavet
 Juridiska anspråk – vem äger farlederna, och
vem får nyttja dem?
 Territorialvatten eller internationella vatten?
 Risken för olyckor, utsläpp och miljökatastrofer –
vem tar ansvar?
Naturresurser i Arktis
 Mineral, olja,
gas och fiske
 En fråga om
nyttjanderätt:
vem äger
resurserna?
 Och en fråga om
risker – ökad
sjöfart och
ingrepp i det
arktiska
ekosystemet
 Initiala uppskattade kostnader för Exxon Valdez
 250 000 sjöfåglar
 2 800 havsuttrar
 300 sälar
 250 vithövdade havsörnar
 omkring 22 späckhuggare
 Chugach-stammen
 Arktis marina ekosystem mycket känsligt för oljeutsläpp
 Rovfiskar, sälar och sjöfåglar finns ofta starkt geografiskt
koncentrerade – ett utsläpp gör stor skada
 Brist på metoder för att sanera oljeutsläpp i kallt klimat
2000-talet: Geopolitikens återkomst
 Två tydliga resultat – som delvis drar åt olika håll
 Ökat globalt intresse för Arktis – utanför Arctic 8
 Arktis som global angelägenhet – öppet för alla
 Ökat intresse från arktiska stater att definiera sina
nationella intressen i Arktis och betona sin nationella
suveränitet genom juridiska anspråk
 Arktis som intern angelägenhet för Arctic 5 – stängt för andra
 Övergripande fråga: vem äger Arktis?
Nya aktörer i Arktis
 Kina – definierar sina (kommersiella och
strategiska) intressen i Arktis
 “Arktis tillhör alla människor och ingen stat kan hävda
suveränitet i området”
 “Kina måste spela en tydlig roll i exploateringen av
Arktis”
 Stor satsning på forskning – närvaro i Arktis
 Observatörsstatus i Arktiska rådet (?)
 Även andra intressenter: Japan, Sydkorea, EU
 Multilateralism, eller egenintresse?
Ökade krav på suveränitet
 I takt med att det globala intresset för Arktis
(resurser) ökar tydliggör också de traditionella
arktiska staterna sina intressen i regionen
 I policydokument:
 Kanada: “global ledare i arktisk vetenskap”; ”Arktis centralt för den
kanadensiska nationella identiteten”
 Danmark: “stärka landets status som en global spelare i Arktis”
 Finland: “Ett arktiskt land och en självklar aktör i regionen”
 Island: “det enda landet som ligger helt inom den arktiska regionen”
 Norge: “Norges höga nord synonymt med Arktis”
 Ryssland: ”upprätthålla rollen som den ledande makten i Arktis”
 Sweden: “många kopplingar mellan Sverige och Arktis”
 USA: ”en arktisk nation”
Ökade krav på suveränitet
 I takt med att det globala intresset för Arktis
(resurser) ökar tydliggör också de traditionella
arktiska staterna sina intressen i regionen
 I handling:
 Ökad aktivitet i Arktis – närvaron ses som viktig
 Militära förband och övningar – Ryssland såväl som NATO
 Men även politiskt – nya strategier
Ilulissatdeklarationen, 2008
 Arctic 5 slår fast sin suveränitet och sina
intressen i området
 De 5 kuststaterna har en ”unik position” och tar på sig
ett ”arktiskt förvaltarskap”
 Slår fast att det ”inte finns något behov av att utveckla
en internationell regim för Arktis”
 Ett sätt att hålla andra intressenter borta
 3 AR-stater ställs utanför – och även de permanenta
deltagarna
 Arktis återigen en nationell angelägenhet – snarare
än en region i sin egen rätt
Motiv – varför är Arktis intressant
 För kuststaterna – Arctic 5
 Suveränitet/nationellt försvar
 Transport (Ry + USA) och vetenskap (inte Dk)
 För Sverige, Finland och Island
 Transport och vetenskap (inte Sv)
 Människor (inte Fi)
 För alla
 Ekonomi, miljö (inte Ry) och styrning av Arktis
Vem äger Arktis?
 Regleras av FN:s havsrättskonvention
(UNCLOS)
 Exklusiv ekonomisk zon (Art. 56 UNCLOS)
 37 mil ut från kusten
 Ensamrätt för resursutvinning
 Kontinentalsockeln (Art. 77 UNCLOS)
 Naturlig förlängning av en stats
territorium under vatten – upp till 65
mil ut från kusten
 Exklusiv rätt till mineraler och andra
icke-levande resurser
 Slå fast de yttre gränserna för
respektive kontinentalsockel
– inom 10 år
 Lomonosovåsen
 En del av
Euroasien?
 En del av
Grönland?
 Avgör rätten till
polen
Men vad betyder detta för framtiden?
 En pessimistisk bild
 (Neo)realismen: Arktis som en
global brännpunkt och
spelplanen för en tilltagande
kamp om resurser
 Militarisering och oenigheter
angående territoriella anspråk:
Hans Island, Nordvästpassagen,
Grönlandsfrågan
 Svaga internationella regimer
som inte kan lösa konflikter
effektivt
Men vad betyder detta för framtiden?
 Men, framtiden kan också vara mer positiv
 Arktis som en möjlighet för globalt samarbete och
avspänning
 Kampen om resurserna kanske överdriven
 Olja- och gas inom ramen för redan existerande EEZs
 Ny teknik krävs för utvinning och transport
 Sjöfart i Arktis är inte enkelt – och IMO-riktlinjer finns
 Storskaligt kommersiellt fiske i Arktis varken möjligt eller bärkraftigt
 Institutionella arrangemang på plats (UNCLOS)
 Samarbete ökar inom ramen för det Arktiska rådet: Sjö- och
flygräddningsavtal 2011
 Territoriella överenskommelser: Ry-No; Ry-Ka
 Konflikter inom NATO?
Vägen framåt för Arktis
 Förslag på ett heltäckande, omfattande och
juridiskt bindande mellanstatligt avtal – en ”Arctic
Charter”
 Följer exemplet med Antarktisfördraget 1959
 Men är ett sådant avtal möjligt, eller ens
önskvärt?
 Icke-statliga aktörer allt viktigare
 Bindande avtal är inflexibla – ”soft law” bättre
 Vilka ska vara med: 5 – 8 – fler?
 Ett avtal för alla aktiviteter i Arktis?
 I Arktis eller med påverkan på Arktis?
Istället – ett starkt AR som paraply
 För att stabilisera juridiska anspråk
 Fokus på regler för nyttjande snarare än exklusiva
ägarskaps- och kontrollrättigheter
 För att stärka Arktis egen röst – prioriteringar
och dagordningar
 Hållbar utveckling i Arktis som övergripande mål
 För att utöka deltagandet i arktiska frågor
 För kontakter med omvärlden
 För institutionell samverkan
Tack!
Mer information:
[email protected]
www.ltu.se/research/subjects/statsvetenskap
www.ltu.se/staff/s/simonm