Arbuskulär mykorrhiza och saltstress

EN BIOLOGISK STUDIE VID POLHEMSGYMNASIET, GÖTEBORG I SAMARBETE MED
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Arbuskulär mykorrhiza
och saltstress
Natriumklorids inverkan på symbiosen mellan
Rhizophagus intraradices isolat BEG 141 och
Medicago truncatula.
Johan Davidsson; Gustav Algestrand
Vt 2013
Handledare: magister Bo Widerberg vid Polhemsgymnasiet, Göteborg och postdoktor Jenny
Carlsson vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs Universitet.
Vi vill gladeligen tacka vår handledare postdoktor Jenny Carlsson för hjälpen vi har fått och den
stora mängden energi och intresse hon tillägnat projektet. Tack till magister Bo Widerberg, vid
Polhemsgymnasiet för bistånd, respons och kritik. Tack till ansvariga för möjligheten till
samarbetet mellan Polhemsgymnasiet och Göteborgs Universitet, grunden till det som gjorde
projektet möjligt.
1
SAMMANFATTNING
Projektets syfte var att, i samarbete med handledare vid Polhemsgymnasiet och Göteborgs
Universitet, undersöka huruvida och, i sådant fall, hur odlingsmedier med olika
natriumkloridkoncentrationer påverkar fotosyntesen hos växten Medicago truncatula via
arbuskulär mykorrhiza(AM), bildad tillsammans med svampen Rhizophagus intraradices isolat
BEG 141. Studien är baserad på observationer och mätdata som inkluderar grupperna AMplantor, NAM-plantor(Non(dvs. saknad av) arbuskulär mykorrhiza) samt NAMPi-plantor(NAM
med tillskott av fosfat).
Projektet var uppdelat i två steg. Under växternas fem veckor i växtstadiet utfördes omfattande
observationer och undersökningar varav individuell och generell jämförelse, bladräkning och
fluorescensmätning. Efter fem veckor skördades växterna och skottens samt rotsystemens
torrvikt bestämdes. Därefter följde en infärgning av rötterna som sedan kunde lägga grund för
uppskattade värden av svampens utbredning på samtliga rotsystem. Sista steget var att med hjälp
av spektrofotometri avgöra respektive individs klorofyll- och karotenoidkoncentration.
Resultaten visade att i jämförelse med resterande grupper och behandlingar, hade AM-växter
odlade i högre saltkoncentrationer, allmänt lägre biomassa till skotten räknade, samt fler
indikationer på stress, sämre fotosyntes och högre mortalitetsfrekvens.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Inledning ...................................................................................................................................... 7
2 Teori ............................................................................................................................................. 8
2.1 Medicago truncatula .............................................................................................................. 8
2.2 Rhizophagus intraradices ...................................................................................................... 8
2.3 Mykorrhiza ............................................................................................................................ 9
2.3.1 Allmänt om mykorrhiza.................................................................................................. 9
2.3.2 Arbuskulär mykorrhiza (AM) ......................................................................................... 9
2.4 Växters Påverkan av Natriumklorid .................................................................................... 10
2.5 Osmos .................................................................................................................................. 10
2.6 Transpiration ....................................................................................................................... 10
2.7 Fotosyntes............................................................................................................................ 10
2.8 Karotenoider ........................................................................................................................ 11
2.9 Odlingsmetoder ................................................................................................................... 11
2.10 Analysmetoder .................................................................................................................. 11
2.10.1 Spektrofotometri ......................................................................................................... 11
2.10.2 Fotosynteseffektivitet (pocket pea) ............................................................................ 12
2.10.3 Rotinfärgning .............................................................................................................. 13
3 Metoder och materiel ................................................................................................................. 15
3.1 Förberedelse av agarplattor ................................................................................................. 15
3.2 Blandning av näringslösning ............................................................................................... 15
3.3 Utvinning av frön och plantering på agarplattor ................................................................. 16
3.4 Plantering av frön i krukor .................................................................................................. 17
3.5 Gallring av groddar ............................................................................................................. 18
3.6 Observationsmetoder ........................................................................................................... 19
3.6.1 Generella observationer ................................................................................................ 19
3
3.6.2 Pocket pea ..................................................................................................................... 19
3.7 Skörd ................................................................................................................................... 20
3.8 Rotinfärgning ...................................................................................................................... 22
3.8.1 Färgning ........................................................................................................................ 22
3.8.2 Förberedning av preparat .............................................................................................. 23
3.8.3 Analys av preparat ........................................................................................................ 23
3.9 Mätning av klorofyll- och karotenoidkoncentraion ............................................................ 24
4 Resultat ...................................................................................................................................... 25
4.1 Generella observationer....................................................................................................... 25
4.1.1 Observationstillfälle 1 Datum 121008 .......................................................................... 25
4.1.2 Observationstillfälle 2 Datum 121015 .......................................................................... 25
4.1.3 Observationstillfälle 3 Datum 121022 .......................................................................... 26
4.1.4 Observationstillfälle 4 Datum 121029 .......................................................................... 27
4.1.5 Observationstillfälle 5 Datum 121105 .......................................................................... 28
4.2 Antal blad ............................................................................................................................ 29
4.3 Pocket pea ........................................................................................................................... 30
4.3.1 pI ................................................................................................................................... 30
4.3.1.1 Individuella värden .................................................................................................... 30
4.3.1.2 Generella värden ........................................................................................................ 31
4.3.2 Fv/Fm............................................................................................................................ 31
4.4 Torrvikt................................................................................................................................ 32
4.4.1 Skott .............................................................................................................................. 32
4.4.2 Rotsystem ..................................................................................................................... 33
4.4.3 Rotsystem/Skott ............................................................................................................ 33
4.5 Rotinfärgning ...................................................................................................................... 34
4.5.1 Individuell fördelning ................................................................................................... 34
4
4.5.2 Fördelning över behandlingar ....................................................................................... 34
4.6 Klorofyll .............................................................................................................................. 35
4.6.1 Koncentration ............................................................................................................... 35
4.6.2 X/NAM_0 ..................................................................................................................... 35
4.7 Karotenoider ........................................................................................................................ 36
4.7.1 Koncentration ............................................................................................................... 36
4.7.2 X/NAM_0 ..................................................................................................................... 36
5 Diskussion .................................................................................................................................. 37
5.1 Generella observationer....................................................................................................... 37
5.1.1 Observationstillfälle 1................................................................................................... 37
5.1.2 Observationstillfälle 2................................................................................................... 37
5.1.3 Observationstillfälle 3................................................................................................... 37
5.1.4 Observationstillfälle 4................................................................................................... 38
5.1.5 Observationstillfälle 5................................................................................................... 38
5.2 Antal blad ............................................................................................................................ 38
5.2.1 NAM ............................................................................................................................. 38
5.2.2 NAMPi.......................................................................................................................... 39
5.2.3 AM ................................................................................................................................ 39
5.3 Pocket PEA ......................................................................................................................... 39
5.3.1 Fv/Fm............................................................................................................................ 39
5.3.2 PI................................................................................................................................... 40
5.4 Torrvikt................................................................................................................................ 40
5.4.1 Skott .............................................................................................................................. 40
5.4.2 Rotsystem ..................................................................................................................... 41
5.4.3 Rotsystem/Skott ............................................................................................................ 41
5.5 Rotinfärgning ...................................................................................................................... 42
5
5.6 Klorofyllkoncentration ........................................................................................................ 42
5.7 Karotenoidkoncentration ..................................................................................................... 43
5.8
Övergripande felkällor ................................................................................................... 43
6 Slutsatser .................................................................................................................................... 44
6.1 Generella observationer....................................................................................................... 44
6.2 Antal blad ............................................................................................................................ 44
6.3 Pocket PEA ......................................................................................................................... 44
6.4 Torrvikt................................................................................................................................ 44
6.5 Rotinfärgning ...................................................................................................................... 44
6.6 Klorofyll .............................................................................................................................. 44
6.7 Karotenoider ........................................................................................................................ 44
7 Källförteckning .......................................................................................................................... 45
8 Bilagor........................................................................................................................................ 48
8.1 Data ..................................................................................................................................... 48
8.1.1 Pocket Pea..................................................................................................................... 48
8.1.2 Antal blad ..................................................................................................................... 54
8.2.3 Vikt ............................................................................................................................... 56
8.2.4 Mykorrhiza ................................................................................................................... 62
8.2.5 Spektrofotometri ........................................................................................................... 74
8.2 Bilder ................................................................................................................................... 75
8.2.1 Växter ........................................................................................................................... 75
6
1 INLEDNING
Symbiosen kallad mykorrhiza är ett utbyte mellan svamp och växt som sker i växtens rötter.
Svampen gör det möjligt för växten att komma åt fler näringsämnen i jorden och i utbytet
förvärvar svampen kolhydrater från växten. Detta gör att en mykorrhiza-växt är mycket
konkurrenskraftig i miljöer med begränsade näringsresurser. Det finns till och med hypoteser
som antyder att mykorrhiza spelande en avgörande roll i växternas exploatering av jorden under
devon1. (Nationalencyklopedin)
Den mykorrhiza-bildande svampens förmåga att öka näringstillgången för växter har gjort den
intressant i debatten om övergödning och det är en av anledningarna till varför man idag så aktivt
forskar kring ämnet. Är det möjligt att kunna reducera gödsling på ett fält om odlingen har blivit
behandlad med mykorrhiza-bildande svampar? (SLU)
Frågan vi tänkte oss var om det möjligen finns särskilda fall där relationen mellan svamp och
växt inte är mutualistisk. Där symbiosen rent utav bidrar med en negativ effekt till någon av eller
båda parterna. Tillsammans med vår handledare vid Göteborgs Universitet, postdoktor Jenny
Carlsson bestämde vi oss för att undersöka hur en modellärtväxt kallad Medicago truncatula
infekterad av mykorrhiza-modellsvampen Rhizophagus intraradices isolat BEG 141, påverkas
vid utsättning av högre saltkoncentrationer i form av natriumklorid.
1
Devon – geologisk period; varade för mellan 416 och 259 milj år sedan (Nationalencyklopedin)
7
2 TEORI
2.1 MEDICAGO TRUNCATULA
Medicago truncatula är en klöverliknande växt som både används till genomisk forskning och
som djurfoder, främst i Australien. Den blir mellan 10 och 60 cm lång inkluderat de trelobiga
bladen. Bladen är rundade och ofta med en mörkare fläck i mitten. Medicago truncatula binder
symbioser med mykorrhiza-bildande svampar (Wikipedia)
Allmänt för växter sker upptagning av oorganiska joner (exempelvis Na+ och Cl-) sker genom
epidermis.2
2.1.1 Exempel på modellvästen M. truncatula hämtad från projektet. Bild Gustav Algestrand
2.2 RHIZOPHAGUS INTRARADICES
Tidigare Glomus irregulare, är en arbuskulär mykorrhizabildande svamp som är beroende av en
värdväxt för att kunna reproducera sig. Svampen bildar symbiotiska förhållanden genom att bilda
arbuskler inuti växters rotceller och hyfer som fäster på utsidan av rotcellerna och även sträcker
sig ut i jorden. Majoriteten av utbytet mellan växten och svampen sker i arbusklerna där svamper
får kolhydrater och bidrar med näringsämnen som fosfat till växten. Svampen kan även skydda
växten mot skadedjur. (Nationalencyklopedin)
2
“Ett skyddande ytterlager på växter och vävnader som inte har sekundär tillväxt. Motsvarar
barken (peridermis) på växter med sekundär tillväxt.” (Wikipedia)
8
2.3 MYKORRHIZA
2.3.1 ALLMÄNT OM MYKORRHIZA
En symbios mellan svampars mycel3 och växters rötter.
Ett utbyte sker där svampen främst får kolhydrater och
själv ger växten större tillgång till vatten och salter i
jorden. Svampen kan också ge växten ett bättre skydd
mot sjukdomar. Mycelet fungerar som en utvidgning av
rotsystemet och därmed blir växtens näringsupptag mer
effektivt (Nils Lundqvist)
2.3.1.1 Mykorrhiza med dess utbyte av kolhydrater och
näringsämnen. Bild: (Adolfsson, Carlsson, Schoefs, & Spetea,
8 Februari 2013)
2.3.2 ARBUSKULÄR MYKORRHIZA (AM)
Arbuskulär mykorrhiza(AM) eller vesikulärarbuskulär mykorrhiza är den vanligaste
typen av mykorrhiza. Det som utmärker
den här sortens mykorrhiza är att den
bildas både i och runt växtens rotceller. I
cellerna bildar svampen arbuskler som kan
liknas vid träd. Det är i arbusklerna som
den största delen av utbytet mellan
svampen och växten sker. Svampen kan
också bilda vesiklar både i och utanför
rotcellerna. Vesiklarna tros användas som
förvaringsutrymme för svampen.
Svampens hyfer omger inte bara rotceller
utan växer även utåt i jorden. Det är genom
hyferna som svampen tar upp näringsämnen.
2.3.2.1 Arbuskulär mykorrhiza under mikroskop.
(Raven, Evert, & Eichhorn, 2003)
Arbuskler som mörkare koncentrerade områden och hyfer
som mörka trådar. Bild: (Wikipedia)
3
Mycel – celltrådsnätverk hos svampar. (Nationalencyklopedin)
9
2.4 VÄXTERS PÅVERKAN AV NATRIUMKLORID
Ett tidigare experiment visar att Medicago truncatula hämmas i tillväxt om den utsätts för en
bevattning med en saltkoncentration på 100-150 mM efter en vecka. Detta har påvisats både i
lab-miljö och i växthusmiljö. (Merchan, Crespi, & Frugier, 2007)
Na+- och Cl--joner är egentligen nödvändiga för växter, men om de utsätts för en för hög mängd
av jonerna blir de flesta stressade. Det är bara halofyter4 som inte blir stressade. Olika växter blir
påverkade på olika sätt och reagerar på olika sätt. Vissa tar inte upp överblivet salt, vissa tar upp
salt men utsöndrar det sedan via bladen och vissa använder vakuolerna i cellerna för att förvara
överblivet salt. Höga halter av Na kan orsaka inaktivering av enzymer och dessutom bromsa
proteinsyntes. (Taiz & Zeiger, 2002)
+
Höga halter av Na+ och/eller Cl- i kloroplasterna hämmar fotosyntesen. (Taiz & Zeiger, 2002)
2.5 OSMOS
Osmos är när vatten som lösningsmedel diffunderar från en lägre saltkoncentration till en högre
t.ex genom ett cellmembran. Osmos hjälper därför växter att suga upp vatten från marken och det
skapar också ett tryck som håller bladen utspända. (Nationalencyklopedin)
2.6 TRANSPIRATION
Transpirationen är avdunstningen av vatten vid växtbladens klyvöppningar och detta medför en
avkylning av bladet vilket skapar ett undertryck i växtens xylem5 som orsakar en transport av
vatten och olösta ämnen. (Nationalencyklopedin)
2.7 FOTOSYNTES
Växter använder ljus för att omvandla koldioxid och vatten till syre, kolhydrater och vatten:
koldioxid + vatten + ljusenergi → socker (glukos) + syre
I fotosyntesen är det klorofyll, växtens gröna färgämne i kloroplasterna6 som tar upp ljuset.
Kolhydraterna som bildas använder växten för att växa och lagra energi. (Nationalencyklopedin)
4
Halofyt - växter som är extremt salttåliga och/eller lever i ett område med hög salthalt i marken
(Wikipedia)
5
Xylem – växtens ledningssystem i vilken vatten och oorganiska ämnen transporteras
(Nationalencyklopedin)
6
Kloroplaster – växtorganeller i vilka fotosyntesen sker (Nationalencyklopedin)
10
2.8 KAROTENOIDER
Karotenoider är ett s.k. antipigment som i växter leder ljusenergin till själva fotosyntesen.
Fungerar också som solskydd för klorofyll. Karotenoider är också antioxidanter som förhindrar
bildningen och effekterna av syreradikaler7. (Nationalencyklopedin)
2.9 ODLINGSMETODER
Anledningen till fröna odlas på agarplattor är att de på så sätt
får en snabb groning och att förenkla arbetet med att välja ut
passande frön vilka har minst en cm lång hypokotyl8 och
samtidigt saknar krok på rotspetsen. (postdoktor Carlsson,
Alternativa källor, 2013)
Plantorna odlas i en blandning av odlingsmedium Agsorb9terra green(i princip kattsand), ett poröst sandliknande
medium som gör att det kan behålla fukt och näring bättre än
vanlig jord, och två olika inokulum: AM respektive NAMinokulum. Båda sorterna innehåller terra green, purjolöksrötter
och rester från LANS. Skillnaden är att AM-inokulumet
innehåller svamp och det gör inte NAM-inokulumet Tanken är
att alla Plantor ska ha samma förutsättningar och bas,
svampinnehållet som enda undantag. (postdoktor Carlsson,
Alternativa källor, 2013)
2.9.1 Odlingsubstrat och inokulum
tillblandas. Bild: Gustav Algestrand
2.10 ANALYSMETODER
2.10.1 SPEKTROFOTOMETR I
Spektrofotometri också kallad ljusabsorptionsspektrometri eller absorptionsspektrofotometri är
ett sätt att mäta(ofta lösta) provs absorbans vid ett visst antal frekvenser för att sedan kunna
bestämma koncentrationen av de lösa delarna i blandningen. Metoden utförs med en
spektrofotometer i vilken ljusstrålar med bestämda våglängder skickas mot ett preparat.
Spektrofotometern mäter vilka våglängder av ljuset som absorberas av preparatet och hur hög
intensiteten av det absorberade ljuset är. (Nationalencyklopedin)
7
Syreradikal - skadliga oxiderande föreningar. (Nationalencyklopedin)
Hypokotyl -del på groddplanta mellan rotanlaget och groddbladens fäste.
(Nationalencyklopedin)
9
(Agsorb)
8
11
För att räkna ut den totala klorofyll- och karotenoidkoncentrationen används formlerna:
-
För klorofyll: (Chl a+b) = 4,44A666 + 19,71A653 µg/ml
För karotenoider: (Chl x+ c) = (1000A470 - 2,86Chl a - 129,2Chl b)/245
(Lichtenthaler & Wellburn, 1983)
2.10.2 FOTOSYNTESEFFEKTIVITET (POCKET PEA)
I växters blad finns klorofyll som absorberar ljus. Då klorofyllet absorberar ljuset exciteras en
elektron vilket ger molekylen högre energi, men också gör den instabil. Energin kan antingen
användas till fotosyntesen genom donering av elektronen till en annan molekyl eller så kan den
strålas ut i form av fluorescens när elektronen faller tillbaka. Om något skulle påverka
fotosyntesen så att energin som går åt till den minskas skulle detta innebära en ökning av energi
som strålas ut som klorofyllfluorescens. Därmed kan man märka om en växt utsätts för stress
som på något sätt försämrar energiöverföringen till fotosyntesen. Stressen skulle leda till att mer
energi strålades ut som klorofyllfluorescens. Fv/Fm-värdet som mäts med Pocket PEA(se fig.
2.10.2.1) är ett mått på den maximala effektiviteten i fotosystem två i fotosyntesen och kan ge
indikationer på om växter är stressade eller inte. Ett värde på ungefär 0,85 innebär att växten mår
bra. (Hansatech Instruments, 2006)
Man ska dock inte fokusera för mycket
på de absoluta värdena, utan det är
viktigt att jämföra värdena för de olika
plantorna med varandra. Det finns inget
absolut värde för alla olika växter i
världen som ses som optimalt. Optimala
värden varierar mellan olika arter.
(postdoktor Carlsson, Alternativa källor,
2013)
PI, eller Performance Index, är också ett
mått på hur bra fotosyntesen fungerar i
en växt. Skillnaden mellan PI-värdet och
Fv/Fm-värdet är att PI-värdet beräknas
2.10.2.1 En Hansatech Pocket PEA chlorophyll fluorimeter
utefter fler parametrar. Det är därför ett
(Hansatech Instruments). Bild: Gustav Algestrand
bättre mått på hur bra fotosyntesen
fungerar, om man vill se till helheten.
(Continuous Excitation Chlorophyll
Fluorescence Measurement)
12
2.10.3 ROTINFÄRGNING
Rotinfärgning är en metod att fastställa en svamps när- respektive frånvaro samt att räkna ut:
-
Frekvensen av mykorrhiza i rotsystemet(F%)
Mykorrhizakoloniernas intensitet i rotsystemet(M%)
Arbuskulära densiteten i de mykorrhiziella delarna av rotsystemet(A%)
(INRA DIJON, 2001)
Det första steget i rotinfärgningen är att tillsätta kaliumhydroxid. Detta görs för att rötterna skall
förstöras något så att bläcket kan tränga in i rötterna och färga svampen och arbusklerna. Man
avslutar processen genom att tillsätta ättiksyra. Den har till uppgift att skölja bort färg som inte
sköljts bort av destillerat vatten och hjälper dessutom till att fixera färgen. (postdoktor Carlsson,
Några frågor och lite problem, 2013)
13
Färgade rötter observeras under mikroskop. Enligt mallen underst på föregående sida uppskattas
varje enskild rotdels mykorrhiziella kolonisationsstorlek på en värdeskala mellan 0 till 5 och
densitet mellan A1, A2 och A3. Värdena sätts in i tabell som på nästkommande sida är illustrerad
och utefter den beräknas, mha formlerna nedan:
F% = (Nfragments with mycorrhiza / Ntotal number of fragments) * 100
M% = (95n5 + 70n4 + 30n3 + 5n2 + n1) / Ntotal number of fragments
A% = a * (M/100)
(INRA DIJON, 2001)
0
1
A3
A2
A1
A0
2
A3
A2
A1
A0
3
A3
A2
A1
A0
4
A3
A2
A1
A0
5
A3
Conclusion
A2
A1
A0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
Total
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
14
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Total
0
3 METODER OCH MATERIEL
3.1 FÖRBEREDELSE AV AGARPLATTOR
1. En enlitersflaska fylldes med 500 ml milliQ-vatten (dubbeldestillerat vatten).
2. 3,5 g bacto-agar tillsattes.
3. Locket skruvades löst på och bägaren autoklaverades i femton minuter i 120°C
4. Ett dragskåp rengjordes grundligt med etanol (koncentration = 70%).
5. Petriskålar fylldes till hälften med Bacto-agar
6. När Bacto-agaren hade stelnat vändes petriskålarna uppochned, täcktes med aluminiumfolie
och placerades därefter i ett kylrum (4°C).
7. Alla använda ytor desinficerades åter.
3.2 BLANDNING AV NÄR INGSLÖSNING
1. En liter av lösning A blandades. Följande ämnen (inklusive deras slutliga koncentrationer)
löstes i milliQ-vatten:
MnSO4 * H2O Koncentration: 0,010 mM
CUSO4 * 5 H2O Koncentration: 0,001 mM
ZnSO4 * 7 H2O Koncentration: 0,001 mM
H3BO3 Koncentration: 0,050 mM
NaCl Koncentration: 0,100 mM
2. En liter av lösning B blandades. Ämnet (NH4)6Mo7N6O24 * 4H2O löstes i milliQ-vatten så
att den slutliga koncentrationen blev 0,000007 mM
3. 0,1M FeNa EDTA-lösning blandades
4. En liter modifierad LANS (Long Ashton Nutrient Solution) blandades. Följande ämnen
(inklusive deras slutliga koncentrationer) löstes i milliQ-vatten:
KNO3 Koncentration: 8,000 mM
Ca(NO3)2 * 4 H2O Koncentration: 8,000 mM
MgSO4 * 7 H2O Koncentration: 1,500 mM
15
Lösning A - 10 ml
Lösning B - 1 ml
FeNa EDTA-lösning - 5 ml Koncentration: 0,05 mM
Vid bevattning av plantorna tillsattes 100 ml av den modifierade LANS:en i en enlitersflaska.
Beroende på vilka plantor som skulle vattnas tillsattes även:
0 eller 5 ml 1M fosfatlösning (lösning av NaH2PO4 * H2O)
0, 50 eller 100 ml 1M NaCl-lösning.
Sedan fylldes flaskan upp till en liter med milliQ-vatten.
3.3 UTVINNING AV FRÖN OCH PLANTERING PÅ AGARPLATTOR
1. De inkapslade fröna lades i vatten.
2. Efter en liten stund påbörjades utvinning av
frön. Kapslarna drogs i ändarna och blev då
spiralformade. Den tekniken tillsammans med
vätningen av kapslarna underlättade
processen.
3. 100 frön slipades försiktigt med sandpapper
i en petriskål.
4. Fröna placerades i en te-sil.
3.3.1 Fröna ovan slipades med sandpapper. Bild:
Gustav Algestrand
5. En klorinlösning (koncentration: 3%)
blandades till och hälldes i en bägare.
6. Te-silen med fröna placerades i bägaren i
fem minuter.
7. Te-silen sköljdes med destillerat vatten 5
gånger.
8. Fröna fördelades jämnt i fyra petriskålar
med bactoagar.
3.3.2 Petriskålar ovan med frön. Bild: Gustav Algestrand
16
3.4 PLANTERING AV FRÖN I KRUKOR
1. Ungefär två liter inokulum utan svamp (NAM-inokulum) mättes upp och hälldes i ett stort
kärl.
2. Åtta liter terra green mättes upp och hälldes
i samma stora kärl.
3. Allt i det stora kärlet blandades med
händer. Efter tillsats av tre liter LANS
(utspädd 1+9 med destillerat vatten)
blandades allt igen.
4. Autoklaverade småstenar lades i botten av
krukorna.
5. NAM-inokulum + terra green-blandningen
hälldes i 24 krukor så att krukorna nästan blev 3.4.1 Agarplattor med M. truncatula-skott.
Bild: Gustav Algestrand
fulla.
6. Med pincett gjordes två hål i blandningen i varje kruka och ett Medicago truncatula-skott (från
agarplattorna) lades i varje hål.
7. Hålen trycktes igen men en bit av skotten lämnades ovanför ytan. Stenar lades ovanpå men
inte så att de täckte skotten.
8. Krukor och lock till krukorna fuktades lätt
innan allt ställdes in i odlingsskåpet.
9. Ungefär en liter inokulum med svamp
(AM-inokulum, svampart: Rhizophagus
inraradices) mättes upp och hälldes i ett stort
kärl.
10. Fyra liter terra green mättes upp och
hälldes i samma stora kärl.
11. Allt i det stora kärlet blandades med
händer. Efter tillsats av en och en halv liter
LANS (utspädd 1+9 med destillerat vatten)
blandades allt igen.
3.4.2 Krukorna täcktes till sist med ytterligare stenar för
att behålla jorden fuktig. Bild: Gustav Algestrand
12. Autoklaverade småstenar lades i botten av krukorna.
13. AM-inokulum + terra green-blandningen hälldes i 12 krukor så att krukorna nästan blev fulla.
17
14. Med pincett gjordes två hål i blandningen i varje kruka och ett Medicago truncatula-skott
(från agarplattorna) lades i varje hål.
15. Hålen trycktes igen men en bit av skotten lämnades ovanför ytan. Stenar lades ovanpå men
inte så att de täckte skotten.
16. Krukor och lock till krukorna fuktades lätt innan allt ställdes in i odlingsskåpet.
Noteringar:
Alla arbetsytor och allt materiel desinficerades innan användning.
Förhållanden i odlingsskåpet:
16 timmar dag:
25°C
400 mikromol fotoner per m2 och sekund
60% relativ luftfuktighet
8 timmar natt:
19°C
0 mikromol fotoner per m2 och sekund.
60% realtiv luftfuktighet
3.5 GALLRING AV GRODDAR
Efter en vecka plockades de groddar som växte sämst i varje kruka bort. Då återstod endast en
grodd i varje kruka.
18
3.6 OBSERVATIONSMETODER
3.6.1 GENERELLA OBSERVATIONER
Vid varje observation räknades varje utvecklat blad samt varje blad som befann sig i ett påbörjat
stadium av tillväxt, för varje enskild planta. Jämförelse av färgskillnader, samt utmärkande
detaljer (exempelvis fläckbildning på blad), antecknades. Eventuellt utfördes också generell
översikt på enskilda plantors eller kategoriers styvhet på grenarna.
3.6.2 POCKET PEA
1. Klämmor fästes på ett blad per planta.
2. De isolerade bladloberna i klämmorna täcktes över med en skjutbar platta.
3. När detta gjorts på alla plantor väntade vi i 10 minuter.
4. Mätaren sattes mot klämmorna, plattan sköts bort och fluorescensen mättes.
3.6.2.2 (nedan) Mätaren sänder en ljusstråle genom
bladet i en sekund och mäter flourescensen. Bild: Gustav
Algestrand
3.6.2.1 (nedan) Klämman isolerar en bladlob i
väntan på pocket PEA. Bild: Gustav Algestrand
19
3.7 SKÖRD
1. Några små metallkulor lades i
eppendorfrör.
2. Ett hål gjordes i varje
eppendorfrör (i locket) med en
vass pincett.
3. Rören märktes med plantornas
behandling (AM, NAM, NAMPi)
och nummer.
4. Tre rör per planta användes.
Inga rör användes för AM 2,3,6,7
eftersom de dött.
3.7.1 Eppendorfrör (ovan) med hål och metallkulor. Bild:
Gustav Algestrand
5. Två bladlober per planta rycktes loss och lades i var sitt eppendorfrör. Rören lades genast i ett
kärl med flytande kväve för förvaring.
6. Ytterligare två bladlober rycktes loss men dessa lades på en skärbräda. En cirkel med ungefär
en centimeter i diameter stansades ut ur varje bladlob.
7. Den ena cirkeln lades i ett eppendorfrör och röret frystes ned i flytande kväve inför förvaring.
3.7.2 Eppendorfrör (ovan) med bladlober hastigt nedkylda i flytande kväve. Bild: Gustav Algestrand
8. Den andra cirkeln lades i ett aluminiumkärl för vägning. Aluminiumkärlet hade vägts på
förhand. OBS: Cirklarna vägdes INTE för sig. De vägdes ihop med andra cirklar från plantor
som fått samma behandling. Alltså vägdes cirklarna från AM 0 mM i ett kärl, cirklarna från AM
50 mM i ett kärl, cirklarna från AM 100 mM i ett kärl osv. Totalt hade vi åtta behandlingar så
åtta kärl vägdes.
20
9. Plantorna klipptes av med en sax, ungefär där de stack ner i terra-greenen (jorden).
10. De avklippta, gröna delarna lades i olika aluminiumkärl och vägdes individuellt
Aluminiumkärlen hade vägts på förhand.
11. Resterna av plantorna, dvs. rötterna, togs upp ur terra-greenen och sköljdes av så att alla korn
försvann. Rötterna lades på papper i ett par minuter för att torka.
12. Rötterna lades i olika aluminiumkärl och vägdes individuellt. Aluminiumkärlen hade vägts
på förhand.
13. Rötterna klipptes sedan i ungefär två lika stora delar.
14. De första halvorna vägdes i samma aluminiumkärl som tidigare.
15. De andra halvorna lades i tuber (dessa var som stora provrör, fast med lock) och tuberna
fylldes med vatten.
3.7.3 Tuber(ovan) med halva rotsystem lagrade i vatten. Bild: Gustav Algestrand
17. Tuberna märktes med plantans behandling (AM, NAM, NAMPi + 0 mM, 50 mM, 100 mM)
och nummer.
18. Tuberna ställdes i ett kylrum för förvaring.
19. Aluminiumkärlen med bladcirklar, plantdelar ovan terra-green och halva rötter ställdes i ett
värmeskåp för torkning.
21
3.8 ROTINFÄRGNING
3.8.1 FÄRGNING
1. Rötterna och vattnet i tuberna hälldes i en
sil.
2. Rötterna sköljdes i destillerat vatten. Även
tuben och locket sköljdes av.
3. Rötterna, tuben och locket lades/ställdes
på filterpapper för torkning.
3.8.1.1 Rötter(ovan) torkas på filterpapper.
Bild: Gustav Algetsrand
4. Rötterna lades sedan tillbaka i tuberna och
kaliumhydroxid (koncentration=10%)
tillsattes. Locket skruvades på.
Steg 1-4 utfördes med alla tuber.
3.8.1.2 Tuber(under) sköljs med kaliumhydroxid.
Bild: Gustav Algestrand
5. Tuberna ställdes i ett värmeskåp (90°C) i
en timme.
6. Steg 1-4 upprepades men sköljningen
gjordes mer noggrant och istället för att
tillsätta kaliumhydroxid tillsattes bläck.
7. Tuberna ställdes i ett värmeskåp (90°C) i
fem minuter.
8. Steg 6 upprepades men istället för att
tillsätta bläck tillsattes ättiksyra
(koncentration=8%)
9. Tuberna stod i rumstemperatur i 20
minuter.
3.8.1.1 Torkning på filterpapper. Bild: Gustav Algestrand
10. Steg 6 upprepades men istället för att
tillsätta bläck tillsattes vatten.
22
3.8.2 FÖRBEREDNING AV PREPARAT
11. Par med objektglas märktes med namnet för respektive planta.
12. Ett tunt lager glycerol penslades ut på
objektglasen.
13. Innehållet i en tub (färgade rötter och
vatten) hälldes ut i en petriskål.
14. Med hjälp av skalpell och pincett skars
1,5-2 cm långa rotdelar av, 30 delar per
rotsystem.
15. Rotdelarna placerades i en rad på
objektglasen, 15 delar per objektglas.
16. Ett täckglas lades över varje objektglas
med rotdelar.
3.8.2.1 Mikroskoperingsförberedelse av färgade rötter. Bild:
Gustav Algestrand
Steg 11-16 utfördes för alla rotsystem
3.8.3 ANALYS AV PREPARAT
Preparaten undersöktes en och en. När
NAM-rötter och NAMPi-rötter
undersöktes kontrollerades att
mykorrhizabildning inte skett och när
AM-rötter undersöktes kontrollerades att
det hade bildats mykorrhiza. Dessutom
uppskattades mängden arbuskler i
rötterna och hur utbredd svampen var på
rötterna när AM-rötterna undersöktes.
Uppskattningarna gjordes efter en mall
och antecknades i en tabell.
3.8.3.1 Observation av rötter under mikroskop. Bild: Gustav Algestrand
23
3.9 MÄTNING AV KLOROFYLL- OCH KAROTENOIDKONCENTRAION
Laborationen utfördes med släckta lampor.
1. Eppendorfrören som preparerats under skörningen sattes i en bead beater, en maskin som
skakade dem mycket snabbt vilket ledde till att bladcirklarna krossades. Eftersom rören hade
förvarats i flytande kväve sattes de i en nedkyld adapter innan de placerades i maskinen så att
temperaturskillnaden inte skulle orsaka problem.
2. Rören lades i is för att hålla dem kalla och 1 ml kall metanol tillsattes i varje rör. Rören
blandades lätt.
3. Rören sattes i en maskin som snurrade rören vertikalt och proven inkuberades i ett kylrum (ca.
4-8°C).
4. Samtliga rör placerades i en centrifug inställd på 14 000 rpm (rotationer per minut) i fem
minuter i temperaturen 4 grader celsius.
5. Supernatanten i varje rör pipetterades över till ett nytt tomt eppendorfrör.
6. Av prov 1 gjordes en spädningsserie. 200 µl av prov 1 och 800 µl metanol tillsattes i ett tomt
eppendorfrör. 100 µl av prov 1 och 900 µl metanol tillsattes i ett tomt eppendorfrör. 50 µl av
prov 1 och 950 µl metanol tillsattes i ett tomt eppendorfrör. 20 µl av prov 1 och 980 µl metanol
tillsattes i ett tomt eppendorfrör. 10 µl av prov 1 och 990 µl metanol tillsattes i ett tomt
eppendorfrör.
7. 1 ml pipetterades ur ett rör till en kyvett.
Det gjordes med alla fem rören. 1 ml
metanol pipetterades till en kyvett
8. De sex kyvetterna placerades i en
spektrofotometer och mätningarna
utfördes. Kyvetten men metanol användes
som en kontroll.
Efter analys av resultaten gjordes en ny
späningsserie för att försöka få bäst
resultat.
3.9.1 Spektrofotometer (syns i mitten) länkad till dator.
Bild: Gustav Algestrand
9. Den nya spädningsserien gjordes genom
att tillsätta 300 µl av prov 2 och 700 µl
metanol i ett tomt eppendorfrör och 200 µl
av prov 2 och 800 µl metanol i ett tomt eppendorfrör.
10. Steg 7 upprepades men endast med de två nya rören. Samma kyvett med metanol
återanvändes.
24
11. De två kyvetterna placerades i spektrofotometern och mätningarna utfördes.
Genom analys av resultaten konstaterades att 300 µl prov och 700 µl metanol skulle användas
under resterande mätningar för att få ett bra resultat.
12. 300 µl prov och 700 µl metanol pipetterades över i ett eppendorfrör. Blandningen
pipetterades sedan över i en kyvett som sattes i spektrofotometern.
Steg 12 utfördes för rör 3-17, men maximalt fem åt gången.
4 RESULTAT
4.1 GENERELLA OBSERVATIONER
4.1.1 OBSERVATIONSTILLFÄLLE 1 DATUM 121008
AM-plantorna verkar ta sig bättre än de andra. AM-plantorna har alla utvecklat hjärtblad och
nästan alla har även ett utvecklat förstablad. Vissa har även ett andrablad på gång.
NAM- och NAMPi-plantorna verkar ta sig ungefär lika bra.
Alla plantor har ungefär samma färg. Hos de plantor som utvecklat ett första blad ser vi att det är
något ljusare än hjärtbladen.
4.1.2 OBSERVATIONSTILLFÄLLE 2 DATUM 121015
Det verkade som att NAMPi hade växt bäst under veckan. De NAMPi-plantor som överlevt
verkade ha kommit ikapp AM-plantorna storleksmässigt. Betydligt fler AM-plantorna har
överlevt. NAM-plantorna har fortfarande ganska dålig tillväxt jämfört med de andra två
grupperna.
Alla plantor har ungefär samma färg.
Alla plantor hade mörklila fläckar på bladen men vissa hade inte fläckar på förstabladen.
Plantor med hjärtblad som såg missfärgade och/eller vissnade ut:
AM: 2,9,12
NAM: 2,10 (+12, men den är förmodligen död)
NAMPi: 1,4,8 (+5, men den är förmodligen död)
25
4.1.3 OBSERVATIONSTILLFÄLLE 3 DATUM 121022
Grupp 100mM:
AM-plantorna verkar ha stannat av en del i tillväxten. De är nu mindre än båda NAMPi- och
NAM-plantorna. Vi ser tendenser till vissnande (hängande) blad. Vi kan även, när vi kollar
noggrant, se att bladen hos AM-plantorna är något mindre gröna än bladen hos NAM och
NAMPi. NAMPi ser ut att växa ohindrat.
Grupp 50 mM:
Vi tycker att tillväxten verkar ganska jämn, men även i denna grupp ser vi något ljusare blad hos
AM och även tendenser till vissnande blad.
Grupp 0 mM:
I denna grupp är NAMPi-plantorna störst. AM- och NAM-plantorna är ungefär jämnstora och vi
ser ingen direkt skillnad i grönheten.
Generellt:
NAMPi ser ut att växa bäst, AM ser ut att ha stannat av lite och NAM ser ut att ha kommit ikapp
lite.
Det skiljer inte speciellt mycket i grönhet mellan plantorna.
Plantor med hjärtblad som såg missfärgade och/eller vissnade ut:
100mM:
AM: 3,6,7,9
NAM: 8,10
NAMPi: 8,9
50mM:
AM: 2,4,11
NAMPi: 10,12
0mM:
AM: 1,5,12
NAM: 2,9
NAMPi: 4
Plantor med minst ett blad som har fått gula kanter:
AM: 2,6,7,10
NAM: NAMPi: 8,12
26
4.1.4 OBSERVATIONSTILLFÄLLE 4 DATUM 121029
Grupp 100mM:
3 av 4 AM-plantor hade dött! Den enda som överlevt ser nu ut att vara minst. NAMPi-plantor
fortsätter att växa starkt och är med god marginal större än NAM-plantorna.
Grupp 50mM:
1 av 3 AM har dött! NAMPi 12 är betydligt större resten i gruppen. Resten (NAMPi 10, AM 4,
11) ser ganska jämna ut.
Grupp 0mM:
Denna grupp ser ut att ha en jämn tillväxt. AM-plantorna och NAMPi-plantorna ser i princip
jämnstora ut. NAM-plantorna är något mindre. De är ungefär lika stora (eller kanske till och med
något större) än de minsta AM-plantorna.
AM:
Växer med högre saltbehandling är mindre än de med lägre..
NAMPi:
Ser ut att växa bra, oavsett saltkoncentration.
NAMPi-plantorna ser lite mer styva och grova ut - främst syftat till petiolerna10. Tydligt exempel
är skillnaden mellan NAMPi 4 med AM 12.
NAM:
Ser jämna ut. De i 0mM-gruppen är kanske något större men det kan vara så att man luras av att
NAM 9 är lite extra stor.
Det gick inte att se några speciella skillnader i grönheten hos plantorna.
AM 1 och 10 var de enda plantorna som fortfarande hade ett hjärtblad som såg ut som i början
(dvs grönt och normalformat). Resterande plantor har hjärtblad som ser beige-gula och torra ut
och hos vissa plantor syns inte hjärtbladen till.
Plantor med minst ett blad som har fått gula kanter:
100mM:
AM: 9
NAM: 10
10
Petiole- eng. för bladskaft: där bladen fäster i grenen. (Wikipedia)
27
NAMPi: 8,9
50mM:
AM: 4
NAMPi: 10,12
0mM:
AM: 5,10,12
NAM: NAMPi: 4,11
4.1.5 OBSERVATIONSTILLFÄLLE 5 DATUM 121105
Grupp 100mM:
NAMPi är fortsatt störst, men inte med så stor marginal. NAM är fortfarande något större än den
enda överlevande AM-plantorna.
Grupp 50mM:
Gruppen ser ganska jämn ut, NAMPi 12 är extra stor. Det är ingen markant skillnad sedan
veckan innan.
Grupp 0mM:
Inte heller i den här gruppen ser vi några större förändringar jämfört med veckan innan. AM och
NAMPi är ungefär lika stora, men värt att notera är att alla AM inte är lika stora (det är framför
allt AM 1 som drar ner snittet). Snittstorleken för AM kan vara något lägre än för NAMPi men
om man tar en växt som ser ut att representera AM-gruppen bäst är AM och NAMPi ungefär lika
stora. NAM ser nästan lika stora ut som AM.
AM:
Samma som veckan innan.
NAMPi:
Ungefär jämnstora överlag.
NAM:
Precis som veckan innan ser växterna i 0mM-gruppen ut att vara snäppet större men det skiljer
inte mycket.
Alla plantor verkade vara i princip lika gröna.
Det gick inte att se hjärtbladen hos någon av plantorna.
Ännu fler plantor än föregående vecka hade gula kanter på minst ett blad. Faktum var att alla
hade det utom AM 1 och NAM 9.
28
4.2 ANTAL BLAD
4.2.1 Diagrammet beskriver veckovis medelvärdet av antalet räknade blad hos respektive grupp och
behandling. Efter vecka 2 införs saltstress. AM 100 är from vecka fyra enbart baserad på en individ. AM 50
är from vecka 4 enbart baserad på två individer.
29
4.3 POCKET PEA
4.3.1 PI
4.3.1.1 INDIVIDUELLA VÄRDEN
10
9
AM1_0 mM
AM2_50 mM
8
AM3_100 mM
AM4_50 mM
AM5_0 mM
7
AM6_100 mM
AM7_100 mM
6
AM9_100 mM
AM10_0 mM
AM11_50 mM
5
AM12_0 mM
NAM2_0 mM
NAM8_100 mM
4
NAM9_0 mM
NAM10_100 mM
3
NAM11(död innan behand.)
NAMPi4_0 mM
NAMPi8_100 mM
2
NAMPi9_100 mM
NAMPi10_50 mM
NAMPi11_0 mM
1
NAMPI12_50 mM
0
2
3
4
Observationstillfälle
4.3.1.1.1 Diagrammet beskriver de individuella PI-värdena efter Pocket PEA. Efter observationstillfälle 2
införs saltstress.
30
4.3.1.2 GENERELLA VÄRDEN
9
8
7
AM 100mM
6
AM 50mM
5
AM 0 mM
4
NAM 100 mM
3
NAM 0 mM
NAMPi 100 mM
2
NAMPi 50 mM
1
NAMPi 0 mM
0
2
3
4
Observationstillfälle
4.3.1.2.1 Diagrammet beskriver de genomsnittliga PI-värdena efter Pocket PEA för respektive kategoris
behandling. Efter observationstillfälle 2 införs saltstress. AM 100 är from vecka fyra enbart baserad på en
individ.
4.3.2 FV/FM
0,86
0,84
0,82
AM 100mM
0,8
AM 50mM
0,78
AM 0 mM
0,76
NAM 100 mM
0,74
NAM 0 mM
NAMPi 100 mM
0,72
NAMPi 50 mM
0,7
NAMPi 0 mM
0,68
2
3
4
Observationstillfälle
4.3.2.1 Diagrammet beskriver de genomsnittliga Fv/Fm-värdena efter Pocket PEA för respektive kategoris
behandling. Efter observationstillfälle 2 införs saltstress. AM 100 är from vecka fyra enbart baserad på en
individ.
31
Planta
Behandling
Fv/Fm v. 3
Överlevde till v. 5
AM 2
50 mM
0,755
Nej
AM 4
50 mM
0,833
Ja
AM 11
50 mM
0,825
Ja
AM 3
100 mM
0,773
Nej
AM 6
100 mM
0,652
Nej
AM 7
100 mM
0,683
Nej
AM 9
100 mM
0,828
Ja
4.3.2.2 Tabellen ovan beskriver de individuella Fv/Fm-värdena vid observationstillfälle 3 samt överlevande
individer vid observationstillfälle 5.
4.4 TORRVIKT
4.4.1 SKOTT
6,6
6,4
VIkt (gram)
6,2
6
5,8
AM
NAM
NAMPi
5,6
5,4
5,2
0mM
50 mM
100 mM
Behandling (mM)
4.4.1.1 Diagrammet ovan beskriver den genomsnittliga torrvikten i gram för respektive kategoris skott efter
behandling. AM 100 mM och AM 50 mM är enbart baserad på en respektive två individer.
32
4.4.2 ROTSYSTEM
0,8
0,7
0,6
Vikt (gram)
0,5
0,4
AM
NAM
NAMPi
0,3
0,2
0,1
0
0mM
50 mM
Behandling (mM)
100 mM
4.4.2.1 Diagrammet ovan beskriver den genomsnittliga torrvikten i gram för respektive kategoris rotsystem
efter behandling. AM 100 mM och AM 50 mM är enbart baserad på en respektive två individer.
4.4.3 ROTSYSTEM/SKOTT
0,12
0,1
0,08
0,06
AM
NAM
NAMPi
0,04
0,02
0
0mM
50 mM
Behandling (mM)
100 mM
4.4.3.1 Diagrammet ovan beskriver förhållandet mellan rotsystemens genomsnittliga torrvikt efter grupp
samt behandling och skottens genomsnittliga torrvikt efter grupp samt behandling. AM 100 mM och AM 50
mM är enbart baserad på en respektive två individer.
33
4.5 ROTINFÄRGNING
4.5.1 INDIVIDUELL FÖRDELNING
120
100
80
F%
60
M%
A%
40
20
0
AM1_0mM AM4_50mM AM5_0mM AM9_100mM AM10_0mM AM11_50mM AM12_0mM
4.5.1.1 Diagrammet ovan beskriver AM-groddarnas individuella fördelning för god svampinfektion. Resultat
för vissa rör blev "dåliga" då de hade ett förhöjt värde i en kolumn. Resultaten för NAM8 100 mM och
NAMPi 11 0 mM är inte helt pålitliga. OBS resultat saknas för AM 2,3,6 och 7.
4.5.2 FÖRDELNING ÖVER BEHANDLINGAR
120,0
100,0
80,0
F%
60,0
M%
40,0
A%
20,0
0,0
0_mM
50_mM
100_mM
Behandling (mM)
4.5.2.1 Diagrammet ovan beskriver AM-groddarnas genomsnittsliga fördelning för god svampinfektion
mellan saltkoncentrationerna. Resultaten för AM 100 mM och AM 50 mM är enbart baserade på en
respektive två plantor.
34
4.6 KLOROFYLL
4.6.1 KONCENTRATION
40
mikrogram/milliliter
35
30
25
20
15
10
5
0
AM 100
AM 50
AM 0
NAM 100
NAM 0
NAMPi 100 NAMPi 50
NAMPi 0
Grupp och behandling(mM)
4.6.1.1 Diagrammet ovan beskriver den genomsnittliga klorofyllkoncentrationen efter grupp och behandling.
AM 100 mM och AM 50 mM är enbart baserade på en respektive två plantor.
4.6.2 X/NAM_0
120
100
80
%
60
40
20
0
AM 100
AM 50
AM 0
NAM 100
NAM 0
NAMPi 100 NAMPi 50
NAMPi 0
Grupp och behandling(mM)
4.6.2.1 Diagrammet ovan beskriver den genomsnittliga klorofyllkoncentrationen i respektive grupp med
behandling i förhållande till NAM 100 räknat i procent. AM 100 mM och AM 50 mM är enbart baserade på
en respektive två plantor.
35
4.7 KAROTENOIDER
4.7.1 KONCENTRATION
3,5
mikrogram/milliliter
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
AM 100
AM 50
AM 0
NAM 100
NAM 0
NAMPi 100 NAMPi 50
NAMPi 0
Grupp och behandling(mM)
4.7.1.1 Diagramet ovan beskriver den genomsnittliga karotenoidkoncentrationen efter grupp och behandling.
AM 100 mM och AM 50 mM är enbart baserade på en respektive två plantor.
4.7.2 X/NAM_0
120
100
80
%
60
40
20
0
AM 100
AM 50
AM 0
NAM 100
NAM 0
NAMPi 100 NAMPi 50
NAMPi 0
Grupp och behandling(mM)
4.7.2.1 Diagrammet ovan beskriver den genomsnittligakarotenoidkoncentrationen i respektive grupp med
behandling i förhållande till NAM 100 räknat i procent. AM 100 mM och AM 50 mM är enbart baserade på
en respektive två plantor.
36
5 DISKUSSION
5.1 GENERELLA OBSERVATIONER
5.1.1 OBSERVATIONSTILLFÄLLE 1
Svampsymbiosen har en uppenbar effekt på plantornas tidiga utveckling. Sannolikheten att just
alla AM-plantor skulle utvecklas bättre än resterande plantor på grund av individvariation är
mycket låg. Troligtvis är det så att svampen hjälper plantan att ta upp mer näringsämnen än vad
plantan hade kunnat göra på egen hand. Det leder till bättre utveckling. Att NAMPi-plantorna
inte har märkbart bättre tillväxt än NAM-plantorna kan bero på att plantorna inte klarar av att
tillgodogöra sig det extra fosfatet eller att de kanske blir stressade av den stora mängden.
5.1.2 OBSERVATIONSTILLFÄLLE 2
NAMPi-plantornas starka tillväxt beror troligtvis på att de börjat dra nytta av fosfattillskottet.
Att betydligt fler AM-plantor överlevt kan tyda på att symbiosen på något sätt ger ett skydd
under plantans tidiga utveckling.
Det skulle senare visa sig att mörklila fläckar på bladen var helt naturliga och förekom på alla
plantor. De har inget att göra med saltkoncentrationen.
Det skulle också visa sig att samtliga plantors hjärtblad avvecklades och därför kan inte
missfärgning eller avveckling av hjärtblad ses som en följd av förhöjd saltkoncentration.
Detsamma gäller även missfärgning av bladens kanter. Eftersom alla plantor utom två, AM 1 och
NAM 9, påverkades kan fenomenet inte kopplas till förhöjd saltkoncentration.
5.1.3 Observationstillfälle 3
Redan efter en vecka med behandling kan man se tendenser till allmänt sämre hälsa hos AMplantorna i 100 mM-behandlingen. De något hängande bladen kan vara ett tecken på att plantan
inte kan hålla uppe strukturen på grund av vatten eller glukosbrist. Bristen på vatten kan bero på
osmos på grund av den höga saltkoncentrationen och brist på glukos kan bero på att fotosyntesen
är försämrad för dessa plantor. Försämrad fotosyntes bekräftas för plantorna AM 3, 6 och 7 i
diagrammet 4.3.1.1.1 och tabellen 4.3.2.2.
AM-plantorna i 50 mM-behandlingen ser ut att påverkas på samma sätt och sannolikt av samma
anledningar som de i 100 mM-behandlingen.
NAMPi-plantorna fortsätter att ha god tillväxt, tack vare deras extra fosfat. Det kan vi vara
nästan helt säkra på eftersom det är det enda som skiljer NAM- och NAMPi-plantorna åt.
37
Generellt sett verkar det som att NAM. och NAMPi-plantorna klarar av saltstressen bättre än
AM-plantorna.
5.1.4 OBSERVATIONSTILLFÄLLE 4
Tidigare observationer och tankar bekräftas eftersom 3/4 av AM-plantorna i behandlingen 100
mM har dött. Att den sista plantan är minst av alla i behandlingen tyder på att den har problem.
Anledningarna till problemen finns beskrivna under vecka tre.
Även i behandlingen 50 mM har en AM-planta dött. Eftersom de andra AM-plantorna ser ut att
må ganska bra, jämfört med de övriga i behandlingen, kan det vara så att just AM-plantan som
dog var en känsligare planta än de andra.
AM-plantorna verkar få det tuffare och tuffare desto högre saltkoncentration de utsätts för.
NAM- och NAMPi-plantorna är till synes opåverkade av saltkoncentrationen.
Det är märkligt att NAM- och NAMPi-plantorna är så opåverkade som de är. De borde enligt
tidigare undersökningar få problem då saltkoncentrationen i deras omgivning ligger på ungefär
100-150 mM. En tänkbar anledning till att de klarar sig är att de inte tar upp mer salt bara för att
det finns tillgängligt. På så sätt undviks i så fall en skadlig mängd salt i plantorna. En annan
möjlig anledning är att vi testar med för låg saltkoncentration. Om man skulle upprepa vår
undersökning skulle det vara intressant att behandla plantor med ännu högre saltkoncentration
för att se om man får någon effekt.
5.1.5 OBSERVATIONSTILLFÄLLE 5
Inga större skillnader i tillväxt eller utseende hos plantorna jämfört med veckan innan. De
tidigare tankarna om att AM-plantorna får det tuffare desto högre saltkoncentrationen är och att
NAM-plantorna och NAMPi-plantorna inte påverkas märkvärdigt av saltkoncentrationen
förstärks.
5.2 ANTAL BLAD
5.2.1 NAM
Diagrammet 4.2.1 visar tydligt att saltkoncentrationen inte påverkar tillväxten av blad hos
gruppen NAM. Det resultatet är intressant eftersom experiment visat att tillväxten hos M.
truncatula hämmas då de växer i förhållanden där saltkoncentrationen är 100-150 mM. NAMplantorna i gruppen 100 mM bör alltså ha hämmats något i tillväxten men har klarat sig lika bra,
sett till antal blad. En möjlig förklaring till detta är att saltkoncentrationen inte var tillräckligt hög
för att plantorna skulle ta skada. En annan förklaring är att plantorna fick växa i två veckor innan
de började behandlas med en förhöjd koncentration av salt. I experimentet behandlades de med
förhöjd saltkoncentration efter en vecka. Plantorna i vårt experiment kan ha utvecklats mer innan
38
de blev utsatta för saltbehandlingen och därmed bättre hanterat situationen eftersom de varit på
en högre nivå i utvecklingen.
5.2.2 NAMPI
Hos gruppen NAMPi syns inte heller något samband mellan antalet blad och saltbehandling.
Precis som hos gruppen NAM är detta ett intressant resultat eftersom de bör påverkas av den
höga salthalten på samma sätt som NAM kunde tänkas ha gjort.
5.2.3 AM
I gruppen AM kan man se ett tydligt samband mellan antalet blad och saltbehandling. Ju högre
saltkoncentration desto färre antal blad. Visserligen är dessa resultat något osäkra då grafen för
AM 50 mM från och med den fjärde veckan är baserad på två överlevande plantor av tre och
grafen för AM 100 mM från och med den fjärde veckan är baserad på en överlevande planta av
fyra. Samtidigt kan plantornas död ses som ett tecken på att de inte klarar av för hög
saltkoncentration när de har en symbios med R. intraradices. Att just plantor som befann sig
inom gruppen AM dog känns inte helt slumpmässigt. En tänkbar anledning till att AM-plantorna
haft det svårt ju högre saltkoncentrationen varit är att svampen har bistått plantorna för mycket,
det vill säga tagit upp för mycket salt vilket lett till förhöjd saltstress. De höga koncentrationerna
av Na+- och Cl--joner kan ha skadat plantan på flera sätt. Dels kan Na+-jonerna orsakat
inaktivering av enzymer. Dels kan osmos vara en anledning till att plantorna torkat ut. På grund
av att AM-plantorna haft så stor tillgång till NaCl eftersom svampen har osmos gjort att vatten
inte tagits upp som det borde. Eftersom saltkoncentrationen är så hög på utsidan plantam och
relativt låg inuti plantan och eftersom det finns en strävan efter jämvikt kommer vatten inte att
tas upp och till och med möjligen dräneras ur plantan. Det leder till uttorkning av plantan.
5.3 POCKET PEA
Under arbetets gång förlades anteckningarna som beskrev vilket mätvärde som tillhörde vilken
planta för den sista mätningen med Pocket PEA:n. Datan finns, men vi har valt att inte analysera
den då vi inte kan vara helt säkra på vilka värden som tillhör vilka plantor. Följande diskussion
kan därför inte väga lika tungt då essentiella värden saknas i underlaget.
5.3.1 FV/FM
Diagrammet 4.3.2.1 visar att fotosyntesen hos grupperna NAM och NAMPi inte påverkats
negativt av förhöjd saltkoncentration. Däremot syns två tydligt avvikande linjer som tillhör
gruppen AM och behandlingarna 50 mM och 100 mM. Inom dessa behandlingar fanns det
plantor som dog mellan mätningarna vecka tre och vecka fyra. I tabell 4.3.2.2 ser man tydligt att
det är Fv/Fm-värdet hos plantorna som dog som dragit ner genomsnittsvärdena.
Alltså har överlevande AM-plantor, enligt Fv/Fm-värdena klarat av att hantera
saltkoncentrationen utan att deras fotosyntes har påverkats negativt. Vad det beror på är svårt att
39
säga. En tanke är att det har med individvariation att göra. En annan tanke är att det kan ha haft
med mykorrhizeringen att göra. Om plantorna som dog (AM 2, 3, 6 och 7) hade en mycket god
mykorrhizering tidigt kanske svampen bidrog med så mycket för tidigt vilket stressade plantorna
till döds. Om de överlevande plantorna inte hade lika god mykorrhizering så tidigt kan det ha lett
till sämre utbyte med svampen, alltså mindre mängd salt, och därmed mindre stress.
5.3.2 PI
Generellt sett ser PI-värdena i diagrammet 4.3.1.2.1 ut att ligga på ungefär samma nivå eller
kanske stiga något från vecka två till vecka fyra. Återigen ser man ett undantag, linjen för AM
100 mM sjunker dramatiskt till vecka tre men återhämtar sig till vecka fyra. Vid studering av
diagrammet 4.3.1.1.1 ser man samma sak som man såg i Fv/Fm-tabellen(4.4.2.2). De plantor
som dog mellan vecka tre och vecka fyra drar ner genomsnittet för gruppen AM 100 mM.
Förklaringen misstänks vara densamma som förklaringen som till de liknande resultaten för
Fv/Fm-värdena.
En intressant notering är att AM 9, plantan som överlevde i behandlingen 100 mM, har lägst PIvärde vid observations fyra. Det antyder att fotosyntesen egentligen inte fungerar så bra, även om
den överlever.
5.4 TORRVIKT
5.4.1 SKOTT
Diagrammet 4.4.1.1 visar tydligt att NAMPi-plantorna haft den största biomassan och inte
påverkats i tillväxten av hög saltkoncentration. Dessa resultat var något intressanta på samma sätt
som resultaten för antalet blad. Då högre salthalt bör innebära problem för plantan bör biomassan
minska ju högre salthalten är. Våra resultat visar istället att NAMPi-plantorna växer opåverkat av
saltkoncentrationer upp till 100 mM. En anledning till det kan vara att M. truncatula har en
förmåga att inte ta upp överdrivna mängder av näringsämnen, även om det finns möjlighet. Man
ska dock inte fokusera för mycket på de absoluta värdena, utan det är viktigt att jämföra värdena
för de olika plantorna med varandra. Det finns inget absolut värde för alla olika växter i världen
som ses som optimalt. Optimala värden varierar mellan olika arter. En annan tanke är att
plantorna har en förmåga att lagra mycket salt i vakuolerna.
NAM-plantorna har växt ganska jämnt oavsett saltbehandling. Man kan dock se att plantorna
som behandlats med den högsta saltkoncentrationen har en något lägre genomsnittlig biomassa.
Det kan vara ett tecken på att den höga saltkoncentrationen faktiskt har påverkat plantorna
negativt, som den i teorin bör göra. Det måste dock understrykas att det endast skiljer cirka 0,4
gram i genomsnittlig biomassa vilket är mycket lite. Det skulle exempelvis kunna vara
individuella plantors egenskaper som ger den lilla skillnaden.
Om man studerar AM-plantornas genomsnittliga biomassa ser man att den sjunker drastiskt för
plantorna som behandlats med mellanhög och hög saltkoncentration. Skillnaden i genomsnittlig
40
vikt ligger hos AM på ungefär 0,7-0,8 gram. Det är en betydligt större skillnad jämfört med
skillnaden mellan NAM-plantorna. Det kan ses som ett tecken på att AM-plantorna inte har
någon nytta av symbiosen utan snarare påverkas negativt av den. Anledningarna till detta tros
vara desamma som anledningar till att AM-plantorna utvecklat färre blad.
5.4.2 ROTSYSTEM
Man kan tydligt se i diagrammet 4.4.2.1 att rotsystemets vikt i gruppen AM minskar med ökad
saltkoncentration. Rotsystemens biomassa blir lägre och lägre desto högre saltkoncentrationen är
och detta kan ses som ett tecken på att den höga saltkoncentrationen påverkar tillväxten av
rotsystemet. En tanke är att det sker en signalering som får plantan att minska utvecklingen av
rotsystemet eftersom den redan tar upp en mycket stor mängd salt, troligtvis på grund av
svampsymbiosen. En annan tanke är att rötterna helt enkelt skadas av den höga salthalten och
som följd hämnas tillväxten vilket leder till lägre biomassa.
Inom gruppen NAM syns samma tendens som i AM-gruppen. Effekten verkar dock inte vara så
kraftig som i AM-gruppen. Den svagare effekten kan bero på att plantan inte tar upp en lika stor
mängd salt som AM-plantorna utan bara något mer än vad den skulle gjort om den befann sig i
ett odlingsmedium med normal saltkoncentration. Signaleringen att minska utveklingen av
rotsystemet kan då tänkas bli svagare. Eller så kan här också rötterna tagit skada som i avsnittets
första stycke.
Inom gruppen NAMPi är det svårt att konstatera någon tendens eftersom genomsnittsvikten för
rotsystemen i behandlingen 50 mM är mycket högre än genomsnittsvikten för rotsystemen i
behandlingarna 0 mM och 100 mM. Plantan NAMPi 12 har höjt genomsnittet i behandlingen 50
mM rejält då dess rotsystem vägde markant mer än rotsystemet hos någon annan planta. Om den
hade vägt mindre hade genomsnitten för de olika behandlingarna troligtvis hamnat ungefär lika
och därför går det inte riktigt att konstatera att rotsystemens utveckling varken påverkas positivt
eller negativt av högre saltkoncentration.
Totalt sett verkar rotsystemen hos NAMPi-gruppen ha påverkats minst av förhöjd
saltkoncentration. Endast i behandlingen 0 mM är genomsnittsvikten för NAMPi lägre än
genomsnittsvikten för AM. Man måste dock tänka på att AM-plantorna även vuxit tillsammans
med en svamp, vars vikt också är inräknad. Det skulle kunna vara så att rotsystemens biomassa
hos AM-plantorna (utan svampen) i själva verket är lägre än biomassan hos NAMPi-plantorna.
Detta kan vår data inte bekräfta, men det skulle vara intressant att undersöka hur stor biomassa
svampen utgör av AM-plantornas rotsystem.
5.4.3 ROTSYSTEM/SKOTT
Diagrammet 4.4.3.1 är nästan identiskt med diagrammet över rotsystemens torrvikt(4.4.2.1). För
grupperna NAM och AM kan man säga att rotsystemens biomassa i förhållande till skottens
biomassa minskar med högre saltkoncentration. Detta kan vara ytterligare ett tecken på att
41
plantorna utvecklar sina skott istället för att utveckla rotsystemen. Det skulle också kunna vara
ett tecken på att rötternas utveckling hämmas mer än skottens utveckling,
5.5 ROTINFÄRGNING
Då ingen rotinfärgning gjordes för AM -2, -3, -6 och -7 kan inget sägas om mykorrhizeringen
hos dessa plantor.
Resultaten av rotinfärgningen visade att ingen mykorrhiza bildats i grupperna NAM och NAMPi
vilket var det förväntat eftersom dessa aldrig infekterades av svamp.
Resultaten visade även att alla AM-plantor utom AM 1 haft ca 90 % mykorrhizering, det vill
säga att ungefär 90 % av rötternas ytor varit svampbeväxta. Om man återigen bortser från AM 1
har plantorna haft ungefär lika kraftig mykorrhizering. AM 11 hade dock något lägre än de
andra. När det gäller mängden arbuskler skiljer det en del mellan plantorna men det går inte att
se någon stor skillnad mellan behandlingarna. I denna kategori är AM 1 markant under de andra
plantorna.
Totalt sett gick svampinfektionen bra. AM 1 är den enda som har utmärkande dålig infektion
överlag. Vad det beror på är svårt att säga. Alla plantor har haft lika lång tid på sig innan de fått
saltbehandlingen så anledningen till att AM 1 haft dålig infektion kan vara ett misstag vid
planteringen. Totalt sett kan man även se att plantorna som behandlats med 50mM ligger något
lägre i kategorierna F%, M% och A%. Det är också svårt att säga varför detta kommer sig.
Eftersom dessa plantor fått en medelhög saltbehandling kan man inte säga att det beror på saltet
för då hade troligtvis även någon av de andra grupperna påverkats, vilket de inte gjort.
Något som gör att diagrammet som helhet är något osäkert är att kontrolleringen av
mykorrhizeringen gjordes av två personer med olika mycket erfarenhet inom området. Hur likt
de värderat mykorrhizeringen hos plantorna är omöjligt att säga.
5.6 KLOROFYLLKONCENTRATION
Diagrammet 4.6.1.1 visar att alla plantor haft ungefär samma klorofyllkoncentration i bladen.
Detta kan ses som ett tecken på att plantor inom olika grupper och behandlingar inte påverkats
varken positivt eller negativt av saltkoncentrationen de växt i. Man bör dock komma ihåg att
dessa resultat är från de plantor som överlevde till slutet. Man kan tänka sig att resultatet sett
annorlunda ut om man hade mätt klorofyllkoncentrationen hos de plantor som var döende.
Resultatet stämmer även med den visuella observationen att alla plantor sett ungefär lika gröna
ut. Eftersom det är klorofyll som gör plantan grön och alla haft ungefär samma koncentration är
det inte förvånande att alla haft ungefär samma grönhet.
I diagrammet 4.6.2.1, där NAM 0 mM som setts som en kontroll då den inte haft en symbios,
extra fosfat eller extra salt, visar också att klorofyllkoncentrationerna inom de olika grupperna
och behandlingarna inte varierat särskilt mycket. Gruppen NAMPi-plantor som inte behandlats
42
med extra salt är den som haft lägst klorofyllkoncentration i förhållande till NAM 0 mM. Den
har haft strax under 90 % av koncentrationen hos NAM 0 mM men detta ser vi varken som en
stor eller allvarlig variation. Den enklaste och mest troliga förklaringen anser vi vara
individvariation och inte saltkoncentration eftersom de NAMPi-plantor som behandlats med
högre saltkoncentration faktiskt haft högre klorofyllkoncentration.
5.7 KAROTENOIDKONCENTRATION
Likaså som i avsnitt 5.6 bör man ta i beaktning att dessa resultat är hämtade från
observationstillfälle 5 där ett flertal individer redan dött vilket bäddat för ett osäkert resultat
baserat på de individer som överlevde.
Ser vi till diagrammen 4.7.1.1 och 4.7.2.1, i vilken den sistnämnda värdena förhåller sig till
NAM 0 mM som nollvärde, så är det märkbart att det är NAM 0 mM som innehar den högsta
koncentrationen av karotenoider för den behandlingen. Just det här resultatet tyder alltså inte på
att svampen skulle ha en positiv effekt på växtens karotenoidproduktion.
Dock ser vi att karotenoidnivån över samtliga AM-behandlingar är väldigt jämn i jämförelse med
motsvarande NAM- och NAMPi-behandlingar. NAM 100 mM som är näst intill extrem har
skurits ned hårt på koncentrationen. Ju högre saltkoncentration ju lägre karotenoidkoncentration
gäller.
Vi ser också till NAMPi att dessa inte har drabbats lika hårt men skillnaden finns. NAMPi 50
mM har också ett högre värde än behandlingen med 100 mM. Av detta kan vi bara gissa att
fosfathalt möjligen är en bidragande faktor för karotenoidproduktionen i plantorna.
5.8 ÖVERGRIPANDE FELKÄLLOR






Individvariation: alla plantor var inte lika långt in i växtutvecklingen vid start av
behandling. De hade då olika förutsättningar från start för att hantera saltstressen. Ett
exempel är NAMPi 12 som stack ut redan innan behandlingen började och kom att
påverka resultaten markant för hela behandlingen.
Kvantitet: Fler individer ger fler mätvärden och ett bredare resultat.
Saknad av Pocket PEA-värden efter observationstillfälle 5.
Laborativa fel: vid utförande, mätning, pipettering, observation och uppskattning.
Klorofyll-, karotenoidkoncentrationsmätningar och rotinfärgning är ej utförda på AM2,
AM3, AM6 och AM 7.
Klorofyll- och karotenoidkoncentration saknas på NAM10.
43
6 SLUTSATSER
6.1 GENERELLA OBSERVATIONER
Resultaten för NAM; NAMPi visar inte på samband mellan storlek och saltbehandling.
Resultaten för AM visar på samband mellan reducerad storlek och ökad saltbehandling.
6.2 ANTAL BLAD
Resultaten för NAM; NAMPi visar inte på samband mellan antal blad och saltbehandling.
Resultaten för AM visar på samband mellan reducerat antal blad och ökad saltbehandling.
6.3 POCKET PEA
Vi kan inte fastställa att resultaten för NAM; NAMPi visar på samband mellan
fotosynteseffektivitet och saltbehandling.
Resultaten för AM visar på samband mellan minskad fotosynteseffektivitet och ökad
saltbehandling.
6.4 TORRVIKT
Resultaten för NAM; NAMPi visar inte på samband mellan total biomassa och saltbehandling.
Resultaten för AM visar på samband mellan reducerad total biomassa och ökad saltbehandling.
6.5 ROTINFÄRGNING
Resultaten för AM visar inte på samband mellan svampinfektionens utbredning över rotsystemen
och saltbehandling.
6.6 KLOROFYLL
Resultaten för AM; NAM; NAMPi visar inte på samband mellan och klorofyllkoncentration och
saltbehandling.
6.7 KAROTENOIDER
Resultaten för NAM; NAMPi visar på samband mellan reducerad karotenoidkoncentration och
ökad saltbehandling.
Resultaten för AM visar inte på samband mellan karotenoidkoncentration och saltbehandling.
44
7 KÄLLFÖRTECKNING
(u.d.). Hämtat från Agsorb: http://www.agsorb.com/index.html den 7 Februari 2013
postdoktor Jenny Carlsson. (den 28 04 2012). Hämtat från Göteborgs Universitet Biologi och
miljövetenskap: http://www.bioenv.gu.se/personal/jenny-carlsson den 5 Februari 2013
Adolfsson, L., Carlsson, J., Schoefs, B., & Spetea, C. (8 Februari 2013). Photosynthesis and
Mycorrhiza Symbiosis in Medicago truncatula. Göteborg; Le Mans: University of
Gothenburg, Sweden; University of Le Mans, France.
Continuous Excitation Chlorophyll Fluorescence Measurement. (u.d.). Hämtat från Hansatech
Instruments: http://www.hansatech-instruments.com/continuous_parameters.htm den 5
Februari 2013
Hansatech Instruments. (den 6 December 2006). Handy PEA, POcket PEA & PEA Plus Software
-. (1.0). Norfolk, England.
Hansatech Instruments. (u.d.). Pocket PEA Rapid Screening Chlorophyll Fluorimeter. Hämtat
från Hansatech Instruments: http://www.hansatech-instruments.com/pocket_pea.htm den
1 Februari 2013
INRA DIJON. (04 2001). Mycorrhiza Manual. Hämtat från INRA DIJON:
http://www2.dijon.inra.fr/mychintec/Protocole/Workshop_Procedures.html#1.5 den 3
Februari 2013
Lichtenthaler, H., & Wellburn, A. (1983). Biochemical Society Transactions vol 11.
Merchan, F., Crespi, M., & Frugier, F. (Juni 2007). Response of Medicago truncatula to Salt
stress. Hämtat från The Samuel Roberts Noble Foundation:
http://www.noble.org/Global/medicagohandbook/pdf/ResponseMtruncatula_AbioticStres
s.pdf den 28 Januari 2013
Nationalencyklopedin. (u.d.). Antioxidant. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se/lang/antioxidant den 5 Februari 2013
Nationalencyklopedin. (u.d.). devon. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se/enkel/devon/2191840 den 6 Februari 2013
Nationalencyklopedin. (u.d.). Fotosyntes. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se/enkel/fotosyntes den 5 Februari 2013
Nationalencyklopedin. (u.d.). Glomus. Hämtat från MicrobeWiki:
http://microbewiki.kenyon.edu/index.php?title=Glomus&oldid=55122 den 30 Januari
2013
45
Nationalencyklopedin. (u.d.). hypokotyl. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se/hypokotyl den 7 Februari 2013
Nationalencyklopedin. (u.d.). Karotenoider. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se/lang/karotenoider den 5 Februari 2013
Nationalencyklopedin. (u.d.). Kloroplaster. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se/enkel/kloroplast den 5 Februari 2013
Nationalencyklopedin. (u.d.). Ljusabsorptionsspektrometri. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se/ljusabsorptionsspektrometri den 5 Februari 2013
Nationalencyklopedin. (u.d.). Mycel. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se/enkel/mycel den 29 Januari 2013
Nationalencyklopedin. (u.d.). mykorrhiza. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se/lang/mykorrhiza den 6 Februari 2013
Nationalencyklopedin. (u.d.). Osmos. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se/enkel/osmos den 4 Februari 2013
Nationalencyklopedin. (u.d.). Transpiration. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se/kort/transpiration/1163352 den 4 Februari 2013
Nationalencyklopedin. (u.d.). Xylem. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se/kort/xylem den 4 Februari 2013
Nationalencyklopedin. (u.d.). Övergödning. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se/enkel/%C3%B6verg%C3%B6dning den 5 Februari 2013
Nils Lundqvist, O. G. (u.d.). Mykorrhiza. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se/lang/mykorrhiza den 29 Januari 2013
postdoktor Carlsson, J. (den 1 Oktober 2012). (J. Davidsson, & G. Algestrand, Intervjuare)
postdoktor Carlsson, J. (den 7 November 2012). Institutionen för miljö och biovetenskap
Göteborgs Universitet.
postdoktor Carlsson, J. (den 7 Februari 2013). Alternativa källor. (G. Algestrand, & J.
Davidsson, Intervjuare)
postdoktor Carlsson, J. (den 28 Januari 2013). Några frågor och lite problem. (J. Davidsson, &
G. Algestrand, Intervjuare) Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs
Universitet.
Raven, P. H., Evert, R. F., & Eichhorn, S. E. (2003). Biology of plants - sixth edition. New York:
W.H. Freeman and company.
46
SLU. (u.d.). Mykorrhiza. Hämtat från Sveriges lantbruksuniversitet:
http://www.slu.se/sv/fakulteter/ltj/institutioner-vid-ltj-fakulteten/biosystem-ochteknologi/forskning/pagaende-forskningsomraden/hortikulturell-produktion/mykorrhiza/
den 6 Februari 2013
Taiz, L., & Zeiger, E. (2002). Plant Physiology - third edition. Sunderland: Sinauer Associates.
Wikipedia. (u.d.). Botanisk ordlista. Hämtat från Wikipedia:
http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Botanisk_ordlista&oldid=16839726 den 30
Januari 2013
Wikipedia. (u.d.). File:Arbuscular mycorrhiza microscope.jpg. Hämtat från Wikipedia:
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Arbuscular_mycorrhiza_microscope.jpg den 8 Februari
2013
Wikipedia. (u.d.). Halofyt. Hämtat från Wikipedia:
http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Halofyt&oldid=18719085 den 30 Januari 2013
Wikipedia. (u.d.). Medicago truncatula. Hämtat från Wikipedia:
http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Medicago_truncatula&oldid=502695751 den
29 Januari 2013
Wikipedia. (u.d.). Petiole. Hämtat från Wikipedia:
http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Petiole_(botany)&oldid=520788111 den 6
Februari 2013
47
8 BILAGOR
8.1 DATA
8.1.1 POCKET PEA
8.1.1.1 #2 20121015
Format:3a
Comment1:
Comment2:
Comment3:
Comment4:
Calculate PI using Fo=TRUE
Note: the '*' in the column headers mean these columns are empty. The columns are there for compatibility with Handy PEA data.
Record
Ligh
Dur.(sec
Fv/F
Tf
No
Namn
*
*
t
* )
* Date
Time
ID Fo
Fm
Fv
m
m
Area
15/10/1
2441
53421
1 AM1
3500
1
2
######
4855 29271
6 0,834 220
9
15/10/1
2658
63683
2 AM2
3500
1
2
######
5461 32050
9
0,83 270
7
15/10/1
2424
64306
3 AM3
3500
1
2
######
4813 29053
0 0,834 600
0
15/10/1
2501
51690
4 AM4
3500
1
2
######
5094 30112
8 0,831 170
1
15/10/1
2539
55823
5 AM5
3500
1
2
######
5267 30658
1 0,828 250
5
15/10/1
2550
54269
6 AM6
3500
1
2
######
5280 30785
5 0,828 260
9
15/10/1
2522
55564
7 AM7
3500
1
2
######
5160 30387
7
0,83 290
0
15/10/1
2668
55395
8 AM9
3500
1
2
######
5432 32117
5 0,831 180
6
15/10/1
2748
61440
9 AM10
3500
1
2
######
5414 32899
5 0,835 250
7
15/10/1
2614
51246
10 AM11
3500
1
2
######
5292 31441
9 0,832 170
7
15/10/1
2579
53714
11 AM12
3500
1
2
######
5166 30960
4 0,833 170
9
15/10/1
2317
37183
12 NAM2
3500
1
2
######
5291 28466
5 0,814 110
4
15/10/1
2556
50722
13 NAM8
3500
1
2
######
5238 30802
4
0,83 190
4
15/10/1
2418
57257
14 NAM9
3500
1
2
######
4971 29152
1 0,829 230
0
15/10/1
2495
50635
15 NAM10
3500
1
2
######
5127 30082
5
0,83 240
1
15/10/1
2254
44967
16 NAM11
3500
1
2
######
5160 27702
2 0,814 230
8
15/10/1
2619
51952
17 NAMPi4
3500
1
2
######
5354 31552
8
0,83 160
7
15/10/1
2180
41821
18 NAMPi8
3500
1
2
######
4475 26278
3
0,83 160
6
15/10/1
2306
41984
19 NAMPi9
3500
1
2
######
4801 27868
7 0,828 160
7
15/10/1
2602
48937
20 NAMPi10
3500
1
2
######
5521 31547
6 0,825 150
5
15/10/1
2362
47699
21 NAMPi11
3500
1
2
######
4859 28485
6 0,829 160
8
NAMPI1
15/10/1
2622
52472
22 2
3500
1
2
######
5208 31436
8 0,834 210
2
48
T1
ms
F1
T2
ms
0,05 5242
0,1
0,05 5926
0,1
0,05 5246
0,1
0,05 5497
0,1
0,05 5672
0,1
0,05 5646
0,1
0,05 5538
0,1
0,05 5847
0,1
0,05 5792
0,1
0,05 5789
0,1
0,05 5646
0,1
0,05 5968
0,1
0,05 5622
0,1
0,05 5329
0,1
0,05 5589
0,1
0,05 5720
0,1
0,05 5959
0,1
0,05 4962
0,1
0,05 5327
0,1
0,05 6116
0,1
0,05 5323
0,1
0,05 5699
End Of File
0,1
T3
T4
T5
Scale
F2
ms
F3
ms
F4
ms
F5
d
566
737
1333
2151
3
0,3
9
2
3
30
9 NO
633
814
1470
2312
8
0,3
8
2
6
30
9 NO
563
742
1330
2072
3
0,3
0
2
1
30
4 NO
593
778
1429
2225
4
0,3
5
2
2
30
5 NO
605
777
1416
2273
6
0,3
3
2
4
30
4 NO
605
776
1423
2291
7
0,3
6
2
8
30
1 NO
586
745
1391
2245
4
0,3
6
2
3
30
2 NO
626
804
1476
2419
0
0,3
8
2
1
30
0 NO
618
787
1426
2491
7
0,3
5
2
3
30
0 NO
627
832
1499
2380
3
0,3
8
2
7
30
3 NO
613
809
1457
2283
0
0,3
9
2
4
30
9 NO
654
925
1587
2248
8
0,3
5
2
8
30
5 NO
614
817
1450
2331
9
0,3
9
2
8
30
0 NO
569
714
1265
2059
2
0,3
8
2
1
30
6 NO
605
795
1415
2277
6
0,3
4
2
9
30
9 NO
611
814
1440
2270
8
0,3
1
2
4
30
4 NO
650
896
1499
2383
0
0,3
1
2
1
30
2 NO
542
743
1288
1972
0
0,3
2
2
7
30
2 NO
585
812
1407
2132
8
0,3
2
2
3
30
9 NO
668
925
1602
2391
9
0,3
1
2
2
30
6 NO
575
777
1369
2149
0
0,3
4
2
1
30
1 NO
616
826
1481
2344
0
0,3
1
2
2
30
1 NO
49
Scal
e
Offse
t
RC /
* * ABS
Fv /
Fo
(1-Vj) /
Vj
-
-
2,017
5,029
0,653
6,622
-
-
2,052
4,869
0,652
6,518
-
-
1,939
5,036
0,65
6,347
-
-
1,931
4,911
0,632
5,997
-
-
2,098
4,821
0,65
6,57
-
-
2,125
4,83
0,649
6,659
-
-
2,28
4,889
0,653
7,28
-
-
2,119
4,913
0,65
6,77
-
-
2,333
5,077
0,678
8,029
-
-
1,791
4,941
0,629
5,565
-
-
1,832
4,993
0,635
5,81
-
-
1,19
4,38
0,543
2,831
-
-
1,804
4,88
0,637
5,61
-
-
2,303
4,864
0,682
7,646
-
-
1,831
4,867
0,638
5,686
-
-
1,538
4,369
0,59
3,965
-
-
1,508
4,893
0,632
4,663
-
-
1,529
4,872
0,614
4,577
-
-
1,437
4,805
0,598
4,13
-
-
1,439
4,714
0,597
4,047
-
-
1,681
4,862
0,626
5,117
-
-
1,792
5,036
0,634
5,72
PI
8.1.1.2 #3 20121022
Calculate PI using Fo=TRUE
Note: the '*' in the column headers mean these columns are empty. The columns are there for compatibility with Handy PEA data.
Ligh
Dur.(sec
Fv/F
Tf
Record No Namn
*
* t
* )
* Date
Time
ID Fo
Fm
Fv
m
m
Area
#####
551
1 NAM8
3500
1
22/10/12
#
6 31891 26375 0,827 220 544040
#####
514
2 NAM10
3500
1
22/10/12
#
5 30519 25374 0,831 140 424791
#####
547
3 NAMPi8
3500
1
22/10/12
#
4 33174 27700 0,835 260 594810
#####
535
4 NAMPi9
3500
1
22/10/12
#
4 29143 23789 0,816 120 352476
#####
531
5 AM9
3500
1
22/10/12
#
0 30795 25485 0,828 150 496780
#####
504
6 AM3
3500
1
22/10/12
#
5 22229 17184 0,773 800 327612
#####
780
7 AM6
3500
1
22/10/12
#
1 22420 14619 0,652 400 293045
#####
666
8 AM7
3500
1
22/10/12
#
7 21057 14390 0,683 290 266243
#####
493
9 NAMPi12
3500
1
22/10/12
#
5 29285 24350 0,831 140 475207
#####
505
10 NAMPi10
3500
1
22/10/12
#
4 29678 24624
0,83 150 465708
#####
525
11 AM11
3500
1
22/10/12
#
7 30118 24861 0,825 160 514867
#####
536
12 AM2
3500
1
22/10/12
#
2 21858 16496 0,755 270 288357
#####
486
13 AM4
3500
1
22/10/12
#
2 29154 24292 0,833 170 490859
#####
524
14 NAM9
3500
1
22/10/12
#
7 31433 26186 0,833 180 566185
#####
550
15 NAM2
3500
1
22/10/12
#
9 31961 26452 0,828 300 698307
#####
501
16 NAMPi4
3500
1
22/10/12
#
0 29014 24004 0,827 140 418770
#####
533
17 NAMPi11
3500
1
22/10/12
#
3 32806 27473 0,837 170 631611
#####
498
18 AM12
3500
1
22/10/12
#
9 30394 25405 0,836 140 485133
#####
452
19 AM10
3500
1
22/10/12
#
3 26986 22463 0,832 130 414329
#####
606
20 AM5
3500
1
22/10/12
#
3 31520 25457 0,808 210 649911
#####
539
21 AM1
3500
1
22/10/12
#
9 31737 26338
0,83 220 599384
50
T2
T3
T4
T5
T1 ms F1
ms
F2
ms
F3
ms
F4
ms
591
629
0,05
5
0,1
4
0,3 8053
2 15254
30
568
618
0,05
4
0,1
7
0,3 8502
2 15527
30
587
625
0,05
4
0,1
6
0,3 7926
2 14946
30
604
669
0,05
0
0,1
1
0,3 9582
2 16775
30
569
605
0,05
3
0,1
3
0,3 7687
2 14914
30
556
604
0,05
2
0,1
1
0,3 8091
2 13743
30
866
950
0,05
3
0,1
5
0,3 12473
2 17766
30
739
809
0,05
3
0,1
1
0,3 10815
2 16221
30
529
566
0,05
4
0,1
8
0,3 7313
2 13819
30
550
593
0,05
0
0,1
3
0,3 7971
2 14647
30
563
598
0,05
4
0,1
2
0,3 7590
2 14148
30
593
645
0,05
7
0,1
9
0,3 8702
2 14544
30
522
556
0,05
3
0,1
5
0,3 7035
2 13241
30
564
601
0,05
0
0,1
5
0,3 7600
2 13974
30
588
628
0,05
1
0,1
0
0,3 7970
2 14467
30
557
613
0,05
5
0,1
4
0,3 8631
2 14987
30
572
614
0,05
2
0,1
3
0,3 7896
2 14462
30
546
591
0,05
0
0,1
0
0,3 7860
2 14146
30
496
537
0,05
0
0,1
1
0,3 7148
2 12932
30
645
686
0,05
7
0,1
2
0,3 8368
2 13504
30
582
623
0,05
8
0,1
7
0,3 8065
2 14964
30
End Of File
Scal
e
Offse
t
24172 NO
-
-
2,149
4,782
0,631
6,483
24286 NO
-
-
1,571
4,932
0,591
4,578
25006 NO
-
-
2,358
5,06
0,658
7,853
23755 NO
-
-
1,148
4,443
0,52
2,652
23348 NO
-
-
2,218
4,799
0,623
6,634
19002 NO
-
-
1,09
3,406
0,494
1,834
19445 NO
-
-
0,51
1,874
0,318
0,304
18216 NO
-
-
0,593
2,158
0,336
0,43
21998 NO
-
-
2,129
4,934
0,635
6,671
22506 NO
-
-
1,751
4,872
0,61
5,208
22653 NO
-
-
2,199
4,729
0,642
6,68
18589 NO
-
-
0,932
3,076
0,443
1,271
21967 NO
-
-
2,329
4,996
0,655
7,622
23111 NO
-
-
2,318
4,991
0,667
7,712
24869 NO
-
-
2,224
4,802
0,661
7,062
22622 NO
-
-
1,371
4,791
0,584
3,839
23313 NO
-
-
2,244
5,152
0,668
7,719
23062 NO
-
-
1,849
5,092
0,64
6,022
20677 NO
-
-
1,781
4,966
0,626
5,533
22099 NO
-
-
2,23
4,199
0,708
6,626
23467 NO
-
-
2,05
4,878
0,637
6,368
F5
51
Scale
d
RC /
* * ABS
Fv /
Fo
(1-Vj) /
Vj
PI
8.1.1.3 #4 20121029
Export Parameters
PEA Plus Version: 1.02
Format:3a
Calculate PI using Fo=TRUE
Record No
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
T1 ms F1
0,05
0,05
0,05
0,05
0,05
0,05
0,05
0,05
0,05
0,05
0,05
0,05
0,05
0,05
0,05
0,05
0,05
0,05
Namn
* * Light * Dur.(sec) * Date
NAM8
NAM10
NAMPi8
NAMPi9
AM9
NAMPi12
NAMPi10
AM11
AM4
NAM9
NAM2
NAMPi4
NAMPi11
AM12
AM10
AM5
AM1
T2 ms F2
5828
5740
5988
5454
5506
5831
5734
5225
5478
5937
5680
5963
5734
5639
5587
4967
5934
5644
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
6237
6069
6381
5881
5824
6231
6033
5643
5846
6347
5961
6403
6168
6006
5947
5262
6276
6015
3500
3500
3500
3500
3500
3500
3500
3500
3500
3500
3500
3500
3500
3500
3500
3500
3500
3500
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
T3 ms T5 ms F5
0,3
0,3
0,3
0,3
0,3
0,3
0,3
0,3
0,3
0,3
0,3
0,3
0,3
0,3
0,3
0,3
0,3
0,3
30
30
30
30
30
30
30
30
30
30
30
30
30
30
30
30
30
30
23467
24383
24406
23695
22907
23328
23954
22025
22503
24516
22864
24511
24795
22909
23504
20041
24110
23443
Time
2022-10-12
2029-10-12
2029-10-12
2029-10-12
2029-10-12
2029-10-12
2029-10-12
2029-10-12
2029-10-12
2029-10-12
2029-10-12
2029-10-12
2029-10-12
2029-10-12
2029-10-12
2029-10-12
2029-10-12
2029-10-12
ID
15:38:18
16:33:57
16:34:18
16:34:39
16:34:59
16:35:22
16:35:46
16:36:01
16:36:20
16:36:36
16:36:50
16:37:06
16:37:24
16:37:41
16:38:26
16:38:50
16:39:05
16:39:17
Fo
Fm
Fv
5399
5358
5600
5120
5178
5444
5380
4968
5152
5562
5322
5490
5324
5235
5218
4667
5553
5263
31737
29767
31526
30051
30629
29886
31036
30879
29202
33272
29724
32697
33379
29899
31359
28749
32218
31736
26338
24409
25926
24931
25451
24442
25656
25911
24050
27710
24402
27207
28055
24664
26141
24082
26665
26473
Fv /
Fo
(1-Vj) /
Vj
RC /
Scaled Scale Offset * * ABS
NO
NO
NO
NO
NO
NO
NO
NO
NO
NO
NO
NO
NO
NO
NO
NO
NO
NO
-
-
52
2,05
2,063
2,051
2,085
2,476
2
2,271
2,741
2,192
2,218
2,27
1,88
2,141
2,012
2,289
2,65
2,354
2,257
4,878
4,556
4,63
4,869
4,915
4,49
4,769
5,216
4,668
4,982
4,585
4,956
5,27
4,711
5,01
5,16
4,802
5,03
Fv/Fm Tfm Area
0,83
0,82
0,822
0,83
0,831
0,818
0,827
0,839
0,824
0,833
0,821
0,832
0,84
0,825
0,834
0,838
0,828
0,834
0,637
0,526
0,525
0,541
0,592
0,495
0,578
0,64
0,56
0,585
0,6
0,61
0,63
0,57
0,624
0,657
0,601
0,634
220
260
600
240
290
290
270
600
290
270
290
180
190
290
290
400
210
210
PI
6,368
4,944
4,987
5,496
7,205
4,444
6,263
9,151
5,726
6,466
6,244
5,683
7,108
5,408
7,157
8,981
6,798
7,198
599384
532448
739992
548088
679355
522645
584288
912595
547681
624527
562754
603816
642816
539309
723342
834390
624943
614774
8.1.1.4 #5 20121105
Record No * * Light * Dur.(sec)
38
3500
1
39
3500
1
40
3500
1
41
3500
1
42
3500
1
43
3500
1
44
3500
1
45
3500
1
46
3500
1
47
3500
1
48
3500
1
49
3500
1
50
3500
1
51
3500
1
52
3500
1
53
3500
1
54
3500
1
Tfm Area
T1 ms F1
T2 ms
280 507102
0,05
6699 0,1
300 651022
0,05
5757 0,1
260 564397
0,05
5721 0,1
290 498826
0,05
5415 0,1
260 591057
0,05
5638 0,1
300 721341
0,05
5374 0,1
170 449159
0,05
5767 0,1
300 602505
0,05
5796 0,1
280 591037
0,05
5758 0,1
290 728454
0,05
5730 0,1
190 530475
0,05
5841 0,1
300 730554
0,05
5161 0,1
300 801353
0,05
5063 0,1
500 1031726 0,05
5754 0,1
900 1428251 0,05
5674 0,1
600 855846
0,05
5557 0,1
500 984929
0,05
5460 0,1
RC /
Scaled Scale Offset * * ABS
NO
1,959
NO
2,097
NO
2,122
NO
2,051
NO
2,202
NO
2,826
NO
1,704
NO
2,192
NO
2,369
* Date
Time
ID
2005-11-12 15:51:18
2005-11-12 15:51:33
2005-11-12 15:51:45
2005-11-12 15:51:57
2005-11-12 15:52:08
2005-11-12 15:52:23
2005-11-12 15:52:36
2005-11-12 15:52:56
2005-11-12 15:53:06
2005-11-12 15:53:16
2005-11-12 15:53:26
2005-11-12 15:53:37
2005-11-12 15:53:46
2005-11-12 15:53:56
2005-11-12 15:54:07
2005-11-12 15:54:19
2005-11-12 15:54:30
F2
T3 ms F3
T4 ms
7044 0,3
8543 2
6127 0,3
7827 2
6061 0,3
7758 2
5729 0,3
7380 2
5987 0,3
7634 2
5718 0,3
7059 2
6201 0,3
8364 2
6143 0,3
7757 2
6062 0,3
7578 2
6020 0,3
7453 2
6257 0,3
8328 2
5466 0,3
6863 2
5354 0,3
6564 2
6086 0,3
7620 2
6000 0,3
7589 2
5881 0,3
7292 2
5790 0,3
7333 2
Fv /
(1-Vj) /
Fo
Vj
PI
3,547 0,641
4,456
4,607 0,564
5,45
4,681 0,516
5,127
4,632 0,516
4,902
4,771 0,565
5,935
5,294 0,667
9,981
4,72
0,482
3,876
4,557 0,561
5,599
4,592 0,583
6,345
53
Fo
6314
5393
5334
5040
5273
5064
5323
5439
5421
5410
5384
4840
4780
5406
5322
5238
5121
F4
14351
16221
17413
16337
16218
13990
18341
16331
15795
14811
16019
12692
12414
15109
15023
13936
14401
Fm
28709
30239
30302
28383
30429
31875
30447
30224
30313
32353
31358
26859
27210
34623
32829
32522
32888
T5 ms
30
30
30
30
30
30
30
30
30
30
30
30
30
30
30
30
30
Fv
22395
24846
24968
23343
25156
26811
25124
24785
24892
26943
25974
22019
22430
29217
27507
27284
27767
F5
24153
25005
24118
23227
24345
24738
24353
23544
23574
24595
24434
20816
20059
25710
25392
24350
24321
Fv/Fm
0,78
0,822
0,824
0,822
0,827
0,841
0,825
0,82
0,821
0,833
0,828
0,82
0,824
0,844
0,838
0,839
0,844
NO
NO
NO
NO
NO
NO
NO
NO
-
-
2,746
1,827
2,231
2,591
2,784
2,542
2,786
2,65
4,98
4,824
4,549
4,692
5,405
5,169
5,209
5,422
0,651
0,591
0,643
0,66
0,668
0,647
0,681
0,666
8,903
5,205
6,53
8,02
10,049
8,504
9,886
9,565
8.1.2 ANTAL BLAD
8.1.2.1 121008
8.1.2.2 121015
54
8.1.2.3 121022
8.1.2.4 121029
55
8.1.2.5 121105
8.2.3 VIKT
LÅDA VIKT GRUPP
1
2
3
4
5
6
7
5,43 NAMPi
8
5,44
AM
9
5,44 NAMPi
10
5,44 NAMPi
11
5,39 NAMPi
12
5,38
AM
13
5,39
AM
14
15
16
17
5,38 NAMPi
18
5,38
AM
19
5,4
AM
20
5,46
AM
21
5,48
AM
KONC.
(mM)
Nr
0
0
0
0
0
0
0
11
4
11
12
10
0
0
0
0
0
4
1
5
10
5
Torrvikt inkl.
låda
BLAD
Torrvikt exkl.
låda*
Antal blad
5,423
5,446
0,0046
0,0091
2
4
56
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
5,46
AM
5,47
AM
5,46
AM
5,46
AM
5,48 NAM
5,43
AM
5,46 NAMPi
5,48
AM
5,47 NAM
5,45
AM
5,43 NAM
0
0
50
50
0
50
50
50
0
100
0
12
1
2
11
5,43
AM
5,43
AM
5,43 NAMPi
5,43
AM
5,42 NAMPi
50
50
100
50
50
4
11
5,39 NAM
5,4 NAMPi
5,41 NAMPi
100
50
100
10
9
5,41 NAMPi
100
8
5,41
5,38
100
100
8
10
0
0
50
50
100
100
100
100
100
100
9
2
10
12
7
6
3
9
7
6
NAM
NAM
5,41 NAM
5,39 NAM
5,37 NAMPi
5,37 NAMPi
5,35
AM
5,33
AM
5,35
AM
5,36
AM
5,35
AM
5,35
AM
5,497
5,473
5,478
0,006
0,0062
0,005
2
2
2
5,461
0,0032
1
5,431
0,0058
2
5,397
0,0056
2
4
2
9
2
12
57
64
65
66
67
68
69
LÅDA
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
31
32
5,34 NAM
5,34
AM
5,33 NAM
5,34 NAMPi
5,33 NAMPi
5,34
AM
VIKT GRUPP
5,43
5,44
5,44
5,44
5,39
5,38
5,39
NAMPi
AM
NAMPi
NAMPi
NAMPi
AM
AM
5,38 NAMPi
5,38
AM
5,4
AM
5,46
AM
5,48
AM
5,46
AM
5,47
AM
5,46
AM
5,46
AM
5,48 NAM
5,43
AM
5,46 NAMPi
5,48
AM
5,47 NAM
5,45
AM
5,43 NAM
100
100
100
100
100
100
8
3
10
8
9
9
KONC.
(mM)
Nr
0
0
0
0
0
0
0
11
4
11
12
10
0
0
0
0
0
0
0
50
50
0
50
50
50
0
100
0
4
1
5
10
5
12
1
2
11
Rotssystem
Friskvikt
HEL ROT +
HALV ROT +
LÅDA**
LÅDA**
TORRVIKT
11,86
9,08
5,663
15,51
10,54
5,619
17,42
16
13,26
9,71
10,9
10,55
9,22
7,61
5,825
5,785
5,781
5,66
4
2
9
58
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
5,43
AM
5,43
AM
5,43 NAMPi
5,43
AM
5,42 NAMPi
50
50
100
50
50
5,39 NAM
5,4 NAMPi
5,41 NAMPi
100
50
100
10
9
5,41 NAMPi
100
8
5,41
5,38
100
100
8
10
5,41 NAM
5,39 NAM
5,37 NAMPi
5,37 NAMPi
5,35
AM
5,33
AM
5,35
AM
5,36
AM
5,35
AM
5,35
AM
0
0
50
50
100
100
100
100
100
100
9
2
10
12
7
6
3
9
7
6
19,08
11,86
9,73
15,46
5,34 NAM
5,34
AM
5,33 NAM
5,34 NAMPi
5,33 NAMPi
5,34
AM
100
100
100
100
100
100
8
3
10
8
9
9
8,4
6,09
9,81
NAM
NAM
4
11
14,58
10,49
2
12
5,63
10,21
7,89
5,725
5,601
5,441
12,71
8,5
7,37
10,77
6,17
6,09
5,718
5,525
5,511
5,967
5,425
5,388
6,97
7,54
59
9,473
5,418
5,523
PLANTOR
LÅDA VIKT GRUPP
1
2
3
4
5
6
7
5,43 NAMPi
8
5,44 AM
9
5,44 NAMPi
10
5,44 NAMPi
11
5,39 NAMPi
12
5,38 AM
13
5,39 AM
14
15
16
17
5,38 NAMPi
18
5,38 AM
19
5,4
AM
20
5,46 AM
21
5,48 AM
22
5,46 AM
23
5,47 AM
24
5,46 AM
25
5,46 AM
26
5,48 NAM
27
5,43 AM
28
5,46 NAMPi
29
5,48 AM
30
5,47 NAM
31
5,45 AM
31
5,43 NAM
32
33
5,43 AM
34
5,43 AM
35
5,43 NAMPi
36
5,43 AM
37
5,42 NAMPi
38
39
40
KONC.
(mM)
Nr
0
0
0
0
0
0
0
11
4
11
12
10
FRISKVIKT TORRVIKT
9,01
10,33
6,253
6,618
10,31
10,04
6,348
6,265
7,79
9,2
5,875
6,125
9,53
7,77
5,52
5,958
4
2
9,08
7,74
5,282
5,91
9
9,7
6,31
11,14
6,554
0
0
0
0
0
0
0
50
50
0
50
50
50
0
100
0
4
1
5
10
5
12
1
2
11
50
50
100
50
50
4
11
2
12
60
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
5,39 NAM
5,4 NAMPi
5,41 NAMPi
100
50
100
10
9
8,79
9,43
6,075
6,202
5,41 NAMPi
100
8
10,6
6,454
5,41
5,38
100
100
8
10
7,55
8,2
5,862
5,961
5,41 NAM
5,39 NAM
5,37 NAMPi
5,37 NAMPi
5,35 AM
5,33 AM
5,35 AM
5,36 AM
5,35 AM
5,35 AM
0
0
50
50
100
100
100
100
100
100
9
2
10
12
7
6
3
9
7
6
5,56
5,43
5,42
7,02
5,475
5,392
5,398
5,698
5,34 NAM
5,34 AM
5,33 NAM
5,34 NAMPi
5,33 NAMPi
5,34 AM
100
100
100
100
100
100
8
3
10
8
9
9
NAM
NAM
61
8.2.4 MYKORRHIZA
8.2.4.1 AM
0
Slide 1
Name:
20121119 JC
AM1 0M NaCl
nr 1
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
1
A3
A2
A1
A0
2
A3
A2
A1
A0
3
A3
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
Total
1
Name:
2
20121119 JC
3
AM4 50mM NaCl
4
nr 1
5
4
A3
A2
A1
A0
5
A3
A1
A0
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
9
0
0
1
0
0
1
0
2
0
1
2
A2
A1
A0
A3
1
9
1
0
3
A2
A1
A0
A3
0
3
0
0
4
A2
A1
A0
A3
0
2
1
0
A2
A1
A0
5
A2
A1
A0
A3
1
1
1
1
1
1
1
8
1
9
1
10
1
11
1
12
1
13
1
14
1
15
Slide 2
A2
1
1
6
7
A0
1
A3
Slide 1
A1
1
15
Slide 2
Name:
20121119 JC
AM1 0M NaCl
nr 2
A2
1
16
1
62
Name:
17
1
20121119 JC
18
1
AM4 50mM NaCl
19
nr 2
20
1
1
21
1
22
1
23
1
24
1
25
1
26
27
1
1
28
1
29
1
30
Total
1
4
0
0
1
A3
Slide 1
1
Name:
2
20121119 JC
3
AM5 0M NaCl
4
nr 1
5
0
0
0
1
0
1
0
2
A2
A1
A0
A3
0
0
0
0
3
A2
A1
A0
A3
0
6
2
0
4
A2
A1
A0
A3
1
10
5
0
A2
A1
A0
5
A2
A1
A0
A3
1
1
1
1
1
6
1
7
1
8
1
9
1
10
1
11
1
12
1
13
1
14
1
15
1
Slide 2
16
1
Name:
17
20121119 JC
18
AM5 0M NaCl
19
1
nr 2
20
1
1
1
21
1
22
1
23
1
24
1
25
1
26
1
27
1
28
1
29
1
30
1
Total
1
0
0
0
0
0
0
63
0
0
0
1
0
0
3
3
3
0
4
9
6
0
0
Slide 1
Name:
2012-11-19 JC
AM9 100mM 1
1
A3
A2
A1
A0
2
A3
A2
A1
A0
3
A3
A2
A1
A0
4
A3
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
A2
A1
A0
5
A3
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
Total
A1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
15
Slide 2
Name:
2012-11-19 JC
AM9 100mM 2
A2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
0
0
1
A3
0
0
0
0
0
0
0
2
A2
A1
A0
A3
0
0
0
0
3
A2
A1
A0
A3
0
4
4
0
4
A2
A1
A0
A3
2
11
7
A2
A1
5
A2
A1
A0
A3
Slide 1
1
Name:
2
1
1
20121119 JC
3
1
AM10 OmM NaCl
4
nr 1
5
1
6
1
1
7
1
8
1
9
1
10
1
11
1
12
1
13
1
14
1
15
1
64
Slide 2
Name:
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
Total
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
0
0
0
1
A3
0
0
0
0
0
0
0
2
A2
A1
A0
A3
0
0
2
0
3
A2
A1
A0
A3
2
5
1
0
4
A2
A1
A0
A3
7
A2
A1
A0
A3
Slide 1
1
Name:
2
20121119 JD
3
1
AM11 50mM
4
1
nr 1
5
A2
A1
A0
0
0
1
1
1
1
1
10
11
0
1
8
9
2
1
6
7
11
5
1
1
12
1
13
1
1
14
15
1
Slide 2
16
1
Name:
17
1
20121119 JD
18
AM11 50mM
19
nr 2
20
1
1
1
21
1
22
1
23
24
1
1
25
1
26
1
27
1
28
1
29
1
30
Total
1
4
1
2
0
1
0
2
65
0
0
1
1
3
0
2
1
0
0
9
3
0
Slide 1
Name:
201219 JD
AM12 0mM
nr 1
1
A3
A2
A1
A0
2
A3
A2
A1
A0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
3
A3
A2
A1
A0
A1
A0
5
A3
1
A2
A1
A0
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
Total
A2
1
1
1
15
Slide 2
Name:
20121119 JD
AM12 0mM
nr 2
4
A3
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
5
0
0
2
4
1
0
11
4
2
0
0
1
A3
A2
A1
A0
2
A3
A2
A1
A0
3
A3
A2
A1
A0
4
A3
A2
A1
A0
5
A3
A2
A1
A0
8.2.4.2 NAM
Slide 1
Name:
20121119 JC
NAM2
0mM 1
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
15
1
66
Slide 2
Name:
20121119 JC
NAM2
0mM 1
nr 2
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
Total
30
0
0
1
Slide 1
1
1
Name:
2
1
2012119 JD
3
1
NAM9 0mM
4
1
nr 1
5
1
6
1
7
1
8
1
9
1
10
1
11
1
12
1
13
1
14
1
15
1
Slide 2
16
1
Name:
17
1
20121119 JD
18
1
NAM9 0mM
19
1
nr 2
20
1
21
1
22
1
23
1
24
1
25
1
26
1
27
1
28
1
29
1
30
1
Total
30
0
0
0
0
0
0
0
2
0
0
0
0
3
0
0
0
0
4
0
0
0
0
5
A3
A2
A1
A0
A3
A2
A1
A0
A3
A2
A1
A0
A3
A2
A1
A0
A3
A2
A1
A0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
67
0
Slide 1
Name:
20121119 JC
NAM10 100mM
nr 1
Slide 2
Name:
20121119 JC
NAM 100mM
nr 2
1
A3
A2
A1
A0
2
A3
A2
A1
A0
3
A3
A2
A1
A0
4
A3
A2
A1
A0
5
A3
A2
A1
A0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
15
1
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
Total
30
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
A3
A2
A1
A0
2
A3
A2
A1
A0
3
A3
A2
A1
A0
4
A3
A2
A1
A0
5
A3
A2
A1
A0
8.2.4.3 NAMPI
Slide 1
Name:
20130128 JC
NAMPi4 0Mm
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
15
1
68
Slide 2
Name:
20130128 JC
NAMPI4 0mM
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
Total
30
0
0
1
Slide 1
1
1
Name:
2
1
JD 14/11-2012
3
1
NAMPi 50mM
4
1
Nummer saknas
5
1
6
1
7
1
8
1
9
1
10
1
11
1
12
1
13
1
14
1
15
1
Slide 2
16
1
Name:
17
1
JD 14/11-2012
18
1
NAMPi 50mM
19
1
Nummer saknas
20
1
21
1
22
1
23
1
24
1
25
1
26
1
27
1
28
1
29
1
30
1
Total
30
0
0
0
0
0
0
0
2
0
0
0
0
3
0
0
0
0
4
0
0
0
0
5
A3
A2
A1
A0
A3
A2
A1
A0
A3
A2
A1
A0
A3
A2
A1
A0
A3
A2
A1
A0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
69
0
Slide 1
Name:
20121120e JC
NAMPi 8
100mM 1
1
A3
A2
A1
A0
2
A3
A2
A1
A0
3
A3
A2
A1
A0
4
A3
A2
A1
A0
5
A3
A2
A1
A0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
A2
A1
A0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
15
1
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
Total
30
0
0
1
Slide 2
Name:
20121120e JC
NAMPi 8
100mM 2
A3
Slide 1
1
1
Name:
2
1
20121119 JD
3
1
NAMPi 9 100mM
4
1
nr 1
5
1
6
1
7
1
8
1
9
1
10
1
11
1
12
1
13
1
14
1
15
1
2
A2
A1
A0
A3
3
A2
70
A1
A0
A3
4
A2
A1
A0
A3
5
A2
A1
A0
A3
Slide 2
Name:
20121119 JD
NAMPi9 100mM
nr 2
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
Total
30
0
0
1
Slide 1
1
1
Name:
2
1
20121122e JC
3
1
NAMPi 10
4
1
50mM 1
5
1
6
1
7
1
8
1
9
1
10
1
11
1
12
1
13
1
14
1
15
1
Slide 2
16
1
Name:
17
1
20121122e JC
18
1
NAMPi 10
19
1
50mM 2
20
1
21
1
22
1
23
1
24
1
25
1
26
1
27
1
28
1
29
1
30
1
Total
30
0
0
0
0
0
0
0
2
0
0
0
0
3
0
0
0
0
4
0
0
0
0
5
A3
A2
A1
A0
A3
A2
A1
A0
A3
A2
A1
A0
A3
A2
A1
A0
A3
A2
A1
A0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
71
0
Slide 1
Name:
20121120e JC
NAMPi 11
0M 1
1
A3
A2
A1
A0
2
A3
A2
A1
A0
3
A3
A2
A1
A0
4
A3
A2
A1
A0
5
A3
A2
A1
A0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
A2
A1
A0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
15
1
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
Total
30
0
0
1
Slide 2
Name:
20121120e JC
NAMPi 11
0M 2
A3
Slide 1
1
1
Name:
2
1
20121119 JC
3
1
NAMPi 12
4
1
50mM 1
5
1
6
1
7
1
8
1
9
1
10
1
11
1
12
1
13
1
14
1
15
1
2
A2
A1
A0
A3
3
A2
72
A1
A0
A3
4
A2
A1
A0
A3
5
A2
A1
A0
A3
Slide 2
Name:
20121119 JC
NAMPi 12
50mM 2
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
Total
30
0
0
1
Slide 1
1
1
Name:
2
1
20121122e JC
3
1
NAM 6
4
1
100mM 1
5
1
6
1
7
1
8
1
9
1
10
1
11
1
12
1
13
1
14
1
15
1
Slide 2
16
1
Name:
17
1
20121122e JC
18
1
NAM 6
19
1
100mM 2
20
1
21
1
22
1
23
1
24
1
25
1
26
1
27
1
28
1
29
1
30
1
Total
30
0
0
0
0
0
0
0
2
0
0
0
0
3
0
0
0
0
4
0
0
0
0
5
A3
A2
A1
A0
A3
A2
A1
A0
A3
A2
A1
A0
A3
A2
A1
A0
A3
A2
A1
A0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
73
8.2.5 SPEKTROFOTOMETRI
Sample Name 666 nm
653 nm
665 nm 652 nm 750 nm 470 nm Klorofyll
Karotenoider
5A11 200
0,4752
0,2818
0,4778
0,264
0,0096
0,4525 38,32083
2,86820408
1A9 300
0,6043
0,3602
0,607
0,339
0,0241
0,6033 32,60878
2,72370142
5A4 300
0,5841
0,3421
0,5866
0,3213
0,0105
0,568 31,12065 2,713154875
0A1 300
0,3551
0,2084
0,358
0,1959
0,0008
0,3781 18,94736 2,075575027
0A5 300
0,6745
0,3995
0,6779
0,3757
0,0232
0,715 36,22975 3,726529011
0A10 300
0,6336
0,3806
0,6361
0,3592
0,028
0,6785
34,3827 3,342174752
0A12 300
0,6689
0,3903
0,6723
0,3652
0,0032
0,6872 35,54243 3,676183067
1N8 300
0,5708
0,3788
0,572
0,3589
0,1027
0,6018
33,335
1,18446832
0N1 300
0,5591
0,3274
0,5631
0,3072
0,006
0,5833 29,78486 3,138685878
0N2 300
0,651
0,3814
0,6552
0,3574
0,0027
0,64 34,69278 3,112828848
1P8 300
0,5564
0,3253
0,5599
0,3053
0,0027
0,526 29,60693 2,406787577
1P9 300
0,5921
0,3531
0,5964
0,3318
0,0154
0,5613 31,96175 2,254869711
5P10 300
0,649
0,3857
0,653
0,3617
0,0143
0,6277 34,94569 2,704056377
5P12 300
0,6232
0,3718
0,6266
0,3496
0,0206
0,651 33,65062 3,185343128
0P4 300
0,4874
0,2889
0,4899
0,2707
0,0057
0,5513 26,19425 3,153756878
0P11 300
0,532
0,3467
0,5329
0,3286
0,0789
0,6248 30,65179 2,273618219
Grupp
Klorofyll
X/NAM 0
Karotenoider X/NAM 0
AM 100
32,60878 101,147561
2,72370142 87,13732718
AM 50
34,72074 107,698545 2,790679478
89,2801057
AM 0
31,27556 97,0121115 2,901052019 92,81117124
NAM 100
33,335 103,400186
1,18446832 37,89380244
NAM 0
32,23882
100 3,125757363
100
NAMPi
100
30,78434 95,4884205 2,330828644 74,56844448
NAMPi 50 34,298155 106,387749 2,944699752 94,20756029
NAMPi 0
28,42302 88,1639589 2,713687549 86,81696093
74
8.2 BILDER
8.2.1 VÄXTER
8.2.1.1 121015
75
76
77
78
8.2.1.2 121022
79
80
8.2.1.3 121105
81
82
83