Plantering

advertisement
Allmän information
om skogsskötsel
Plantering
När man planterar en planta startar man något som skall växa i
80 till 100 år. Det är viktigt vad man väljer för plantor och hur
planteringen utförs.
Obruten informationskedja
Redan vid avverkningen ska man planera för återbeskogningen. I instruktionen
till en avverkningsgrupp ingår information om hur avverkningen skall utföras
och var hänsynsytor, stigar mm finns.
Om maskingruppen hittar något mer
av intresse, till exempel en kolbotten, så
noterar maskinföraren detta.
Den information som har insamlats
under planerings- och slutavverkningsarbetet går vidare till dem som markbereder. De lägger upp sitt arbete efter
den information som de har fått och
kompletterar sedan med hur de har lagt
körstråken vid markberedningen. Kartan och instruktionerna går sedan vidare
till dem som skall plantera.
Senaste tekniken
Genom kontakt mellan de olika stegen förs information som skogsägare
och virkesköpare har kommit överens
om ända fram till plantören i en obruten kedja. I princip är det samma karta
och instruktioner som förs vidare från
aktör till aktör som en stafettpinne. Vi
på Korsnäs använder oss av den senaste
tekniken när vi registrerar och skickar
informationen. Allt för att arbetet skall
bli så effektivt och hålla så hög kvalité
som möjligt.
Viktigt hur man planterar
Vi har höga krav på dem vi köper plantorna av och även på dem som planterar. De entreprenörer som arbetar åt oss
skall ha kompetensbeviset Grönt Kort
i Skogen och vara PEFC-certifierade.
Detta innebär att entreprenören har
grundläggande kunskap i bl a ståndortsanpassning, naturhänsyn, egenkontroll
och måste följa gällande kollektivavtal
och arbetsmiljöregler för sina anställda.
De som planterar måste ha god kunskap
om var och hur man skall plantera så
plantan får en så bra start som möjligt.
Redan någon vecka efter att hygget är
planterat inventerar vi hur arbetet är utfört. Det är viktigt att redan i starten se Plantören kommer att under en vecka
till att det blir en lyckad föryngring. Då plantera ca 10 000 plantor på detta
markberedda hygge.
sparar man både tid och pengar.
Lokal erfarenhet
Eftersom vi har markberett och planterat i många år inom de områdena som
vi avverkar skog så har vi byggt upp en
kunskap om vilka föryngringsmetoder
och plantmaterial som fungerar där. Vi
upphandlar även stora arealer markberedning och planteringstjänster, som
vi då får ett bra pris på. De skogsägare
som väljer Korsnäs som samarbetspartner kan maximera dessa fördelar om de
planerar in sin skogsvård i samband med
avverkningen.
Sammanfattning
Det är lika viktigt vilka som utför markberedningen och planteringen efter slutavverkningen som att få en bra köpare
av virket. Passa på att ta upp frågan om
återbeskogning i samband med planeringen av avverkningen.
Plantören gör en egenkontroll med ett antal provytor per hektar.
Rätt planta på rätt plats
Välj rätt trädslag
Om traktdirektivet anger att både tall
och gran skall planteras gäller att:
• tall bör planteras på magrare, högre
områden som krön, åsryggar och övre
delen av sluttningar.
• gran bör planteras i bördigare, lägre
delar, som nedre delen av sluttningar
och i sänkor.
• tall och gran bör blandas på marker
där de båda trädslagen producerar lika
bra.
Placera plantan på bästa plats
Varje planta ska planteras så att den får
en bra växtmiljö, då ökar möjligheterna
att den klarar sig. Bilderna nedan visar
bra planteringspunkter på olika marktyper.
På fuktig mark hotas plantorna av stillastående vatten och frost i gropar och
sänkor. Plantera därför på höga punkter,
små kullar eller jordhögar.
På frisk och torr mark hotas plantorna
av snytbaggar och torka, dessutom av
stillastående vatten och frost i groparna.
Plantorna bör sättas i ren mineraljord så
högt som möjligt, alternativt i gångjärnet mellan grästorvan och mineraljorden
eller i omvänd torva med mineraljord
över. Torvan ska ha god markkontakt.
På torr mark hotas plantorna av snytbaggar och torka. Plantorna bör sättas i
ren mineraljord.
Här hittar du fuktig mark
•plan mark i låglänt terräng.
•nedersta delen av längre sluttningar och plan mark intill dessa.
Kännetecken
•i extrema fall syns vattensamlingar i markytan.
•finkornig jord.
•ofta växer det sumpmossor liknande de som växer i kärr och på myrar.
Uppfrysningsmark
I vissa finkorniga jordar kan plantorna
tryckas upp av tjälen. Där ska de sättas i
omvänd torva med eller utan mineraljord
över, eller i jordhög som vilar på humus.
Förklaringar
• omvänd torva med mineraljord: Markremot kan det bli alltför torrt på torra • i jordhög: Här har markberedaren vänt
jorden så att humus kommer under
beredaren har vänt upp humus och
marker. Denna metod används inte på
och mineraljord ovanpå. Den omvänmineraljord och lagt materialet på
friska marker i Uppland och Gästrikda jorden läggs tillbaka i gropen, och
sidan, så att det ligger an mot underland, där det är stor risk för försombildar då ofta en hög.
laget. Detta är en bra växtplats på de
martorka.
flesta marker om plantans rot når ner i • i mineraljord: En bra plats på torra
den underliggande mineraljorden.
och friska marker. Sätt plantan i höga
• omvänd torva: Markberedaren har
punkter minst 10 cm från orörd huvänt humusen. Det här är en bra planmus. Då minskar risken för snytbagteringsplats på fuktigare marker. Dägeangrepp.
Här hittar du torr mark
• plana sandhedar och liknande marker.
• kullar, krön och åsryggar.
• högt belägna platåer med hällar och grov jord.
Kännetecken
• här växer lavar, kråkbär, ljung, lingon eller blåbär
Här hittar du frisk mark
•plan mark och sluttningar.
Kännetecken
•medelgrov eller finkornig jord.
•här växer ofta blåbär, lingon eller gräs.
Lathund för planteringsförband
I traktdirektivet anges hur många plantor som skall planteras per hektar. Den här lathunden
visar vad det innebär för genomsnittligt avstånd mellan plantorna. Om det är tätare mellan
markberedarens slag skall plantorna sättas lite glesare i raderna och tvärtom.
1.500 plantor per hektar: 2,6 x 2,6 meter 2.200 plantor per hektar: 2,1 x 2,1 meter
1.800 plantor per hektar: 2,4 x 2,4 meter 2.500 plantor per hektar: 2,0 x 2,0 meter
2.000 plantor per hektar: 2,2 x 2,2 meter 2.800 plantor per hektar: 1,9 x 1,9 meter
Ta hand om plantorna
Plantorna är ett levande material. Får
de stå för länge i sol och värme ute på
hygget minskar deras livskraft. Då kanske de inte orkar med den tuffa tiden
efter planteringen. Därför skall vi om
möjligt lägga plantterminalen i skugga,
ej frostlänt och alltid försöka plantera
plantorna så snart som möjligt efter leverans. Ofta måste de dock lagras en tid
på hygget. Då är det viktigt med god
plantvård.
Plantvård för barrotsplantor
Barrotsplantor levereras i säckar.
Så här tar du hand om barrotsplantor
• ställ säckarna skuggigt och ej frostlänt
• öppna säckarna omedelbart.
• vattna om plantorna verkar torra.
• förvara plantorna i säck högst en halv vecka.
• jordslå plantorna vid längre förvaringstid.
Plantvård för täckrotsplantor
När plantorna anländer till hygget
•Täckrotsplantor levereras i kartonger på lastpall. Ta genast bort plasten och ställ isär kartongerna på marken. Ställ dem i skugga om det går.
•Samla in emballageplasten för åter vinning.
Gör dessutom så här om plantorna är
frysta ...
•öppna de perforerade handtagshålen.
•sätt aldrig ut frysta plantor. Låt dem tina – det tar normalt en vecka.
•skär upp locken på kartongerna då
torven tinat.
•dränera kartongerna om de är
mycket blöta.
•vattna om torven känns torr.
... och så här om plantorna
inte är frysta
•skär upp locken direkt,
så att plantorna får ljus.
•dränera vid behov.
•vattna om torven känns torr.
Uppföljning
Du kan själv följa upp planteringsarbete
genom att lägga ut olika provytor. Varje
yta skall vara 100 m2 – det är en cirkel
med 5,64 meters radie. Slå ner en stör
och fäst ett band eller snöre som visas
på bilden. Inom ytan skall du räkna och
kontrollera
•antal rätt satta plantor.
•planteringsdjup.
•planteringspunkt.
•felaktigt tilltrampade plantor.
www.korsnas.com/skog
Januari 2010
Tänk på: Plantorna bör inte förvaras i
kartonger på hygget mer än en vecka
efter det att torven har tinat. Längre
lagring försämrar plantornas vitalitet,
rottillväxt och fotosyntes. Då andningen överstiger fotosyntesen förbrukas
plantornas energi, vilket gör att de växer
sämre efter utplanteringen. De kan dö
av utmattning fast de är gröna då de
sätts ut.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards