Allmän information om skogsskötsel Plantering När man planterar en planta startar man något som skall växa i 80 till 100 år. Det är viktigt vad man väljer för plantor och hur planteringen utförs. Obruten informationskedja Redan vid avverkningen ska man planera för återbeskogningen. I instruktionen till en avverkningsgrupp ingår information om hur avverkningen skall utföras och var hänsynsytor, stigar mm finns. Om maskingruppen hittar något mer av intresse, till exempel en kolbotten, så noterar maskinföraren detta. Den information som har insamlats under planerings- och slutavverkningsarbetet går vidare till dem som markbereder. De lägger upp sitt arbete efter den information som de har fått och kompletterar sedan med hur de har lagt körstråken vid markberedningen. Kartan och instruktionerna går sedan vidare till dem som skall plantera. Senaste tekniken Genom kontakt mellan de olika stegen förs information som skogsägare och virkesköpare har kommit överens om ända fram till plantören i en obruten kedja. I princip är det samma karta och instruktioner som förs vidare från aktör till aktör som en stafettpinne. Vi på Korsnäs använder oss av den senaste tekniken när vi registrerar och skickar informationen. Allt för att arbetet skall bli så effektivt och hålla så hög kvalité som möjligt. Viktigt hur man planterar Vi har höga krav på dem vi köper plantorna av och även på dem som planterar. De entreprenörer som arbetar åt oss skall ha kompetensbeviset Grönt Kort i Skogen och vara PEFC-certifierade. Detta innebär att entreprenören har grundläggande kunskap i bl a ståndortsanpassning, naturhänsyn, egenkontroll och måste följa gällande kollektivavtal och arbetsmiljöregler för sina anställda. De som planterar måste ha god kunskap om var och hur man skall plantera så plantan får en så bra start som möjligt. Redan någon vecka efter att hygget är planterat inventerar vi hur arbetet är utfört. Det är viktigt att redan i starten se Plantören kommer att under en vecka till att det blir en lyckad föryngring. Då plantera ca 10 000 plantor på detta markberedda hygge. sparar man både tid och pengar. Lokal erfarenhet Eftersom vi har markberett och planterat i många år inom de områdena som vi avverkar skog så har vi byggt upp en kunskap om vilka föryngringsmetoder och plantmaterial som fungerar där. Vi upphandlar även stora arealer markberedning och planteringstjänster, som vi då får ett bra pris på. De skogsägare som väljer Korsnäs som samarbetspartner kan maximera dessa fördelar om de planerar in sin skogsvård i samband med avverkningen. Sammanfattning Det är lika viktigt vilka som utför markberedningen och planteringen efter slutavverkningen som att få en bra köpare av virket. Passa på att ta upp frågan om återbeskogning i samband med planeringen av avverkningen. Plantören gör en egenkontroll med ett antal provytor per hektar. Rätt planta på rätt plats Välj rätt trädslag Om traktdirektivet anger att både tall och gran skall planteras gäller att: • tall bör planteras på magrare, högre områden som krön, åsryggar och övre delen av sluttningar. • gran bör planteras i bördigare, lägre delar, som nedre delen av sluttningar och i sänkor. • tall och gran bör blandas på marker där de båda trädslagen producerar lika bra. Placera plantan på bästa plats Varje planta ska planteras så att den får en bra växtmiljö, då ökar möjligheterna att den klarar sig. Bilderna nedan visar bra planteringspunkter på olika marktyper. På fuktig mark hotas plantorna av stillastående vatten och frost i gropar och sänkor. Plantera därför på höga punkter, små kullar eller jordhögar. På frisk och torr mark hotas plantorna av snytbaggar och torka, dessutom av stillastående vatten och frost i groparna. Plantorna bör sättas i ren mineraljord så högt som möjligt, alternativt i gångjärnet mellan grästorvan och mineraljorden eller i omvänd torva med mineraljord över. Torvan ska ha god markkontakt. På torr mark hotas plantorna av snytbaggar och torka. Plantorna bör sättas i ren mineraljord. Här hittar du fuktig mark •plan mark i låglänt terräng. •nedersta delen av längre sluttningar och plan mark intill dessa. Kännetecken •i extrema fall syns vattensamlingar i markytan. •finkornig jord. •ofta växer det sumpmossor liknande de som växer i kärr och på myrar. Uppfrysningsmark I vissa finkorniga jordar kan plantorna tryckas upp av tjälen. Där ska de sättas i omvänd torva med eller utan mineraljord över, eller i jordhög som vilar på humus. Förklaringar • omvänd torva med mineraljord: Markremot kan det bli alltför torrt på torra • i jordhög: Här har markberedaren vänt jorden så att humus kommer under beredaren har vänt upp humus och marker. Denna metod används inte på och mineraljord ovanpå. Den omvänmineraljord och lagt materialet på friska marker i Uppland och Gästrikda jorden läggs tillbaka i gropen, och sidan, så att det ligger an mot underland, där det är stor risk för försombildar då ofta en hög. laget. Detta är en bra växtplats på de martorka. flesta marker om plantans rot når ner i • i mineraljord: En bra plats på torra den underliggande mineraljorden. och friska marker. Sätt plantan i höga • omvänd torva: Markberedaren har punkter minst 10 cm från orörd huvänt humusen. Det här är en bra planmus. Då minskar risken för snytbagteringsplats på fuktigare marker. Dägeangrepp. Här hittar du torr mark • plana sandhedar och liknande marker. • kullar, krön och åsryggar. • högt belägna platåer med hällar och grov jord. Kännetecken • här växer lavar, kråkbär, ljung, lingon eller blåbär Här hittar du frisk mark •plan mark och sluttningar. Kännetecken •medelgrov eller finkornig jord. •här växer ofta blåbär, lingon eller gräs. Lathund för planteringsförband I traktdirektivet anges hur många plantor som skall planteras per hektar. Den här lathunden visar vad det innebär för genomsnittligt avstånd mellan plantorna. Om det är tätare mellan markberedarens slag skall plantorna sättas lite glesare i raderna och tvärtom. 1.500 plantor per hektar: 2,6 x 2,6 meter 2.200 plantor per hektar: 2,1 x 2,1 meter 1.800 plantor per hektar: 2,4 x 2,4 meter 2.500 plantor per hektar: 2,0 x 2,0 meter 2.000 plantor per hektar: 2,2 x 2,2 meter 2.800 plantor per hektar: 1,9 x 1,9 meter Ta hand om plantorna Plantorna är ett levande material. Får de stå för länge i sol och värme ute på hygget minskar deras livskraft. Då kanske de inte orkar med den tuffa tiden efter planteringen. Därför skall vi om möjligt lägga plantterminalen i skugga, ej frostlänt och alltid försöka plantera plantorna så snart som möjligt efter leverans. Ofta måste de dock lagras en tid på hygget. Då är det viktigt med god plantvård. Plantvård för barrotsplantor Barrotsplantor levereras i säckar. Så här tar du hand om barrotsplantor • ställ säckarna skuggigt och ej frostlänt • öppna säckarna omedelbart. • vattna om plantorna verkar torra. • förvara plantorna i säck högst en halv vecka. • jordslå plantorna vid längre förvaringstid. Plantvård för täckrotsplantor När plantorna anländer till hygget •Täckrotsplantor levereras i kartonger på lastpall. Ta genast bort plasten och ställ isär kartongerna på marken. Ställ dem i skugga om det går. •Samla in emballageplasten för åter vinning. Gör dessutom så här om plantorna är frysta ... •öppna de perforerade handtagshålen. •sätt aldrig ut frysta plantor. Låt dem tina – det tar normalt en vecka. •skär upp locken på kartongerna då torven tinat. •dränera kartongerna om de är mycket blöta. •vattna om torven känns torr. ... och så här om plantorna inte är frysta •skär upp locken direkt, så att plantorna får ljus. •dränera vid behov. •vattna om torven känns torr. Uppföljning Du kan själv följa upp planteringsarbete genom att lägga ut olika provytor. Varje yta skall vara 100 m2 – det är en cirkel med 5,64 meters radie. Slå ner en stör och fäst ett band eller snöre som visas på bilden. Inom ytan skall du räkna och kontrollera •antal rätt satta plantor. •planteringsdjup. •planteringspunkt. •felaktigt tilltrampade plantor. www.korsnas.com/skog Januari 2010 Tänk på: Plantorna bör inte förvaras i kartonger på hygget mer än en vecka efter det att torven har tinat. Längre lagring försämrar plantornas vitalitet, rottillväxt och fotosyntes. Då andningen överstiger fotosyntesen förbrukas plantornas energi, vilket gör att de växer sämre efter utplanteringen. De kan dö av utmattning fast de är gröna då de sätts ut.