I N V A S I V A
A R T E R
VAD ÄR EN INVASIV ART?
En art som, avsiktligt eller oavsiktligt,
flyttats utanför sitt ursprungliga
utbredningsområde genom människan
och sedan spridit sig så mycket i sin nya miljö
att den orsakar problem för inhemska växter,
djur och ekosystem eller som påverkar
människors hälsa och samhället
negativt.
BLOMSTERLUPIN
Lupinus polyphyllus
Blomsterlupin (vanlig lupin) är en cirka en meter hög flerårig ört som lätt bildar stora bestånd och blir invasiv i vissa miljöer,
till exempel längs vägar och banvallar. De har långa upprätta, ogrenade och täta blomställningarna som vanligtvis är blå
eller violetta, men färgen kan variera mycket. Frökapslarna är gråbruna, håriga ärtskidor. Bladen är fingrade och utgår
oftast från basen av plantan men ibland även en bit upp på stjälken.
Så förhindrar du spridning av blomsterlupiner
Lupiner är envisa och därför måste bekämpningen vara långsiktig och upprepas ofta.
Bland det viktigaste är att se till att plantorna inte bildar några frön.
Gräv upp plantorna med rötterna och oskadliggör dem till exempel genom uttorkning eller bränning (små bestånd)
Skada plantorna genom att trampa sönder dem när de är på väg upp på våren
Slå av plantorna regelbundet med lie eller liknande, innan blomning.
Upprepa åtgärderna några gånger under säsongen, under flera år. Ta bort de kapade växterna för att förhindra att jorden blir
för näringsrik, se nedan. Var beredd på att nya lupinplantor kan komma upp från vilande frön i marken, även lång tid
efter att du fått bort dem, speciellt om någon rör om i jorden. Användandet av kemikalier bör undvikas
eftersom det kan påverka andra arter negativt.
…men, varför ta bort lupinerna, de är ju så vackra?
Ja, de är vackra, men konkurrerar ut andra arter i näringsfattiga miljöer så som vägkanter och magra ängsmarker. Detta är ett
ekologiskt problem eftersom denna miljö är bland de mest artrika i Sverige med både vanliga ängsblommor liksom många
minskande och hotade arter. Lupinernas dominans beror bland annat på att de kan fixera kväve direkt ur luften genom sina rötter.
Detta gör att lupinerna kan ge en negativ gödslande effekt på ängsvegetationen även efter att de tagits bort. Eftersom det kan
vara svårt att förhindra att lupiner sprider sig från rabatter till mer känsliga miljöer är det bra att motverka dem överallt,
även i trädgårdar.
Förväxlingsarter
I Sverige finns inga inhemska lupinarter men blomsterlupin kan förväxlas med den införda och ovanligare sandlupinen (Lupinus
nootkatensis). Sandlupin har mer grenade blomställningar och blå-vita blommor. Även sandlupin kan uppträda invasivt.
Historia
Lupinerna växer naturligt i Nordamerika och första uppgiften om förvildade exemplar i Sverige kommer från Skåne 1870. De har
sedan dess spridits som prydnadsväxt och med jord- och masstransporter. Idag finns lupiner förvildade i stort sett i hela Sverige.
Tänk på...
att det inte är tillåtet att bekämpa växter på annans mark utan tillstånd från markägaren.
Källor och mer information:
http://www.artdatabanken.se/naturvaard/fraemmande-och-invasiva-arter/
http://linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html
http://www.artportalen.se
https://www.nobanis.org
http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/
S
Lupiner sprider sig nästan uteslutande med frön. I Västernorrland
blommar blomsterlupinerna under några veckor under högsommaren, därefter går de flesta blomställningar i frö. Fröna
är runda, relativt stora och sprids normalt nära moderplantan.
Fröna är mycket tåliga och kan överleva i jorden upp till 50 år, vilket gör
att lupiner lätt sprids längre sträckor med jordmassor genom att fastna
på fordon eller genom att följa med slåtteraggregat vid vägkantsskötsel.
A N
I N
P
D L U
BL
O
ER LUP
ST
IN
M
