han är considered a boss […] hon är considered a

”HAN ÄR CONSIDERED A BOSS
[…] HON ÄR CONSIDERED A
SLUT”
- EN STUDIE OM UNGA VUXNAS SEXUELLA
HANDLINGSUTRYMME
AMANDA ADLER
IDA EDÉN
Examensarbete i socialt arbete
15 hp
Socionomprogrammet
Januari 2015
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
“HE IS CONSIDERED A BOSS […]
SHE IS CONSIDERED A SLUT”
- A STUDY ABOUT YOUNG ADULTS SEXUAL
MANEUVERS
AMANDA ADLER
IDA EDÉN
Adler, A & Edén, I. “He is considered a boss […] she is considered a slut”. A
study about young adults sexual maneuvers. Degree project in social work studies
15 hp. Malmö University: Faculty of health and society, Department of social
work studies, 2015.
The human history of sexuality is characterized by vast inequalities regarding
sexual maneuver between women and men. With this study, we intend to explore
the potential inequalities between boys and girls' sexual maneuver in Sweden, the
world's fourth most equal country. Our study is based on two focus groups with a
total of 13 participants in the age of 16-17 years old. The empirical data in our
study have been analyzed from a social constructivist perspective. Our study
shows that the same actions and behaviours that give boys the status of kings
gives girls rumours of being whores. Our study also demonstrates the ideals that
exists regarding how a girl and how a guy should be. Girls are expected to control
their sexuality and not be “too much”. Boys on the other hand are expected to take
more space and act out their sexuality. Our study shows that there are great
disparities between girls' and boys' sexual autonomy, where girls' space is much
more limited than boys.
Keywords: focus group, gender, heteronormativity, ideal, norm, sexuality, young
adults.
Tack!
Vi vill rikta ett stort tack till de unga tjejer och killar som tog sig tid och ställde
upp på intervjuerna. Ni bidrog med väldigt givande diskussioner till studien. Utan
er hade studien inte varit möjlig! Vi vill även passa på att tacka er som har hjälpt
oss i vår process med att rekrytera unga vuxna. Slutligen vill vi rikta ett tack till
vår handledare Hanna Cinthio.
Amanda och Ida
Malmö, 7 januari 2015
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING
1.2 Syfte
1.3 Frågeställningar
1.4 Avgränsning
1.5 Begreppsförklaring
1
2
2
2
2
2. TIDIGARE FORSKNING
2.1 Ungkab09
2.2 Lagom är bäst
2.3 Kön och känsla
2.4 Liksom våldtäkt, typ
2.5 Brunetter och blondiner
2.6 I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer
2.7 Dilemmas of desire
2.8 Förorten i huvudet
2.9 Spelets regler
3
3
3
4
5
5
6
6
7
8
3. TEORI
3.1 Genus
3.2 Den heterosexuella matrisen
3.3 Genussystemet
3.4 Genuskontrakt
3.5 Maskulinitetsteori
3.6 Respektabilitet
8
9
9
9
10
11
12
4. METOD
4.1 Kvalitativ ansats
4.2 Forskningsintresse
4.3 Val och urval
4.4 Litteratursökning
4.5 Fokusgrupper
4.6 Respondenter
4.7 Bortfall
4.8 Genomförande
4.9 Databearbetning och analys
4.10 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet
4.11 Forskarroll
4.12 Etiska överväganden
4.13 Samarbetet
13
13
13
14
14
15
15
15
15
16
17
17
18
19
5. RESULTAT
5.1 Kungen och horan
5.2 Lagom är bäst, så länge du inte är en kille
5.3 Vem får lov att säga vad?
5.3.1 Prata om sex
5.3.2 Prata om känslor
5.4 Tuffa killar och fina tjejer
5.4.1 Vem förför vem?
5.5 Sexuell lust
20
20
21
21
21
22
22
24
24
5.6 Tjej med tjej och kille med kille
5.7 Observationer av fokusgrupperna
5.8 Sammanfattning av resultat
25
26
27
6. ANALYS
6.1 Antalet sexpartners betydelse för tjejer och killar
6.2 Hur tjejer och killar pratar om sex och känslor
6.3 Ideal och förväntningar
6.3.1 Initiativ
6.4 Sexuell lust och självkontroll
6.5 Analys av observationer
27
27
28
28
30
30
31
8. DISKUSSION
8.1 Metoddiskussion
8.2 Resultatdiskussion
32
32
33
9. SLUTSATS
9.1 Förslag till vidare forskning
35
36
REFERENSER
37
1. INLEDNING
I tidiga dokument som härstammar från Mesopotamien och Egypten som har
daterats till ca 3  000 f.Kr. varnas det för kvinnans sexualitet, då denna ansågs
kunna skada mannens potens (Dahlöf, 2014). I den klassiska tidens Aten var det
en stor skillnad mellan män och kvinnor och deras rätt till sexualitet. Den fria,
gifta kvinnan hade inte rätt till varken för- eller utomäktenskapliga förbindelser,
något som mannen hade rätt till i stor utsträckning. Kvinnan hade en enda uppgift,
vilket var att föda sin mans barn. Mannen däremot hade rätt till att utnyttja husets
slavar, unga pojkar och prostituerade för njutnings skull. Sexualitet var något som
användes av mannen för att vidmakthålla sin dominans såväl i familjen som i
samhället (Ekman & Blomqvist, 2014).
Sexualitetens historia präglas av en stor ojämlikhet beträffande sexuellt
handlingsutrymme mellan kvinnor och män. I varje samhälle kontrolleras
individens sexualitet av sexualmoraliska normer som bygger på individens kön,
ålder och kultur (Dahlöf, 2014). Med anledning av detta väcktes vårt intresse för
att utforska hur individens sexualitet kontrolleras i nutidens Sverige och vilken
inverkan individens kön har.
Enligt World Economic Forums rapport The Global Gender Gap Report 2014
anses Sverige vara världens fjärde mest jämställda land. Fjärde plats får ses som
en hög ranking (dock hade Sverige förstaplatsen år 2007), men vad innebär
egentligen en fjärdeplats mer än att vi är mindre jämställda än våra nordiska
grannländer Island, Finland och Norge? Rapporten tar inte heller hänsyn till
aspekter som ryms inom sexuellt handlingsutrymme utan baseras på de fyra
mätpunkterna, jämlikhet inom ekonomi, politisk representation, hälsa samt
utbildning. Med anledning av detta ställer vi oss frågan om hur jämställt det är i
Sverige beträffande kvinnor och mäns sexuella handlingsutrymme.
I denna studie har vi valt att belysa ämnet sexuellt handlingsutrymme utifrån unga
vuxnas berättelser av ämnet. Detta har vi gjort med anledning av att unga vuxna
ofta lever i täta sociala nätverk med flitigt användande av sociala medier och ett
ständigt närvarande grupptryck och förhållningssätt som lyder i skolans miljö. Det
är även i ungdomsåren individer upptäcker och utvecklar sin sexualitet. Med
anledning av detta tyckte vi att unga vuxna var en relevant och högst intressant
grupp att basera studien på.
Socialt arbete ska bedrivas ur ett jämställdhetsperspektiv. Det finns dock
indikationer som visar på att så inte alltid är fallet. Exempel på detta är en studie
som granskar omhändertagande av unga med stöd av 3 § i Lag (1990:52) med
särskilda bestämmelser om vård av unga, som innebär tvångsomhändertagande
med anledning av bland annat socialt nedbrytande beteende. Studien visar på att
sexuellt beteende kan ligga för grund till omhändertagande av tjejer medan det
inte ens nämns i rättsfallen med killar. Detta innebär att tjejer som strider mot de
könsnormer som råder riskerar att bli omhändertagna (Schlytter, 1999). Detta
visar att det sociala arbetet inte alltid bedrivs jämlikt inom ramen för tjejer och
killars sexuella handlingsutrymme.
Då det finns strukturer i samhället som gör att kvinnor är underordnade män,
anser vi att ämnet sexuellt handlingsutrymme är högst relevant för socialt arbete.
1
Dels med anledning av att tjejer och killar inte ska bli bedömda olika på grund av
kön när det gäller deras sexuella beteende. Men också för att möjliggöra lika
villkor för tjejer och killar att utveckla och uttrycka sin sexualitet. En av
förutsättningarna för att genomföra detta anser vi vara en ökad kunskap och
förståelse för den kontext unga vuxna tjejer och killar befinner sig i och påverkas
av. Vi ämnar med denna studie att bidra till en ökad insikt och förståelse för de
villkor unga vuxna tjejer och killar lever efter och därav ständigt måste förhålla
sig till.
1.2 Syfte
Det övergripande syftet med vår studie är att lyfta fram unga vuxnas berättelser
kring sexuellt handlingsutrymme. Syftet är att lyfta fram såväl unga tjejers som
unga killars berättelser. Utifrån deras berättelser vill vi åskådliggöra eventuella
skillnader mellan tjejer och killars sexuella handlingsutrymme. För att besvara
vårt syfte kommer vi att genomföra fokusgruppintervjuer med unga vuxna i åldern
16-17 år.
1.3 Frågeställningar
• Hur berättar de unga vuxna om tjejers och killars sexuella
handlingsutrymme?
• Finns det skillnader mellan tjejers och killars sexuella handlingsutrymme
utifrån de unga vuxnas berättelser och hur yttrar sig dessa i så fall?
1.4 Avgränsning
Vår avgränsning gäller främst antalet deltagare och åldern på våra deltagare i vår
studie. Vi hade gärna genomfört fler fokusgrupper med olika åldrar. Då tidsramen
för studien varit snäv valde vi dock att avgränsa oss till en åldersgrupp och
genomföra två fokusgrupper för att kunna presentera ett väl genomarbetat
material. Dessutom ansåg vi att det material vi fått fram var tillräckligt stort och
innehållsrikt för att besvara syftet med vår studie.
Vi har även valt att avgränsa oss från aspekter såsom klasstillhörighet och
etnicitet, något som möjligtvis skulle kunna berika vår studies resultat. Vi har
avgränsat vårt teoretiska ramverk till att endast belysa genus och
maskulinitetsteori och att utelämna teorier som renodlat rör sexualitet. Detta har vi
gjort med anledning av att det inte är sexualiteten i sig vi ämnat utforska med
denna studie utan vi har avsett att utforska de skillnader i handlingsutrymme som
grundar sig i kön.
1.5 Begreppsförklaring
Sexuellt handlingsutrymme – Med sexuellt handlingsutrymme avser vi i denna
uppsats det utrymme av sexuell frihet individer har. Det inbegriper såväl tankar
och känslor som beteende och handlingar. I denna studie syftar vi på det upplevda
handlingsutrymmet.
Tjejer/tjejerna, killar/killarna – När vi använder oss av termerna tjejerna och
killarna i denna uppsats syftar vi på våra informanter i våra fokusgrupper. När vi
däremot refererar till tjejer och killar syftar vi främst på tjejer och killar i
allmänhet.
2
Unga vuxna – Det finns ingen exakt precisering av vilka åldrar som innefattas i
definitionen unga vuxna. Vi har i denna uppsats valt att använda åldern 16-25 för
denna definition.
Sexualitet – Förutom sexuellt umgänge inkluderar vi även relationer, begär,
känslor, beteende och handlingar i begreppet sexualitet i denna studie.
2. TIDIGARE FORSKNING
I detta avsnitt kommer vi att presentera en del av de tidigare forskningsstudier
som har genomförts och som vi anser är relevanta inom ramen för vårt valda fält.
Vi har valt att främst använda oss av svensk tidigare forskning i denna uppsats. En
anledning till att vi främst valt svensk forskning är att mycket av den
internationella forskningen vi har hittat gällande ungas sexualitet, främst tjejers,
har varit ur ett riskperspektiv. Dessa studier valde vi medvetet bort eftersom vi
med denna uppsats inte ville reproducera bilden av tjejers sexualitet som något
farligt och riskfyllt. En annan anledning till att vi främst fokuserat på svensk
forskning är att den ligger närmare den kontext som de unga vuxna vi har
intervjuat befinner sig i. Dock har vi funnit en internationell studie, Dilemmas of
desire, som har fått stort utrymme i detta kapitel, då vi anser att det är en
tongivande studie inom vårt valda område.
2.1 Ungkab09
Ungkab09 är en svensk undersökning om sexualvanor som på uppdrag av
Socialstyrelsen är genomförd av Göteborgs universitet. Forskarna i studien är
Jonna Abelsson, Margareta Forsberg och Ronny Tikkanen. Jonna Abelsson är
verksam som utredare vid Linköpings universitet och forskar inom nätverket
GESS, Gender and Sexuality in Social Work. Margareta Forsberg är verksam
inom forsknings och utvecklingsarbete på Enheten för hiv-prevention och sexuell
hälsa på Statens smittskyddsinstitut. Ronny Tikkanen är universitetslektor vid
Göteborgs universitet och även han forskar inom nätverket GESS (Abelsson m.fl.,
2009).
Studien bygger på en stor enkätundersökning som genomfördes 2009 där 15 000
personer, såväl killar som tjejer, mellan 15 och 29 år har fått frågor gällande
sexualitet. Studien syftade till att kartlägga unga vuxnas erfarenheter, kunskaper
och attityder gällande sexualitet. Ett av resultaten som framkom i studien var att
respondenterna dömde kvinnor hårdare än män när det gäller sexuella rykten. Det
framkom att kvinnor som hade haft ”för många” sexpartners i högre grad än män
förtjänade ett dåligt rykte. De deltagande tjejerna i studien gjorde även en stark
koppling mellan sexuella handlingar och kärlek (Abelsson m.fl., 2009).
2.2 Lagom är bäst
Lena Berg, doktor i sociologi vid Uppsala universitet, har i sin avhandling Lagom
är bäst. Unga kvinnors berättelser om heterosexuell samvaro och pornografi
genomfört två gruppintervjuer och sex stycken enskilda intervjuer. Berg skildrar i
studien tjejers syn på pornografi, sexualitet och kön. Det framkommer tydligt i
studien att killar och tjejer inte har samma sexuella handlingsutrymme i flera
avseenden, exempelvis det accepterade antalet sexpartners och vem som får lov
3
att se på pornografi. Studien visar även att sex är något som förväntas vara
kopplat till kärlek för tjejers del, en förväntning som inte finns på killar (Berg,
1999).
Tjejerna visar en dubbelsidig bild av vad de tycker om pornografi. Det råder dels
ett starkt motstånd mot pornografi där pornografi framhålls som något äckligt men
tjejerna berättar också att de känner sexuell upphetsning när de tittar på
pornografi. Pornografi är kopplat till skuld- och skamkänslor för tjejerna. Tjejerna
lyfter att det är av betydelse att sex är kopplat till känslomässiga band, vilka fattas
i pornografi. Tjejerna beskriver att det är fel att gilla pornografi, de beskriver dock
att det är accepterat att killar tittar på och tända på porr. Tjejerna tror även att
killar tänder på det mer än tjejer (Berg, 1999).
Vidare visar studien hur tjejer riskerar att få dåligt rykte om de har för många
partners. Det finns dock en motsats till detta tjejerna också vill undvika, att anses
vara för torr. Studien tar upp de svårigheter det innebär för tjejer att hantera att å
ena sidan förväntas vara sexuellt tillgängliga medan de å andra sidan inte ges lika
stort sexuellt utrymme som killarna. För att hantera denna dubbelhet måste tjejer
utveckla och använda sig av olika strategier för att vidhålla ett gott rykte. Berg
lyfter att det är viktigt för tjejerna att få en pojkvän och att killar varken vill ha en
hora eller en torris (Berg, 1999).
2.3 Kön och känsla
Bäckman, verksam etnolog vid Stockholms universitet, har i sin avhandling Kön
och känsla (2003) undersökt samlevnadsundervisningen vid en gymnasieskola.
Bäckman har följt såväl lärare som elever mellan och under lektioner. Hon har
undersökt ungdomars tankar kring sexualitet och ställt sig frågor som när blir en
tjej hora? Varför låtsasspyr killar när det talas om homosexualitet på lektionen? I
studien diskuterar eleverna bland annat vad som är en ”normal” sexualitet och den
vanligaste föreställningen bland eleverna är att sex och relationer är något mellan
en kvinna och en man (Bäckman, 2003).
Klassen i allmänhet och killarna i synnerhet reagerar starkt när samtalsämnet
handlar om sexuella relationer mellan två män. Bäckman beskriver hur killarna
uttrycker att det är äckligt och att en av killarna låtsas skjuta sig själv i huvudet för
att gestalta vad han hade gjort om han hade haft homosexuell läggning. I övrigt
skrattar eleverna åt detta. Detta starka motstånd mot homosexualitet påstår
killarna har att göra med att de måste skydda sin manlighet eftersom de själva är
rädda att bli förknippade med att vara homosexuella. Sexuella relationer mellan
två tjejer tycks inte väcka så starka känslor bland eleverna, något Bäckman tror
kan bero på att tjejer ofta har en annan form av fysisk kontakt till sina vänner än
vad killar har. Tjejerna beskriver att tjejer emellan kan vara intima med varandra
genom att pussas utan att det ses som något onormalt. Killarna lyfter att det nog
inte är homosexualitet generellt som de är emot utan endast homosexualitet killar
emellan. Killarna framhåller däremot att tjejer som är intima med varandra kan
vara upphetsande för killar (Bäckman, 2003).
Informanterna i Bäckmans studie belyser att "bög" och "hora" är vanligt
förekommande öknamn och att dessa ses som lika nedlåtande. Bäckman gör
kopplingen att både bög och hora är begrepp som är relaterade till förbjuden
sexualitet. Vad det är exakt som gör att en tjej blir kallad hora menar Bäckman är
svårt att tyda. Gränserna mellan vad som är för många sexpartners, att ha sex för
4
ofta, eller på fel sätt är flytande. Det är dock tydligt att killar och tjejer har skilda
regler att förhålla sig till. En tjej framhåller att det inte borde vara skillnad på
tjejer och killar eftersom alla är ute efter samma sak. Hon menar därefter att det är
samhället som gör att tjejer förväntas och måste leva upp till att vara fina och
killar mer dräggiga (Bäckman, 2003).
2.4 Liksom våldtäkt, typ
Stina Jeffner, sociologiska institutionen vid Uppsala universitet, tar i sin
avhandling Liksom våldtäkt, typ…om ungdomars förståelse av våldtäkt (1998)
upp könets betydelse för hur ungdomar förstår, och resonerar kring våldtäkt.
Studien baseras på intervjuer med ungdomar där samtliga är 15 år gamla. Jeffner
menar att tjejers sexualitet styrs av normer i större utsträckning än vad killars
sexualitet gör. Enligt dessa normer bör tjejer inte vara "lätta" eller haft för många
partners, eftersom detta kan riskera att medföra att tjejer får ett dåligt rykte. Ett
dåligt rykte innefattar ofta en stämpel som hora. En tjej som flirtar eller klär sig
utmanande kan också få detta rykte, då det anses fel att en tjej beter sig på det
sättet. Vidare visar studien att ungdomarna är av åsikt att det inte är lika synd om
en tjej som har ett dåligt rykte om hon blir våldtagen jämfört med tjejer som inte
har dåligt rykte (Jeffner, 1998).
I Jeffners studie tar hon upp ytterligare faktorer som kan påverka att våldtäkter
kan bli ursäktade. Om en tjej är kär i en kille dels innan våldtäkten och dels efter,
resonerar ungdomarna kring att det inte då kan vara våldtäkt. Det framkommer i
studien att en tjej som är berusad får skylla sig själv om hon blir våldtagen och att
en kille som är berusad när han våldtar inte förstår vad han gör. Dessutom finns
det resonemang kring att en tjej med önskvärd kvinnlighet inte är bråkig och säger
ifrån ordentligt att hon inte vill ha sex. Normen för tjejer säger även att tjejers
sexualitet bör kopplas till kärlek, medan detta inte är lika viktigt för killar (Jeffner,
1998).
Jeffners studie visar hur killars sexuella handlingsutrymme är större än tjejers.
Jeffner uttrycker hur synen på manligt och kvinnligt generellt är något som
skildras i ungdomarnas attityder kring våldtäkt. Jeffner betonar hur kvinnan lär sig
att finnas till för mannen och göra som han vill. Det skildras i studien att sex
endast handlar om vad killen vill. I studien beskriver ungdomarna hur de tror att
skillnaderna mellan könen har att göra med deras unga ålder och att dessa
skillnader inte existerar bland äldre (Jeffner, 1998).
2.5 Brunetter och blondiner
Margareta Forsberg är doktor socialt arbete och är verksam vid Göteborgs
universitet. Forsberg har baserat sin avhandling, Brunetter och Blondiner. Om
ungdom och sexualitet i det mångkulturella Sverige, på en enkät som 1331
ungdomar från Göteborg och Kalmar besvarat där samtliga deltagare går i nionde
klass. Avhandlingen är också baserad på samtal och intervjuer med tjejer som går
i åttonde klass och i gymnasiet i Göteborg. Forsberg har tittat på sexualitet och har
ett stort fokus kring tjejer i mångkulturella sammanhang. Forsbergs avhandling
visar att tjejer och killar inte har samma handlingsutrymme gällande sexualitet.
Forsberg kommer fram till att etnicitet spelar stor roll för skiljandet mellan kön
och att detta visas främst hos de yngre deltagarna. Skillnaderna avtar en del med
de äldre informanterna. Störst skillnad mellan kön har ungdomarna med utländsk
bakgrund (Forsberg, 2007).
5
Forsberg använder sig av Beverly Skeggs begrepp respektabilitet, som handlar om
ett slags ideal för hur den ”rätta” kvinnan är och tjejers strävan efter detta (Skeggs,
1999). Forsberg påvisar i sin avhandling hur tjejerna strävar efter denna
respektabilitet och hur viktigt det är att vara en "fin flicka". Att vara en "fin flicka"
innebär att vara oskuld. Det är av stor betydelse för tjejerna att inte betraktas som
lössläppta eftersom detta resulterar i rykten och stämpel som hora. Tjejerna måste
således finna sätt som gör att de inte signalerar sexualitet. Informanterna pratar
om skillnader mellan blondiner och brunetter. Brunett betyder en tjej som är
respektabel eller har utländsk bakgrund. Blondin är då motsatsen och betyder en
tjej som inte är respektabel eller en tjej med svensk bakgrund. Det är av vikt att
poängtera att tjejerna beskriver hur ryktena sprids av både tjejer och killar oavsett
hur tjejer beter sig. En strategi för tjejerna hålla sig respektabla är att få andra
tjejer att verka sämre än de själva. Ett rykte av denna karaktär spelar en stor roll
för det sociala livet för tjejerna och kan skapa utanförskap. Killar kan få rykten
som "players" om de legat med många, men detta rykte ses som något positivt
bland killar. Tjejer däremot vill inte förknippas med killar som har ett sådant rykte
eftersom det kan påverka tjejens rykte och få henne att framstå som dålig
(Forsberg, 2007).
2.6 I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland
gymnasietjejer
Fanny Ambjörnsson, socialantropolog verksam vid Stockholms universitet, har i
sin avhandling I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer,
haft syftet att analysera vad det krävs för att tjejer ska bli vanliga och normala.
Tjejerna som deltog i studien gick på gymnasiet och läste antingen
Samhällsprogrammet eller Barn- och fritidsprogrammet. I studien deltog ungefär
30 tjejer och Ambjörnsson följde dessa i över ett år. Ambjörnsson beskriver hur
det mellan programmen som tjejerna läste fanns en rådande hierarki. Tjejerna som
gick samhällsvetenskaplig linje utgjorde normen och var högt uppsatta i hierarkin.
Tjejerna som gick barn- och fritidsprogrammet ansågs vara avvikande och lägre
ner i hierarkin. De tjejer som var i botten av hierarkin sågs som tuffa tjejer som
klädde sig billigt, festade mycket och hade mycket sex. Dessa tjejer förknippades
med skamlig sexualitet. Ambjörnsson beskriver i sin studie hur tjejer förväntas att
vara lagom, respektabla, oegoistiska, tålmodiga och ha kontroll på sig själva.
Detta för att leva upp till det rådande idealet kring att vara kvinnlig. Håller en tjej
inte sig inom ramen för ett önskvärt beteende, om hon är för sexuellt erfaren eller
använder för mycket smink, riskerar hon att bli kallad hora och slampa
(Ambjörnsson, 2004).
2.7 Dilemmas of desire
Dilemmas of desire är en studie som är gjord av den amerikanska professorn
Deborah L. Tolman, forskare i sexualitet och genusfrågor. Studiens handlar om
hur det är att som tonårstjej i puberteten ta steget in i vuxenvärlden. Fokus i
studien ligger på samhällets samt tjejerna egna syn på tjejers sexualitet. Studien
baseras på kvalitativa intervjuer med 31 tjejer vid två olika skolor, en i förorten
och en i storstaden (Tolman, 2002).
Det framkommer i studien att det i samhället finns ett antagande om att ”normala”
tonårskillar har skenande hormoner som gör att killarna utvecklas till att bli
sexuella varelser med en stark sexuell drivkraft. Denna drivkraft förväntas
sedermera killarna att agera utifrån. Förväntningarna på att killar ska vara dessa
6
sexuella varelser med starka sexuella drivkrafter är så stora att de killar som inte
uppvisar detta riskerar att få sin maskulinitet och sexuella läggning ifrågasatt av
omgivningen. ”Normala” tonårstjejer antas till skillnad från killarna inte ha dessa
skenande hormoner utan de förväntas istället vara styrda och handla utifrån en
längtan efter kärlek och förhållande. Tjejerna ses som ett objekt för killars
sexuella lust snarare än att de har någon egen (Tolman, 2002).
Studien belyser även hur samhället och media ständigt sänder ut signaler om hur
tjejer ska förhålla sig. Media ger tydliga signaler om att tjejer ska vara sexiga,
men inte för sin egen skull utan för killarnas skull. I ett samhälle där ”bra” och
”fina” tjejer inte har egna sexuella drivkrafter måste tjejer ständigt förklara sig om
de gett uttryck för sexuell lust. ”Det bara hände” har blivit en av få godtagbara
förklaringar och ursäkter för tjejer att använda sig av. Då samhällets normer
pressar tjejer till att inte känna eller agera utifrån sexuell lust har förklaringen
”Det bara hände” på så vis blivit ett sätt för tjejer att dölja sin lust. Tjejernas
sexualitet tillhör på detta sätt inte dem själva, utan den tillhör killarna (Tolman,
2002).
Då tjejer inte förväntas ha egna sexuella drivkrafter är det lätt att glömma bort att
tjejer trots detta utvecklar sin sexualitet. Genom att tjejers egna sexuella lust inte
är något som talas om i samhället får tjejer på så vis inget som kan leda dem rätt i
deras utveckling som sexuella individer. Detta i sin tur gör att det är svårt för
tjejer att utveckla en mogen syn på sig själva som sexuella individer (Tolman,
2002).
Bland de tjejer som Tolman intervjuade var det mer än hälften av dessa som
uppgav att de inte hade pratat om sin sexuella lust med någon annan. Bland
tjejerna fanns det en rädsla för att sådan information skulle läcka ut till
omgivningen. Detta kunde i sin tur leda till att tjejerna fick dåligt rykte då de
riskerade att bli stämplade som slampor (Tolman, 2002).
2.8 Förorten i huvudet
Nils Hammarén är doktor i sociologi och verksam vid Centrum för kulturstudier
samt Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hammarén har i sin
doktorsavhandling, Förorten i huvudet - unga män om kön och sexualitet i det nya
Sverige, analyserat unga killars sexualitet, manlighet samt identiteten som
"invandrare". Avhandlingen är kvalitativ och bygger på grupp- och
individintervjuer med ungefär 40 unga invandrarkillar som samtliga bor i förorter
till Göteborg. Killarna som deltagit i studien går alla i gymnasiet. Hammarén visar
på hur de deltagande killarna i studien är medvetna och blir påverkade av hur
invandrarkillar framställs i media som ociviliserade, kvinnohatande, sexistiska
och kriminella killar. Denna bild media förmedlar har stor inverkan på killarnas
konstruktioner gällande manlighet, hur de ser på sig själva och hur de pratar om
sex och tjejer. I studien varken krossas eller styrks någon fördom kring killarna,
däremot visar Hammarén en nyanserad bild av invandrarkillen och visar hur
identiteter är föränderliga (Hammarén, 2008).
Killarna i Hammaréns studie belyser att killar har ett större sexuellt
handlingsutrymme än vad tjejer har. Killarna i studien uttrycker dock
motsägelsefulla åsikter kring jämställdhetsfrågan. Killarna anser att det borde vara
mer jämlikt mellan killar och tjejer men uttrycker samtidigt även åsikter av
motsatt karaktär. Killarna beskriver hur de tycker att det är fel att en kille som haft
7
många sexpartners anses cool och att tjejer däremot får stämpeln hora. De tycker
också att en tjej borde få ta för sig lika mycket som en kille. Trots detta beskriver
de exempelvis att de inte vill ha en flickvän som har ”varit” med för många
partners (Hammarén, 2008).
Killarna som Hammarén lyfter fram har varierande åsikter kring kvinnans rätt att
ta för sig på ett likvärdigt sätt som mannen gör. En av killarna som citeras tycker
att det är bra att killar innehar makt över kvinnan eftersom det alltid har sett ut så.
Det finns även åsikter kring hur kvinnan ska vara ”dyr”, vilket innebär att hon ska
vara svårflörtad. Däremot beskriver en av killarna att bilden av förortskillen är att
de ska bete sig illa mot kvinnor, att de förväntas vara "macho" men att han tycker
att det absolut ska vara lika för killar och tjejer gällande allt. Det finns även
blandade åsikter kring homosexualitet bland killarna. Det finns åsikter som att
"bögar är äckliga" och att det skulle vara onaturligt och strida mot Guds vilja.
Samtidigt uttrycker många killar att de inte förstår vad det är för skillnad mellan
att vara homosexuell och heterosexuell och att det borde vara accepterat oavsett
vilken läggning en person har (Hammarén, 2008).
2.9 Spelets regler
Hans Andersson, sociolog vid Umeå universitet har i sin doktorsavhandling
Spelets regler. Raggning och flirt på krogen (2008) genomfört iakttagelser och
intervjuer på nattklubbar och pubar i Umeå. Avhandlingen belyser
beteendemönster som uttryck för sociala lagar och normer som lyder på krogen. I
Anderssons studie ligger fokus på sexualiserade handlingar och vilka ideal som är
starkt kopplade till det som uppfattas vara manligt och kvinnligt (Andersson,
2008).
I Anderssons avhandling framgår det tydligt hur krogmiljön rymmer olika
spelregler och villkor för kvinnor och män. Männen använder termen ragga och
detta är starkt kopplat till bedrift, mål och vinst. Kvinnan talar om att flirta och
lyfter fram detaljer i sina berättelser som knyter an till kärlek och parrelationer.
Båda parter tar kvinnan och mannens olika deltagande i raggandet för givet, vilka
är mannen som initiativtagare och kvinnan som passiv. Andersson lyfter hur
kvinnans sexualitet präglas av skambeläggning och hur kvinnor strävar efter att
vara respektabla (se Skeggs, 1999) i form av att ha självkontroll. De kvinnliga
informanterna i avhandlingen beskriver hur de ständigt behöver övervaka sina
handlingar med anledningen av den risk som finns för kvinnor att bli betraktade
som ”slampiga” av omgivningen. Andersson betonar i studien hur krogmiljön
präglas av sexualnormer som är mer restriktiva för kvinnan än vad de är för
mannen där mannen har betydligt friare tyglar än vad kvinnan har (Andersson,
2008).
3. TEORI
Vår studie tar sin teoretiska utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv
där sexualitet, sexuella handlingar och genus är socialt, historiskt och kulturellt
konstruerat. Genom att utgå från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv tar vi
avstånd från resonemang om det “naturliga” och det öppnar på så vis upp för en
vidare syn på sexualitet och kön. En ”lämplig” och belönande sexualitet
8
konstrueras i varje samhälle och via omgivningens anvisningar lär sig individen
att bli en sexuell varelse (Helmius, 1990). Genom kategoriseringar av vad som är
normalt/onormalt, syndigt/icke-syndigt, rätt/fel, formar och kontrolleras
sexualiteten av samhällets dolda maktstrukturer (Foucault, 1980). Vi kommer att
utgå från genus- och maskulinitetsteori för att tolka vårt insamlade material. Vi är
medvetna om att det är ett brett fält med en mängd tongivande teoretiker vilket har
gjort att vi har varit tvungna att avgränsa vårt urval. Som grund för att analysera
vårt material har vi valt att använda oss av Judith Butler och den heterosexuella
matrisen, Yvonne Hirdman och genussystemet samt genuskontraktet, Raewyn
Connells maskulinitetsteori samt Beverly Skeggs teori om respektabilitet. Vi har
valt dessa teorier då vi anser att de är relevanta för vårt ämne sexuellt
handlingsutrymme och de ger oss möjlighet att såväl strukturera vårt material som
att fördjupa vår kunskap inom vårt valda ämne.
3.1 Genus
Begreppet genus är hämtat från det engelska ordet gender och syftar till att skilja
kultur från biologi. Genus handlar således om det kulturellt skapade könet. Varken
kvinnor eller män föds således med olika genus, utan det är något som skapas
(Hirdman, 2007). Genus avser alltså de föreställningar och upplevelser som finns
av skillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor och män fostras till att inneha
olika egenskaper, som i sin tur definierar dem som antingen kvinna eller man.
Kvinnor fostras till att vara passiva, artiga och medgörliga. Kvinnan ska även
vårda sitt utseende och göra sig attraktiv för mannens skull och dessutom ska hon
göra som hon blir tillsagd. Männen fostras till att bli tuffa, starka, sexuella och
aggressiva. Männen fostras även till att ta mycket plats och att jaga kvinnor
(Connell, 2003).
3.2 Den heterosexuella matrisen
Butler (2007) menar att heterosexualitet är en kulturell norm som kräver att
människokroppar delas in i två särskiljande kön med två separata genus. Dessa
förväntas i sin tur begära och åtra varandra. Genom språk, kroppsliga handlingar
och begär lär individer in genusnormer som syftar till att bevara
heterosexualitetens normsystem. Genusidentiteter skapas alltså via de handlingar
vi utför och de måste ständigt iscensättas och upprepas för att fortsätta existera.
Genusidentiteter bygger i sig på en mängd av olika genusdiskurser som är
motsägelsefulla. Detta är dock inget som gör att en individ kan välja
genuskonstruktioner hur en vill. Eftersom genuskategorier kontrollerar individer
utifrån dolda maktstrukturer i samhället, är de av en tvingande och begränsande
karaktär för individen (Butler, 2007).
Den heterosexuella matrisen framhålls ofta som biologiskt reglerad och med
anledning av det ses den som värd att bevara. Den individ som inte passar in i det
snäva fack som individen har blivit tilldelad blir omedelbart dömd som avvikande
och felaktig. Genom detta blir heterosexualiteten en tvingande norm (Butler,
2007).
3.3 Genussystemet
Genussystemet är en ordningsstruktur av kön som i sin tur är förutsättning för
andra sociala ordningar. Grunden i de ekonomiska, politiska och sociala
ordningarna utgörs av att människor ordnas utifrån genus. Genussystemets
9
struktur bygger på två logiker och dessa möjliggör talandet om ordningen på en
abstrakt, generell nivå. Dessa logiker är följande;
1) Dikotomin, isärhållandets tabu: hur kvinnligt och manligt inte borde blandas.
2) Hierarkin, mannen är norm: det är män som ses som ”riktiga” människor, därav
är det männen som utgör normen för det allmängiltiga och det normala.
Ju mer ett samhälle gör skillnad på manligt och kvinnligt desto mer komplext blir
isärhållandets konsekvenser. Ur isärhållningen mellan manligt och kvinnligt
legitimeras den manliga normen, där en kraftigare isärhållning föder en starkare
självklarhet av mannen som norm. Hirdman belyser hur isärhållandets logik
existerar överallt, i såväl psykisk som i fysisk ordning. Isärhållningen tar sig
uttryck i hur sysslor, egenskaper och platser struktureras samt i arbetsfördelningen
mellan kvinnor och män och i vad som anses vara manligt och kvinnligt.
Uppdelningen fungerar såväl meningsskapande som maktskapande.
Meningsskapande eftersom människan till sin natur tenderar att strukturera saker i
sin omgivning. Maktskapande eftersom uppdelningen och isärskiljandet görs
genom att A, mannen, legitimeras genom att avskiljas från B, kvinnan. På det
sättet ses mannen som det positiva och riktiga medan kvinnan blir det negativa,
avvikande (Hirdman, 2007).
3.4 Genuskontrakt
Hirdman (2007) menar att det genom alla tider och i alla samhällen funnits ett
kontrakt som förklarar de relationsmönster som finns mellan könen. Kontrakten är
osynliga mellan kvinnan och mannen och precis som genussystemet går det i arv
mellan generationer. Vidare menar Hirdman (2007) att genuskontrakten ärvs
genom att kvinnan introducerar dottern, och mannen introducerar sonen för
innehållet i kontrakten. Genuskontrakten genererar en slags balans samtidigt som
de innebär en ständig förhandling. Ordet kontrakt är dessvärre missvisande menar
Hirdman (2007), då det kan uppfattas som att förhandlingen sker på lika villkor
mellan två parter, kvinnan och mannen. Genuskontrakten är tillverkade av den
part som utgör normen i samhället, vilket i de flesta samhällen, och så även i vårt,
utgörs av mannen (Hirdman, 2007).
Genuskontrakten tar upp tydliga föreställningar på olika nivåer och områden om
hur män och kvinnor ska vara gentemot varandra;
Arbetslivet – vilka verktyg som tillhör vem
Språket – hur de pratar, vilka ord som får användas av vem
Yttre formen – vilka kläder får bäras av vem?
Kärleken – Vem förför vem?
Dessa föreställningar fortlöper i all oändlig detaljrikedom inom olika fält.
Både mannen och kvinnan tänker och agerar kontinuerligt utifrån de rådande
genuskontrakt och föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Detta är
något som i sig föder nya föreställningar och former för isärhållande och således
även ny legitimering för olikheter av könen (Hirdman, 2007).
Genuskontrakten kan enligt Hirdman (2007) vara ett verktyg för att förstå vilka
gränser det finns för kvinnors möjligheter. I gråzonerna mellan vad som anses
vara kvinnligt och manligt är det risk för att konflikt uppstår mellan könen menar
10
Hirdman (2007). Dessa konflikter kan uppstå ur försök där kvinnor och män
försöker ta åt sig större utrymme och se hur långt kontraktets innehåll kan sträckas
till egen fördel. De individer som går utanför denna gråzon och går över
genusgränserna möter motstånd och riskerar att bli socialt uteslutna (Hirdman,
2007).
3.5 Maskulinitetsteori
Connell beskriver att maskulinitet inte kan ses som ett isolerat ämne utan måste
ses som en del av en större struktur. All maskulinitet är placerad i en rad olika
strukturer av relationer som följer av historien. Genus är ett sätt att strukturera
social praktik i allmänhet och Connell poängterar att genus även interagerar med
faktorer som klass och ras. Connell beskriver att det första steget är att kunna
urskilja multipla maskuliniteter och för att detta inte ska förfalla till typiska
karaktärer behöver de interna relationerna män emellan även utforskas. Dessa
relationer präglas av dominans och underordning mellan olika grupper av män
(Connell, 2008).
Connell beskriver att maskuliniteterna fungerar parallellt med varandra men att en
hierarki råder. Connell delar in de olika maskuliniteterna i grupper där den första
är hegemonisk maskulinitet. Hegemoni som begrepp är taget från Antonio
Gramscis analys av klassrelationer och refererar till den kulturella dynamik som
gör att en grupp kan inneha makt och upprätthålla en ledande position i samhället.
Genom hegemonisk maskulinitet så garanteras mannens dominans över kvinnan.
Hegemonin skapas när kulturella ideal och institutionell makt har ett samband.
Hegemonisk maskulinitet är något som tas för givet och kan ses som ett slags
rådande ideal för män, som är eftersträvbart men som få män i realiteten lever upp
till. Det är av vikt att poängtera att hegemonisk maskulinitet inte är en låst
karaktärstyp som alltid ser likadan ut utan skiljer sig beroende på tid, kultur,
socioekonomiska grupper, etnicitet etc. Auktoritet är ett nyckelord för hegemonisk
maskulinitet och staten och militären är exempel på hur en kollektiv övertygande
bild av maskulinitet framställs. Den hegemoniska maskuliniteten är inte hotad av
grupper som kvinnor, feminister eller män som faller utanför ramen (Connell,
2008).
Det finns män som helt utesluts från den hegemoniska maskuliniteten och dessa
tillhör nästa grupp, de underordnade. I dagens samhälle handlar det till stor del
om heterosexuella mäns dominans över homosexuella män. Förtrycket av
homosexuella män placerar dem i botten av genushierarkin. Inom ramen för de
underordnade faller även män som anses vara mesiga, "morsgrisar" och liknande.
De underordnade männen är tätt kopplade till femininet och ses därför inte som
”riktiga” män. Delaktig maskulinitet kallas gruppen där de flesta män hör till.
Dessa män förverkligar inte ett hegemoniskt mönster men männen drar ändå
fördel av den hegemoniska maskuliniteten på grund av mannens överordning
kvinnan (Connell, 2008).
Hegemonisk maskulinitet, delaktighet och underordnade är alla relationer i
genusordningen men Connell talar även om de marginaliserade. Connell
beskriver hur ytterligare maskulinitetsrelationer skapas genom att titta på genus i
samband med exempelvis etnicitet och hudfärg. Män som tillhör den
marginaliserade maskuliniteten är de som inte har tillgång till makt, exempelvis
om de tillhör en diskriminerad etnisk minoritet. Connell lyfter ett exempel hur en
svart idrottsman, i ett samhälle där vita är överordnade, kan vara symbol för ett
11
rådande ideal som exempelvis maskulin tuffhet, men eftersom mannen är
underordnad på grund av ras ger detta ingen makt eller auktoritet till svarta män i
allmänhet. Connell är noggrann med att poängtera att ingen av dessa
maskuliniteter är fasta karaktärstyper utan högst kontextuella och föränderliga
(Connell, 2008).
3.6 Respektabilitet
Beverly Skeggs har myntat begreppet respektabilitet. Respektabilitet handlar till
stor del om klasstillhörighet och strävan efter att tillhöra rätt klass. Den rätta
klassen var överklassen, då arbetarklassen sågs som smutsig och farlig. Begreppet
respektabilitet innebär dock mer än endast strävan efter en viss klasstillhörighet.
Respektabilitet innebär en mängd strategier kvinnor använder sig av för att bli den
rätta kvinnan. Den rätta kvinnan ska vara respektabel och feminin. Beverly
Skeggs grundar sin teori på en longitudinell etnografisk studie baserad på
intervjuer med 83 vita arbetarklasskvinnor i England. Forskningen pågick under
12 år och handlade om hur kvinnorna förstod sig själva samt hur de
framförhandlade sig själva (Skeggs, 1999).
Kvinnorna i Skeggs studie gick i skolan för att utbilda sig för arbete inom vården.
Skeggs beskriver hur kvinnorna genom institutionella och tekniska praktiker blev
omvårdande och hur de erkände sig att vara omvårdande kvinnor. Kvinnorna
betraktade sig själva som praktiska, omvårdande och med naturlig fallenhet för
omsorg. Att utöva yrkesmässig omvårdnad gav dessa kvinnor ett värde och ett sätt
att finna mening och ansvar. Kvinnorna blev på så sätt respektabla. Skeggs
belyser det paradoxala med hur kvinnorna (med de rätta egenskaperna) lärde sig
att de inte var dugliga och hur de skulle bevisa att de utövade omvårdnad på rätt
sätt. Skeggs lyfter hur detta hör samman med kulturella diskurser om femininitet
och moderskap. Kopplingen Skeggs gör mellan femininitet, moderskap och
omsorg bidrar till att få de sociala omsorgsrelationerna att framstå som det
normala och naturliga. Skeggs lyfter att detta har att göra med synen på hur en
kvinna bör vara och visar hur kvinnorna i studien anammar detta. Kvinnorna lärde
sig och fann sig i att underkasta sig själva och att dämpa sina egna besvikelser för
osjälviska handlingar. Kvinnorna präglades av att övervaka och värdera sig själva
samt de skuldkänslor som uppstod om de skulle göra något för sig själva (Skeggs,
1999).
Utseende var ännu ett sätt för kvinnorna att värdera sig själva. Att hålla sig i form
och se bra ut bevisade att de var något. Skeggs fann dock ett komplicerat samspel
kring vikten för kvinnorna att inte bli betraktade som sexobjekt utan med
beundran. Det framkom att det för kvinnorna var männens åsikter och syn på dem
som var viktiga. Sexuell klädsel var tecken för den som saknade respektabilitet.
Skeggs beskriver hur kvinnorna var tvungna att frånsäga sig det sexuella men hitta
vägar för att vara åtråvärda och glamorösa. Genom glamour hölls kvinnans
sexualitet ihop med respektabilitet utan att sexualiteten förknippades med det
sexuella. Skeggs lyfter hur kvinnorna hade bristande tilltro till sina egna sexuella
känslor och hur sexuell praktik innebar skam och skuldkänslor. Kvinnorna
präglades av åsikter som att kvinnan endast hade drifter om mannen ”gjorde
något” med henne. Skeggs forskning skildrar betydelsen av klass, ras och kön
tillsammans med ett stort fokus kring hur kvinnan är underordnad mannen.
Skeggs visar hur kvinnorna socialiseras in i detta samt hur de reproducerar denna
könsindelning. Skeggs begrepp respektabilitet visar hur normerna lyder för den
12
normala, respektabla kvinnan och där heterosexualitet är det eftersträvbara och ses
som det enda rätta (Skeggs, 1999).
4 METOD
I detta kapitel kommer vi att diskutera och reflektera över vårt forskningsintresse
och metodval för vår studie. Vi kommer vidare att beskriva studiens urval samt
tillvägagångssätt. I kapitlet kommer vi även att redovisa för studiens
databearbetning, analys samt studiens generaliserbarhet. Vi kommer även att
diskutera vår roll som forskare samt de etiska överväganden vi har gjort.
Avslutningsvis kommer vi att ha en kort presentation av vårt samarbete under
studiens gång.
4.1 Kvalitativ ansats
I vår studie valde vi att utgå från en kvalitativ ansats. Målet inom forskning med
en kvalitativ ansats är att försöka förstå vad folk gör, varför de gör så och hur de
gör det. En grundläggande sak som krävs för att kunna besvara detta är
inledningsvis en interaktion mellan forskaren och det fält som ligger till grund för
studien. För att samla in data och besvara vår frågeställning i vår studie valde vi
att använda oss av fokusgruppsintervjuer med unga vuxna. På så vis kunde vi få
en inblick i hur våra informanter som deltog i fokusgrupperna uppfattade och
berättade om sexuellt handlingsutrymme och därefter kunde vi analysera och tolka
detta. Vid tillämpning av en kvalitativ ansats är synen på förhållandet mellan teori
och praktik oftast induktiv, där teorin väljs utifrån studiens forskningsresultat.
Teorin blir således en följd av studiens undersökning istället för att vara dess
utgångspunkt (Bryman, 2011).
Vi valde att utgå från en kvalitativ ansats i vår studie då vi ansåg att en sådan
ansats på bästa sätt möjliggjorde för oss att tränga in på djupet i vår
forskningsfråga. Genom att i vår studie tillämpa en kvalitativ ansats var vår
förhoppning att våra informanter skulle bidra med en djupgående beskrivning av
sexuellt handlingsutrymme. Vår förhoppning var även att utifrån de unga vuxnas
berättelser och beskrivningar lyfta eventuella skillnader mellan tjejer och killars
sexuella handlingsutrymme (Aspers, 2011).
4.2 Forskningsintresse
Det finns tre olika forskningsintressen enligt Rosengren & Arvidson (2002).
Dessa är explorativ forskning, deskriptiv forskning samt explanativ forskning.
Explorativ forskning innebär att forskningsintresset är att utforska och upptäcka
något okänt. Inom deskriptiv forskning ligger intresset i att beskriva något,
exempelvis beteenden och handlingar. Inom explanativ forskning eftersträvar
forskaren att hitta orsaker till, och att förklara fenomen (Rosengren & Arvidson,
2002).
Då vi i vår studie ämnar utforska unga vuxnas berättelser, tankar och
uppfattningar gällande sexuellt handlingsutrymme har studien ett explorativt
forskningsintresse. Vi vill utforska de unga vuxnas berättelser och om det utifrån
dessa finns skillnader mellan tjejers och killars sexuella handlingsutrymme. Inom
den explorativa forskningen eftersöks kunskapen om ett visst fenomen genom att
13
ge sig ut i det okända. Detta sker ofta genom att forskaren ger sig ut i fältet för att
studera ett visst fenomen i dess miljö. Rosengren & Arvidson (2002) menar att det
mest väsentliga inom det utforskande forskningsintresset är att intervjuerna sker
med den faktiska gruppen som forskningen berör. I vårt fall är det de unga vuxnas
berättelser, uppfattningar och tankar gällande sexuellt handlingsutrymme vi vill
utforska och vi har därför genomfört intervjuer med unga vuxna i deras miljö
(Rosengren & Arvidson, 2002).
4.3 Val och urval
I vår studie ville vi utforska unga vuxnas berättelser, uppfattningar och tankar
gällande sexuellt handlingsutrymme och huruvida kön påverkar detta eller inte. En
av de mest väsentliga punkterna inom det utforskande forskningsintresset är
intervjuerna sker med den faktiska gruppen som studien berör. Vi valde därför att
genomföra våra intervjuer med unga vuxna på fältet, i deras miljö (Rosengren &
Arvidsson, 2002). Då vi i vår studie ville belysa eventuella ojämlikheter utifrån
kön ansåg vi att det var av vikt att intervjua såväl tjejer som killar.
För att välja ut intervjupersoner till vår studie har vi som forskare använt oss av
ett bekvämlighetsurval. Det innebär att vi använde oss av de personer som fanns
tillgängliga för oss vid tiden vi genomförde vår studie (Aspers, 2011). Vår väg in i
fältet var via personligt nätverk. Vi var inledningsvis i kontakt med en bekant som
arbetar med diverse ungdomsgrupper i Malmö. Då de ungdomsgrupper som vår
kontakt arbetade med var något yngre än vår tänkta målgrupp (16-20 år), valde vi
att inte genomföra intervjuerna med dessa ungdomar. Vår kontakt förmedlade då
två nya personer som skulle kunna vara en eventuell ingång, en som arbetade med
en tjejgrupp samt en som arbetade med en killgrupp. Vi kom omgående i kontakt
med personen som var ansvarig för killgruppen. Deras ledare gav gruppen
information om vår studie och frågade om någon var intresserad av att delta. Av
de som anmälde sig frivilligt valde därefter ledaren ut sju stycken som skulle
delta, då detta var vårt önskemål om gruppstorlek och kort därefter genomförde vi
intervjun.
Personen som var ansvarig för tjejgruppen lös dock med sin frånvaro och
besvarade varken samtal eller sms. Vi mailade då till ett antal olika organisationer
i Malmö som arbetar med ungdomar. De organisationerna som svarade på våra
mail avböjde. Parallellt med detta kontaktade vi även en tidigare handledare från
en av våra praktiker som är yrkesverksam vid en gymnasieskola i Malmö. Denna
person kunde inte bistå med deltagare till intervjun men förmedlade i sin tur en
kontakt till en kollega på en annan gymnasieskola. Personen i fråga var sedan
behjälplig för att rekrytera deltagare till vår andra intervju med en tjejgrupp
genom att informera på skolan om vår intervju och sedan låta tjejerna anmäla sig
frivilligt.
4.4 Litteratursökning
I samband med att vi formulerade vårt syfte och våra frågeställningar tog vi ut
huvudbegrepp som var relevanta för ämnena; kön, sexuellt handlingsutrymme och
unga vuxna.
För att söka information och tidigare forskning använde vi oss av följande
databaser; LIBRIS, ProQuest, Sociological Abstracts samt Social Services
Abstracts.
14
De sökord vi använde oss av när vi sökte på svenska var följande; ungdomar,
unga vuxna, sexuellt handlingsutrymme, norm*, kön, genus, sexualitet. När vi
sedan sökte på engelska använde vi; adolescent, young adults, sexuality, gender.
Ovanstående sökord har vi använt såväl enskilt som i olika kombinationer med
varandra.
Vi inhämtade även inspiration från vetenskapliga rapporter och de referenser som
fanns med i dessa. Vi gick även till avdelningen för genuslitteratur på biblioteket
och eftersökte relevant litteratur där.
4.5 Fokusgrupper
För att genomföra våra intervjuer valde vi att använda oss av fokusgrupper. Vid
användande av fokusgrupper kan vi som forskare ta del av flera informanters
berättelser, uppfattningar och åsikter på samma gång. I fokusgrupper uppstår även
gruppdynamik som kan leda till argumentation och ifrågasättning mellan
intervjupersonerna. Genom att använda oss av fokusgrupper har vi som forskare
en möjlighet att se hur deltagarna reagerar på varandras åsikter. Detta i sin tur kan
leda till att deltagarna i större utsträckning reflekterar över sina uppfattningar och
således ge oss som forskare en mer realistiskt beskrivning av hur de ser på ämnet.
Då det är flera deltagare kan diskussionen lätt sväva iväg från ämnet. Forskarens
roll i fokusgrupper är att ha en viss kontroll över samtalet men samtidigt inte allt
för styrande. Det gäller att som forskare fungera som en samtalsledare som hjälper
alla som vill komma till tals göra det, men även att leda diskussionen tillbaka till
ämnet om den svävar iväg. Det är dock av vikt att vi som forskare gör en
avvägning av när diskussionen behöver styras tillbaka till ämnet. Det som
inledningsvis kan ses som irrelevant för samtalet kan mynna ut i en högst relevant
och intressant diskussion som kan röra aspekter av vårt ämne som vi som forskare
inte tidigare tagit i beaktande (Bryman, 2011).
4.6 Respondenter
Vår första fokusgrupp bestod av sju killar. Samtliga deltagare tillhörde en
idrottsförening i Malmö. Vår andra fokusgrupp bestod av sex tjejer som gick på
två olika utbildningar på en gymnasieskola i Malmö. Samtliga deltagare i våra två
fokusgrupper var mellan 16 och 17 år gamla. För att värna om våra deltagares
anonymitet har vi valt att inte presentera dem mer ingående. I vår
resultatredovisning har vi använt oss av fingerade namn när vi har återgett citat
från fokusgrupperna.
4.7 Bortfall
En av de sju tjejerna som skulle vara med i fokusgruppen dök inte upp vid
tillfället för fokusgruppsintervjun. En av de övriga deltagarna informerade oss om
anledningen till tjejens frånvaro. Vi ansåg oss inte behöva en närmare förklaring
till anledningen till bortfallet. Vi ansåg att det var ett litet bortfall som inte skulle
påverka studien i stort.
4.8 Genomförande
Insamlandet av studiens material har skett på en gymnasieskola samt på en
idrottsförening i Malmö. Vi har totalt intervjuat 13 unga vuxna till vår studie.
Dessa var uppdelade i två fokusgrupper där vi intervjuade killar för sig och tjejer
för sig. Fokusgruppintervjuerna varade 50 respektive 70 minuter. Vi valde att dela
in fokusgrupperna utifrån tjejer och killar med anledning av vårt teoretiska
15
ramverk som bygger på genusteori där kvinnor är underordnade män. Vi hade
därför en föreställning om att det skulle kunna hämma tjejerna såväl som killarna
att uttrycka sig inför varandra. Vår förhoppning med denna uppdelning var att
intervjuerna skulle upplevas mer avslappnade vilket i sin tur kunde leda till mer
berikade och öppna svar. Vi var medvetna om att denna uppdelning utifrån kön i
sig bidrar till reproducerande av könen som motsatspar. Vi ansåg dock att
fördelarna vägde tyngre än nackdelarna när det gällde uppdelningen av killar och
tjejer vilket gjorde vi beslutade att genomföra intervjuerna på detta sätt.
Vi skickade ut informationsbrev till både de yrkesverksamma som hjälpte oss att
förmedla kontakten till de unga vuxna samt till de unga vuxna själv. Vi
genomförde intervjuerna med de unga vuxna i deras egen miljö. Den första
intervjun höll vi på en mötesplats för unga i Malmö och den andra intervjun
genomförde vi på en gymnasieskola. Genom att genomföra intervjuerna i deras
egen miljö var vår förhoppning att det skulle resultera i en öppen intervju som
kändes avslappnad och trygg för våra deltagare.
Vi inledde båda fokusgrupperna med att presentera upplägget och syftet med
intervjun. Vi gav återigen deltagarna samma information som de fått via
informationsbrevet och informerade dem om deras frivillighet och anonymitet. Då
intervjun skedde i fokusgrupp med flera deltagare gjorde vi även en
överenskommelse tillsammans med tjejerna och killarna om att det som sades i
rummet stannade i rummet. Detta för att undvika att de i efterhand skulle berätta
för utomstående vad de andra deltagarna sagt vid fokusgruppsintervjun. Huruvida
de sedan efterföljde överenskommelsen eller ej har vi dock ingen vetskap om.
Inför intervjun hade vi förberett en intervjuguide med olika teman som
exempelvis rörde handlingar, känslor, sex och rykten. Detta för att försäkra oss
om att vi skulle få in material inom ämnet sexuellt handlingsutrymme och på så
sätt kunna besvara syftet med vår studie. Vi inledde båda fokusgruppintervjuerna
med att ställa en bred öppningsfråga och lät sedan diskussionen fortskrida
deltagarna emellan. Vår roll i fokusgrupperna var att agera samtalsledare där vi
ständigt var uppmärksamma på om någon av deltagarna försökte komma till tals.
När diskussionerna kom långt bort från ämnet styrde vi även tillbaka diskussionen
genom att återkoppla till något en deltagare sagt eller lyfta ett nytt tema från
intervjuguiden.
Vi spelade in allt som sades under intervjuerna och gjorde inga anteckningar
under tiden. Genom att göra på detta sätt, hade vi större möjlighet att fullt ut
fokusera på den pågående intervjun. Inspelningen medförde även att vi i efterhand
hade möjlighet att gå tillbaka och lyssna igenom intervjun för att se till att vi inte
hade missat någon information av vikt samt möjligheten att transkribera
intervjuerna (Rosengren & Arvidson, 2002). Direkt efter att båda fokusgrupperna
avslutas satte vi oss tillsammans för att skriva ner och diskutera de observationer
vi gjort under intervjuerna.
4.9 Databearbetning och analys
Med hänsyn till vårt tillvägagångssätt och det datamaterial som vi har samlat in,
valde vi kodning som bearbetningsform. Genom att vi kodade det insamlade
materialet, bröts det stora materialet ner till mindre delar och blev mer
strukturerat, vilket underlättade vår analys. När vi kodade vårt material sökte vi
efter upprepade teman och mönster som var intressanta för studien (Bryman,
16
2011). Vi inledde kodningen med att skriva ut vars en kopia av transkriberingen
och gick därefter igenom materialet var för sig och kodade materialet. Vi använde
oss av marginalmetoden, som innebär att vi använde oss av pennor av olika färger
och gjorde små markeringar och kommentarer i marginalen när vi fann olika
koder i det transkriberade materialet (Aspers, 2011). Vi gjorde sedan en
jämförelse mellan varandras funna koder och kommentarer. Därefter kom vi fram
till gemensamma teman vi funnit genom kodningen. De teman vi hittade var bland
annat känslor, sex, rykten, ideal, heteronormativitet och självkontroll.
Vi analyserade därefter våra teman tillsammans med teoretiska begrepp från våra
teorier om genus och maskulinitet för att nå en djupare förståelse av vårt material
(Aspers, 2011). Det är dock värt att nämna att analysen redan påbörjades till viss
del vid intervjutillfällena med fokusgrupperna genom att vi redan där började
tolka vad som sades. Detta är ett särdrag för den kvalitativa ansatsen då
insamlandet av data inte kan särkopplas från spontan tolkning av oss forskare
(Rosengren & Arvidson, 2002). Efter intervjutillfällena skrev vi omgående ner de
observationer och reflektioner vi gjort. Dessa var sedan behjälpliga för oss när vi
bearbetade och analyserade vårt material.
4.10 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet
Reliabilitet avser en studies tillförlitlighet och anger huruvida liknande resultat
skulle uppstå om en annan person gjorde om studien. Då den sociala miljön
förändras och inte är densamma vid två olika tidpunkter, med olika människor, är
kvalitativa undersökningar svåra att upprepa. Validitet avser en studies
trovärdighet, huruvida studien mäter det som studien avser att mäta (Bryman,
2011). Huruvida begreppen validitet och reliabilitet ens går att använda inom den
kvalitativa forskningen går att diskutera. Detta med anledningen av att en
kvalitativ forskning främst fokuserar på sociala fenomen istället för på konkret
mätbara saker (Kvale & Brinkmann, 2009).
Vi har haft som ambition att redovisa vårt insamlade datamaterial och vårt
tillvägagångssätt på ett noggrant och tillförlitligt sätt. Vi har transkriberat vårt
material för att öka tillförlitligheten i studien. Vi har även valt att ordagrant
redovisa en del citat i studien, detta för att öka trovärdigheten för läsaren. Den
intervjuguide vi har använt oss av vid fokusgrupperna har byggt på olika teman
för att kunna besvara vårt syfte. De diskussioner som har svävat utanför vårt ämne
sexuellt handlingsutrymme och som inte har varit till grund för att besvara vårt
syfte har vi utelämnat från studien. Vi är medvetna om att användandet av
fokusgrupp med en relativt fri diskussion bidrar till svårigheter för att studien och
vårt resultat ska kunna göras om av någon annan.
Vi är väl medvetna om att vi med denna studie inte har möjlighet att göra
generaliseringar till populationen. De unga vuxna vi har intervjuat kan inte ses
som representativa för samhällets samtliga unga vuxna. Det var inte heller vår
avsikt med studien då vi har haft ett utforskande forskningsintresse. Vårt syfte
med denna studie har varit att belysa våra intervjupersoners berättelser kring
sexuellt handlingsutrymme (Rosengren & Arvidson, 2002).
4.11 Forskarroll
Vi har under studiens gång strävat efter att hålla en professionell distans till våra
intervjupersoner. Genom att hålla en distans till våra informanter ökar möjligheten
17
att inte identifiera oss med våra intervjupersoner. Det i sin tur leder till att vi inte
riskerar att ta deras sida och förstärka deras åsikter i vår studie (Kvale &
Brinkmann, 2009). Vi har även tagit i beaktning att vi som forskare påverkar våra
informanter beroende på hur vi formulerar våra intervjufrågor. Vi har därför
strävat efter att formulera våra frågor på ett objektivt sätt och inte låta frågorna
påverkas av våra egna uppfattningar eller förutfattade meningar i ämnet. Detta för
att få en trovärdig och genuin bild av våra informanters uppfattningar (Elofsson,
2005).
Vi har tagit i beaktning att faktumet att vi båda författare är kvinnor kan ha
påverkat resultatet. Vi upplevde inledningsvis under intervjun med killgruppen att
de var generade inför att uttrycka vissa saker och ord. Detta hanterade vi genom
att prata avslappnat om att det var ”fritt fram” att uttrycka vad de tänkte på. När de
inledningsvis pratade generat om ”h-ordet” klargjorde vi huruvida det var ordet
hora de pratade om, vilket det var. Därefter uppfattade vi det som att killarna blev
mer avslappande och bekväma med att uttrycka saker de inledningsvis dragit sig
för att säga. Vi strävade efter att hålla oss neutrala vid de unga vuxnas
diskussioner i båda fokusgrupperna genom att varken stärka eller dementera
påståenden som de unga vuxna uttryckte.
4.12 Etiska överväganden
Under studiens gång har vi tagit hänsyn till Vetenskapsrådets fyra
forskningsetiska huvudprinciper vilka omfattas av: informationskrav,
samtyckeskrav, konfidentialitetskrav samt nyttjandekrav.
Det första kravet, informationskravet, innebär att forskaren ska informera
informanterna som ingår i studien om dess syfte och tillvägagångssätt.
Informationen som ges ska innefatta alla de komponenter i studien som kan tänkas
påverka informanternas vilja att medverka. Vid våra två intervjutillfällen
informerade vi våra informanter om syftet med våra intervjuer och vår studie. Vi
skickade ut informationsbrev inför intervjuerna samt gav deltagarna samma
information som vi gett i brevet muntligt vid intervjutillfället. Vidare informerade
vi deltagarna om att de närsomhelst hade möjlighet att avbryta sin medverkan i
studien samt att de i efterhand hade möjlighet att dra tillbaka information som de
delgivit oss (Vetenskapsrådet, 2014).
Det andra kravet, samtyckeskravet, innebär att forskaren måste få ett godkännande
från informanten att denne skall ingå i studien. Informanterna själva har rätten att
bestämma huruvida de ska deltaga, i vilken omfattning och på vilka villkor.
Informanterna har rätt till att avbryta sitt deltagande utan att det innebär några
negativa konsekvenser för dem. Om informanten är under 15 år kan det även vara
aktuellt att inhämta godkännande från barnets vårdnadshavare. Det gäller i
synnerhet om studien är av känslig karaktär. Vid våra intervjutillfällen inhämtade
vi muntligt samtyckte från våra informanter. Med anledning av vår studies
karaktär har vi valt att inte innefatta informanter som är yngre än 15 år
(Vetenskapsrådet, 2014).
Det tredje kravet, konfidentialitetskravet, innebär att de personuppgifter
deltagarna lämnar ska behandlas med sekretess. Detta för att oberättigade inte ska
kunna ta del av uppgifterna. Vi har i vår studie avidentifierat våra informanter
genom att ge dem fiktiva namn när vi har presenterat vårt material. Vi har även
utformat vår text med beaktning av att vi inte har tagit med särskiljande drag hos
18
våra informanter, detta för att läsare inte ska kunna härleda informationen till våra
deltagare. Vi har även valt att inte presentera närmare i vår studie vilken
gymnasieskola eller idrottsförening vi har rekryterat våra deltagare på. Vi har inte
heller presenterat var vi har genomfört våra fokusgruppsintervjuer
(Vetenskapsrådet, 2014).
Det fjärde kravet, nyttjandekravet, innebär att informationen om, och uppgifterna
från de deltagande som är insamlade för forskningssyfte inte får användas i
kommersiellt bruk och i andra icke-vetenskapliga sammanhang. Vi informerade
våra informanter muntligt om att det material vi inhämtat från dem endast skulle
användas inom ramen för vår studie (Vetenskapsrådet, 2014).
Som forskare är det även av stor vikt att reflektera över och minimera risken för
att deltagarna i studien ska ta skada eller uppleva obehag av att delta (Kvale &
Brinkmann, 2009). Vårt ämne sexuellt handlingsutrymme kan uppfattas som ett
känsligt och personligt ämne. Detta har vi haft i beaktande när vi har valt
tillvägagångssätt för våra intervjuer samt när vi har utformat vår intervjuguide. Då
vi har valt fokusgrupper för att genomföra våra intervjuer kan detta vara till fördel
för informanterna. Detta med anledning av att inte allt fokus ligger på en enskild
informant att svara, utan att frågan är ställd till en hel grupp. Framförallt är detta
fördelaktigt om någon deltagare skulle uppleva att någon fråga är känslig och/eller
personlig och därför inte vilja svara.
Vi valde att utforma frågorna mot en generell karaktär för att minimera risken för
att våra informanter skulle uppleva att frågorna var personligt riktade. Vår
förhoppning med detta var även att informanterna inte skulle uppleva att de
behövde delge svar om sin egen sexualitet och hur de själva agerar, utan att
frågorna ställs i termer av hur de upplever att omgivningen och allmänheten
förhåller sig till ämnet. Då vi intervjuade i grupp där deltagarna tog del av
varandras tankar och åsikter i ämnet, beslutade vi oss för att göra ett muntligt avtal
med samtliga deltagare innan vi inledde intervjun. Vi kom tillsammans med
deltagarna överens om att ”det som sägs i rummet, stannar i rummet” för att de
skulle känna sig trygga och bekväma i intervjusituationen. Vi ville med denna
överenskommelse bidra till ett öppet samtalsklimat och förhindra att deltagarna
efter intervjun skulle vidarebefordra information till utomstående.
4.13 Samarbetet
Vi båda författare har varit gemensamt ansvariga för denna studie. Vi har
gemensamt sökt efter relevant tidigare forskning samt teorier. Vi använde separata
datorer för att eftersöka detta, därefter gick vi tillsammans igenom vad vi hade
hittat och beslutade om vad vi skulle använda oss av. Vi utförde intervjuerna
tillsammans med lika delat ansvar vid båda tillfällena. Eftersom vi använt oss av
fokusgrupper för våra intervjuer var det för oss fördelaktigt att vara två då det inte
endast är det som sägs som är av vikt utan även vad som sker inom gruppen vid
intervjutillfället. Vi noterade även i efterhand att vi till viss del observerat och
tolkat in saker olika under intervjuerna. Det insamlade materialet i studien har
såväl bearbetats som tolkats gemensamt i en ständigt pågående dialog mellan oss
två som forskare. Genom att skriva samtliga delar tillsammans var vår ambition
att språket skulle vara väl bearbetat och detsamma studien igenom. Vi båda har
starka viljor och åsikter, vilket under studiens gång har fört oss in i livliga
diskussioner där vi har utmanat varandra, något vi anser har berikat studien.
19
5. RESULTAT
I detta avsnitt kommer vi att presentera vårt resultat som är baserat på vad som
framkommit under våra två fokusgruppintervjuer. Detta gäller såväl vad som sagts
i fokusgrupperna samt de observationer vi gjorde vid de båda tillfällena. Vi har
valt att presentera vårt material utifrån de teman vi har funnit. Killarna var mer
fåordiga i sin fokusgrupp än tjejerna och deras intervju var även något kortare.
Detta är något som återspeglas i vilket utrymme de båda fokusgrupperna får i
resultatredovisningen.
5.1 Kungen och horan
När vi inledde vår intervju med tjejerna ställde vi en generell fråga gällande
huruvida de uppfattade att det fanns skillnader mellan vad som anses vara ”okej”
för en kille respektive tjej att uttrycka/göra/bete sig. Samtliga tjejer var rörande
överens om att det fanns stora skillnader mellan killar och tjejers
handlingsutrymme. Det första exemplet som togs upp var gällande antalet
sexpartners och hur antalet har olika betydelse för tjejer och killar.
”En kille som har sex med x antal tjejer, han är considered a boss. Men om en tjej
gör det är hon considered a slut, alltså slampa eller hora”
- Ylva
”…en kille blir liksom högre uppsatt, och en tjej blir nedvärderad”
- Jasmine
Tjejerna diskuterade att det innebär status för en kille att ha sex med många tjejer.
En kille som har haft mycket sex kan öppet skryta om det och som positiv respons
av omgivningen få en klapp i ryggen. Vidare tar tjejerna upp att de tjejer som har
haft många sexpartners ses som smutsiga. Tjejerna beskriver att en kille inte är
intresserad av att ha sex med en tjej om hon har haft många sexpartners innan
honom. Då en tjej har haft många sexpartners tenderar omgivningen att börja bete
sig annorlunda gentemot henne och ta avstånd från henne genom att frysa ut
henne långsamt. Även om tjejerna uttrycker i diskussionen att det är såväl tjejer
som killar som dömer tjejer som haft många sexpartners, är de överens om att
killar tenderar att döma tjejer betydligt hårdare. För tjejerna spelade det inte så
stor roll hur många sexpartners killen hade haft, så länge han inte hade haft sex
med någon nära vän till tjejen. Tjejerna diskuterade vidare att det egentligen inte
borde vara så stor skillnad mellan tjejer och killar och att denna syn är
konservativ.
När vi genomförde intervjun med killgruppen så ställde vi samma inledande fråga
som vi hade ställt till tjejgruppen, huruvida de uppfattade att det fanns skillnader
mellan vad som är okej för en kille respektive tjej att uttrycka/göra/bete sig. Precis
som tjejgruppen hade gjort kom killgruppen direkt in på ämnet sexpartners.
Killarna var också av uppfattningen att det innebär status och ses som positivt om
en kille har haft sex med många tjejer. För en tjej som har haft sex med många
killar däremot ses det som negativt och risken är stor att hon får öknamn som t ex,
slyna, slampa eller hora. Killgruppen var av uppfattningen att det är såväl killar
som tjejer som ger tjejer dessa negativa öknamn. Killarna lyfte att killar även får
öknamn som player, king, savage, men att dessa främst sker killar sinsemellan och
till skillnad från tjejernas öknamn har dessa en positiv betydelse.
20
5.2 Lagom är bäst, så länge du inte är en kille
I diskussion med tjejgruppen gällande hur rykten som hora och slampa kan uppstå
även utan någon sexuell aktivitet lyfte tjejerna hur tjejers klädsel kan ha stor
betydelse för detta.
”Typ som vad du har på dig. Typ ja men hon vill ha uppmärksamhet. Eller att hon
klär sig med för mycket kläder är hon prude.”
- Paulina
”Men med tjejer är det mycket mer om hur man ska klä sig, klär man sig för
uppklätt så blir det dåligt/fel, klär man sig i mjukis så är det dåligt. Har man för
lite kläder på sig är man slampa, klär man sig för mycket är man liksom en
nunna.”
- Evelina
Tjejgruppen diskuterade i relation till citaten ovan att killar har mer frihet vad det
gäller klädsel kopplat till rykten. En av tjejerna invände dock på detta påstående
och sade att en kille som klär sig för snyggt kan bli stämplad som ”bög”.
”Jag tror att om en tjej tar mycket plats, som inte är särskilt smart då leder det ju
in på rykten lite mer, att hon är värsta bimbon, hon är dum i huvudet och det
automatiskt gör att man kommer in på det här att ja, hon har säkert jättemycket
sex liksom […]från hur hon är i skolan till att gå över till en fråga om sex, fast det
inte har nånting med det att göra.”
- Eric
Vidare diskuteras att en kille som tar mycket plats istället anses vara en cool kille
som många tycker om. Det lyftes att det inte görs någon koppling mellan att en
kille som tar mycket plats automatiskt är väldigt sexuellt aktiv. Det tillades att
även om den kopplingen skulle göras, skulle folk inte se det som något dåligt och
det skulle således inte innebära några negativa rykten för killen.
5.3 Vem får lov att säga vad?
Nedan kommer vi att skildra vad våra respondenter uttryckte var tillåtet för tjejer
respektive killar att prata om. Vi har delat in det under två huvudrubriker, prata
om sex och prata om känslor.
5.3.1 Prata om sex
”Det är lite tabu att prata om sex överhuvudtaget som tjej […] killar får lov att
hålla på och skämta och gorma om det i korridorerna men ingen lyfter ett
ögonbryn för det är killar. Men om tjejer börjar prata om sex är det hemligt för
det är inget man gör. Bara i den tighta lilla gruppen med närmsta vänner där
ingen annan hör.”
- Saga
I intervjun med tjejgruppen beskrev tjejerna att de är av uppfattning att killar och
tjejer pratar om sex i samma utsträckning, fast på två skilda vis. Tjejgruppen tog
upp flera exempel på hur tjejer inte pratar om sex offentligt. Om tjejer pratar om
21
sex är det endast med deras närmsta vänner i en privat miljö. De berättade att sex
är något som tjejer inte vill berätta om, med rädsla för att bli stämplade som
slampa. Några av tjejerna tog upp att tjejer precis som killar brukar skämta om sex
men att dessa skämt är mer förfinade än vad killars skämt brukar vara.
Tjejerna lyfte även uppfattningen av att tjejer pratar mer seriöst och detaljerat om
sex med sina nära vänner än vad killar gör.
En aspekt på detta som en av tjejerna lyfter är att hon tror att det är åldersbundet
att inte prata öppet om sex som tjej. Hon berättar hur hennes äldre syster har en
annan och betydligt mer öppen jargong när det gäller att prata om sex med vänner.
Killgruppen hade liknande uppfattning som tjejgruppen när det gäller att prata om
sex. De flesta var av uppfattningen att killar och tjejer pratar om sex i samma
utsträckning, två av killarna trodde att tjejer pratar mer om sex än vad killar gör.
Samtliga var dock rörande överens om att tjejer håller sexsnacket mer diskret och
privat medan killar utan problem kan prata om sex i det offentliga rummet.
”Det är väl så att om en tjej snackar om sex helt öppet så blir hon stämplad att
hon är det ena och det andra men killar blir mer; han är kung, han är player.”
- Eric
5.3.2 Prata om känslor
I tjejgruppen fanns det delade meningar rådande vilken utsträckning killar och
tjejer pratar om känslor. Några av tjejerna var av uppfattningen att tjejer pratar
betydligt mer om känslor än vad killar gör. De beskrev även att tjejer har ett behov
av att släppa ut sina känslor. Några tjejer trodde att killar har ett lika stort behov
som tjejer att prata om känslor, men att de istället vänder sina känslor inåt.
Tjejerna trodde att detta berodde på att killar har en press på sig gällande att inte
vara känsliga, vilket gör dem rädda för att prata om känslor. En av tjejerna i
fokusgruppen var övertygad om att killar pratar jättemycket om känslor med
varandra, men att detta inte är något killar delar med tjejer. Detta ansåg hon ligga
till grund för uppfattningen om att tjejer är av uppfattningen att killar inte pratar
om känslor.
När det gäller förhållanden sade tjejerna att det är tjejen i relationen som förväntas
vara den som tar hand om den känslomässiga aspekten. Det är tjejen som ska se
till att de pratar om känslor och om relationen.
Samtliga killar i killgruppen var överens om att tjejer pratar mer om känslor. De
drog paralleller till en tidigare diskussion om att tjejer som pratar om sex blir
stämplade. De uttryckte att när det handlar om att prata om känslor är det tvärtom
killen som riskerar att bli stämplad och få öknamn, exempelvis ”sissyboy” och
mes. En av killarna sa att han trodde att detta beror på stereotyper och normer i
samhället.
5.4 Tuffa killar och fina tjejer
Tjejerna i gruppen diskuterade att tjejer i allmänhet förväntas vara mer perfekta än
killar. Tjejerna beskrev hur tjejer förväntas vara mer mogna och ta ansvar, medan
killar kan vara såväl töntiga, stökiga och ”tuffa” killar och komma undan med att
”pojkar kommer alltid att vara pojkar”. Tjejerna definierade vad det innebar att
vara perfekt på följande sätt;
22
”Man ska leva upp till killarnas standard.”
- Jasmine
”Man ska ha snyggt hår, snygga kläder, snygg kropp, vara smal, vara trevlig,
vara rolig. Vara allt. Aldrig ha pms [skratt]”.
- Paulina
Vidare diskuterade tjejerna vikten av att vara ”rätt”. En av tjejerna uttryckte att det
är viktigt att vara inne i rätt sociala cirklar och sammanhang, att ha rätt utseende
och rätt beteende. Utöver detta gällde det även att hitta rätt kille.
När vi ställde följdfrågan om hur idealet för killar ser ut tog det betydligt längre
tid för tjejerna att svara. En av tjejerna uttryckte att det var väldigt svårt att säga
generellt vad som är idealet för hur en kille att vara. En av tjejerna uttryckte
kortfattat att killar ska vara modiga och tuffa. Därpå fortsatte tjejerna med att
diskutera hur en kille inte ska vara. En av tjejerna sa att killar inte ska visa lika
mycket känslor (som tjejer), vilket gav ett livligt bekräftande från många av
tjejerna. Då tar en av tjejerna upp ett exempel kring att killar har en ”spelregel”
som säger att de inte får gråta offentligt. En annan tjej instämmer och fortsätter att
om en kille gråter offentligt skapas massa skitsnack och killen i fråga blir retad.
Efter en kortare stunds betänkande fortsätter en tjej med att säga att idealkillen
tjänar mycket pengar och är framgångsrik. Idealkillen ska även ha en snygg
”prydnadstjej” på armen. Diskussionen övergår till att handla om hur den så
kallade prydnadstjejen ska vara. Två av tjejerna diskuterade att de tror att det har
skett en förändring gällande hur denna tjej ska vara. Det räcker inte längre med att
tjejen bara är snygg, numera ska tjejen även vara smart och intellektuell samtidigt
som hon är skitsnygg. Det framkommer flertalet krav på hur en tjej ska vara för att
killen inte ska skämmas över henne. Nedan följer ett kort utdrag av den dialog
tjejerna hade vid denna diskussion;
-­‐
-­‐
-­‐
-­‐
-­‐
-­‐
-­‐
-­‐
Men jag tror att det har ändrats mer nu, att man ska ha någon med intellekt, att
man ska va med en person som man vågar ha med sig
Inte bara en trophywife
Nä precis, utan någon som ska kunna delta i intressanta diskussioner.
Som kan föra sig själv, som kan föra ett samtal.
Men hon ska fortfarande vara snygg
Ja
Fortfarande utställningstjej fast smart också. Mer oberoende.
Hon ska inte bara vara Miss America. Man ska kunna ta med henne till ett
universitet och inte bli utskrattad
Diskussionen övergick sedan till att belysa hur omgivningen har svårt att hantera
en kille som inte gillar att utöva sport, festa eller ligga. Tjejerna diskuterade här
att det kan vara mer legitimt och att det inte blir lika ifrågasatt om en tjej inte vill
vara ute och festa och ligga.
Vi ställde frågan till killarna hur de uppfattade att idealbilden av hur killar ska
vara ser ut. Killarna hade inledningsvis svårt komma på något exempel. En av
killarna sade att killar ska vara allmänt ”chill”, varpå övriga gruppen började
skratta. En annan kille fortsätter;
23
”Det finns nog inget hur killar ska vara men det finns hur killar inte ska vara…
typ asså… Han ska inte vara som tjejerna.”
- Robin
Många i gruppen nickade instämmande och killen fortsätter sitt resonemang;
”Typ överkänslig och så... Jag kan inte säga mer med ord men jag vet inte hur
han ska vara men hur han inte ska vara…”
- Robin
Vi ställde därefter frågan huruvida övriga gruppen instämde med detta, vilket
resulterade i ett samstämmigt ”ja”. Därefter fortsatte diskussionen in på hur tjejer
ska, och inte ska vara. Det första som killarna tar upp är att hon inte ska ha ”varit
med för många killar”. En annan kille tillade att en tjej inte ska vara för blyg, men
inte heller för mycket. En kille förklarade att han tror att tjejer gillar killar som tar
mycket plats och att killar gillar tjejer som tar ”lagom” plats. Diskussionen
avslutades sedan med följande citat;
”Tjejer ska vara mer artiga än killarna i samhället. Killar kan accepteras och
vara lite såhär tuffa, lite sviniga, lite grisiga, medan tjejer ska sitta och vara lite
mer prydliga.”
- Eric
5.4.1 Vem förför vem?
Tjejerna beskrev att det generellt brukar finnas en tanke om att killar ska ta mer
initiativ till en inledande kontakt. Vidare beskrev de att det i realiteten inte är på
det sättet utan att tjejer ofta är mer framåt och vill mer än killarna. En av tjejerna
höll inte med och beskrev hur tjejer inte tar första initiativet utan istället skickar
signaler som syftar till att visa killen att tjejen är intresserad och att han ska ta
första steget. Flera av tjejerna i gruppen höll med om detta. Tjejerna fortsatte
diskussionen med att tjejer på så sätt är manipulativa och styr killar dit de vill ha
dem.
5.5 Sexuell lust
Tjejerna beskrev hur tjejer inte är lika öppna med sin sexlust och diskuterar vad
detta beror på. Nedan följer ett utdrag av hur denna diskussion fördes.
-­‐
-­‐
-­‐
-­‐
-­‐
Killar är mer öppna med det. Tjejer är mer tillbakadragna när det kommer till att
prata om det. Killar ska liksom få utlopp för sin sexlust men när tjejer gör det så
blir dom slampor. Det är därför tjejer är mer reserverade.
Ja sen tror jag att reaktionerna man får också, hur man blir bemött. Om en tjej
säger att hon haft sex... en kille ser henne mer som ett sexobjekt än en person. Det
har kommit till den punkten att det blir så.
Ja det är väl därför som tjejer kanske inte vill prata så mycket om typ sex och
vara särskilt öppna om både sin sexualitet och sin sexdrift. just bara för att man
är rädd för att bli ett sexobjekt
Och just för att tjejer inte vågar snacka om det kan det bli en ond cirkel
Om ingen pratar om det desto mindre pratas det om det
Tjejgruppen var överens kring att de tror att killar och tjejer har lika stor sexlust.
Tjejerna poängterade dock att tjejer kontrollerar sig själva mer än vad killar gör.
Vidare lyfte en av tjejerna att hon har hört att killar är kåta hela tiden medan tjejer
24
däremot endast blir kåta vid vissa tillfällen. Detta var något som flera av tjejerna
instämde i.
5.6 Tjej med tjej och kille med kille
Tjejerna diskuterade att tjejer som är homosexuella och/eller har homosexuella
relationer blir ännu mer sedda som sexobjekt i förhållande till tjejer som har
heterosexuella relationer.
”Tjejer som gillar andra tjejer dom blir ännu mer sexifierade, alltså sexobjekt,
därför att det ibland kan ses som en utmaning […]nä men det är bara som hon
hittat på, hon gillar visst det killar… så ska man (killar) tränga sig på där
nånstans.”
- Saga
Tjejerna beskrev att killar tycker det är jättekul och ”hett” att titta på två tjejer som
hånglar och tar på varandra. När det däremot gäller killar som dejtar killar beskrev
tjejerna att killar har problem med detta eftersom de inte tänder på det. Tjejerna
trodde därför att det är mer accepterat för tjejer än för killar att ha homosexuella
relationer eller att vara homosexuell. Tjejerna diskuterade hur (heterosexuella)
killar är rädda för homosexuella killar och att de måste akta sig för ”dem” i
omklädningsrummet. Många av tjejerna tog upp att tjejer i detta sammanhang
istället stöttar varandra och föreslår tjejer att ragga på.
En annan anledning till varför tjejgruppen var av uppfattningen att det är mer
accepterat att tjejer har samkönade relationer, var att tjejer har väldigt intima
relationer som vänner. Utifrån detta sade tjejerna att två tjejer som är ihop inte är
ett så stort steg. När de däremot beskrev killars intimitet mellan varandra som
vänner beskrevs denna som nästintill obefintlig. Tjejerna pratade om hur killar
”halvkramas” och dunkar varandra i ryggen. Tjejerna menade då att det därför blir
en väldigt stark kontrast mellan den minimala, nästan obefintliga, kontakten
mellan killar som är vänner och den intima kontakten killar har som är ihop med
andra killar. En möjlighet för killar att vara intima och kramas med varandra
bland vänner kräver att killarna skämtar om det och refererar till att de har en
”bromance”. På detta sätt blir intimiteten accepterad av omgivningen och ses som
något ”roligt” och positivt.
Killgruppen diskuterade precis som tjejgruppen att killar tycker om att titta på
tjejer som ”håller på” med varandra.
”Alltså, jag skulle hellre vilja se två tjejer med varandra än två killar. Det tycker
jag är finare.”
- Robin
”Alltså tjejer... alltså så här... att ibland så på fester så vill typ folk att tjejer ska
göra grejer tillsammans. Dom kan göra det typ utan att folk tror att dom är
homosexuella. Men om två killar skulle göra det... nä men det skulle inte hända.”
- Christian
En av killarna sade att han tror att tjejer accepterat killar i samkönade relationer i
större utsträckning än vad killar gör och att killar accepterar tjejer som har
samkönade relationer i större utsträckning än vad tjejer gör.
25
5.7 Observationer av fokusgrupperna
Tjejerna hade en tendens att snabbt hålla med varandra när någon yttrade sig.
Tjejerna anpassade även sina tidigare uppfattningar om någon uttryckte en ny
infallsvinkel. I tjejgruppen var det endast en som upprepade gånger sa att hon inte
höll med om tidigare argument och stod fast vid sina resonemang. Killarna hade
också en tendens att ofta hålla med varandra om någon kom med ett nytt
påstående även om det gick emot vad de tidigare hade sagt. Det märktes tydligt att
flera deltagare i båda fokusgrupperna fick nya tankar och utvecklade sina egna
resonemang utifrån diskussionerna som fördes.
Tjejgruppen tenderade i betydligt större uträckning att bli personliga under
diskussionerna och ge exempel utifrån personliga erfarenheter. Killarna var
reserverade och gav i princip aldrig några exempel utifrån personliga erfarenheter.
Killgruppen var generellt mer fåordig än tjejgruppen och i många av
diskussionerna fick vi uppfattningen av att killarna inte hade reflekterat över, och
diskuterat dessa ämnen tidigare i samma utsträckning som tjejerna verkade ha
gjort. Tjejerna pratade genomgående med en större glöd och var mer drivande i
diskussionerna och vi fick en uppfattning om att ämnet var viktigt för dem.
Killarna var överlag mer skämtsamma under diskussionerna.
Vi fick emellanåt en uppfattning av att killarna var obekväma med att prata om
sexuellt handlingsutrymme, dels inför oss men främst inför varandra. Detta
yttrade sig genom att när killarna skulle berätta något de funderat kring vände sig
till oss för ögonkontakt och bekräftelse samt att diskussionen inte flöt på killarna
emellan. Dock kunde vi urskilja att det var lättare för killarna att prata om ämnen
som var relaterade till sex i jämförelse med ämnen som var relaterade till känslor.
Tjejgruppen upplevdes mer bekväm och öppen med att prata och diskutera med
varandra om detta. Inledningsvis när killarna gav exempel på öknamn för tjejer
som legat med många killar blev de generade, fick röda kinder och flackande
blickar. De kunde inte uttrycka orden utan fnissade och sade exempelvis ”h-ordet”
istället för att uttrycka ordet hora.
I tjejgruppen yttrade samtliga deltagare sina åsikter och pratade ungefär lika
mycket. I killgruppen däremot var det mesta av diskussionen centrerad kring tre
av killarna trots upprepade försök från oss att få samtliga killar att yttra sig. Vi
upplevde att det rådde en hierarki i gruppen där dessa tre killar verkade ha ”högre
status” och därav förde talan för hela gruppen. En av dessa killar stod ut med sina
påståenden om tjejer och ”kvinnans plats” vilket ledde till att övriga gruppen brast
ut i skratt vid ett flertal tillfällen när han yttrade ett påstående. Vi uppfattade att
killen ifråga blev stött av detta och frågade med något irriterad röst vad övriga
skrattade åt. Killen stod fast vid sina påståenden och försökte flera gånger övertala
såväl övriga gruppen som oss om att hans påståenden var sanna och riktiga. Trots
de skratt som påvisade att de övriga inte höll med killen om hans påståenden var
det ingen som sade emot honom.
Trots att killarna var skämtsamma överlag och något obekväma emellanåt fick vi
uppfattningen av att båda grupperna var positivt inställda till att medverka i
fokusgrupperna och de ämnen vi berörde. Efter att killarnas fokusgruppsintervju
hade avslutats och de småpratade tillsammans på väg ut ur rummet uttryckte en av
killarna ”Det här var ju faktiskt bra att prata om”.
26
5.8 Sammanfattning av resultat
Båda fokusgruppernas diskussioner genomsyrades av att tjejers sexuella
handlingsutrymme är betydligt mer begränsat än killars sexuella
handlingsutrymme. De båda fokusgrupperna var rörande överens kring att lika
handlingar får olika bemötande utifrån kön. En handling som ger en kille status
innebär ofta en horstämpel för en tjej. Tjejer ska vara lagom, dels genom att
kontrollera sin sexlust, men även genom att ständigt tänka på hur de för sig,
agerar, uttrycker sig och hur de ser ut. Killar däremot får lov att ta betydligt mer
plats utan att bli ifrågasatta. Inom sexuellt handlingsutrymme fanns det dock ett
område där tjejerna hade ett större utrymme än killarna och detta var inom ramen
för att uttrycka och prata om känslor.
6. ANALYS
I följande kapitel kommer vi att knyta an vårt resultat till vårt teoretiska ramverk
som innefattar genusteori och maskulinitetsteori. Vi kommer även att återkoppla
till tidigare forskning som vi har valt att belysa i denna studie. Utifrån de teman
som vi har presenterat i resultatavsnittet kommer vi i detta kapitel att redovisa vår
analys under nya, mer övergripande rubriker.
6.1 Antalet sexpartners betydelse för tjejer och killar
Det första som togs upp av deltagarna i våra fokusgrupper handlade om antalet
sexpartners och skillnaden i acceptans beroende på kön. Både tjejgruppen och
killgruppen var rörande överens om tjejer inte har lika stor frihet som killar när
det gäller antalet sexuella relationer. Såväl tjejgruppen som killgruppen framhöll
att en tjej som har haft många sexpartners kopplas till något negativt och tjejen ses
som smutsig och slampig. Båda grupperna beskrev att en kille inte har intresse av
att vara med en tjej som haft många sexpartners. När det däremot gäller en kille
som har haft många sexpartners kopplas detta till något positivt som ger honom
status. Detta synsätt på tjejer och killars olika handlingsutrymme när det gäller
antalet sexpartners skildras även i vår tidigare forskning. I Stina Jeffners
avhandling Liksom våldtäkt, typ… beskriver informanterna att tjejer inte ska vara
för sexuellt aktiva och i socialstyrelsens undersökning Ungkab09 framgår det att
deltagarna är av åsikt är att tjejer i större utsträckning än killar förtjänar dåligt
rykte om de har haft många sexpartners. Liknande resultat framkommer även i
Bergs studie Lagom är bäst (1999) och Bäckmans studie Kön och känsla (2003)
samt Forsbergs studie Brunetter och blondiner (2007). Våra resultat matchar även
Anderssons (2008) beskrivning av de vuxnas krogmiljö och de olika villkor som
råder för kvinnor och män. Mäns sexuella aktivitet är nära sammankopplat med
vinst, mål och bedrift medan kvinnors sexuella aktivitet präglas av
skambeläggning (Andersson, 2008).
De skillnader i synen på antalet sexpartners för tjejer respektive killar kan förstås
utifrån genusteori där tjejer och killar fostras till att inneha olika egenskaper.
Tjejer fostras till att vara passiva medan killar fostras till att vara sexuella och att
jaga tjejer. Då tjejer fostras till att vara passiva kan detta vara en möjlig förklaring
till varför det inte finns en lika tillåtande syn på antalet sexpartners för tjejer som
det finns för killar. Med anledning av att killar fostras till att vara sexuella kan
många sexpartners ses som något önskvärt eftersom killar lever upp till den
egenskap som tillskrivs dem (Connell, 2003). Att villkoren ser så olika ut för
27
tjejer och killar kan förklaras utifrån hierarkin där mannen är norm och därför inte
blir ifrågasatt, samtidigt som mannen besitter makten att ifrågasätta icke-normen,
kvinnan (Hirdman, 2007).
6.2 Hur tjejer och killar pratar om sex och känslor
Båda fokusgrupperna framhöll att tjejer och killar pratar lika mycket om sex. Båda
grupperna betonade dock att tjejer inte pratar om sex i det offentliga rummet
eftersom detta anses vara tabu och riskerar att ge dåligt rykte. Att tjejer pratar om
sex i begränsad omfattning på grund av rädsla för dåligt rykte är något som även
framgår i Tolmans studie (2002). Vår tjejgrupp berättade att risken för dåligt rykte
gör att tjejer pratar mer diskret om sex och begränsar det till sin närmsta vänkrets.
Detta resultat skiljer sig något från Tolmans (2002) studie, som visar att största
delen av tjejer inte pratar med någon överhuvudtaget om sex. Våra fokusgrupper
var även överens kring att detta inte är något som gäller för killar. Killar har
möjlighet att prata högt om sex offentligt utan att bli dömda och får snarare epitet
som ”kung” och ”player”. Faktumet att tjejer inte pratar om sex i det offentliga
rummet kopplar vi till strategier tjejer använder sig av för att bli respektabla. Där
de eftersträvar att vara tjej på ett ”bra” sätt. Tjejer strävar efter ett ideal där de
uppfattas som feminina och inte sexuella och det är främst från killar bekräftelsen
söks (Skeggs, 1999).
När det gäller att prata om känslor var uppfattningen den omvända hos de båda
fokusgrupperna. De båda grupperna ansåg att tjejer har större frihet att prata om
känslor offentligt medan killar däremot riskerar att bli stämplade och få negativa
öknamn, som exempelvis ”sissyboy” och mes. Detta kan ses utifrån Connells teori
om maskuliniteter. Då egenskapen ”känslig” är nära kopplat till femininitet ses
inte detta som ett ideal killar vill sträva efter. Connell beskriver hur män som
anses inneha feminina egenskaper hamnar lägst i hierarkin och inte ses som
”riktiga” män. Att prata om känslor offentligt blir därför tabubelagt för killar
(Connell, 2008).
Vår studie visar att det finns stora skillnader gällande vad tjejer respektive killar
får lov att prata om offentligt. Att prata om känslor offentligt är något som anses
tillhöra tjejer och kan innebära negativa följder för killar. När det gäller att prata
om sex offentligt råder det motsatta förhållanden. Det anses tillhöra killar och kan
för tjejer innebära negativa följder. Detta kan tolkas utifrån Hirdmans begrepp
genuskontrakt. Genuskontrakten är osynliga och förklarar de relationsmönster
som finns mellan könen och visar hur tjejer och killar ska vara mot varandra.
Språket är en del av dessa kontrakt, där det finns tydliga föreställningar om vem
som får prata om vad och även vilka ord som får användas av vem (Hirdman,
2007). Ytterligare ett exempel på vilka ord som får användas av vem, är när
tjejerna i vår studie förklarade att tjejer språkmässigt ”förfinar” sexskämt och att
killar är mer vulgära i sina ordval. Genom att tjejer och killar på olika vis fostras
in i att använda skilda språk lär de på så vis in genusnormer och reproducerar
dessa genusnormer som syftar till att bevara heterosexualitetens normsystem
(Butler, 2007).
6.3 Ideal och förväntningar
Såväl killgruppen som tjejgruppen hade inledningsvis svårt att svara på frågan
gällande hur en idealkille ska vara. Tjejerna beskrev efter ett tag att det finns en
förväntning av omgivningen att killar ska vara tuffa, modiga, gilla att utöva sport,
28
festa och ligga samt inte vara känsliga. När killarna skulle beskriva en idealkille
kom endast egenskapen ”chill” upp. Däremot kunde de svara på hur en kille inte
ska vara;
”Det finns nog inget hur killar ska vara men det finns hur killar inte ska vara…
typ asså… Han ska inte vara som tjejerna.”
- Robin
Citatet ovan illustrerar tydligt hur isärskiljandet och uppdelningen mellan killar
och tjejer görs, där mannen legitimeras genom att avskiljas från kvinnan. Utifrån
detta ses mannen som det riktiga och kvinnan står för det avvikande (Hirdman,
2007).
Tuff, sportig och modig är egenskaper som kan kopplas till den hegemoniska
maskuliniteten, den grupp av maskuliniteter som är överordnad övriga
maskuliniteter. När de båda grupperna däremot pratade om hur en kille inte ska
vara, att han inte ska ha feminina egenskaper, ser vi en stark koppling till
underordnad maskulinitet. Killar förväntas leva upp till den hegemoniska
maskuliniteten och ta avstånd från den underordnade maskuliniteten. Att killar
och tjejer ska vara olika kopplar vi till isärhållandets tabu, hur kvinnligt och
manligt inte ska blandas. Att ständigt reproducera bilden av den hegemoniska
maskuliniteten samt särskilja hur killar och tjejer ska vara upprätthålls synen på
mannen som norm och förstärker mannens dominans över kvinnan. På detta sätt
fortsätter genusidentiteter att existera (Butler, 2007; Hirdman, 2007; Connell,
2008).
När tjejgruppen tillsammans diskuterade hur den ideala tjejen är uttryckte de en
mängd egenskaper och fysiska attribut en idealtjej innehar. Tjejerna beskrev att
tjejer förväntas vara perfekta och leva upp till killars standard. Detta är nära
kopplat till hur kvinnor fostras att till att vårda sitt utseende och göra sig attraktiva
för mannens skull (Connell, 2003). Att leva upp till killars standard skildras även i
Tolmans studie dilemmas of desire. Genom media förmedlas tydliga signaler om
att tjejer ska se ut på ett visst sätt för killars skull (Tolman, 2002). Tjejerna i vår
studie tog upp att tjejer ska ha snyggt hår, snygga kläder, snygga kroppar, vara
smala, trevliga, roliga och aldrig ha pms. Att tjejers utseende spelar stor roll kan
förstås utifrån att utseendet ger tjejer ett värde. Att se bra ut och hålla sig i form
visar att de är något (Skeggs, 1999).
I likhet med vad som framgår i såväl Ambjörnssons studie (2004) som i Bergs
studie (1999), var våra fokusgrupper av uppfattningen att en tjej som är lagom är
”bäst”. Att en tjej ska vara lagom lyftes i olika avseende inom såväl tjejgruppen
som killgruppen. Tjejers beteende kopplas till sexuell aktivitet enligt killgruppen.
Killarna beskrev att en tjej inte ska vara ”för mycket” men inte heller för blyg. Att
ta mycket plats som tjej blir förknippat med att ligga runt. Det framgick även att
en tjej varken ska ha för mycket eller för lite kläder på sig då även kläderna
kopplas till sexuell aktivitet. En tjej med för mycket kläder anses vara en ”nunna”,
en tjej med för lite kläder ses som slampa. Även Ambjörnsson och Jeffner lyfter i
sina studier hur tjejers klädsel kopplas till deras sexuella aktivitet (Ambjörnsson,
2004; Jeffner, 1998). Sett ur Skeggs teori om respektabilitet och hur tjejer ständigt
eftersträvar att vara respektabla, blir klädernas betydelse mer begripligt. Detta
29
eftersom sexuell klädsel är ett tecken för någon som saknar respektabilitet
(Skeggs, 1999).
Faktumet att tjejerna hade många föreställningar om hur en tjej ska vara samtidigt
som killarna inte hade någon föreställning om hur killar ska vara, kan förstås
utifrån att killar utgör normen. Då killar tillhör det allmängiltiga och normala, kan
detta bidra till att de inte behövt reflektera över hur de ska vara eftersom de redan
är rätt. Tjejerna däremot beskrev hur tjejer måste leva upp till killars standard. Då
tjejer utgör en slags icke-norm räcker det inte att bara vara utan de måste ständigt
hävda sig och sträva efter att vara bättre (Hirdman, 2007).
6.3.1 Initiativ
Det framkom i vår studie att tjejer förväntas sända ut signaler till killar om att de
är intresserade, men att det sedan är killen som förväntas ta första initiativet.
Liknande resultat framkommer i Andersson studie Spelet regler där kvinnor och
mäns förväntade roller är givna. Kvinnan förväntas att skicka ut signaler men
samtidigt vara passiv och mannen förväntas att ragga och ta initiativ (Andersson,
2008). Detta indikerar på de tydliga föreställningar som existerar i gällande
genuskontrakt beträffande vem som förväntas förföra vem (Hirdman, 2007).
6.4 Sexuell lust och självkontroll
I vårt resultat framkom det att våra informanter var av uppfattningen att killar och
tjejer har lika stor sexlust, men att tjejer kontrollerar sin lust mer. Att tjejers
sexlust präglas av självkontroll framgår även i Anderssons (2008) studie spelets
regler samt i Tolmans (2002) studie Dilemmas of desire. Ambjörnsson framhåller
även i sin studie att tjejer förväntas ha självkontroll för att leva upp till det
rådande idealet som gäller för att betraktas som kvinnlig (Ambjörnsson, 2004). Ett
sätt att förstå att tjejer kontrollerar sin lust är att självkontroll är en viktig
komponent i tjejers strävan efter att bli respektabla (Skeggs, 1999). Det framgår i
vår studie att tjejers sexlust associeras med något negativt, då en stark sexlust
riskerar att ge tjejen epitetet slampa. Tolman belyser i sin studie att det är
samhällets normer som pressar tjejer till att kontrollera sin sexlust (Tolman,
2002).
Tjejerna beskrev att killar är ”lite kåta hela tiden” och att killar ska få utlopp för
sin sexlust. Denna skildring av killen framgår även i Tolmans studie, där Tolman
beskriver att killar (till skillnad från tjejer) förväntas agera utifrån bilden som en
sexuell varelse (Tolman, 2002).
Killar förväntas alltså, och har således rätt till, att få utlopp för sin sexlust, medan
tjejer måste undergräva sin. Detta kan förstås utifrån genuskontrakt och de
föreställningar som finns om hur tjejer och killar ska vara mot varandra. Det finns
på flertalet nivåer föreställningar och uppfattningar om vem som ska förföra vem
inom kärlek och lust. I vår studie framkommer det att killen förväntas ge utlopp
för sin sexlust och tjejen förväntas kontrollera sin. Detta tyder på att det finns
tydliga föreställningar inom genuskontrakten gällande vem som ska förföra vem,
där killen förväntas vara den som agerar och tjejen förväntas vara den som är mer
passiv (Hirdman, 2007). Genom dessa föreställningar och de handlingar som
följer av detta bevaras heterosexualitetens normsystem (Butler, 2007).
30
Vårt resultat visar att det finns en uppfattning om att (heterosexuella) killar måste
akta sig för homosexuella killar, exempelvis i omklädningsrum. Det finns även en
mindre acceptans gällande vilken grad av närhet och intimitet som anses vara okej
för killar jämfört med tjejer i vänskapsrelationer med någon av samma kön. Om
killkompisar ändå är intima med varandra legitimeras detta ofta genom skämtsam
jargong. Detta beteende kan förstås utifrån en rädsla för att bli förknippad med
homosexuella män. Eftersom homosexuella män är förtryckta av heterosexuella
män i dagens samhälle, tillhör homosexuella män gruppen underordnade. Rädslan
att bli förknippad med homosexuella män kan förstås utifrån att denna grupp
befinner sig längst ifrån idealet, den hegemoniska maskuliniteten (Connell, 2008).
Killars syn på homosexualitet som något icke önskvärt framkommer även
Bäckmans studie Kön och känsla, där en del killar låtsasspyr när det pratas om
homosexuella män (Bäckman, 2003). I Hammaréns avhandling Förorten i huvudet
finns det delade meningar bland ungdomarnas inställning till homosexualitet. Det
lyfts dels att några av killarna i studien anser att homosexualitet är något
onaturligt men det finns även de som anser att det inte är onaturligt och att det inte
bör göras skillnad på sexuell läggning (Hammarén, 2008).
Vår studie visar att det råder en betydligt större acceptans när det gäller tjejer som
har samkönade relationer. I vårt resultat tycks dock denna ”acceptans” till stor del
bero på att killar tänder på att se två tjejer som är intima med varandra. Det
beskrivs att killar kan se det som en utmaning där de vill tränga sig på, vilket
tyder på att killar inte tar tjejers sexuella läggning på allvar. Att sexuella relationer
tjejer emellan inte väcker lika stora reaktioner som sexuella relationer killar
emellan framkommer även i Bäckmans studie (2003).
Tolman (2002) skildrar att tjejers sexualitet inte tillhör dem själva utan tillhör
killarna. Detta indikerar även vårt resultat då killarna uppmuntrar tjejer att vara
intima med varandra för sin egen skull, då de anser att tjejer som är intima med
varandra är något fint att titta på. Det framkommer även i vår studie att killar vill
tränga sig på och vara delaktiga i tjejers homosexuella relationer (Tolman, 2002).
Att heterosexualitet är en kulturell norm där motsatta kön förväntas begära och
åtrå varandra kan vara en bidragande faktor till att killar inte tar tjejers samkönade
relationer på allvar. En stark heterosexuell norm kan även förklara varför killar
tenderar att känna sig hotade av intimitet och homosexualitet mellan killar.
Genom att genusidentiteter iscensätts och upprätthålls genom språk och
kroppsliga handlingar, när killar exempelvis ursäktar kroppslig närhet med sina
killkompisar reproduceras och befästs heterosexualiteten som norm (Butler,
2007).
6.5 Analys av observationer
Fokusgruppen bestående av killar var genomgående mer fåordig än fokusgruppen
bestående av tjejer. Vi fick uppfattningen av att killarna tidigare inte hade
reflekterat över ämnet sexuellt handlingsutrymme i samma utsträckning som
tjejerna hade gjort. Vi upplevde även att tjejerna var mer drivande under
diskussionerna. Sett utifrån genusteori kan en förklaring till detta vara att det är
mannen som utgör normen. Killar representerar därmed det allmängiltiga medan
tjejer står för det avvikande. Dessa maktstrukturer kan förklara varför killarna inte
reflekterar över ämnet i samma utsträckning som tjejerna, eftersom det inte är
killarna som är underordnade (Hirdman, 2007).
31
I fokusgruppen med killarna var det tre av killarna som förde diskussionerna. Vi
upplevde även att dessa tre killar styrde samtalen vilket gjorde att vi fick
uppfattningen av att det rådde en hierarki inom gruppen. Sett ur maskulinitetsteori
kan det antas att dessa tre killar utgjorde en maskulinitetsgrupp som var
överordnad de övriga i fokusgruppen (Connell, 2008).
Killarna verkade till viss del vara obekväma med att prata om ämnet sexuellt
handlingsutrymme under diskussionerna. Detta kan tolkas utifrån att män och
kvinnor fostras till inneha olika egenskaper och hur manligt och kvinnligt inte bör
blandas. Då det finns föreställningar gällande vilken part som har tillgång till vad
inom språket, kan det antas att detta ämne inte tillhör killarnas arena att diskutera.
Detta åskådliggjordes under intervjutillfället då killarna hade lättare att prata om
ämnen relaterade till sex än ämnen som handlade om känslor (Connell, 2003;
Hirdman, 2007).
8. DISKUSSION
I följande avsnitt kommer vi föra diskussion kring studien. Inledningsvis kommer
vi att föra en diskussion kring metodval för studien, därefter kommer vi att lyfta
diskussion gällande studiens resultat.
8.1 Metoddiskussion
Vi valde att använda oss av en kvalitativ ansats för att besvara vårt syfte med
studien. Vi är medvetna om att vi hade kunnat få fler respondenter och möjligtvis
även ett material som var mer generaliserbart än vår studie om vi hade valt en
kvantitativ ansats. Vi håller dock fast vid att vi inte tror att vi hade kunnat få ett
lika berikat material för vårt syfte som vi har fått genom vår valda ansats och vårt
tillvägagångssätt. Genom att använda fokusgrupper där diskussioner uppstod
deltagarna emellan, hade vi möjlighet att observera och analysera vad som hände
inom fokusgruppen. Detta hade inte varit möjligt om vi hade använt oss av
enkäter eller enskilda intervjuer.
Inför våra fokusgruppintervjuer förde vi en diskussion gällande huruvida vi skulle
använda oss av en inledande vinjett alternativt filmklipp eller inte vid
intervjutillfällena. Under diskussionen vägde vi för och nackdelar mot varandra,
där vi diskuterade hur detta skulle kunna påverka intervjuernas förfarande. En
fördel vi kunde se med att använda oss av en vinjett/filmklipp var att detta skulle
kunna vara en bra utgångspunkt att ta avstamp från för att få igång en rik
diskussion. Ungdomarna skulle på så sätt få en konkret situation att diskutera
utifrån. Dock är sexuellt handlingsutrymme är ett fält som rymmer flera
dimensioner, det var därför en svårighet för oss att hitta något som var tillräckligt
brett för att täcka in alla delar. Slutligen beslutade vi oss dock för att inte använda
oss av varken vinjett eller filmklipp. Detta på grund av vi ville minimera risken
för att styra in de unga vuxna i hur de skulle tänka kring ämnet. Vi ville även
försöka undvika att diskussionerna endast skulle beröra snäva delar av sexuellt
handlingsutrymme.
Något vi reflekterat över är hur viktigt miljön där intervjuerna sker är. Den ena
fokusgruppen skedde i en miljö med mycket brus i bakgrunden, något som
medförde svårigheter för oss vid transkriberingen. För att underlätta
32
transkriberingen hade vi för vår egen del gärna sett att intervjun hade skett i en
annan miljö. Det är oklart för oss hur ljudet i bakgrunden påverkade gruppen
under intervjutillfället.
Vi är nöjda med storleken på våra två fokusgrupper och inser att ett större antal
deltagare hade kunnat bli svårhanterligt såväl vid intervjutillfället som i efterhand
vid transkribering. Vi tror även att en större grupp hade kunnat bidra till en sämre
gruppdynamik där alla inte kommit till tals. Då det fanns killar i killgruppen som
inte uttryckte sina åsikter ställer vi oss dock frågan om en mindre killgrupp hade
kunnat bidra till att fler av killarna hade yttrat sig. Vi är dock medvetna om att det
är andra faktorer, exempelvis hierarki inom gruppen, som kan ha bidragit till
detta. Vi uppmuntrade samtliga deltagare att uttrycka sig genom att ha
ögonkontakt med alla och emellanåt ställa frågor om någon hade något att invända
mot eller att tillägga.
Vi är nöjda med att vi delade upp grupperna i en tjejgrupp och en killgrupp. Om
vi inte hade gjort detta tror vi att vi hade kunnat gå miste om värdefullt material.
Dels tror vi inte att deltagarna hade varit lika bekväma med att uttrycka sina
åsikter i en blandad grupp, dels tror vi att diskussionerna hade kunnat mynna ut i
stora konflikter med hänsyn till vissa uttalanden som skedde angående det andra
könet som var av extrem karaktär. Dock diskuterade vi i efterhand att vi hade
önskat genomföra en tredje fokusgrupp som bestod av såväl tjejer som killar för
att se hur diskussionerna fördes i denna grupp och jämföra detta med våra två
andra grupper.
Vi såg en stor fördel i att vi var två som deltog vid båda fokusgrupperna. Vi
hjälptes åt att genomföra intervjuerna. Vi var båda ansvariga för att hjälpa
deltagarna att komma till tals. Vi hjälptes åt att föra tillbaka diskussionerna till
ämnet då det svävat iväg för långt, vilket båda grupperna tenderade att göra vid ett
par tillfällen. När vi sedan i efterhand diskuterade intervjuerna och de
observationer vi gjort insåg vi att vi hade tolkat en del saker olika. Detta ledde till
givande diskussioner oss emellan vilket i sin tur fördjupade vår analys och förde
vårt arbete framåt.
Trots att vi hade mindre kontroll över intervjutillfällena än vad vi hade haft om vi
hade valt en annan intervjumetod är vi nöjda med valet av fokusgrupp som
intervjuform. Det fanns en stor vinst i att se hur de unga vuxna samtalade och
interagerade med varandra och de diskussioner som uppstod ur detta. Det märktes
tydligt att flera deltagare i båda fokusgrupperna fick nya tankar och utvecklade
sina egna resonemang utifrån diskussionerna. De observationer vi gjorde av de
båda fokusgrupperna var även värdefulla för oss. Vi ställer oss dock frågan om vi
hade fått fram mer material från killarna om vi hade använt oss av en annan
intervjumetod. Detta med anledning av att vi upplevde att de var fåordiga och
emellanåt något obekväma framförallt gentemot varandra. Samtidigt ser vi inte
detta som något ofördelaktigt för studien, då meningen med valet av
intervjumetod var att se hur de unga vuxna samtalade om ämnet i grupp.
Dynamiken som rådde i fokusgruppen med killarna väljer vi därför att se som ett
resultat som har berikat vår studie.
8.2 Resultatdiskussion
Vår studie har stora likheter med den tidigare forskning som vi har valt att belysa i
denna studie. Såväl vårt resultat som andra studier indikerar på att tjejers och
33
killars sexuella handlingsutrymme skiljer sig väldigt åt och där tjejers
handlingsutrymme är betydligt snävare. Att detta är ett resultat som är
återkommande i en mängd studier tolkar vi utifrån att det råder en stark
könsmaktsordning i samhället, där mannen är överordnad kvinnan.
En skillnad vi dock fann i vårt resultat jämfört med tidigare studier gäller
kopplingen mellan sex och kärlek. I den tidigare forskning som vi har valt att
belysa i denna studie har tjejers sexualitet haft en stark och tydlig koppling till
kärlek och relationer, något som inte har framkommit under diskussionerna med
våra fokusgrupper. Vi har resonerat kring att det dels kan ha att göra med att de
frågor vi ställde var av generell karaktär och att vi därav inte belyste relationer
och/eller kärlek. Vi har även diskuterat att det kan ha skett en förändring där
kopplingen mellan tjejers sexualitet och kärlek inte är lika stark idag som tidigare.
Detta är dock endast våra egna resonemang och vi har inga teorier vi grundar
dessa antaganden på. Dessutom är vår studie inte generaliserbar med populationen
i övrig. Vi valde ändå att lyfta fram denna skillnad och föra resonemang kring den
då det var en väldigt tydlig skillnad jämfört med den tidigare forskning vi har
belyst.
Ytterligare en aspekt att belysa är hur vår ena fokusgrupp återkom vid ett par
tillfällen till att synen på det sexuella handlingsutrymmet och det förhållningssätt
tjejer och killar förväntas agera utifrån är konservativt. Att det är idag är skillnad i
jämförelse med när deras föräldrar var unga och att det inte borde göras skillnad
på kön. Trots denna medvetenhet gjorde båda fokusgrupperna ständigt skillnad på
kön. Våra deltagare gav upprepade beskrivningar av hur unga idag formar sig
efter de förhållningssätt och normer som de tidigare kommenterat var
konservativa. Detta tolkar vi råder på oerhört starka genussystem som är av
tvingande karaktär. Trots att det råder en viss medvetenhet och uppfattning om att
det inte borde göras skillnad på kön, måste unga vuxna idag ständigt förhålla sig
och agera utifrån de normer som råder. Genom att unga vuxna ständigt agerar
utifrån genusnormerna trots en medvetenhet om dess konservatism reproduceras
genusidentiteterna och isärskiljandet mellan kön. Detta leder i sin tur till att
mannen som norm legitimeras och stärks allt mer (Hirdman, 2007).
Som framkommit i vårt resultat har tjejer ett större utrymme än killar när det
gäller att uttrycka och prata om känslor. Ännu ett område som inledningsvis
pekade på att tjejer hade större utrymme än killar var när det gällde samkönade
relationer och handlingar. Vi tolkade det dock inte som att tjejerna hade större
utrymme då den underliggande anledningen till killarnas acceptans tycktes vara
att killar ser det som något önskvärt för sin egen del. Det framkom i vårt resultat
att två tjejer som var intima med varandra sågs som något fint och ”hett” för
killar. Det framkom även under diskussionerna i en av fokusgrupperna att killar
har en tendens att ifrågasätta huruvida tjejer egentligen är homosexuella och att
killar ser det som en utmaning att försöka ”tränga på” och vara delaktig när två
tjejer är intima med varandra. Fokusgruppen beskrev att homosexuella tjejer på
detta sätt blir mer sexobjekt för killar än vad heterosexuella tjejer blir. Detta får
oss att dra slutsatsen att tjejer inte har större utrymme än killar när det gäller
samkönade relationer och handlingar. Detta påvisar snarare hur tjejens sexualitet
tillhör killen.
Vi ställer oss dock frågan hur stort killars sexuella handlingsutrymme egentligen
är. Fokusgruppernas diskussioner genomsyrades av föreställning av en viss sorts
34
maskulinitet. Den rätta maskuliniteten innebar en heterosexuell, modig, tuff, stark
kille som tillåts ta mycket plats. Det framkom i vårt resultat att egenskaper och
handlingar som kan hota denna sortens maskulinitet inte var önskvärt och något
att ta avstånd från. Det beskrivs i vårt resultat hur en kille inte ska vara känslig
och mesig. Det framkommer även att det inte är lika accepterat att heterosexuella
killar är intima med varandra i samma utsträckning som heterosexuella tjejer kan
vara intima med varandra. Då homosexuella män är starkt underordnade den rätta
maskuliniteten tolkar vi denna icke-acceptans som en rädsla för att bli associerade
med denna grupp. Detta påverkar dock inte resultatet att killars sexuella
handlingsutrymme är större än tjejers, men det är en aspekt värd att belysa.
Vidare anser vi att det är värt att belysa hur båda fokusgrupperna utgick i sina
diskussioner från den heterosexuella normen. Alla diskussioner genomsyrades av
föreställningen av heterosexuella tjejer och killar som begär varandra. Såväl
tjejgruppen som killgruppen beskrev tjejer och killar som varandras motsatser. Då
det är killen som utgör normen är det således även han som definierar ickenormen, tjejen, något som exemplifieras genom ett citat från en av våra
informanter ”man ska leva upp till killarnas standard” (Butler, 2007, Hirdman,
2007). I ett senare skede i de båda fokusgrupperna lyfte vi homosexualitet som
tema då det tidigare inte kommit på tal i varken tjejgruppen eller killgruppen.
Även inom detta tema lyste heterosexualiteten som norm väldigt starkt när det
gavs exempel på hur en del killar tror att de kan omvända tjejer som är
homosexuella.
Även om Sverige enligt World Economic Forum anses vara världens fjärde mest
jämställda land visar vår studie på aspekter som vittnar om allt annat än
jämställdhet mellan killar och tjejer. Även om vår studie inte är generaliserbar för
unga vuxna i Sverige indikerar flertalet studier på samma resultat som vår, att
tjejers sexuella handlingsutrymme är betydligt snävare och mer begränsat än
killars. Det resultat som vår studie visar är trots allt den verklighet som våra
deltagare i fokusgrupperna upplever.
För 5000 år sedan varnades det för kvinnans sexualitet och i den klassiska tidens
Aten var kvinnans enda uppgift att föda barn medan mannen hade betydligt större
sexuell frihet (Dahlöf, 2014). Trots att det har gått 5000 år har kvinnan fortfarande
ett betydligt snävare sexuellt handlingsutrymme i jämförelse med mannen. Vi kan
bara konstatera att det är en lång väg kvar att gå innan jämställdhet är uppnått
mellan kvinnor och mäns sexuella handlingsutrymme.
9. SLUTSATS
Syftet med vår studie var att belysa de unga vuxnas berättelser om sexuellt
handlingsutrymme samt om det sexuella handlingsutrymmet ser olika ut beroende
på kön och hur eventuella skillnader tar sig uttryck. Sammantaget visar vårt
resultat på att det finns stora skillnader mellan killar och tjejers sexuella
handlingsutrymme.
Vår studie visar tydligt att tjejer förväntas kontrollera sin sexlust medan killar
förväntas få utlopp för sin sexlust. Resultatet visar vidare att tjejer förväntas vara
lagom. Med detta menas att en tjej varken ska ta för mycket eller för lite plats och
35
varken klä sig för avklätt eller för påklätt. De tjejer som inte följer mallen för att
vara lagom riskerar ryktesspridning som gäller deras sexuella aktivitet. En tjej
som tar mycket plats eller klär sig avklätt får ofta rykten om att ha många
sexpartners och blir därav stämplad som hora. Till skillnad från detta förväntas
och tillåts killar att ta mycket plats. I vårt resultat framkommer det även hur tjejers
sexualitet i stor utsträckning tillhör och definieras av killar. Vårt resultat visar
genomgående att tjejers sexuella handlingsutrymme är betydligt mer begränsat i
förhållande till killars sexuella handlingsutrymme.
9.1 Förslag till vidare forskning
Utifrån vårt resultat där unga vuxna beskriver stora skillnader mellan killars och
tjejers sexuella handlingsutrymme hade det varit intressant att undersöka
professionellas inställning kring detta ämne. Förslag på vidare forskning är vad
professionella har för inställning till unga vuxnas sexualitet och hur de pratar med
unga vuxna om tjejers och killars olika sexuella handlingsutrymme. Det hade även
varit intressant att studera om det finns något preventivt arbete med ungdomar
inom detta område och hur det i så fall bedrivs.
36
REFERENSER
Abelsson J, Forsberg M & Tikkanen R, (2011) UngKAB09. Kunskap, attityder
och sexuella handlingar bland unga. Göteborg: Intellecta Infolog
Ambjörnsson F, (2004) I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland
gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront förlag AB.
Andersson H, (2008) Spelets regler. Umeå: Boréa Bokförlag
Aspers P, (2011) Etnografiska metoder. Uppl. 2. Malmö: Liber
Berg L, (1999) Lagom är bäst: unga kvinnors berättelser om heterosexuell
samvaro och pornografi. Stockholm: Bilda
Blomqvist J. Ekman A, (2014) Nationalencyklopedin, sexualitet,
>http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sexualitet<
(2014-11-10)
Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Butler J, (2007) Genustrubbel. Feminism och identitetens subversion. Göteborg:
Bokförlaget Daidalos.
Bäckman M, (2003) Kön och känsla: samlevnadsundervisning och ungdomars
tankar om sexualitet. Göteborg: Makadam.
Connell R, (2008) Maskuliniteter. uppl. 2. Göteborg: Bokförlaget Daidalos
Connell R, (2003) Om genus. Uppl. 2. Göteborg: Daidalos
Dahlöf L G, (2014) Nationalencyklopedin, sexualitet
>http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sexualitet<
(2014-11-10)
Elofsson S, (2005) i Larsson S, Lilja J & Mannheimer K, (red)
Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur
Forsberg M, (2007) Brunetter och blondiner: sex, relationer och tjejer i det
mångkulturella Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Foucault M, (1980) Sexualitetens historia 1. Viljan att veta. Stockholm: Gidlunds.
Hammarén N, (2008) Förorten i huvudet: unga män om kön och sexualitet i det
nya Sverige. Stockholm: Bokförlaget Atlas
Helmius G, (1990) Mogen för sex? Det sexuellt restriktiviserande samhället och
ungdomars heterosexuella glädje. Uppsala: Uppsala universitet. Sociologiska
institutionen.
Hirdman Y, (2007) Gösta och genusordningen. Stockholm: Ordfront
37
Jeffner S, (1998) Liksom våldtäkt, typ... om ungdomars förståelse av våldtäkt.
Stockholm: Brevskolan
Kvale S & Brinkman S, (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Uppl. 2.
Lund: Studentlitteratur
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
Rosengren K E & Arvidsson P, (2002) Sociologisk metodik. Uppl. 5:1. Malmö:
Liber
Schlytter A, (1999) Kön och juridik i socialt arbete. Tillämpningen av 3§ LVU på
länsrättsnivå. Lund: Studentlitteratur
Skeggs B, (1999) Att bli respektabel. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.
Tolman D L, (2002) Dilemmas of desire. Cambridge, MA: Harvard University
Press
Vetenskapsrådet (2014) Forskningsetiska principer
>http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf< (2014-11-20)
World Economic Forum (2014) The global gender gap report 2014
>http://www.webforum.org/reports/global-gender-gap-report-2014< (2014-12-15)
38