Rostringar - ett problem som ökar?
Anna-Karin Widmark
Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU
Box 7043, 750 07, Uppsala
tel 018-67 25 40
e-post [email protected]
Rostringar orsakas av virus
Rostringar anses vara ett svårt kvalitetsproblem i potatis och har visat sig vara ett problem framför allt i
södra och mellersta Sverige. Det finns ett starkt samband mellan virussmitta av antingen PMTV
(potatismoptoppvirus) eller TRV (tobaksrattelvirus) och rostringssymptom i knölar. Det går inte av
symptomen att avgöra om det är TRV eller PMTV utom i vissa speciella fall. Exempelvis är tydliga
rostringssymptom hos Saturna orsakat av PMTV och hos Bintje av TRV.
Rost orsakat av dessa båda virus kan ge allt från spridda svaga rostfläckar till nästan svarta ringar/pluggar av
död vävnad. Dessutom kan vissa sorter vara infekterade utan att några symptom alls ger sig till känna.
Symtomutvecklingen verkar till stor del vara en sortkaraktär. Vår erfarenhet hittills är att tydliga ringformade
symptom alltid är orsakat av en eller båda virustyperna. Diffusa fläckar däremot kan uppkomma även av
andra orsaker. Exempelvis sorten Apell verkar ha en tendens till diffus missfärgning utan att virus alltid har
kunnat påvisas.
Tobaksrattelvirus (TRV)
Viruset består av två olika RNA-strängar (RNA-1 och RNA-2) som omges av varsitt likadant proteinhöje.
Det förekommer ett stort antal olika isolat av TRV och virusets proteinhölje skiljer sig mellan många isolat.
Förekomsten av olika isolattyper i Sverige är ej helt utredd. För detta krävs att man identifierar de olika
isolaten med ett stort batteri av olika antisera i ELISA-test. Viruset kan dessutom förekomma i två former:
M- och NM-typ. NM-typ anses vanlig i potatisknölar och innebär att bara RNA-1 finns. NM-typen kan
därför inte identifieras med ELISA som detekterar proteinhöljet. M-typ såväl som NM-typ kan ge upphov till
rost och båda är därför ett problem för odlaren. NM-typ är dock en återvändsgränd för viruset och utgör
ingen smittkälla. Om olika virusisolat utvecklar NM-typ olika lätt är inte utrett. Om olika potatissorter
påverkar utvecklingen av viruset till M el NM-typ är också okänt. Det är tyvärr i nuläget alltför krångligt och
därmed dyrbart att fastställa om infektion av M- eller NM-typ föreligger.
TRV detekteras idag enklast med RT-PCR-teknik (reverse transcription polymerase chain reaction). Det är
RNA-1 som detekteras. Eftersom viruset ofta är ojämnt spritt i knölen är en adekvat provtagning mycket
viktigt. Metoden fungerar väl men provberedningen är rätt tidskrävande och analyskostnaden blir därför
relativt sett dyr.
Viruset har en mycket bred värdväxtkrets och kan infektera många ogräs ex åkerviol och våtarv.
Viruset sprids av nematoder i marken
TRV är ett virus som enbart kan överföras med hjälp av vissa frilevande nematodarter av släktena
Paratrichodorus och Trichodorus, sk stubbrotsnematoder. Förekomst av dessa nematoder är alltså en
förutsättning för utbredningen av denna virussjukdom.
Nematoderna trivs i lätta jordar och behöver hög fuktighet för att kunna vara aktiva. Det innebär att att dessa
nematoder ofta går att finna i samma jordar som är bra för potatisodling.
Man kan ej säga om en enskild nematod fungerar som virustransportör eller ej bara genom att detektera virus
i denna nematod. För att en nematod skall fungera som virustransportör (=vektor) måste viruset först hållas
96
kvar i munhålan med hjälp av ngn speciell receptormolekyl. Därefter måste vid nästa penetration av en
växtcell viruspartiklarna lossa från receptorn hos vektorn och injiceras i växtcellen.
Exemplet Bintje och King Edward – resultat från egna undersökningar
I egna försök valdes två potatissorter ut, Bintje och King Edward, då de utgör varsitt extremläge med
avseende på symptomutvecklingen. I vårt material utvecklade Bintje vid TRV-infektion kraftigt mörkfärgade
proppar eller ringliknande strukturer som oftast syns utanpå knölen. (Bintje blir sällan TRV-infekterad men
när den blir det utvecklas mycket kraftiga symptom). King Edward utvecklade svagt rostfärgade fläckar inne
i köttet. Flera partier av bägge sorterna från olika lokaler i södra och mellersta Sverige, ca 7-10 knölar med
symptom och ca 5 knölar utan symptom, testades från respektive parti.
I Bintje-knölar med symptom var TRV-smittan främst lokaliserad nära ringen/proppen. Ytterst sällan kunde
TRV detekteras mer än 1 cm från den missfärgade vävnaden. I symptomlösa Bintje-knölar kunde inte TRV
påvisas. Knölar med symptom gav upphov till helt normala dotterplantor och inget virus kunde heller
detekteras varken i blasten eller i knölarna.
Hos King Edward-knölarna med svaga rostfläckar kunde TRV oftast detekteras i hela knölen. Smitta kunde
även påvisas i symptomlösa King Edward knölar (ca 30%). Hos King Edward skedde ibland spridning till
dotterplantorna. Virus kunde då detekteras både i blast och knölar. Infekterade dotterknölar visade inte några
symptom i växthusförsök.
Hur sprids viruset från fält till fält?
Enligt tidigare uppfattning har TRV (till skillnad från PMTV) inte visat sig vara ett utsädesproblem. Det bör
dock observeras att man tidigare enbart undersökt knölar med symptom. I Skottland har man relativt nyligen
visat i växthusförsök att virus från infekterade toleranta sorter (bl. a. King Edward) kan överföras till
nematoder i jorden. På grund av detta vill jag rekommendera en stor försiktighet när det gäller att använda
partier av King Edward som innehåller knölar med svaga rostfläckar som utsäde på lätta jordar. Vi vet idag
inte om några fler sorter som odlas i Sverige är toleranta, (dvs virusinfekterade men symptomlösa), mot TRV.
Jordpartiklar som innehåller nematoder borde rimligen lätt kunna överföras från ett fält till ett annat vid
fuktig väderlek. Nematoderna tål emellertid inte uttorkning.
Rattelvirus kan också spridas med frön från vissa växtarter ex åkerviol. Långdistansspridningen av viruset
sker sannolikt med frön. Betydelsen av frön som spridningsfaktor av TRV är inte helt utredd. Enligt vissa
forskare har antagligen också infekterade men symptomlösa potatisknölar varit en viktig spridningsfaktor.
Vad vet vi idag?
Vi vet hur vi kan detektera TRV-smitta i knölar och även i nematoder.
Vi vet att smitta kan överföras till dotterknölar hos toleranta sorter.
Toleranta sorter kan utgöra en smittkälla men vi vet inte vilken betydelse det har i praktiken.
Det finns inget som tyder att TRV-smittade knölar med kraftiga rostringssymptom skulle utgöra en smittkälla
Har rost orsakad av TRV ökat?
Eftersom det inte förrän relativt nyligen varit möjligt att skilja på TRV och PMTV går det inte att svara på
frågan. Det är en allmän uppfattning att rost har ökat. Ökad bevattning och riklig nederbörd såväl som nytt
och ofullständigt testat sortmaterial är säkerligen bidragande orsaker. Mycket av denna ökning får tillskrivas
PMTV som är ett känt utsädesproblem. Därmed inte sagt att inte också rost orsakad av TRV har ökat. När det
gäller rost orsakad av rattelvirus finns det ivarjefall ingen anledning till att det skulle minska. Ingen åtgärd
har vidtagits för att begränsa TRV-smitta. En försiktig spekulation är att rost orsakad av rattelvirus sakta
kommer att öka i de områden där nematoderna trivs om inga åtgärder vidtages för att minska spridning.
97
En ökad ogräsbekämpning kan leda till att nematoderna söker sig till potatisplantans underjordiska delar i
brist på annan näring. Å andra sidan kan förmodligen mycket ogräs göra att virus förökas upp i fältet. I
Skottland gjorde man försök med kraftig ogräsbekämpning med avsikt att avlägsna smittkällor för att se om
man då fick mindre rostangripna knölar. Tvärtom mot vad man förväntat sig blev det större rostangrepp än
tidigare år. Detta tyder på att nematoderna väljer spröda ogräsplantor framför potatis om tillfälle erbjuds.
Vad behöver vi mer veta för att kunna minska problemet?
Finns det fler toleranta sorter än King Edward? - En sortprovning känns angelägen. Vi har idag teknikerna att
fastställa TRV-smitta även i symptomlösa knölar.
I vilken omfattning är TRV ett utsädesproblem? - Förmodligen är detta tyvärr mycket svårt att få ett klart och
entydigt svar på.
Hur kan vi begränsa virusspridning i ett fält? Kan vi sanera TRV-smittade jordar? - Utan nematoder inget
rattelvirus. Det är alltså nematoderna som skall bekämpas. Nematoderna kan hålla sig infektiösa under
mycket lång tid så det går knappast att vänta ut dem. Läget är dock inte helt hopplöst. När det gäller
jordburna patogener har vi bara biologisk bekämpning att tillgå. Det finns idag flera grödor som har en känd
nematodhämmande effekt, bla oljeväxter. I vissa fall är det fråga om rotexudat och i andra fall om
rotassocierade bakterier som hämmar nematoderna. Vissa typer av växtföjder eller gröngödsling borde
följaktligen kunna fungera som bekämpningsåtgärd mot TRV-överförande nemtodarter. För att detta skall
kunna gå att realisera i praktiken behövs emellertid studier i fältförsök. Det vore önskvärt med försök med
olika växtslags och växtföljders effekt på de TRV-överförande nematodarter vi har i våra jordar.
Växtföljd med stråsäd, (främst korn), och samtidig god ogräskontroll har visat sig minska mängden virus
men antalet nematoder ökar. En nyintroduktion av viruset därefter kan alltså få allvarliga konsekvenser.
Resistenta sorter
Resistenta sorter är självklart en möjlighet att kringgå problemet. Man har lyckats konstruera transgena
plantor med inbyggd resistens mot flera växtviroser och förmodligen kommer vi inom en snar framtid att ha
tillgång till TRV-resistenta potatissorter. Vad dessa genmodifierade sorter har för övriga egenskaper kommer
naturligtvis att vara avgörande för deras användbarhet.
98
