Rumstemperatur - Danfoss Värme

advertisement
DANFOSS VVS
Värt att veta om rumstemperatur
Värt att veta om
ENERGIMÄTNING
av fjärrvärme
RADIATORTERMOSTATER
RUMSTEMPERATUR
TILLOPPSTEMPERATUR
TRYCKFÖRHÅLLANDEN
i fjärrvärmenätet
TRYCK OCH FLÖDE
1
DANFOSS VVS
Värt att veta om rumstemperatur
VÄRT ATT VETA
För att informera om och underlätta arbetet med
att spara värme, höja komforten och få vattenburna värmesystem att fungera har Danfoss tagit
fram en serie skrifter, ”Vär t att veta om” som
behandlar de aktuella områdena.
Den här skriften heter Värt att veta om rumstemperatur och förklarar de olika förhållanden som
påverkar vår uppfattning av klimatet-komforten i
ett rum.
Övriga titlar i serien är:
•
•
•
•
2
Värt att veta om radiatortermostater
Värt att veta om tryck och flöde
Värt att veta om tilloppstemperatur
Värt att veta om tryckförhållanden i
fjärrvärmenät
DANFOSS VVS
Värt att veta om rumstemperatur
Komfort
Rumstemperaturen, som är lätt att läsa av, ger ingen bra bild
av hur vi människor upplever komforten i ett rum. Temperaturen på omgivande ytor och luftrörelser har liksom vår
aktivitet och klädsel stor betydelse. Vi upplever hög komfort
när de omgivande ytorna ha en relativt hög (>20 °C) och
jämn temperatur och när temperaturskillnaden i höjdled är
nära 0 °C, helst något svalare i huvudhöjd.
Värmeavgivning
Värmeavgivning sker genom strålning och konvektion,
luftrörelse. Båda är för sin funktion beroende av en temperaturskillnad, ju större temperaturskillnad desto större värmemängder överförs.
Strålning sker mellan ytor med olika temperaturer, en varm
yta avger värme till en kall. En varm radiator ”strålar” värme
till rummets väggar, golv, tak, fönster och dörrar som är
belägna inom radiatorns strålningsområde. Personer, möbler
och inredning som befinner sig i strålningszonen får också
del av värmetillförseln om deras yttemperatur är lägre än
radiatorns.
Värme överförs genom strålning från ytor med
högre temperatur till ytor med lägre temperatur.
Värmeavgivning genom strålning till
och från en person.
En person som befinner sig i ett rum kommer att genom
strålning avge värme till omgivande ytor som har lägre
temperatur än de delar av personens kropp som är riktade
mot de aktuella ytorna. De delar av kroppen som på detta
sätt avger värme kommer efter en stund att upplevas som
kalla, vi uppfattar det felaktigt som ”drag” eller kallras.
Konvektion sker mellan en varm yta och luft som har lägre
temperatur. När luften värms blir den lättare än den omgivande luften och stiger, varefter ny kall luft kommer i kontakt
med den varma ytan, värms och stiger uppåt.
3
DANFOSS VVS
Värt att veta om rumstemperatur
Typ av värmesystem
Radiator MP (MP2)
Konvektor
Takvärme
Luftburen
Golvvärme
Luft värms av en varm yta och stiger,
konvektion. Det uppstår en temperaturskillnad i höjdled, vertikal temperaturgradient, °C/m.
Strålning %
32 (17)
0-10
57
0
48
Konvektion %
68 (83)
100-90
43
100
52
Hög yttemperatur ger luften högre temperatur och den stiger
fortare. Den varma luftströmmen stannar inte förrän den når
taket och det kan uppstå stora temperaturskillnader i höjdled
i en lokal, den vertikala temperaturgradienten (°C/m) blir stor.
Luftrörelser
Luftrörelser i rum uppstår på grund av konvektion, ventilation
eller otäthet i vägg-, golv- eller takytor mot det fria.
Konvektion uppstår på grund av temperaturskillnader mellan
en yta och rumsluften. Har ytan högre temperatur värms
luften och stiger uppåt, vilket som regel är positivt. Är ytan
kallare än luften, en yttervägg eller ett fönsterglas, kyls luften
och faller neråt, denna funktion upplevs negativ och benämns
kallras.
Ventilation innebär att en viss luftomsättning skapas i ett
rum, d v s luft tillförs till och bortförs från rummet. Att bortföra,
suga, luft ur ett rum ger på sin höjd ljudproblem. Luftrörelserna vid sugning begränsar sig till ett litet område alldeles
intill utsugningsstället. Tillförsel av luft ställer däremot ofta
till problem, dels beroende på att luften bör ha en temperatur
som understiger rumsluftens temperatur men också därför
att den tillförda luftströmmen ogärna blandar sig med
rumsluften. Ju större temperaturskillnad mellan tillförd luft
och rumsluft desto svårare är det att nå ett bra resultat ur
komfortsynpunkt.
Antal missnöjda i procent vid olika
lufthastigheter och lufttemperatur.
När enbart frånluften är mekaniserad skapas ett undertryck
i byggnaden och ersättningsluft strömmar in genom ventiler
och andra otätheter i yttervägg och tak. Tilluftens temperatur
är lika med rådande utetemperatur.
Vind på en fasad ökar luftomsättningen i byggnaden och
luftströmmen går oftast horisontellt rakt igenom huset.
Lufthastigheten i rummen ger som regel inga problem utan
det är sänkningen av rumstemperaturen i rummen på den
vindsatta sidan, som ger upphov till klagomål.
4
DANFOSS VVS
Värt att veta om rumstemperatur
Låga lufthastigheter, <0,15 m/s, ger ingen dragkänsla men
högre lufthastigheter, speciellt i kombination med låg lufttemperatur, ger snabbt problem. Luften tar, även vid rimliga
hastigheter, bort värme från hudytan om inte luftens temperatur är högre än hudens. Kroppsdelen kyls ner, det ”drar”.
Kallras
En kall yta, fönster, dörr, vägg eller tak, kyler ner den luft som
kommer i kontakt med ytan. Den kalla luften ”rasar” ner mot
golvet och ersätts med ny luft som kyls ner .... o s v. Det här
är kallras. Ju lägre temperaturen är på den kalla ytan desto
kraftigare blir kallraset. Kallras förknippas normalt med fönster, som även om de är täta ger upphov till denna ström av
kall luft. Gamla kopplade tvåglasfönster ger stort kallras
medan treglas isolerrutor med värmereflekterande skikt på
det inre glaset ger upphov till kallras först vid mycket låga
utetemperaturer.
Kallras uppstår speciellt vid fönster och
kan ge upphov till ”kalla” golv, dock ej
vid golvvärme.
Sitter en person nära ett fönster med låg yttemperatur kommer personen att avge värme genom strålning till en kalla
fönsterytan och de värmeavgivande delarna av kroppen
kommer efter en stund att kylas ner. Den här funktionen är
inte kallras men upplevs ofta som det. Botemedlet är högre
temperatur på fönsterytan eller större avstånd till glaset.
Vertikal temperaturgradient
Den vertikala temperaturgradienten är temperaturförändringen i höjdled, °C per meter. Den vertikala temperaturgradienten är störst i rum där yttemperaturen på de värmeavgivande ytorna är högst. Ångvärmesystem, med yttemperaturer över 100 °C, är ett extremt exempel, men vanliga
radiatorsystem med hög tilloppstemperatur ger också stor
temperaturgradient i höjdled.
En person nära ett kallt fönster avger
värme i form av strålning till fönstret.
Personen uppfattar det som ”drag” eller
kallras.
Luftens temperatur på olika nivåer i rum med olika värmesystem. Ju högre yttemperatur på värmaren desto större
skillnad.
5
DANFOSS VVS
Värt att veta om rumstemperatur
Ligger den värmeavgivande ytans temperatur nära rumsluftens är luftrörelserna närmast obefintliga och temperaturgradienten är nära 0 °C, ett förhållande som gäller för golvvärme. Ovan redovisade värden gäller i mitten av ett rum
och tar inte hänsyn till strålningen från omgivande ytor.
Komfort i olika rum
Av det hittills sagda framgår att komfort inte bestäms av luftens
temperatur i en viss punkt utan det är många faktorer som
samverkar. Ett rum med bara en yttervägg ger bra komfort
vid en lägre temperatur än ett rum med två ytter-väggar och
ett rum med två ytterväggar och yttertak kräver ytterligare
högre temperatur för att ge samma komfort.
I tornrummet krävs högre lufttemperatur
för att ge samma komfort som i rummet
mitt i byggnaden.
Ju högre yttemperatur på omgivande ytor desto lägre kan
rumstemperaturen vara, med bibehållen komfort. En avsiktlig skillnad i rumstemperatur mellan olika rum i en byggnad
kan bara åstadkommas med rumsreglering, t ex radiatortermostater, se Värt att veta om radiatortermostater.
Människan och komforten
Människan, för vilken hus och värmesystem har byggts, har
olika behov av komfort beroende på ålder, aktivitet, klädsel
o s v. Äldre personer behöver högre temperatur, bl a för att
de sitter mer stilla, än yngre. Barn klarar sig med lägre
temperatur än sina föräldrar därför att de är mycket aktiva
och förbränner maten snabbare.
Det finns en mängd faktorer som varierar mellan olika
personer men också för varje person. Sätter man sig i en kall
bil och kör en liten bit för att komma hem, utan att få upp
Det finns folk av alla sorter, aktiva - mindre aktiva, gamla - unga, sjuka - friska, värmen i bilen, känner man sig garanterat ”ruggig” när man
frusna - varma..., och alla har sin upp- slår sig ner framför TV:n, trots att lufttemperaturen är denfattning om vad som är skönt vid varje samma som vanligt. Är man dessutom hungrig, d v s det var
tillfälle, d v s vad de uppfattar som kom- länge sen man åt, kan det kännas riktigt otrevligt. Efter
fort.
avslutad måltid och en kopp kaffe på maten kan det däremot
vara i varmaste laget.
Befintliga byggnader
Komforten i befintliga byggnader kan höjas genom byggnadstekniska åtgärder, genom anpassning av ventilationssystemet och genom åtgärder i värmesystemet.
6
Till de mer kostnadseffektiva byggnadstekniska åtgärderna
hör tilläggsisolering av vinden. Det minskar värmeförlusterna och höjer yttemperaturen på innertaket vilket bidrar
till bättre komfort. Isolering av ytterväggar minskar också
värmeförlusterna och höjer yttemperaturen på väggen och
DANFOSS VVS
Värt att veta om rumstemperatur
ger dessutom en tätare vägg, men kostnaden är betydligt
högre.
Tätning eller byte av fönster ger också bra resultat. Tätare
fönster minskar den ofrivilliga luftväxlingen på grund av vind
och reducerar kallraset, men även transmissionsförlusterna
minskar, i varje fall vid byte av fönster.
En anpassning/injustering av luftflödena i en byggnad kan
ge stora besparingar och påverkar både komfort och ekonomi.
En effektivisering av värmesystemet är alltid tacksamt att
genomföra, dels går det att höja komforten i de delar där den
är dålig och det går att minska uppvärmningskostnaderna.
Med en så enkel åtgärd som montering av radiatortermostater på samtliga radiatorer och differensregulatorer på
stammarna går det att få en riktig fördelning av värmen,
individuell reglering av värmetillförseln efter behov vilket
också utnyttjar tillskottsvärmen maximalt och högre komfort.
Se Värt att veta om radiatortermostater och Värt att veta om
tryck och flöde. Kostnaderna för dessa åtgärder är som regel
måttliga, de flesta betalar sig på några år.
En rimligt tjock isolering är alltid bra,
värmebehovet minskar och yttemperaturen stiger, men tilläggsisolering av
väggar kan bli dyrt.
Ju fler värmebesparande åtgärder som vidtas i en byggnad
desto större blir värmesystemets överkapacitet. Genom rätt
åtgärder, bl a radiatortermostater på samtliga radiatorer,
Analysera värmesystemet med hjälp av ovanstående nomogram, pricka in avlästa värden och
se vilket resultat olika åtgärder ger eller omvänt vilka åtgärder som krävs för ett önskat resultat.
7
DANFOSS VVS
Värt att veta om rumstemperatur
differenstrycksreglering i stammarna och styrning av tillloppstemperaturen efter utetemperaturen, går det att utnyttja
denna överkapacitet för att ge maximal komfort till lägsta
kostnad. Analysera värmesystemet och se vilka åtgärder som
ger önskat resultat.
Klagomål vid utetemperaturer runt 0 °C
I temperaturområdet runt 0 °C ute är det vanligt med mycket
klagomål på inomhustemperatur och komfort. Ett skäl till
klagomål i detta temperaturintervall är att det ofta blåser,
regnar och snöar då och det påverkar oss känslomässigt
t ex genom regnet som slår mot rutan. Men den hårda vinden
som förekommer ofta i detta temperaturintervall, innebär också
en ofrivillig ventilation av rummen som bevisligen sänker
rumstemperaturen i många fall. Till detta kommer att
konvektionen från radiatorer kräver en temperaturskillnad
mellan luft och radiatoryta på ca 20 °C, d v s ca 40 °C
tillopppstemperatur, för att ge full effekt och den tilloppstemperaturen krävs först vid ca 0 ° C ute. Det är alltså flera
faktorer som samverkar för att ge en sämre komfort i detta
temperaturområde.
En snabb ändring av utetemperaturen har ingen omedelbar
inverkan på rumstemperaturen eller yttemperaturen på
väggar och tak. Byggnadens tidsfaktor är, även för äldre
byggnader, relativt låg.
Vind som ger upphov till ökad luftväxling i en byggnad
påverkar med omedelbar verkan värmebehovet i rummet.
Den inkommande kalla luften skall värmas till rumstemperatur. Dessutom kommer yttemperaturen, på den yta genom
vilken den kalla luften strömmar in, att sjunka vilket påverkar
komforten negativt och bara kan åtgärdas genom höjd rumstemperatur.
Det går bara att komma tillrätta med de här beskrivna problemen genom individuell reglering av rumstemperaturen
med radiatortermostater, se Värt att veta om radiatortermostater.
Danfoss AB
SE-595 82 Mjölby
Industrigatan 7
Tfn 0142-885 00
Fax 0142-885 09
www.danfoss.se
SE-200 39 Malmö
Stenåldersgatan 2
Box 9153
Tfn 040-671 25 50
Fax 040-21 49 75
SE-100 73 Stockholm
Sjöviksbacken 24
Box 44049
Tfn 08-775 42 00
Fax 08-775 42 42
SE-906 20 Umeå
Kylgränd 6
SE-431 53 Mölndal
Johannefredsgatan 4
Tfn 090-71 69 90
Fax 090-18 70 30
Tfn 031-86 84 60
Fax 031-86 84 69
Danfoss tar ej på sig något ansvar för eventuella fel i kataloger, broschyrer eller annat tryckt material. Danfoss förbehåller sig rätt till (konstruktions) ändringar av sina produkter utan
föregående avisering. Det samma gäller produkter upptagna på innestående order under förutsättning att redan avtalade specifikationer ej ändras.
8
Rb.99-03
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards