OpenNet – en introduktion
2008-03-30
Korta fakta
OpenNet
Bolagsform:
Ägare:
Etableringsår:
Verkställande Direktör:
Revisor:
Aktiebolag
Sweden Carnica Group
I nuvarande form, maj 2003
Robert Kjellberg
Mikael Johansson, Ernst & Young
Utvecklingen av Öppna nät och kommunikationsopertörsrollen
Slutna nät var praxis
För att förklara begreppet öppet nät är det lättast att beskriva motsatsen, de slutna näten. Ett
bra exempel på slutna nät är kabel-TV-näten. Affärsmodellen för kabel TV-bolagen går ut på
att kabel-TV bolagen både tillhandahåller ett nät, säkerställer driften på nätet och levererar
sina tjänster (typ 1 i figur 1). Detta kallas vertikal integration och innebär att Kabel TVbolaget ikläder sig alla roller från ”ax till limpa” så att säga. Den största nackdelen med
Kabel-TV-modellen är att den drastiskt inskränker slutanvändarens valfrihet. De som bor i en
fastighet som bestämt sig för en kabel-TV leverantör alla måste välja samma leverantör. Man
kan säga att fastighetsägaren bestämt vilket utbud var och en ska ha. Vanligtvis är också både
fastighetsägaren och slutkunden uppbundna i långa kontrakt som ska säkerställa att kabel-TV
leverantören får tillbaka pengar på den investering man gjort i att ansluta fastigheten och
bygga ett nät inne i fastigheten.
Öppna nät, en ny företeelse
Regeringens IT-kommission* vill att varje kommun ska ansvara för utbyggnaden av
infrastrukturen, eftersom kommunerna redan har det lokala ansvaret för all annan
infrastruktur, till exempel vatten, avlopp och vägar.
I många kommuner runt om i Sverige finns något som i allmänt tal kallas för stadsnät. I
Sverige är det ofta stadens energibolag som äger och driver stadsnäten. Många kommuner och
energibolag har via stadsnäten investerat stora summor i bredbandsinfrastruktur under senare
år. Merparten av de nya näten har dock haft svårt att attrahera Tjänste- och
Innehållsleverantörer. För att öka konkurrensen och nätens attraktivitet har staten avsatt 5,8
mdr till byggnation av bredbandsnät. Av dagens 290 kommuner har idag ungefär hälften
någon form av stadsnät och en infrastruktursplan.
Ett av kraven för att få ta del av de bidragspengar som avsattes av staten krävdes att näten
skulle vara s.k. ”öppna nät”. För att undvika de problem som finns med kabel-TV modellen
delade man upp rollerna horisontellt, se nedanstående bild. Det innebär att nätägarrollen är
separerad från driften av nätet som i sin tur är separerad från tjänsterna.
För att få igång tjänsteutvecklingen i stadsnäten har man på lokal nivå valt olika modeller. Det
finns i stort sett tre typer av stadsnät:
1. I vissa stadsnät har man i brist på Tjänsteleverantörer själv valt att både vara Nätägare
, Drifta näten dvs fungera som kommunikationsoperatör samt leverera egna Tjänster.
2. I andra stadsnät låter man många tjänsteleverantörer verka på en gemensam
Driftsplattform och verkar därigenom både som kommunikationsoperatör och
Nätägare.
3. Den tredje typen agerar bara som nätägare och låter någon annan vara
kommunikationsoperatör på deras nätinfrastruktur.
Slutanvändare
Slutanvändare
Slutanvändare
Slutanvändare
Slutanvändare
Slutanvändare
Tjänsteleverantör
Tjänsteleverantör
Tjänsteleverantör
Tjänsteleverantör
Tjänsteleverantör
Tjänsteleverantör
Drift(kommunikationsoperatör)
Drift AB
Drift(kommunikationsoperatör)
Drift AB
Drift(kommunikationsoperatör)
Drift AB
Nätägare
(fiberinfrastruktur)
Nät
AB
Nätägare
(fiberinfrastruktur)
Nät
AB
Nätägare
(fiberinfrastruktur)
Nät
AB
Typ 1
Typ 2
Typ 3
Figur 1 Olika typer av stadsnät
Idag ser många av dessa bolag också över sin verksamhet och släpper även den sk
kommunikationsoperatörsrollen som bl.a. innebär att drifta nätet samt att säkerställa
tillgängligheten på tjänster. Det är svårt att få stordriftsfördelar i denna verksamhet om man
bara har sin egen kommun att verka i.
SABO´s kriterier för öppna nät
Det finns många som säger sig ha ett öppet nät framförallt för att komma i åtnjutande av de
bidragspengar som finns till utbyggnaden av dessa. Det finns dock ingen enhetlig definition
av vad som menas med öppna nät, men SABO har tagit fram ett förslag på sådana riktlinjer
som lyder:
- Nätet ska vara öppet för alla tjänsteleverantörer som vill ansluta sig och godkänner de
villkor som kommunikationsoperatören eller liknande angett.
- Villkoren ska vara lika för alla tjänsteleverantörer inom samma tjänstegrupp (Internet, ITtele, IP-TV m.fl. grupper).
- Nätet ska klara leverera multimediatjänster av bra kvalitet med standardiserad teknik
- Nätet ska klara av samtidigt mottagande av flera tjänster.
- Enskilda hyresgästhushåll ska själva kunna välja av det tjänsteutbud som marknaden
erbjuder oberoende av vad andra hushåll i samma fastighet eller bostadsföretag väljer.
- Tjänsteleverantörerna ska konkurrera på lika villkor.
Ändrade roller i framtiden
Det kommer att bli svårare och svårare för varje litet stadsnät att attrahera intressanta tjänster
till sina nät i framtiden eftersom volym är viktigt för att tjänsteleverantörer ska vilja leverera
sina tjänster i ett nät. Dessutom är det tidskrävande för tjänsteleverantörer att etablera
samarbete med flera hundra olika aktörer som sinsemellan har olika upplägg på avtal och
processer. Dessutom kommer det att bli svårt för varje litet stadsnät bibehålla kompetens och
kontinuerligt uppgradera sina nät om man inte får stordriftsfördelar i detta. Redan nu sker
därför konsolidering där fler och fler kommuner väljer att bara vara nätägare och låter en
annan aktör, kommunikationsoperatören ta hand om tjänsteanskaffning och drift av näten. På
det sättet kan man behålla kontrollen över den viktiga bredbandsinfrastrukturen och samtidigt
skapa förutsättningar för att utveckla den genom att det erbjuds intressanta tjänster på näten.
Om OpenNet
OpenNet en renodlad neutral kommunikationsoperatör
OpenNet verkar som nationell kommunikationsoperatör och tjänstedistributör i öppna
bredbandsnät, men erbjuder även koncept och stöd till fristående stadsnät. OpenNets mission
är att förverkliga öppna nät. Nät som karaktäriseras av Valfrihet för slutkunden, Konkurrens
mellan tjänsteleverantörer och en Mångfald av tjänster. OpenNet bryter den moment 22
situation som ofta finns i de lokala stadsnäten och hos fastighetsägarna genom att säkerställa
ett stort tjänsteutbud från starten samt många kunder i näten genom en väl utvecklad
marknadsföring.
OpenNet anser att det är viktigt att ha ett stort utbud av både namnkunniga tjänsteleverantörer
och uppstickare för att skapa både en bra dynamik och en stor trygghet. Sedan starten har vi
jobbat för att kunna erbjuda ett stort antal tjänster och tjänsteleverantörer i öppna
bredbandsnät. Med bredband via OpenNet kan kunderna välja bland olika leverantörer av
bland annat Internet, TV och Telefoni - allt efter eget behov.
OpenNet grundades 2003 med huvudkontor i Gävle och är ett systerbolag till Rivermen AB.
OpenNet tillsammans med Rivermen representerar en växande företagsgruppering med
tillsammans idag ca 70 anställda och en bred kompetensbas inom systemlösningar, drift och
tjänster för bredbandsnät. Företaget bidrar aktivt till etableringen av öppna bredbandsnät i
Sverige med ett rikt och konkurrenskraftigt tjänsteutbud. OpenNet verkar idag i flera öppna
bredbandsnät i Sverige, däribland bl.a. Örebro, Kumla, Karlstad, Skövde, Tierp, Mora, Hofors
samt Stockholm. Tjänsterna som erbjuds inom dessa nät är bland annat bredbands-TV, IPtelefoni och Internet via ett antal olika leverantörer.
OpenNet erbjuder anpassade lösningar till allmännyttans fastighetsbolag, privata
fastighetsägare samt bostadsrättsföreningar. Hösten 2004 valdes OpenNet till
kommunikationsoperatör för allmännyttan i Stockholms innerstad - ett uppdrag på ca 20 000
lägenheter och lokaler. Uppdraget som KO för Svenska Bostäder i Stockholms innerstad
samordnas med motsvarande roll för Stockholmshem och Familjebostäder. Parallellt med
utrullningen i Stockholm bearbetas privata fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och
villaägare aktivt för att de ska ansluta sig till det öppna nätet. Vi genomför även en aktiv
marknadsbearbetning av slutkunderna (hushållen) tillsammans med våra tjänsteleverantörer.
Vi tror på att ”business is local”, att varje marknad måste bearbetas lokalt och av människor
som kommer från, känner och även känner för bygden. För att bli framgångsrika är vi
övertygade om att vi måste arbeta tillsammans med våra olika parters lokalt.
Rollen som kommunikationsoperatör, KO innebär att OpenNet svarar för:
Förhyrning av befintligt passivt nät
Investering och installation av aktivt system.
Avtal och anslutning av konkurrerande tjänsteleverantörer för ISP, telefoni, TV, mm.
Drift, övervakning och underhåll av nät. Support för anslutna tjänsteleverantörer där
respektive tjänsteleverantörer svarar för egen kundsupport.
Lokal samordning av marknadsaktiviteter.
Parallellt med huvudaffären som KO erbjuder OpenNet dels operativ samverkan samt koncept
och stöd. Koncept och stöd erbjuds som en ”Hjälp till självhjälp” till de stadsnät som idag
själva fungerar som kommunikationsoperatörer men behöver effektivisera sin marknadsföring
(marknadskonceptet), attrahera fler tjänsteleverantörer (tjänstefabriken) eller förbättra sina
webblösningar (stadsnätswebben och NetCity). Operativ samverkan erbjuds som ett
”outsourcingstöd” till de stadsnät som idag själva fungerar som kommunikationsoperatörer
men behöver hjälp att bära fram tjänster till sitt nät (tjänstemäklare), samordning av
tjänsteanskaffning (Stadsnät Som Samverkar), hjälp att få in kunder i nätet (DM-fabriken),
drift, övervakning och NOC. Exempel på kunder av dessa koncept är bla Utopia, Utah USA,
Agder Energi och Troms kraft i Norge samt ett 15-tal stadsnät i Sverige,
Grundläggande affärsmodell
OpenNets grundläggande affärsmodell bygger på två principer; att fastighetsägaren står för
sina anslutningskostnader och intäktsdelning av tjänsteintäkter.
Anslutningskostnader
Kommunen säljer i sin roll som nätägare anslutningar till fiberinfrastrukturen, och ser till att
fastigheter blir anslutna till fibernätet. I gruppen fastighetsägare ingår bostadsrättsföreningar
och villor. För detta betalar fastighetsägaren eller föreningen en engångsavgift för
infrastrukturen precis som när man ansluter till vattenledningsnätet eller bygger en
garageuppfart. Vissa nätägare tar ibland även ut en näthyra.
OpenNet’s roll i detta är att se till att tjänsteleverantörer kan leverera sina tjänster över nätet.
För detta betalar tjänsteleverantörerna en trafikavgift, en slags vägskatt, för att finansiera drift
och underhåll av nätet. Denna fördelas mellan OpenNet och nätägare enligt nedanstående
intäktsdelningsmodell.
Det betyder att varken OpenNet eller kommunen tecknar några avtal direkt med företag och
hushåll. De ansluts istället till nätet via de fastighetsnät som fastighetsägaren eller föreningen
bygger. Företag och hushåll betalar heller ingen avgift till kommunen eller OpenNet, utan
man köper de tjänster man vill ha direkt från tjänsteleverantörerna.
Anm. Som villaägare är man både fastighetsägare och hushåll.
.
Intäktsdelning av tjänsteintäkter
Tjänsteintäkterna fördelas genom intäktsdelning baserad på antal kunder och tjänster.
Affärsmodellen utgår ifrån att tjänsteleverantören äger slutkundsrelationen och att inga
ersättningar utgår förrän kunden har köpt och erhållit leverans av en tjänst.
I de fall lokala nätägare producerar egna tjänster hanteras dessa som en tjänstleverantör bland
andra.
Information om tjänster och registrerade kunder inhämtas från de lokala näten. Från detta
underlag fakturerar Opennet tjänstleverantörerna enligt avtal. Ersättningen fördelas sedan
mellan aktörerna i nätet, de nationella näten och OpenNet.
Huvudskälen för denna affärsmodell är:
1) Valfriheten för slutkunden. De är inte inlåsta hos någon leverantör och kan byta när som
helst.
2) Konkurrensen mellan olika leverantörer leder till mer prisvärda tjänster. Det är viktigt att
Stadsnätet själv är konkurrensneutral dvs. inte själv levererar någon tjänst i konkurrens med
övriga leverantörer
3) Genom att fler leverantörer delar på samma infrastruktur minskar kostnaderna för
tjänsteleverantörerna, vilket också leder till mer prisvärda tjänster.
4) Ett bra tjänsteutbud ökar intresset att vilja ansluta fastigheterna till fiberinfrastrukturen.
5) Det ligger i både nätägarens, kommunikationsoperatörens (OpenNet) och
tjänsteleverantörernas intresse att öka antalet kunder som köper tjänsterna för att få mer
intäkter att dela på.
OpenNets produkt och tjänsteutbud
OpenNet har idag avtal med ett 50-tal leverantörer av Internet, TV och Telefoni. Genom vårt
samarbete med andra stadsnät kommer vi att kunna erbjuda samtliga nät där vi agerar KO ett
oslagbart utbud av tjänster för såväl privatpersoner som företag och fastighetsägare. Vi ser
gärna att lokala tjänsteleverantörer agerar i våra nät och erbjuder dem även en extra fördel
genom att de ansluter sig. Via OpenNet kan en lokal tjänsteleverantör nå en större marknad då
vi erbjuder dem att nå samtliga nät där OpenNet agerar.
Mer om OpenNet och tjänsteutbudet går att läsa på www.opennet.se.
Kontaktpersoner
Robert Kjellberg
Titel: VD
Svarar på frågor om: Övergripande frågor om företaget, verksamheten och stadsnäten.
Född: 1967 i Falun
Tidigare jobb: Har jobbat inom ABB 1992-2000, VD för Mälarenergi Stadsnät AB samt
medlem i koncernledningen på Mälarenergi 2000-2006
Fritidssysselsättning: Spelar i ett band, motionerar och läser böcker
Familj: Gift med Isabel och har tre barn av årgång 93, 94, 96
Utbildning: Civilingenjörsexamen från Chalmers och Linköpings Tekniska Högskola. Master
of Business Administration, MBA, från Warwick Business School i England
Övrigt: Utsågs till Årets Stadsnätsentreprenör i Sverige 2003 samt Årets Marknadsförare
2003 i Västerås.
Mobil: 076-526 7049
E-post: [email protected]
Ordlista
Regeringens IT-kommission
har uppdraget att analysera hur IT påverkar samhället och ska främja användning av IT
genom att se till att information sprids till allmänheten.
Video-on-demand
När rörliga bilder laddas hem, i stadsnätet kan video-on-demand användas för att beställa en
film istället för att hyra en videokassett.
IP (Internet Protocol)
IP är en del av TCP/IP, som är samlingsnamnet för den överföringsteknik som används på
Internet. Om man inte använder TCP/IP så fungerar inte de vanliga internetfunktionerna för
till exempel e-post och hemsidor. TCP (Transport Control Protocol) håller reda på hur det
som skickas ser ut. Ett internetprotokoll som hanterar och adresserar datatrafiken. Varje dator
som är ansluten till Internet har en egen unik internetadress, en s k IP-adress. Adressen är unik
för varje dator som är uppkopplad på nätet och gör det möjligt att få kontakt med andra
datorer.
IP-telefoni
När internetprotokollet används för kodning av telefonsamtal så att man kan ringa över
Internet.
Mbit/s
Den minsta mängden av information som kan överföras är en bit. En kombination av bitar kan
utgöra ett alfabetiskt tecken eller en siffra, utföra signalering, växling eller andra funktioner.
Megabit per sekund är ett mått på hur många databitar (8 databitar = 1 byte = 1 tecken) som
överförs på en sekund. Mega = 1 miljon. För att överföra en fil som är 1 MB (megabyte) på
en sekund behöver du ha en överföringskapacitet på ca 10 Mbit/s
Fiberoptisk kabel
Optisk fiber är en hårstråtunn och ”ren” glasfiber som används för att överföra information i
ljusets hastighet. Till skillnad från traditionella kopparkablar överförs informationen via ljus
istället för elektricitet. En enda fibertråd har i det närmaste obegränsad kapacitet, idag klarar
en tråd av att överföra 4 Tbit/s.
Anslutning
En kommunikationsväg från en punkt till en annan som är fast eller upprättad med hjälp av en
växel, en så kallad switch.
