Utställning
2006-04-03
Underlagsdel
Natur och Vatten
Geologi
Hushållning med
mark och vatten
Förslag
till miljömål
Innehåll
Sida
Natur och vatten
1
Värdefulla naturområden
Skogar
Myrmarker
Sjöar och Vattendrag
Odlingslandskapet
1
2
3
5
7
Geologi
9
Kroppefjäll
Halle- och Hunneberg
Naturgeografi
Förkastningar i kommunen
Senaste inlandsisen
Radon
9
9
9
10
10
11
Hushållning med mark och vatten
13
Ekologiskt särskilt känsliga områden (Miljöbalken 3 kap 3 §)
Särskilt värdefulla naturområden (Miljöbalken 2 kap 6 §)
13
15
Förslag till miljömål
17
Begränsad klimatpåverkan - Frisk luft - Bara naturlig försurning
Giftfri miljö - Skyddande ozonskikt
Säker strålmiljö - Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag - Grundvatten av god kvalitet
Myllrande våtmarker - Levande skogar - Ett rikt odlingslandskap
God bebyggd miljö
17
18
19
20
21
22
Natur och vatten
En aktiv och genomtänkt naturvård är en viktig del i arbetet för ett hållbart samhälle både
ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Kontakt med naturen är ett basbehov som påverkar våra
livsstilar och beteendemönster, och ger oss kraft att orka med arbete och stress.
Naturen - en tillgång
Vänersborgs kommun har fantastiska förutsättningar att ge sina kommuninnevånare tillgång till
naturupplevelser både i små kvartersskogar, lite större tätortsnära skogar och större
rekreationsskogar såsom Halle- och Hunneberg och Kroppefjäll. Vid all planering har vi
möjligheten att ta tillvara denna resurs. Det gäller att utnyttja och spara de områden som har
den bästa potentialen ur både ett kvalitets- och ett skötselperspektiv. Värdet av fin natur bör ses
som en tillgång som inte kan mätas i pengar.
I de flesta fall finns det också ett kulturhistoriskt perspektiv. Många naturvärden har sin historia
i ett samspel mellan människan och naturen, där människan i sitt användande av naturresurser
har gett förutsättningar för att speciella naturtyper och arter har utvecklats.
Biologisk mångfald
Biologisk mångfald är all den variation vi ser i naturen och variationen hos allt levande på
vår jord. Att detta fantastiska myller av liv är viktigt att bevara är de flesta överens om.
Ofta talar man om biologisk mångfald på tre olika nivåer:
• mångfalden av olika livsmiljöer.
• mångfalden av arter, inklusive samspelet mellan arter.
• genetisk variation inom och mellan enskilda bestånd av en art.
Värdefulla naturområden –
många med anknytning till vatten.
•
•
•
•
•
Utmed Vänerkusten finns här och var ett småskaligt odlingslandskap med höga
naturvärden. Vänersnäs med en vacker och oexploaterad skärgård.
Platåbergen Halle- och Hunneberg som utgör en Ekopark
Västra Tunhem, med anor från Linnés tid, är ett gammalt odlingslandskap på sydvästsidan
av Hunneberg. Här finns ekhagar med gamla solitära ekar som har varit med om mycket
genom århundradena. Den så kallade Tunhemseken är mellan 700 och 900 år.
Kroppefjällsområdet med värdefulla naturskogar och lövskogar
Hullsjön, Dättern och Hästefjordarna samt Vänersborgsviken, alla viktiga fågellokaler för
både häckande och rastande fåglar. Vänersborg har ett unikt läge med stora koncentrationer
av flyttande fåglar som passerar vår och höst. Få ställen har en sådan koncentration av
många värdefulla fågellokaler.
Naturvård och friluftsliv
Vänersborgs kommun har många fina natur- och friluftsområden. En stor del av dessa ligger i
anslutning till vatten. Utmed hela Vänerkusten finns många omtyckta strövområden och
badplatser. Här ligger också en stor del av fritidsbebyggelsen. För kommunens innevånare
finns rika möjligheter till friluftsbad. Vid vänerkusten finns flera allmänna badplatser
Gaddesanna, Nordkroken, Ursand och Sikhall.
1
Tillgänglighet till stränderna utmed Vänerkusten är också viktig för båt- och kanotturism.
Västra och norra delen av Vänersnäs har en vacker skärgård som är ett omtyckt friluftsområde.
Detta område är svårt att nå annat än med båt och kanot.
Dättern är klassad som av riksintresse för naturvård och delar är också naturreservat. Dättern är
även ett s k CW-område (Convention of Wheatlands). Här finns betade strandängar med
botaniska och ornitologiska värden.
Vid Vassbottens sydöstra ända finns betade botaniskt rika strandängar. Nygårdsängen som är
ett kommunalt naturreservat har också ett rikt fågelliv.
Större skogsområden av regional betydelse som är viktiga för det rörliga friluftslivet, finns på
Halle- och Hunneberg samt Kroppefjäll. Här finns lättillgängliga fiskevatten, märkta leder och
rastplatser. Halle- och Hunnebergs skogklädda platåer är av Svea Skog utsedda till EKOPARK.
I kommunens nordvästra hörn går en bit av Kroppefjällsområdet in med stora strövområden
och många sjöar.
Fiske
I Dättern, som är en grund, näringsrik, avsnörd vik till Vänern, har vänergösen sin bästa
reproduktionsplats. Dättern är mycket grund, i genomsnitt 2 m djup, har hög vattentemperatur
och hög biologisk omsättning. Detta är en idealisk miljö för gösyngeln som trivs i varma,
lergrumliga sjöar. Vassbotten är en annan näringsrik avsnörd vik till Vänern som är
reproduktionsområde för gösen. Hästefjordarna är klassade som av regionalt intresse för
fritidsfisket.
Ett alltför hårt nyttjande kan innebära konkurrens mellan olika fiskeintressen. I kommunen
finns fiskevårdsområden för Stora Hästefjorden, Östra Hästefjorden och Rådanesjön.
Det är viktigt att kommunen i sin fysiska planering arbetar för säkerställande av
fiskevårdsområden och verkar för att trycket från fritidsfisket fördelas över så stora, upplåtna
områden som möjligt. Initiativ till att bilda fiskevårdsområde kan förutom av
fiskerättsinnehavarna själva, tas av kommun.
Skogar
Skogsmarkerna inom kommunen präglas mycket av kalt berg och grunda moräntäcken.
Hällmarksskogar av tall med inslag av gran, björk och asp och med ett artfattigt fältskikt, finns
på Kroppefjäll, Halle- och Hunneberg. mellan Vänern och Stora Hästefjorden är områden med
mycket hällmarkstallskogar.
Naturskogar
Det finns några områden som undgått avverkning och möjligen kan kallas naturskog. Detta är
skogsområdet ute på Hallebergs nordspets den s k Hallesnipen. Här finns gott om torrträd och
lågor och trädbestånd som är upp mot 250 år gamla. Förekomsten av olika lunglavar (Lobaria
sp) är här ovanligt stor och ett tecken på en lång skoglig kontinuitet i området. På centrala
Hunneberg finns på Öjemossarna partier av tallskog som har naturskogskaraktär med tallar som
är uppemot 300 år.
På Kroppefjäll finns mindre hällmarkstallskogar på svårtillgängliga höjdområden och branter
som är restbestånd av naturskogar med få spår av avverkningar.
2
Lövskogar av naturskogskaraktär är idag sällsynt och finns främst i de svårtillgängliga
rasbranterna utmed Halleberg och Hunneberg.
Barrskogar
De största sammanhängande barrskogsområdena finns på Kroppefjäll, Halleberg och
Hunneberg. Även utmed Vänern har barrskogen en framträdande ställning och på många
platser i den s k sjöskogen kan man finna strövvänliga bondeskogar särskilt i anslutning till
Vänerstranden. De så kallade "blåbärsgranskogarna" som växer på djupare jordtäcke av morän,
har en rikt utvecklad bärrisvegetation av blåbär och lingon. Där skogen blir sumpigare kan man
ibland finna orkidéerna spindelblomster och korallrot.
På Kroppefjäll finns partier med artrik ängsgranskog. Ängsgranskogen får i sin vackraste
utbildning ett rikt fältskikt med blåsippa, vitsippa, harsyra, myskmadra, sårläka, skogssvingel
och hässlebrodd. Artrika ängsgranskogar finns också utmed Hallebergs och Hunnebergs
kalkrika sluttningar, särskilt i nordvända branter. Vackrast är ängsgranskogen utbildad i
Ovandalen på Halleberg med stor förekomst av krävande arter som myskmadra, dvärghäxört,
skogsstarr, lundarv och strutbräken. Grovt vuxen hassel finns rikligt överallt.
Lövskogar
Lövskogar och då särskilt ädellövskogar har en liten utbredning i kommunen. Ett undantag är
Hallebergs och Hunnebergs rasbranter. Botaniskt värdefulla lövskogar finner vi numera främst
i rasbranter, vid bergfötter och i bäckraviner, d v s sådana marker som inte varit möjliga att
odla upp och i relativt liten utsträckning varit utsatta för kalavverkningar,
Ädellövskogar kallas sådana, som till största delen utgörs av sydliga lövträdsarter såsom alm,
ask, lind, lönn, bok och ek samt ytterligare några arter. Dessa träd är krävande men finns utmed
Hunnebergs syd- och västsida. Mindre skogsbestånd finns också på några gynnsamma platser
utmed Vänern bl a på Dalbobergen, vid Timmervik och Rörvik. Längs Kroppefjälls branta
östsida finns här och var små men botaniskt artrika ädellövskogar av främst ek med förekomst
av murgröna, vårärt och skogssvingel.
Skyddade skogar i kommunen
Skogar som är avsatta som naturreservat finns på Halle- och Hunneberg med rasbranter.
Kommunens nordvästra hörn på Kroppefjäll ingår i ett större naturreservat. Södra Kroppefjäll
väster om Sjöbotten har köpts in av Naturvårdsverket och reservatsbildning pågår.
Dalbobergen är ett kommunalt naturreservat utmed vänerstranden, och sträcker sig från
Dalbobron upp till Grönvik.
Skogar på kommunal mark
I anslutning till tätorterna ägs mycket av skogsmarken av kommunen. I dessa tätortsnära
skogsområden bedrivs ett FSC-certifierat skogsbruk och stor hänsyn tas till friluftsliv och
närboende. Dalbobergens naturreservat är en kommunägd skog.
Myrmarker
Myrarna kan indelas i mossar och kärr. Mossarna tar sitt vatten och sina näringsämnen enbart
från nederbörden är oftast mycket näringsfattiga. Kärr tar också emot markvatten från
omgivningen. Många arter av växter och djur är beroende av den vattenrika miljön.
Våtmarkerna är på olika sätt viktiga som häcknings- och yngelplatser för t ex fåglar, kräl- och
groddjur. Våtmarkerna har därför stora naturvärden.
3
Vänersborg är rikt på ekologiskt värdefulla myrmarker. Kommunen har ett flertal mycket stora
högmossar som är av stor betydelse för myrhäckande fåglar. Artrikast är Trone mosse, den
södra delen av Ske mosse samt Kärrsmossen.
I Vänersborgs kommun finns många värdefulla våtmarker. Det finns 25 myrar som är större än
10 ha, varav 6 är större än 100 ha.
De värdefullaste är
• Öjemossarna på Hunneberg
• Trone mosse, på gränsen mo Färgelanda
• Skee mosse norr om Frändefors
• Skogsmossen mot Kroppefjäll
• Dyre mosse mot Kroppefjäll
• Ekenäs mosse söder om Frändefors
• Rörmossen på Halleberg
• Långe mosse nordväst om Frändefors
• Kärrsmossen nordväst om Brålanda
• Brännemossen nordväst om Vänersborg
• Finnegårdsmossen nordväst om Vänersborg
• Skomakaremossen väster om Vänersborg
Artrikast är Trone mosse, Skee mosses södra del och Kärrsmossen.
De stora myrarna är s k högmossar med ett trädlöst mosseplan. Vegetationen utgörs av bl a
ljung, tranbär, rosling, hjortron och kråkbär. De dominerande mossorna är vitmossor. I
områden som påverkas av fastmarksvatten förekommer ofta olika arter som t ex starr, myrlilja,
pors och odon.
Fågelfaunan på de stora kalmossarna karaktäriseras av ljungpipare, tofsvipa, storspov, gulärla
och buskskvätta. De fågelrikaste mossarna är de som är blöta med en rik förekomst av höljor
och smågölar, som är små vattensamlingar och småsjöar ute på mossen.
På Kroppefjäll finns några rikkärr med bl a slåtterblomma, sumpnycklar och myggblomster
Mycket få våtmarker i kommunen är opåverkade av dikningar och torvtäkter.
Länsstyrelsen har inventerat alla våtmarker större än 10 ha och gjort en naturvärdesbedömning
av dessa. De största mossarna är de värdefullaste från naturvårdssynpunkt.
I Vänersborgs kommun är mossarna på Halle- och Hunneberg skyddade som naturreservat. Ett
stort vassområde i Vänersborgsviken är skyddat som fågelskyddsområde.
I Västra Tunhem är en alsumpskog skyddad som naturreservat.
Trone mosse är av riksintresse för naturvården och ingår i de europeiska ekologiska nätverket
Natura 2000.
Trone mosse och Ske mosse, samt myrar på Halle- och Hunneberg är upptagna i
Myrskyddsplanen för Sverige (Naturvårdsverket). Detta innebär att de av Naturvårdsverket
bedöms som så värdefulla att de bör prioriteras vid framtida skydd av myrar.
Dättern finns upptagen på den s k CW-listan ( Convention of Wetland eller Ramsar-listan ).
Norra Dättern med strandområden är naturreservat.
4
Vid utdikningar av myrmarker kan effekterna på hydrologi och vattenkvalitet leda till ändrade
avrinningsförhållanden, ökad transport av löst och partikulärt material och sänkning av
bäckvattnets pH. Myrmarkerna kan också magasinera vatten och därigenom utjämna
vattenföringen i vattendragen. I stillastående vatten omvandlas nitrat till kvävgas som avgår till
luften. Detta kan göra att urlakningen och transporten av kväve i våra vattendrag minskar.
Våtmarkerna fungerar alltså som reningsverk i naturen.
Torv
För undersökning och bearbetning av torv fordras särskilt tillstånd s k koncession. Det är
länsstyrelsen som prövar och ger tillstånd. Kommunens översiktsplan är av stor betydelse för
bedömningen av tillståndsgivning.
Från natur- och miljövårdssynpunkt är det viktigt att man för varje mosse försöker bedöma vad
anläggandet av torvtäkt kan få för konsekvenser. Det är också viktigt att man från början har en
plan för efterbehandling av torvtäkten. Innan exploatering av en torvmosse sker skall en
geohydrologisk undersökning och en bedömning av vad utdikningen kan få för konsekvenser
för nedströms liggande vattendrag göras. Då torvtäkten kan medföra olägenheter
för omkringboende i form av buller, damm, ökad trafik av tunga fordon och
grundvattenförändringar är det inte lämpligt med bostäder i närheten av torvtäkter.
Sjöar och Vattendrag
Bortsett från Vänern utgör bara 3 % av kommunens yta av sjöar. De största sjöarna ligger på
slätterna och är näringsrika med stora vassvikar. Hit hör Hullsjön, Stora Hästefjorden och Östra
Hästefjorden. Dättern och Vassbotten är näringsrika avsnörda vikar till Vänern.
De flesta små sjöarna ligger på bergsplatåerna Hunneberg och Kroppefjäll. De är omgivna av
myr- och skogsmark och därför ganska sura och humusrika. På Halleberg ligger bara en sjö,
Hallsjön, som är en spricksjö och avrinner till Vänern via det vackra vattenfallet Brudslöjan vid
Nordkroken. Sjöarna i kommunens sydvästra del är spricksjöar, men ganska näringsrika då de
till viss del ligger i jordbrukslandskap och är omgivna av en del bebyggelse.
Kommunens största vattendrag är Göta älv. Vid Vargön finns en kraftstation som reglerar älven
och därmed hela Vänern. Lillån är ett mindre vattendrag som går parallellt med Göta älv några
kilometer innan det rinner ut i älven vid Restad.
Över Brålandaslätten rinner Frändeforsån, Dälpan och Lillån till Dalbergså. Hakerudsälven
rinner upp vid Kroppefjäll och vidare över Brålandaslätten till Östra Hästefjorden. Dessa
vattendrag går genom jordbruksmark och är näringsrika.
Bodaneälven mot Färgelanda och Risån på kommungränsen mot Uddevalla är relativt
opåverkade vattendrag med bra vattenkvalitet.
De flesta av kommunens sjöar har någon gång sänkts. Den största sänkningen är den som
gjordes av sjön Hästefjorden i mitten av 1800-talet. Den ledde till att två sjöar bildades, Stora
Hästefjorden och Östra Hästefjorden.
Försurning
De sjöar som i Vänersborgs kommun är känsligast från försurningssynpunkt är sjöarna på
Halle- och Hunneberg samt Kroppefjäll.
5
De stora slättsjöarna i kommunen är till stora delar omgivna av jordbruksmark med lerjordar.
Detta ger ett visst skydd mot påverkan av sur nederbörd. Slättsjöarna är näringsrika och mycket
vegetationsrika.
Kalkning sker för att minska försurningen. I Vänersborgs kommun kalkas Hallsjön på
Halleberg, Igelsjön och Kvarnsjön på Hunneberg samt Hålevattnet, Kvarnemadssjön och Nedre
Idetjärn på Kroppefjäll.
Sjöarnas fågelfauna
Vänersborg har ett unikt läge med stora koncentrationer av flyttande fåglar som passerar vår
och höst. Få ställen har en sådan koncentration av många värdefulla fågellokaler. Hullsjön,
Dättern och Hästefjordarna samt Vänersborgsviken är alla viktiga fågellokaler för både
häckande och rastande fåglar.
Slättsjöar med hävdade strandängar hyser ett stort antal hotade och missgynnade fågelarter som
är beroende av sjöarna för häckning och proviantering. Behovet är därför stort att i kommunen
värna om våtmarksområden och strandängar som ännu har förutsättningar för att hysa en rik
fågelfauna. Vid Hullsjön, Stora och Östra Hästefjorden samt Dättern finns betade strandängar
med botaniska och ornitologiska värden.
Hullsjön är naturreservat och Dättern finns upptagen på den s k CW-listan ( Convention of
Wetland eller Ramsar-listan ).
Grundvatten
Grundvattnet är en viktig del i det hydrologiska kretsloppet. Tillgången styrs av nederbörd,
infiltration och grundvattenströmningar. Allt grundvatten är skyddsvärt även om allt inte har
samma skyddsvärde. Grundvattenskydd är också ett skydd för mark och ytvatten. Hänsyn skall
inte bara tas till dricksvattenintressen utan också till ekologiska och ekotoxikologiska aspekter.
Försurning av grundvattnet
Det är det ytliga grundvattnet som först drabbas av försurningen. Ju grovkornigare jordarterna
är desto större är risken. I Vänersborgs kommun finns ytligt grundvatten i områden med
isälvsavlagringar, grus och sand. Så är det sydväst och öster om Stora Hästefjorden och i
kommunens sydvästra del kring Grunnebo. I Lilleskogsdalen finns isälvsavlagringar. Vid
Brålanda finns ett stråk med randmorän, den s k Levenemoränen och söder om Stora
Hästefjorden sträcker sig den s k Trollhättanmoränen i SO-NV riktning.
Om andelen hällmark är stor inom ett område, så leder det också till ett surare grundvatten.
Grundvattnet i skogsmarker ar oftast surare än inom områden med odlingsmark. Försurat
grundvatten kan medföra att metaller frigörs och löses ut i grundvattnet.
Provtagningar och analyser
Provtagningar sker regelbundet i kommunens sjöar och vattendrag enligt fastställda
provtagningsprogram. Genom att detta sker regelbundet och har så gjorts under många år kan
utvecklingen följas.
Provtagningar i brunnar inom kommunen visar att det inte är ovanligt att grundvattnet inom
vissa områden har höga halter av klorid och fluorid. Så är det på Tunhemsslätten och
Dalboslätten. Den höga kloridhalten kan bero på att Vänern med omland för ca 6 500 år sedan
var hav och att grundvattnet fortfarande innehåller havsvatten. På många ställen finns det också
problem med att grundvattnet innehåller höga halter av järn och mangan.
6
Vattenregleringar
Miljöbalken kap 11 reglerar vattenverksamheter. Kommunen är vid sin planering skyldig att ta
hänsyn till alla befintliga lagakraftvunna rättigheter och skyldigheter i vattendragen.
Vattenregleringar kan påverka vattenkvaliteten och ge grundvattenförändringar. Det kan
påverka möjligheter till bad samt ge erosion och försurning. Stora vattenståndsvariationer kan
ge effekter på strandvegetation och fauna. Dämningar gör att strömlevande laxfiskar ersätts av
lugnvattenfiskar. Dammbyggnader hindrar också vandrande fiskar att nå sina lekplatser.
I Vänersborgs kommun har från 1800-talets slut projekterats ca 170 företag för torrläggning av
mark genom dikning, vattenavledning och invallning. Den största regleringen av vatten i
kommunen är Vänerns reglering som sker vid dammanläggningar i Vargön. Dessa började
projekteras redan 1905 för anläggning av kraftverk. Regleringsamplituden för Vänern är 1,7 m.
De flesta av kommunens sjöar har någon gång sänkts. Den största sänkningen är den som
gjordes av sjön Hästefjorden. Den ledde till att två sjöar bildades, Stora Hästefjorden och Östra
Hästefjorden.
Risån rinner genom Källesjö där reglering skedde mellan 1937 och 1946. Dammanläggningar
byggdes då vid sjöns inlopp och utlopp. Idag sker bara en viss nivåhållning. Vattenflödet i
Risån regleras med en dammanläggning vid Öresjös utlopp och en vid Jäderfors f d såg.
Det finns dammanläggningar vid Övre och Nedre Idetjärns utlopp.
Frändeforsån har en dammanläggning och ett kraftverk i Forsane vid Östra Hästefjordens
utlopp. Ån har också en reglering vid Brålanda och även där finns ett kraftverk.
Bodaneälven berörs av två regleringar, en reglering av utloppet från Rådanesjön och en vid
Trombälgen.
En avstängning av Baståns utlopp i Göta älv gjordes 1922-24 och Bastån leder nu parallellt
med Göta älv. Lillån har kulverterats från inloppet vid Göta älv ca 500 meter vilket inneburit
att flödet strypts väsentligt. I samband med en ny vattendom har Vattenfall ökat vattenföringen
i Lillån.
Odlingslandskapet
Många naturvärden har sin historia i ett samspel mellan människan och naturen, där människan
i sitt användande av naturresurser har gett förutsättningar för att olika naturtyper och arter har
utvecklats. Olika kultur- och naturmiljöer ger oss en inblick i våra förfäders livsvillkor och
traditioner och varje markslag utgör livsmiljö för ett stort antal arter av växter, djur och
svampar.
En förutsättning för att dessa naturvärden skall bestå är att området sköts, vilket kan innebära
slåtter, bete och röjningar. En planering är förutsättningen för att resurser utnyttjas på ett
effektivt sätt. Redan idag slås och betas värdefulla naturområden men inte tillräckligt effektivt
för att naturvärdena skall bestå. Värdefulla lövträd behöver friställas, t ex grova ekar som står
inträngda i igenvuxna områden. En sådan röjning måste ske på ett planerat sätt så att det finns
förutsättningar för föryngring och ”nyskapande” av ekar som får finnas kvar och växa för att
bli grova och gamla för framtiden
7
Jordbruk
Kommunen har stora områden med intensivt jordbruk. Mycket stora åkrar präglar
odlingslandskapet i Brålanda, Gestad och Sundals Ryrs socknar samt på Tunhemsslätten. I
sådana områden är bevarandet av återstående småbiotoper mycket viktigt. Öppna diken,
vattendrag, hällmarksområden, lövdungar och ridåer av lövträd samt dammar och små
våtmarker är viktigt för bevarande av flora och fauna. Återskapande av biotoper har här stor
betydelse för en ökad variationsrikedom i slättlandskapet.
Mindre gårdar med ett mera variationsrikt odlingslandskap finns vid Timmervik, kring Stora
och Östra Hästefjorden samt vid Ramnered och Gundlebo. Här finns rester av miljöer som
tillhört det äldre odlingslandskapet såsom botaniskt rika naturbetesmarker och hävdade
strandängar med ett rikt fågelliv. I anslutning till gårdarna finns lövskogsdungar och lövbryn.
Vid Västra Tunhem finns också ett gammalt odlingslandskap med månghundraåriga ekar.
Många gårdar i kommunen är idag utan djur och därmed är arealen naturbetesmark liten i
jämförelse med hur det var för femtio eller hundra år sedan. Naturbetesmarken eller hagen är
naturtyper som hotar att försvinna. De naturbetesmarker som finns idag utgörs främst av
strandängar som finns vid Stora och Östra Hästefjorden och Hullsjön. Områdena är viktiga
fågellokaler med en artrik häckfågelfauna. Vår och höst är dessa marker betydelsefulla
rastlokaler för våtmarksfåglar.
8
Geologi
Berggrunden i Vänersborgs kommun är mycket omväxlande och utgörs av bergarter med
mycket olika ursprung och från skilda bildningsperioder.
Mer än 1 700 miljoner år är berggrunden kring Väne-Ryr och i ett stråk norrut mot
Kroppefjäll. Den utgörs av grå och röda relativt finkorniga ytbergartsgnejser med ådrade lager
av ljusa och mörka led. Ursprunget antas vara basiska lavabergarter med inslag av kvartsrika
sediment.
Den till ytan helt dominerande berggrunden är ca 1 500 miljoner år gammal och består av sura
röda eller grå gnejsgraniter. De har bildats ur magmatiska djupbergarter som trängt upp
genom den äldre berggrunden. Vänersnäs, Tunhems- och Dalboslätterna samt områdena
väster och öster om Vänersborg utgörs av dessa gnejsgraniter.
Gnejsberggrunden genombryts här och där av mindre partier basiska djupbergarter av
varierande ålder. Särskilt i områdena kring Stora Hästefjorden och söder ut mot Väne-Ryr är
förekomsten av dessa mörka magmabergarter vanliga.
Två större massiv av röd granitberggrund som är ca 1 200 miljoner år har trängt upp genom
gnejsen. Norr om Stora Hästefjorden finns ett brett stråk av denna bergart upp mot
kommungränsen i norr, och från Vänersborg över Dalbobergen norr ut till Brålandaslätten
finns ett stråk.
Kroppefjäll
Kroppefjälls berggrund utgörs av kraftigt omvandlade sedimentära bergarter av bl a
konglomerat och kvartsitsandsten som är ca 900 miljoner år. Dalslandsgruppens kraftigt
omvandlade sedimentära bergarter.är helt unik och förekommer endast i Dalsland.
Genom rörelser i jordskorpan har berggrunden längs förkastningssidan på Kroppefjäll brutits
upp och sedan sammanläkts. Bergarterna inom vissa delar av förkastningsbranten vittrar lätt
vilket avspeglar sig i en tydlig kalkverkan på vegetationen i detta stråk, som har en ovanligt
stor koncentration av sällsynta naturtyper och arter.
Halle- och Hunneberg
De yngsta bergarterna i kommunen är de sedimentära bergarterna och diabasen som bygger
upp Halleberg och Hunneberg. Sedimentbergarterna som bygger upp Västgötabergen bildades
för ca 500 miljoner år sedan. Diabasen trängde fram genom lagerföljden för knappt 300
miljoner år sedan och utgör därmed den yngsta bergarten i kommunen. Diabasens mäktighet
är i medeltal 70 m, den är hård och svårvittrad och spricker upp i en karakteristisk
pelarförklyftning vilket skapat storblockiga rasbranter utmed bergssluttningarna.
Naturgeografi
Perioden mellan Dalformationens utveckling och bildningen av Västgötabergens
sedimentbergarter karaktäriseras av vittring och erosion. Urberget nöttes ner till en så gott
som plan urbergsyta, en stor slätt, som kallas ”det prekambriska peneplanet”. Rester av denna
plana urbergsslätt karaktäriserar fortfarande stora delar avlandskapet inom kommunen men
under årmiljonernas lopp har rörelser i jordskorpan styckat sönder och förskjutit områdena i
höjdled. Peneplanet är bäst bevarat runt Halleberg och Hunneberg och öster om den kraftiga
9
förkastnings- och krosszonen som genomdrar kommunen i nord-sydlig riktning och vars södra
del följer Götaälvdalen.
Förkastningar i kommunen
•
Strandlinjen utmed Vänerns västsida
Dalbobergen stupar brant ner i Vänern och utmed denna förkastningslinje har
Vänersborgsviken sjunkit i förhållande till Dalboslätten. Detta avspeglar sig bland annat i
frånvaron av skärgård utmed denna sydvästliga Vänerstrand. Små skärgårdar med
skogklädda öar är annars vanligt i Vänern.
•
Kroppefjälls östsida
Utmed Kroppefjäll löper Dalslands största förkastningszon som skiljer
Kroppefjällsmassivet från den lägre liggande Dalboslätten. Förkastningslinjen kan följas
söderut till Rådanefors där korsande förkastningar och sprickzoner bryter upp landskapet i
ett sprickdalslandskap.. Denna landskapstyp karaktäriserar även den sydvästra delen av
kommunen från gränsen till Uddevalla öster ut till Vassbotten.
•
Lilleskog
Ytterligare en tydlig förkastningslinje löper genom Lilleskogsdalen som skiljer de båda
platåbergen från varandra.
Senaste inlandsisen
Så gott som hela kommunen med undantag för de högsta delarna av Kroppefjäll, Halleberg
och Hunneberg har legat under havsytan. Den högsta kustlinjen ligger på nivån 135 meter på
Hunneberg och ca 150 meter på Kroppefjäll. Landhöjningen kom till slut att avsnöra
vänerbassängen från västerhavet.
För ca 10 500 år sedan stod Vänern i förbindelse med havet genom tre sund.
• Det norra sundet utgjordes av dalgången från Rådanesjön över Ellenösjön och ut till
Munkedal i Bohuslän.
• Det mellersta sundet bestod av dalgången från Boteredssjön, Gundlebosjön och ut till
Uddevalla.
• Det tredje och södra utflödet skedde genom Göta älvdalen som fortfarande fungerar som
utlopp.
Vänern isolerades från västerhavet för ca 9 000 år sedan då tröskeln vid Vargön uppkom.
Isavsmältningen gjorde flera kortare eller längre uppehåll på grund av tillfälliga
klimatförsämringar. Dessa stilleståndslinjer markeras av förekomster av morängrus.
•
•
Trollhättemoränen kan följas genom landskapet från kommungränsen väster om
Hästefjorden och mot sydost till Trollhättan och Gärdhemsslätten vid Hullsjön.
Levenemoränen kan följas längs en linje från Kroppefjäll vid Övre Bön genom Brålanda
och vidare ut mot Vänern vid Rörvik.
Karaktäristiskt för kommunen är annars den stora förekomsten av kalt berg och postglacial
lera som fyller ut sprickdalgångar och lågpunkter i landskapet. Finlerorna dominerar helt
jordbruksområdena på Dalboslätten och Tunhemsslätten.
10
Den ringa förekomsten av morän och isälvsavlagringar i form av sand och grus är också
mycket påtaglig. Morän påträffas främst i dalgångarna på Kroppefjäll samt utmed
israndsbildningarna, dit också de flesta isälvsavlagringarna är knutna. Större grusförekomster
finns vid Grunnebo och längs randstråket åt nordost till Hästefjorden.
Radon
Berggrunden uppvisar inom vissa områden högre radioaktiv strålning än normalt t.ex. vissa
graniter, gnejser, pegmatiter, apliter. Alunskiffer som finns runt Halle- och Hunneberg
innehåller uran och kan avge mycket radon.
Morän kan lokalt ge höga halter av radon om det innehåller radioaktiv alunskiffer från
Halleberg och Hunneberg. Detta gäller exempelvis de moränryggar, som sträcker sig från
Hunneberg och ned åt sydväst. Provtagning som har utförts på moränryggarna sydväst om
Hullsjön i Trollhättans kommun, visar på höga radonhalter i markluften. Vid utvinning av
kalk från alunskiffer som, från 1700-talet fram till mitten av 1900-talet, bröts kring Halle- och
Hunneberg, uppstod en restprodukt av bränd alunskiffer som kallas rödfyr. Detta finns främst
i anslutning till de kalkbrott som finns kring bergen. Svallad morän med höga moränhalter
återfinns längs Hunnebergs sydsida.
Isälvsavlagringarna uppvisar normal radioaktiovitet. Undantaget är en isälvsavlagring i
Grunnebo, där risk för förhöjd radonhalt föreligger. Inom Vänersborgs kommun finns få
isälvsavlagringar, och de flesta av dessa är mer eller mindre utbrutna.
Radonrisken i områden med finkorniga jordarter, såsom sand och mo, är liten. Radiumhalten i
dessa jordarter är mycket låg. Områden med lera och mjäla hör också hemma i den låga
radonriskklassen på grund av hög täthet.
11
Hushållning med mark och vatten
En av utgångspunkterna för den fysiska planeringen är att hushållning med mark och vatten
skall ske utifrån ett långsiktigt perspektiv och baseras på en ekologisk grundsyn.
I Miljöbalken framhålls att i god hushållning ingår att disponera resurserna och utforma
nödvändiga ingrepp med hänsyn till människors behov och så att mångformigheten i naturoch kulturmiljön bevaras. Stor försiktighet måste iakttas vid åtgärder och verksamheter som
kan ge oåterkalleliga förändringar.
Ett viktigt inslag i hushållningstanken är att bevara natur- och kulturvärden och att skydda
särskilt ömtåliga mark- och vattenområden. Särskilda bevarandeåtgärder motiveras också av
behovet att behålla handlingsfriheten för framtiden.
Ekologiskt särskilt känsliga områden
Miljöbalken kap 3 § 3
Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt
som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön.
Områden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt kan indelas i två grupper.
Områden med instabila och störda produktionsförhållanden (A)
Instabila eller störda områden kan vara näringsrika och övergödda sjöar och vattendrag,
försurade områden och deponeringsområden.
Områden som har särskilda ekologiska värden eller hotade arter (B)
Exempel på detta kan vara ädellövskogar, våtmarker, sjöar och vattendrag. Det kan också vara
biotoper i jord- och skogsbruket som har särskild betydelse för faunan såsom rast- och
övervintringslokaler samt yngelplatser.
Nedan redovisas områden som bedöms vara ekologiskt särskilt känsliga i Vänersborgs
kommun. Underlag för bedömningen är bland annat olika inventeringar som gjorts av
länsstyrelsen och miljövårdsprogram - del vatten, miljö- och hälsoskyddskontoret.
En analys av vilka mark- och vattenområden i kommunen som är särskilt känsliga från
ekologisk synpunkt gjordes inför ÖP-arbetet 1990. Viss revidering av dessa områden har
gjorts.
Observera att ett område kan vara ekologiskt särskilt känsligt utifrån bägge kriterierna.
13
Ekologiskt särskilt känsliga områden (3 kap 3 § i Miljöbalken)
Områden med instabila och störda produktionsförhållanden = A
Ömtåliga områden som har särskilda ekologiska värden eller hotade arter = B
Kroppefjäll
Höjdplatå med instabila ekologiska förhållanden på grund av försurande nederbörd
och luftföroreningar, skogs skador och försurade sjöar. Särskilda ekologiska värden
genom stor förekomst av hotade och sårbara naturtyper, såsom ängsgranskogar,
lövskogar, myrar, bäckraviner och bergsbranter med artrik flora och fauna. Förekomst
av många sällsynta och hotade arter, t ex uddbräken, skogs svingel och vitryggig
hackspett.
Stora och Östra Hästefjorden
Stora slättsjöar med grunda vattenområden, långgrunda stränder, beteshävdade mader
och kärrområden. Maderna, kärren och de grunda stränderna har stora ekologiska
värden som häcknings- och rastlokaler för våtmarksfåglar. De långgrunda stränderna
hyser stora botaniska värden. Sjöarna är av stort intresse för fritidsfisket.
Frändeforsån
Slättå med instabila ekologiska förhållanden på grund av stark påverkan av närsalter
från omgivande jordbruksområden och bebyggelse. An är ett värdefullt inslag i
slättlandskapet och hyser en artrik flora -många småbiotoper, mindre partier med
beteshävdade strandzoner och raviner med hävdgynnad flora. Ån hyser rikligt med
kräftor.
Dälpan
Slättå med instabila ekologiska förhållanden, starkt påverkad av närsalter. An är rätad
utmed en stor del av sitt lopp. Mindre våtmarksområden finns kvar utmed
vattendraget. Vid en lövsumpskog vid gården Högen samt ett mindre parti av ån nära
kommungränsen till Mellerud har kvar sitt naturliga lopp.
Lillån (på Dal)
Slättå med instabila ekologiska förhållanden, start påverkad av närsalter. An är starkt
slingrande med beteshävdade åbrinkar, lövskogar och kärrzoner.
Vassbotten
Närsaltsbelastad sjö med instabila ekologiska förhållanden. Grunda vattenområden
och vassar. Vid sjön finns beteshävdad naturbetesmark med värdefull flora och
kärrområden med småvatten. Sjön med omgivande kärrområden har stor ekologisk
funktion med häckningsområde för våtmarksfåglar och som reproduktionsområde för
Vänergös.
Hullsjön med Stallbackaån
Hullsjön är mycket näringsrik och tillrinnande vatten är kraftigt påverkade av
närsalter. Sjön med mader är naturreservat på grund av sin stora betydelse som häckoch rastlokaI för våtmarksfåglar.
Halle- och Hunneberg
Ett mycket värdefullt område för naturvården och friluftslivet. Delar av bergen har
stora ekologiska värden. Rasbranterna med ädel lövskog och ängsgranskogar är
mycket artrika och hyser ett stort antal hotade och sällsynta växter och djur.
Platåerna karaktäriseras av barrskog, humösa och försurade smågölar, myrar och här
och var mindre torpställen med förekomst av hävdberoende flora. Smärre områden
med barrskog finns på Hallesnipen och inom naturreservatet Öjemossarna. Skogen
på platåerna och i rasbranterna är känslig för luftföroreningar och försurning. Delar
är naturreservat.
14
AoB
AoB
A
A
A
AoB
AoB
AoB
Bodaneälven
Beteshävdade mader och artrik flora utmed opåverkat vattendrag. Förekomst av
kräftor i Bodaneälven.
Risån med Källesjö och Kyrkesjön
Vattendrag med god vattenkvalitet. Risån hyser en stationär övrig stam samt rikligt
med kräftor. Sjöarna har stora naturvärden med bl a beteshävdade strandängar med
rikt fågelliv och intressant Strandflora.
Älvsuget -Vänern
Grunda vattenområden med rik undervattensvegetation samt öar, skär och
vassområden. Vid Göta älvs inlopp är vattnet strömt. Viktig ekologisk funktion som
övervintrings-, rast- och provianteringsområde samt häckningsområde för
våtmarksfåglar. Vassområdet vid Skräcklan är fågelskyddsområde.
Göta älv
Älven har stora ekologiska värden. Den har ett rikt biologiskt liv. Söder om
Trollhättan finns biflöden som hyser lax och öring. Av riksintresse för friluftsliv och
fritidsfiske. Älven som får ta emot stora mängder föroreningar utgör vattentäkt för
nedströms liggande kommuner.
Dättern med Brandsfjorden
Område av riksintresse för naturvården. Dättern utgör ett område med stor förekomst
av hotade och sårbara naturtyper och biotoper och har därför stora ekologiska värden.
Här finns lövsumpskog, starrängar och grundvattenområden och en art- och
individrik fågelfauna. Området har stor ekologisk betydelse som häcknings- och
rastlokal för våtmarks fåglar och som reproduktionslokal för Vänergös.
Vattenområdet är belastat av närsalter.
B
B
B
B
AoB
Utöver ovan redovisade områden kan också våtmarker betraktas som ekologiskt känsliga.
Kommunens våtmarker intar en särställning i regionen för bl a fågelfaunan. Viktiga
ekologiska funktioner som provianterings- och reproduktionsområden har betydelse för
fågellivet långt utanför kommunens gränser. Samtidigt som våtmarker ökar mångfalden i
jordbrukslandskapet har de en viktig ekologisk funktion som biologiska reningsverk och
därmed en positiv inverkan på vatttenkvaliten i förorenade vattendrag.
Andra särskilt värdefulla naturområden
Miljöbalken kap 3 § 6
Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän
synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till
friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller
kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt
beaktas.
Här avses områden med natur- och kulturvärden och av särskilt värde för friluftslivet. Sådana
områden redovisas också i sammanställningen ”Värdefull Natur i Vänersborgs kommun”.
Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.
Nedan uppräknade områden i kommunen bör särskilt framhållas som sådana särskilt
värdefulla naturområden.
15
Lobergsviken -Rörvik -Sanneboviken
Obebyggda stränder utmed Vänern med några badvänliga sandstrandavsnitt. Berggrunden
stupar dock ofta brant ner i vattnet och barrskogen når ofta ända ut till vattnet. Vid Timmervik
och Storängen finns väl hävdade odlingslandskap med lundartade lövskogar med rik flora.
Gälle udde
Halvö i Vänern vars yttre del är fri från bebyggelse och värdefull för det rörliga friluftslivet.
Det igenväxande kulturlandskapet har skapat många värdefulla småbiotoper med ett rikt
fågelliv. Ögrupperna utanför Gälleudde och vassvikarna har ett rikt fågelliv.
Sandvikebergen –Timmervik
Vid Timmervik når odlingslandskapet fram till Vänerstranden. Vid Sandvikeberget är
stranden
obebyggd och bevuxen med tallskog och ek. I västra delen av området finns en lundartad
lövskog med rik flora.
Takan -Derre huvud
Kuperat och omväxlande odlingslandskap med betesmarker, smååkrar och lövskogsdungar.
Värdefull flora med hävdgynnade arter. Dalbobergen Värdefullt strövområde med
campingplats och gästhamn för fritidsbåtar. Strandområdena äger en botaniskt rik ädel
lövskog med många sårbara och sällsynta växter.
Holmängen
Värdefull lövskog och värdefulla hagmarker med stor förekomst av hålträd. Viktigt
närströvområde.
Mossedrag
Igenväxande hagmarker, lövskogar och sumpskogar. Strandområdena är värdefulla för
friluftslivet och lämpliga för bad. Nordkroken Friluftsområde med badplats. Geologiskt
mycket värdefullt område. Berggrundsytan utgör ett mycket vackert exempel på det
prekambriska peneplanet som underlagrar Halle- och Hunneberg.
Ramnered –Grunnebo
Kuperat och omväxlande odlingslandskap. Raviner med naturbetesmarker och lövskog. Vid
Gundlebosjön finns hävdade strandängar. Artrik hävd beroende flora i de naturliga
gräsmarkerna.
Vassändaviken
Gammalt kulturlandskap med stora natur- och kulturhistoriska värden. Strandängar och öppna
hällmarker. Artrik ängsflora som hotats av igenväxningen. Området restaureras för att med
hjälp av miljöstöd och ökat bete hållas öppet.
Halleskogen
Gammalt kulturlandskap nedanför Halleberg. Hagmarker med björk och ek samt hassel.
Området är rikt på fornlämningar. Hävdgynnad flora samt intressant lavflora. Sällsynta växter
i bäckravin. Idag betas området dåligt. Området restaureras för att med hjälp av miljöstöd och
ökat bete hållas öppet. Arbete pågår också för reservatsbildning.
Peneplanet vid Nordkroken
Unikt urbergspeneplan med sandstrand och sanddyner. Det plana urberget vid Nordkroken
representerar en mycket välutbildad del av det subkambriska peneplanet. Berggrunden är här
nederoderad sedan 600 miljoner år till en plan yta. Viktig badstrand och friluftsområde.
Gaddetorp
Peneplanområdet med fossila sanddyner. Geologiskt intressant område och viktigt
friluftsområde med badstrand. Sanddynerna och sandstranden har en intressant insektsfauna.
Margreteberg - Munkesten..- Vänersnäs
Varierat småskaligt odlingslandskap med stor förekomst av åkerholmar, lövdungar,
brynkanter
och andra små biotoper. Vacker landskapsbild.
Vänersnäs västsida
Strandområdet mellan Vänersnäs gård och Gaddesanda är i stort sett obebyggt. Området har
stor betydelse för friluftslivet och vassvikar och öar och skär hyser en artrik fågelfauna.
16
Översikt över miljömål Sverige - Västra Götalands län - Vänersborgs kommun
Mk Sveriges miljökvallitetsmål
Mk 1 Begränsad klimatpåverkan
Delmål
VG 1.1
Västra Götaland
Minskade utsläpp av växthusgaser
VG 1.1
Minskade utsläpp av växthusgaser
VG 1.1
Minskade utsläpp av växthusgaser
VG 2.1
Minskade halter av svaveldioxid
Lokala Vänersborgs kommun
Vbg 1.1 Totalutsläppen av koldioxid från olika former av energianvändning
skall år 2010 ha minskat med 20 % räknat från 1997 års utsläppsnivå.
Halterna av övriga växthusgaser ska också minska.
Vbg 1.2 Energianvändningen skall minska genom effektiviserande åtgärder
och andra energisparåtgärder, hos såväl producenter som
konsumenter.
Vbg 1.3 Andelen energi som kommer från förnyelsebara energikällor ska
kontinuerligt öka. Detta gäller inom alla områden där energi används;
uppvärmning, elspecifik användning och transporter.
Mk 2 Frisk luft
Vbg 2.1 Halten 5 mg/m3 för svaveldioxid som årsmedelvärde skall var
uppnått år 2005.
VG 2.2 Minskade halter av kvävedioxid
Vbg 2.2 Halterna 20 mg/m3 som årsmedelvärde och 100 mg/m3 som
timmedelvärde för kvävedioxid skall i huvudsak vara uppnådda år
2010.
VG 2.3 Minskade halter av marknära ozon
Vbg 2.3 Halten marknära ozon skall inte överskrida 120 mg/m3 som åtta
timmars medelvärde år 2010.
VG 2.4 Minskade utsläpp av flyktiga organiska ä Vbg 2.4 Totalhalten kolväten i tätorten skall år 2010 inte överstiga 15 mg/m3
som årsmedelvärde
Mk 3 3. Bara naturlig försurning:
VG 3.1 Färre försurade vatten
VG 3.2 Trendbrott för markförsurningen
VG 3.3 Minskade utsläpp av svaveldioxid
VG 3.3
Minskade utsläpp av svaveldioxid
VG 3.3
Minskade utsläpp av svaveldioxid
VG 3.4 Minskade utsläpp av kväveoxider
VG 3.4 Minskade utsläpp av kväveoxider
Vbg 3.1 En översyn av försurningssituationen och en målformulering om
åtgärder mot försurning av kommunens sjöar och vattendrag ska vara
genomfört år 2010.
Vbg 3.2 All aska från biobränsleanläggningar i kommunen skall återföras som
näring till skogsmarken senast år 2012
Vbg 3.3 Vid utbyte från olja till biobränsle ska från år 2010 enbart
miljögodkänd teknik tillåtas i värmeanläggningar som drivs med
biobränsle.
Vbg 3.4 Samtliga befintliga biobränslepannor ska senast 2015 vara försedda
med ackumulatortankar
Vbg 3.5 Antalet värmeanläggningar som drivs med fossilt bränsle ska ha
minskats med 40 % år 2010 jämfört med år 2000.
Vbg 3.6 Minst 75 % av kommunens egna eller leasade fordon och
arbetsmaskiner ska kunna drivas med etanol, biogas eller el senast år
2015
Vbg 3.7 Minst 3 tankställen för alternativa drivmedel som etanol/biogas ska
finnas i kommunen senast år 2010
17
18
Mk 4 Giftfri miljö
VG 4.1 Bättre kunskap om kemiska ämnens
hälso- och miljöegenskaper
VG 4.2 Bättre miljö- och hälsoinformation om
varor
VG 4.3 Utfasning av särskilt farliga ämnen
VG 4.4 Fortlöpande minskning av hälso- och
miljöriskerna med kemikalier
VG 4.4 Fortlöpande minskning av hälso- och
miljöriskerna med kemikalier
VG 4.5
Riktvärden för miljökvalitet
VG 4.3
Utfasning av särskilt farliga ämnen
VG 4.6 Fler åtgärdade förorenade områden
Vbg 4.1 Kemiska ämnen som tillhör gruppen utfasningsämnen enligt
Kemikalieinspektionens prioriteringsguide ”PRIO”, skall snarast
möjligt upphöra att användas inom kommunen. Redan befintliga
varor, som innehåller dessa skall hanteras på ett sådant sätt att
ämnena inte läcker ut i miljön.
Vbg 4.2 Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av
kemiska ämnen skall fortlöpande minska fram till år 2010. Under
samma tid skall förekomsten och användningen av kemiska ämnen
som försvårar återvinning av material minska.
Vbg 4.3 Verksamheter i Vänersborgs kommun skall ha en miljöanpassad
upphandling som prioriterar inköp av miljöanpassade varor och
tjänster och utesluter användningen av ämnen som omfattas av
kemikaliestrategins gällande begränsningar. Vid valet mellan två i
övrigt likvärda produkter eller tjänster skall alltid den mest
miljöanpassade väljas.
Vbg 4.4 Halterna av tungmetaller och organiska föroreningar i slam från
kommunens avloppsreningsverk skall understiga Naturvårdsverkets
gränsvärden. De mikrobiologiska processerna i reningsverken skall ej
störas genom påverkan av miljögifter i inkommande vatten.
Vbg 4.5 Större fastigheter med PCB-fogar med halter över 500 ppm ska
samtliga vara sanerade år 2010.
Vbg 4.6 Kunskapen om kommunens förorenade marker skall kontinuerligt
öka. Förorenade områden bör vara undersökta och vid behov
åtgärdade år 2020.
Vbg 5.1 Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ska ha upphört
Mk5 Ozonskiktet skall utvecklas så VG 5.1 År 2010 skall utsläpp av
år 2010.
ozonnedbrytande ämnen till största delen
att det långsiktigt ger skydd
ha upphört.
mot skadlig UV-strålning.
Mk 6 Säker strålmiljö
VG 6.1 Låga utsläpp av radioaktiva ämnen
Vbg 6.1 6.1 År 2010 ska halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps
ut från alla verksamheter vara så låg att människors hälsa och den
biologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till
allmänheten ska understiga 0,01 mSv per person och år från varje
enskild verksamhet.
VG6.2. Färre fall av hudcancer orsakad av solen Vbg 6.2 6.2 År 2020 ska antalet årliga fall av hudcancer orsakade av UVstrålning inte vara fler än år 2000.
VG 6.3. Minskade risker med elektromagnetiska Vbg 6.3 6.3 Riskerna med elektromagnetiska fält ska kontinuerligt kartläggas
fält
och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella
risker identifieras.
Mk 7 Ingen övergödning
VG 7.1
Åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv
för vatten
VG 7.2 Minskade utsläpp av fosforföreningar
Vbg 7.1 7:1: Separering av kommunala avloppets ledningssystem för dag- och
spillvatten ska vara genomfört i hela kommunen senast år 2015.
VG 7.3 Minskade utsläpp av kväveföreningar till Vbg 7.1 7:2 Industrier anslutna till kommunens avloppsnät ska för utsläppen
havet
till dag- och spillvattenledningar ha en beredskapsplan senast år
2010.
VG 7.4 Minskade utsläpp av ammoniak
Vbg 7.1 7:3 Den regionala avfallsanläggningen TRAAB ska senast år 2008
vara bortkopplad från det kommunala avloppsnätet.
VG 7.5 Minskade utsläpp av kväveoxider
Vbg 7.4 7:4 Det kommunala VA-nätet utökas så att så många enskilda avlopp
(trafik?)
kan anslutas som är praktiskt och ekonomiskt möjligt. För större
fritidsområden kan alternativt skapas gemensamhetsanläggningar
med egen rening.
Vg 7.2 -7.4 motsvaras alla till större eller Vbg 7.5 7:5 Slammet från kommunala avloppsreningsverken ska kunna
minsdre grad av Vbg 7.1 - 7.9
användas som gödning på åkermark och anläggningsjord i
kommunala parker senast år 2012.
Vbg 7.6 7:6 Samtliga enskilda avloppsanläggningar ska ha modern standard
senast år 2009. Kretslopplösningar prioriteras.
Vbg 7.7 7:7 För jordbruket formuleras en kommunal plan för arbetet med
skyddszoner, fångrödor och gödselvårdsanläggningar.
Vbg 7.8 7:8 Våtmarker – se mål 11 om våtmarker – Vad behövs härvåtmarker för rening och minskning av läckage till sjöar och hav????
Vbg 7.9 7:9 Bidraget från fartyg och fritidsbåtar, som trafikerar Vänern, Karls
Grav eller Göta älv, till vattnens övergödning ska närma sig
nollpunkten.
19
20
Mk 8 Levandesjöar och vattendrag
VG 8.1 Åtgärdsprogram för natur- och
kulturmiljöer
VG 8.1 Åtgärdsprogram för natur- och
kulturmiljöer
Vbg 8.1 Tillgång för alla till levande stränder och strandmiljöer utmed
vattendragen, sjöar och Vänerkust, med avseende på natur, kultur och
friluftsliv.
Vbg 8.4 Hävdade - betade eller slåttrade - strandängar vid Vassändaviken så
att växter knutna till ängen och maderna gynnas. (se även miljömål
8)
VG 8.2 Åtgärdsprogram för restaurering av
vattendrag
VG 8.3 Upprättande av vattenförsörjningsplaner
VG 8.4 Utsättning av djur och växter som lever i
vatten
VG 8.5 Åtgärdsprogram för hotade arter och
Vbg 8.5 Öringen leker åter i Lillån vid Önafors.
fiskstammar
VG 8.5 Åtgärdsprogram för hotade arter och
Vbg 8.6 En fast stam av havsörn häckar utmed Vänerkusten inom kommunen
fiskstammar
VG 8.6 Åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv
för vatten
Mk 9 Grundvatten av god kvalitet
VG 9.2
VG 9.1
VG 9.2
VG 9.3
VG 9.3
VG 9.3
VG 9.3
VG 9.4
Inga negativa förändringar i
grundvattennivån
Vbg 9.1 9.1 Redovisa resultat av vatteninventeringar med avseende på
tätorternas och glesbygdens vattenbehov, tillgång till vattenresurser
med god kvalitet och brister i vattenförsörjningen samt värna om
befintliga vattenförekomster senast år 2009.
Skydd av geologiska formationer
Vbg 9.2 9.2 Inför exploateringar fastställa skyddet för viktiga
grundvattenförande geologiska formationer efter prövning mot andra
intressen senast år 2005.
Inga negativa förändringar i
Vbg 9.3 9.3 Minska riskerna för grundvattensänkningar och
grundvattennivån
kvalitetsförsämringar av grundvattnet vid exploatering.
Ökade kvalitetskrav för grundvatten
Vbg 9.4 9.4 Klarlägga behovet av skydd för samtliga vattentäkter avsedda för
50 personer eller som ger minst 10m3/dygn senast år 2007.
Ökade kvalitetskrav för grundvatten
Vbg 9.5 9.5 Säkra skyddet mot föroreningar av de kommunala
grundvattentäkterna genom upprättande av skyddsområden senast
2005/2006.
Ökade kvalitetskrav för grundvatten
Vbg 9.6 9.6 Minska risken för förorening av grundvattenbrunnar.
Ökade kvalitetskrav för grundvatten
Vbg 9.7 9.7 Minska bekämpningsmedelsanvändningen i kommunen.
Åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv Vbg 9.8 9.8 God vattenstatus enligt EU:s vattendirektiv (se även lokalt mål
för vatten
8.6 (Vbg 8.6))
Mk
11
VG 11.1 Strategi för skydd och skötsel
Myllrande våtmarker
VG 11.2 Långsiktigt skydd för våtmarker
Vbg 11.1
Bevara de våtmarker och småvatten som idag finns inom kommunen.
VG 11.3 Inga skogsbilvägar över värdefulla
våtmarker
VG 11.4 Anläggning och återställning av
våtmarker
VG 11.5 Åtgärdsprogram för hotade arter
Mk
12
Levande skogar
VG 12.4 Åtgärdsprogram för hotade arter
VG 12.1 Långsiktigt skydd av skogsmark
VG 12.2 Förstärkt biologisk mångfald
VG 12.3 Skydd för kulturmiljövärden
Vbg 12.1 Alla skogar i kommunen sköts på ett sätt så att biologisk mångfald,
kulturhistoria och sociala värden bevaras, samtidigt som den
biologiska produktionen upprätthålls.
Vbg 12.2 Öka den biologiska mångfalden i värdefull skogsmark i kommunen,
genom lämplig skötsel så att mängden död ved, lövskog och gammal
skog gynnas.
Vbg 12.3 Bevara och utveckla mindre tätortsnära skogsområden i anslutning
till bebyggelse så att områdenas natur- och kulturvärden bevaras.
VG 12.4 Åtgärdsprogram för hotade arter
Mk
13
Ett rikt odlingslandskap
VG 13.2 Bevarande och nyskapande av
småbiotoper i odlingslandskapet
VG 13.3 Skötsel av kulturbärande
landskapselement
VG 13.4 Genetiska resurser hos husdjur och
kulturväxter
VG 13.5 Åtgärdsprogram för hotade arter och
biotoper
VG 13.6 Åtgärdsprogram för lantbrukets
ekonomibyggnader
Vbg 13.1 Jordbruksmark i kommunen brukas på ett sätt så att biologisk
mångfald, kulturhistoria och sociala värden bevaras.
Vbg 13.2 Ökad areal ekologisk odling i kommunen
Vbg 13.3 Småbiotoper i kommunen som utgör rester av det äldre
odlingslandskapet, sköts genom slåtter och bete, så att många av de
gamla ängsväxterna åter blommar.
Vbg 13.4 Strandängarna vid Vassändaviken betas och att de växter knutna till
ängen och maderna ökar (se även miljömål 8).
21
22
Mk
15
God bebyggd miljö
VG 15.1 Planering för effektivare
energianvändning och nyttjande av
förnyelsebar energi
Planering för en hållbar utveckling
Vbg 15.1 Utveckla planeringen för den bebyggda miljön i Vänersborgs
kommun med ett helhetstänkande i grunden. Planeringen skall leda
till att utvecklingen inom alla kommunens sektorer har en inriktning
mot att vår byggda miljö utgör en god och hälsosam livsmiljö och
därmed även medverkar till en god global miljö.
Vbg 15.2 All planering sker i demokratiska processer med möjlighet till
medverkan och delaktighet.
VG 15.2 Skydd för kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse
VG 15.4 Minskade uttag av naturgrus
VG 15.5 Minskning av avfallsmängder
VG 15.6 Miljöriktiga deponier
Hushållning och kretslopp
Vbg 15.3 Exploatering av naturgrus ska ske efter "grusplanen"
Vbg 15.4 Mängden deponerat industriavfall i Vänersborgs kommun ska
minskas
Vbg 15.5 Slam från reningsverk och biogasframställning ska ingå i kretsloppet
Vbg 15.6 Biologiskt avfall från hushåll, restauranger ska utnyttjas för
biogasproduktionen vid Heljestorp alternativt kan hushållarns
biologiska avfall komposteras av hushållen(2010)
Vbg 15.7 Matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier ska
senast 2010 återvinnas genom biologisk behandling med en kvalitet
som gör det möjligt att återföra produkten till växtodling.
VG 15.7 Bättre energianvändning i byggnader
Vbg 15.8 Öka andelen förnyelsebar energi för husuppvärmning och minska
energianvändning i bostäder och offentliga lokaler.
Hälsosam miljö
VG 15.3 Minskat buller
Vbg 15.9 Utomhusnivån vid bostäder ska år 2010 inte överstiga 55 dBA
(ekvivalent ljudnivå) respektive 30 dBA (ekvivalent ljudnivå)
inomhus. Maxnivån ska inte överstiga 35-45 dBA (SOSF 1996:7)
VG 15.8 Mindre radon, fukt och mögel inomhus Vbg
Samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid
15.10
ska senast år 2015 har en god ventilation,
Vbg
Radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 ska vara lägre än 200
15.11
Bq/m³ luft.
Vbg
Radonhalten i alla bostäder år 2020 ska vara lägre än 200 Bq/m³ .
15.12
