Finansiell drivkraft för att främja skydd av regnskogar MGMUN 2010 Forum: Utskottet för miljö och framtid Research: Ida Collinius Amazonas regnskog är en tropisk och subtropisk regnskog i Sydamerika. Området känt som Amazonas omfattar 7 miljoner km², men själva regnskogen har en yta på 5,5 miljoner km² (drygt 12 gånger Sveriges yta) i nio länder: Brasilien (med över 60 % av regnskogen), Colombia, Peru, Venezuela, Ecuador, Bolivia, Guyana, Surinam och Franska Guyana (Frankrike). Regnskogen representerar över hälften av världens återstående regnskogar och är den mest artrika tropiska regnskog som existerar. Stora delar av Amazonas regnskog är allvarligt hotad och enligt WWF har 17 % av den ursprungliga regnskogen gått förlorad på grund av avskogning. Globalt varmare temperaturer kan visa sig extremt skadliga för regnskogen. En klimatmodell över framtida klimatförändringar från utsläpp av koldioxid visar att området skulle kunna få drastiskt mindre regn och ökande temperaturer, vilket enligt vissa forskare skulle kunna leda till en nästan fullständig förlust av regnskogen i Amazonbäckenet fram till år 2100. Men andra modeller visar på olika resultat när det gäller mängden av nederbörd och uppskattningar finns från allt svaga ökningar till de dramatiska minskningar som nämnts ovan. Resultaten visar att regnskogen under 2000‐talet kan hotas av den globala uppvärmningen. En stor del av fuktigheten i regnskogen förses av träden genom transpiration från bladen varifrån vattenångan blandas med atmosfären där den bidrar till nybildandet av regnmoln. Det anses att 50–80 % av fuktigheten i centrala och västra Amazonas behålls i området genom denna vattencykel. Vattencykeln är anledningen till att det är en omöjlighet att nyplantera regnskog på kort sikt. Regnskogen fungerar självständigt som ett eget ekosystem som inte kan ersättas efter skövling. När skogen huggs ner minskar transpirationen till atmosfären och vattnet rinner istället ut i havet vilket minskar mängden moln och regn över Amazonas och omkringliggande områden. Detta kan hota flera träd som i sin tur förlorar sin förmåga att förse atmosfären med fuktighet. En annan fara för vattencykeln är de hastigt smältande glaciärerna i Anderna vilka står för upp till 50 % av vattnet i övre Amazonas. Fuktiga tropiska regnskogar är de mest artrika biom som finns på jorden där Amazonas ligger i topp. Skövling av regnskogarna innebär att den större procenten av världens alla djurarter försvinner. Sedan år 1970 har man bara i Brasilien förlorat över 700 000 km² regnskog i Amazonas. Detta motsvarar mer än en och en halv gånger Sveriges yta. Endast under åren 2000 till 2005 avskogades 132 000 km², en yta större än Grekland. Hastigheter för avskogning varierar från land till land, huvudsakligen för att motiven för avverkning varierar. I Brasilien, till exempel, beror en stor del på avverkning för att skapa nya betesmarker till boskap medan avverkning för små lokala odlingar kan dominera i andra. Totalt uppskattas att 17,1 % av Amazonas ursprungliga skogstäcke har gått förlorat, en stor del för mycket lång tid framåt. Avskogningen är speciellt tydlig i närheten av stora städer, vägar och floder. Men även avlägsna och isolerade platser börjar visa tecken på mänsklig påverkan, ofta beroende på förekomster av mahogny eller guld. Mycket av avverkningen är olaglig, men en stor del är också laglig. Enligt brasiliansk lag till exempel får man lagligt avverka upp till 20 % av sin mark. Källor: http://www.raddaregnskog.se/varfor.html http://home.swipnet.se/vingen/Regnskogen/framtiden.htm http://www.greenpeace.org/sweden/palmolja‐otankbart/ http://sv.wikipedia.org/wiki/Amazonas_regnskog