Tegelbränning vid Stuvsta by
Arkeologisk för- och slutundersökning, raä 237:1,
Huddinge socken och kommun, Stockholms län
Arkeologisk förundersökning och slutundersökning
Rapporter från Arkeologikonsult 2011:2541
Björn Hjulström
KARTOR UR ALLMÄNT KARTMATERIAL: © Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2009/0555.
Tegelbränning vid
Stuvsta by
arkeologisk för- och slutundersökning, Huddinge socken
och kommun, Stockholms län
Björn Hjulström
Arkeologisk förundersökning och slutundersökning
Rapporter från Arkeologionsult 2011:2541
Norrtälje !
(
(
Märsta !
Upplands
(
Väsby !
Sollentuna !
(
Vallentuna
(
!
Täby
(
!
( Åkersberga
!
( Lidingö
!
! Stockholm
(
Stuvsta by !
(
Södertälje
(
!
(
!
Tumba
( Nynäshamn
!
ARKEOLOGIKONSULT
Optimusvägen 14
194 21 Upplands Väsby
Tel 08-590 840 41
Fax 08-590 721 41
www.arkeologikonsult.se
Sammanfattning
Inför ett planerat bostadsbygge av HSB Bostad vid Stuvsta
gamla bytomt har Arkeologikonsult utfört en arkeologisk
förundersökning. Vid förundersökningen visade sig en stor del av
den yta som sammanföll med bytomten vara störd av aktiviteter
från 1800-talet. Störningen bestod av att berget blivit sprängt
och tillmakat i samband med bygget av en ny huvudbyggnad
cirka år 1850.
Under lämningar som tillhörde 1800-talsgården påträffades
en tegelugn i en sluttning i utkanten av bytomten. Eftersom
tegelugnen var det enda av antikvariskt intresse som framkom
beslutades i samråd med Länsstyrelsen att tegelugnen skulle
slutundersökas innan schakten lades igen.
Tegelugnen var en så kallad tegelfältugn. Liknande ugnar har
undersökts på flera platser och de dateras till perioden 1500-tal
till 1800-tal. Teglet som tillverkades användes förmodligen till
gårdens egna behov.
4
Innehållsförteckning
Sammanfattning...............................................................4
Inledning...........................................................................6
Metod och genomförande................................................7
Kulturmiljö.........................................................................8
Resultat.......................................................................... 11
Tolkning och utvärdering................................................16
Referenser......................................................................18
Tekniska och administrativa uppgifter............................19
5
Inledning
Arkeologikonsult har på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms
län genomfört en arkeologisk förundersökning på fastigheterna
Safiren 4 och 5 i Huddinge kommun. Anledningen till den
arkeologiska undersökningen är att HSB Bostad planerar
för uppförande av flerbostadshus vid Gamlegårdsvägen och
Vikingavägen i kvarteret Safiren. Förundersökningsområdet
sammanfaller med läget för Stuvsta bytomt, Huddinge 237:1. I
kartmaterialet från 1771 låg Stuvsta by främst söder och väster
om förundersökningsområdet men på 1636 års Geometriska
karta sammanfaller ett gårdsläge med förundersökningsområdet.
Vid förundersökningen påträffades en tegelugn men inga
andra kulturhistoriska lämningar. I samråd med Länsstyrelsen
beslutades att denna skulle slutundersökas i samband med
förundersökningen och inom budgeten för förundersökningen.
I figur 1 och figur 2 visas undersökningsområdets lokalisering.
±
0
500 1 000
2 000
Meter
Figur 1. Undersökningsområdet markerat på Terrängkartan. Skala 1:50 000.
6
3 000
Metod och genomförande
Förundersökningen syftade till att fastställa om det fanns
bevarade fornlämningar inom det område som planeras
bebyggas. Om fornlämning påträffades skulle dessa dateras
och deras sammansättning och komplexitet fastställas. Inför
förundersökningen gjordes en arkiv- och kartstudie.
Vid förundersökningen öppnades två schakt på totalt cirka
180 m2. Avbaningen utfördes lagervis med maskin ned
till anläggnings- och/eller kulturlagernivå. När kulturlager
påträffades grävdes dessa manuellt och/eller med maskin till dess
att lagret kunde dateras eller på annat sätt definieras.
Tegelugnen undersöktes med single context metodik.
Alla kontexter dokumenterades skriftligt, fotograferades och
mättes in med RTK-GPS. Den RTK-GPS som användes har en
standardavvikelse på 0,02 meter.
±
Huddinge 235:1
Huddinge 15:1
Huddinge 237:1
Huddinge 16:1
Undersökningsområde
Schakt
)
"
Fornlämningar
0
50
100
200
Meter
Figur 2. Fornlämningar, schakt och undersökningsområdet markerat på Fastighetskartan.
Skala 1:3 000.
7
Kulturmiljö
Det äldsta omnämnandet av Stuvsta är från 1353. Under större
delen av 1500-talet består Stuvsta av 3 skattegårdar. Två av
gårdarna är jämnstora med ett jordetal på 1:1 vardera medan
den tredje gården är något större med ett jordetal på 1:7. Den
större gården redovisas som två skattegårdar under en kort period
(1543-1549) (Rahmqvist & Jansson 2002). Antalet gårdar har
alltså varierat mellan 3 och 4.
Sedan 1600-talet har gårdarna i regel varit utgårdar under Vårby,
Glömsta eller Fullersta säterier (Lundkvist 1986). Den äldsta
kartering över Stuvsta by är en geometrisk uppmätning från
1636, se figur 3. Då består byn av fyra gårdar. Den nordöstra
gården låg då inom undersökningssområdet. Vid nästa kartering
1771 finns ingen gård kvar inom undersökningsområdet, se
figur 4. I samband med storskiftet 1782 flyttade en av gårdarna
till sjön Trehörningen och bytte namn till Hörningsnäs. Av de
återstående tre gårdarna bildades Stuvsta gård som från slutet av
1700-talet fram till 1908 var en utgård som ägdes av familjen
Lagerbjelke på Älvsjö gård (Lundkvist 1986). 1850 anlades
en huvudbyggnad ungefär där filadelfiakyrkan ligger idag. På
häradskartan i figur 5 ser man att den byggnaden delvis gick
in i den sydvästra delen av undersökningsområdet. Gården med
omgivande trädgård köptes av den siste arrendatorn 1909 som i
sin tur sålde till Anders Diös AB 1959 och gården revs.
De övriga fornlämningarna runt Stuvsta består av gravfälten
Huddinge 15:1 och 16:1 och stensättningen Huddinge 237:1
på Kvarnberget. Huddinge 15:1 består av 3 högar och 10
runda stensättningar. 1959 undersöktes Stuvsta 16:1. Gravarna
daterades till vendeltid-vikingatid. Nära stensättning Huddinge
237:1 finns rester av en kvarn, bland annat ett kvarnhjul och
några stenfundament.
8
±
0
50
100
200
Meter
Figur 3. Geometrisk uppmätning av Stuvsta by från år 1636. Undersökningsområdet
är markerat. Skala 1:3 000.
±
0
50
100
200
Meter
Figur 4. Storskifteskarta över Stuvsta by från 1771. Undersökningsområdet är
markerat. Skala 1:3 000.
9
±
0
50
100
200
Meter
Figur 5. Häradskarta Huddinge 1901-1906. Huvudbyggnaden för Stuvsta gård låg där
Filadelfiakyrkan ligger idag. Byggnaden och tomten gick in i undersökningsområdet. Skala 1:3 000.
10
Resultat
Två schakt öppnades och undersöktes. Ett stort schakt placerades
inom den historiska bytomten och ett mindre öster om den
historiska bytomten. Schaktens placering visas i figur 2.
Det större schaktet på cirka 160 m2 låg centralt på platsen där en
av Stuvstas gårdar är markerade på 1636 års Geometriska karta.
Schaktet med samtliga anläggningar visas i figur 6. Schaktet
placerades på en mindre platå i väst (platå 125) och nedför en
sluttning till en lägre liggande plan yta i öst. Området som kan
ha varit bebyggt begränsades av den bergknalle med kraftig
lutning som är inlagd i figur 6.
N
112
123
122
111
1625280
1625255
6570890
Berggrund
115
113
114
116
103 - 104
101/
102
117
Dike
124
Nedgrävning
Stolphål
106
Ugn
109
Berggrund
125
Lager
107
Terrasskant
6570875
0
2,5
5
10
Meter
Figur 6. Det västra schaktet. Den högre liggande platån 125 är till vänster i planen. Från terrasskanten
på platå 125 sluttade område nedåt mot öst. Där schaktet vidgas i öst planar marken ut. Tegelugnen
111 ligger i nordväst under en mindre terrassering och stenrad som tillhör 1800-tals gården.
11
I den nordvästra delen på terrass 124 påträffades två lager med
rödgods och glas (lager 101 och lager 102). Anläggningarna som
bestod av stolphål (103-105, 109) innehöll i flera fall rödgods. De
stolphål som grävdes var grunda och har inte tillhört någon större
konstruktion.
I sydväst låg platå 125 som var den del av undersökningsområdet där
de topografiska förutsättningarna verkade vara bäst för att hitta äldre
gårdslämningar. Efter att ett cirka 0,4 meter tjockt raseringslager
(lager 107) tagits bort var den västra ytan täckt av berghäll. I hällen
fanns borrhål och spår av tillmakning. Hela den västra ytan var alltså
störd av markberedning som kan dateras till 1800-talet. Med största
sannolikhet är det spår efter anläggandet av huvudbyggnaden som
byggdes på 1850-talet. Eventuella fornlämningar inom den västra
delen av schaktet var därmed förstörda. Väster om platå 125 låg en
mindre terrass (124) som löpte utmed bergskanten och skiftade i
karaktär. Vissa sträckor av terrasskanten var tydligt uppbyggd
medan andra verkade ansluta till en naturlig men övertorvad kant
i berggrunden. Längre ned mot öst blev terrasskanten tydligare och
den övergick i terrass 123.
I sluttningen, centralt i det stora schaktet nedanför platå 125,
påträffades inga anläggningar och endast omrörda lager som innehöll
en del rödgods och fajans registrerades.
Även i den östra delen av schaktet fanns tydliga spår av gården
från 1800-tal och 1900-tal i form av terrasskanten 123 och ett
vattenrör. Ovandelen av terrassen närmast berggrunden var endast
upp till 2 meter bred och sluttade relativt kraftigt mot ost (cirka 30°
lutning). Terrass 123 var inte uppbyggd för en byggnad. Terrass 123
hade snarare tillkommit när man skapat en plan stenröjd yta öster
om och nedanför terrassen. Eventuellt har terrass 123 tillkommit
när man gjort en väg mellan bebyggelsen i väst och åkrarna i öst.
Vattenröret gick från en vattencistern uppe på en höjd norr om
undersökningsområdet och vidare ned mot gårdsplanen för gården.
När terrass 123 togs bort påträffades en tegelugn. Tegelugnen var
nedgrävd i den naturliga sluttning där man senare hade byggt upp
terrasskanten. I schaktplanen i figur 6 ser man att den västra delen av
tegelugnen går in under terrassen.
Övriga kontexter (112, 114, 115, 116 och 117) i den östra delen av
schaktet tillhörde gårdens senare fas. Anläggningarna hade likartad
fyllning. I flera av anläggningarna påträffades fajans.
I det östra schaktet utanför bytomten påträffades inget av antikvariskt
intresse.
12
Tegelugnen
I figur 7 visas en planritning över ugnen. Ugnen var rektangulär
med ett yttermått på cirka 2,4 x 1,9 meter. Djupet på ugnen
varierade mellan 0,1 till 0,3 meter. Den västra kortsidan var
nedgrävd mera eftersom ugnen var placerad i en sluttning.
Bottennivån på ugnen var dock relativt plan och endast något
högre i väst.
Lokalt höjdsystem
över tegelugnen
1: 0,8 m
2: 0,28 m
3: 0,25 m
4: 0,55 m
5: 0,33 m
6: 0,50 m
7: 0,25 m
8: 0 m
1
N
8
4
2
Rödbränd sand
6
Tegel
Bränd lera/
dåligt bränt tegel
7
Nedgrävningskant/
grå sand
Utrakningslager/
Lager 122
5
3
8
1 meter
115
Figur 7. Planritning över ugnen.
13
I den kortända som låg bort från sluttningen fanns ett mörkt
lager (122) som tolkades som ett utrakningslager samt avsatt
aktivitetslager runt ugnens öppning. I figur 8 visas ett lodfoto av
ugnen. Längst ned i bild kan man ana det mörka utrakningslagret.
Utmed botten av ugnen låg det kvar en del tegel som varit staplat
för bränning. I figur 9 visas ett detaljfoto av teglet in situ. I höjd
med tegelstenen och under teglet var ett 0,05-0,2 meter tjockt
lager med rödbränd sand.
Storleken på teglet var 0,28 x 0,145 x 0,105 meter (längd x bredd
x
höjd). I figur 10 visas de bäst bevarade tegelstenarna.
N
1 meter
111
122
115
Figur 8. Lodfoto av tegelugnen efter att nivån med tegelstenar tagits fram.
Fotokryssen ligger med två meters mellanrum. Intaget i sluttningen är uppåt i
bild och infyrningsöppningen har legat i bildens nederkant mellan kontext 111
och lager 122. Kontext 115 är en senare nedgrävning som skär lager 115.
14
Figur 9. Närbild på ugnen med de kvarliggande tegelstenarna.
Figur 10. Foto på de bäst bevarade
tegelstenarna.
15
Tolkning och utvärdering
Det troligaste läget att hitta äldre lämningar efter Stuvsta by
bedömdes utifrån topografin vara i undersökningsområdets
västra del. Där syntes dels en plan yta som tolkades som en
möjlig husplatå. Det var även den del av området som bäst
relaterade med byn i övrigt och med byns utbredning på den
rektifierade Geometriska kartan från år 1636. Det visade sig dock
att alla eventuella spår av en äldre gård där hade blivit förstörda i
samband med anläggandet av Stuvsta gård cirka år 1850.
Den östra delen av undersökningsområdet låg klart lägre och
antogs inte ha hyst några byggnader från byn. Det antagandet
kunde bekräftas vid undersökningen. Däremot påträffades
en tegelugn som varit placerad i gårdens ytterområde mellan
bebyggelsen och åkermarken.
Tegelugnen var stratigrafiskt äldre än flera kontexter som
tillhörde Stuvsta som daterats till andra halvan av 1800-talet och
första halvan av 1900-talet. Några andra stratigrafiska relationer
fanns inte. I tegelugnen påträffades inget daterande material och
stratigrafiskt kunde ugnen inte dateras bättre än att den är äldre
än sent 1800-tal. Liknande by- och gårdsanknutna tegelugnar har
undersökts vid ett flertal tillfällen t.ex. vid Bålsta, Hämringe och
Sommaränge skog i Uppland (Franzén mfl. 1996; Nordström
2007; Schmidt Wikborg 2006), Tyttinge i Södermanland
(Ekman & Seving 1996) och Tornby i Östergötland (Hjulström
2011). Dessa ugnar, liksom den vid Stuvsta, benämns fältugnar.
Fältugnen har sin huvudsakliga användningsperiod under
1500-tal till 1800-tal och bättre än så kan ugnen vid Stuvsta
inte dateras. Eventuellt kan ugnen kopplas till gården som låg
inom undersökningsområdet 1636 och sedan inte finns kvar på
Storskifteskartan. Ugnen skulle då vara äldre än 1771.
16
I fälttegelugnar har teglet staplats på höjden i flera lager inför
bränningen. Teglet har sedan täckts över med torv för att teglet
ska brännas med kontrollerad syretillförsel. När ugnen brunnit
färdigt revs den och teglet togs tillvara. Att placera fältugnen i en
sluttning är ett återkommande drag för de flesta undersökta ugnar.
Infyrningsöppningarna ligger generellt i den lägre kortsidan. Så
har det säkert varit också för ugnen i Stuvsta även om det inte
fanns några konstruktionsdetaljer av öppningarna bevarade.
Troligen var lager 122 som låg utanför ugnens nedre kortände
ett resultat av att man arbetat runt infyrningsöppningarna.
Det tegel som låg kvar i ugnen i Stuvsta var förmodligen inte
tillräckligt bra bränt och hade lämnats kvar eftersom det var
obrukbart.
I det förindustriella samhället tillverkades tegel efter behov
på landsbygden. Tillverkningen skedde dels i anslutning till
särskilda stora byggnadsprojekt dels inom gårdshushållningens
ram. Sett till storleken och placeringen på ugnen i Stuvsta har
den antagligen endast producerat tegel till byns eller gårdens
egna bruk. Troligen har teglet använts i murstockar, skorstenar
och/eller i en smedja.
17
Referenser
Ekman, T. & Seving, B. 1996. Gravfält och boplats vid Tyttinge,
Grödingebanan. Rapport UV Stockholm 1996:17.
Franzén, B-M,. Göthberg, H., Karlenby, L & Biwall, A. 1996.
Arkeologi på väg – Undersökningar för E18. Bålsta och Brunna.
Rapport UV Mitt 1996:11.
Hjulström, B. 2011. 3000 år i Tornby. Matlagning under
bronsålder, odling och betesdrift kring en järnåldersgård, brunnar
och vägar från vikingatid och medeltid samt tegelugnar från
1700-talet. Rapporter från Arkeologikonsult 2011:2243.
Nordström, A. 2007. Boplatslämningar från järnålder till nyare
tid, Väg E4 sträckan Uppsala-Mehedeby, Uppland, Uppsala socken.
Rapport UV GAL 2007:2.
Rahmqvist, S. & Janzon, K. 2002. Det medeltida Sverige,
Bd 2, Södermanland 1. Tören, Svartlösa och Sotholm.
Riksantikvarieämbetet. Stockholm.
Schmidt Wikborg, E. 2006. Från gård och grund uppå
Sommaränge skog. Medeltida bebyggelselämningar i Viksta socken,
Uppland. SAU skrifter 15.
Lundkvist, I. 1986. Huddinge kulturmiljöinventering. Stockholms
läns museum.
18
Tekniska och administrativa uppgifter
Arkeologikonsults projektnr: 2541
Länsstyrelsens diarienr:
431-10-7158
Uppdragsgivare:
HSB Bostad
Län:Stockholm
Kommun:Huddinge
Socken:Huddinge
Fastighet:
Safiren 4 och Safiren 5
Typ av undersökning:
Förundersökning och
slutundersökning
Utförandetid, fältarbete:
2011-10-24 – 2011-10-28
Koordinatsystem:
RT90 2,5 g V
Projektledare:
Björn Hjulström
Fältpersonal:
Mats Pettersson, Björn
Hjulström
Rapportansvarig:
Björn Hjulström
Kvalitetssäkring:
Linda Lindwall
Planer och kartor:
Björn Hjulström
Layout:
Björn Hjulström
Fynd:
Inga fynd tillvaratogs
19
Bilaga 1. Anläggningstabell
20
Anl.nr
Anläggningstyp
Kommentar
101
Lager
Lager som ligger direkt under växthorisonten. Lager 101 består till stor
del av humus och täcker hela området. Innehåller tegel, glas, järn och
ben.
L (m)
B (m)
102
Lager
Lager 102 låg under lager 101 i den nordvästra delen av schaket. Grå- 7,5
brun humös lerig silt. Innehöll stora tegelfragment, rödgods och obränt
ben.
4
103
Stolphål
Stolphålet skär 102. Inget av stolphålen är särskilt kraftigt. Stolphål
104 innehöll fajans.
0,3
0,3
104
Stolphål
Stolphålet skär 102. Inget av stolphålen är särskilt kraftigt. Stolphål
104 innehöll fajans.
0,24
0,24
105
Stolphål
Stolphålet skär 102. Inget av stolphålen är särskilt kraftigt. Stolphål
104 innehöll fajans.
0,25
0,25
106
Dike
Stråk med sandig gul sand som låg utmed berget.
107
Lager
Lager 107 påminner om lager 102 men är något mörkare. Lagret är ett
raseringslager och ligger ovanpå en berghåll med borrhål.
108
Berggrund
Berggrund med borrhål
109
Stolphål
Stolphål med tegelkross. Endast 0,04 m djupt.
0,3
0,3
110
Stenrad
Sten som ingår i terrass 123. Stenen är 0,3 - 0,5 meter i diam.
5,5
0,8
111
Ugn
Tegelugn
3,5
1,6
112
Nedgrävning
Nedgrävningen innehöll hästskofragment och tegelfragment.
1,4
0,9
113
utgår
114
Nedgrävning
Oval nedgrävning. Gråbrun siltig sand.
0,7
0,6
115
Nedgrävning
En större nedgrävning med ett stort stenblock (1,3 m diam) i botten. I
fyllningen påträffades tegel, rödgods och fajans. Gränsen mot lagret
närmast tegelugnen är otydlig men det var tydligt att 115 är yngre.
3,4
3
116
Nedgrävning
Oval nedgrävning med en del tegelkross.
0,5
0,3
117
Lager
Lager i östra delen av schaktet innehållande glas, rödgods och tegel.
118
Utgår
119
Lager
Lager i det norra schaktet. Grå lera med tegelkross 0,2 m tjockt.
120
Lager
Utfyllnadslager som sammanfaller med stenen i terrass 123
121
Lager
Lager i det norra schaktet bestående av sand påförd vid en grusplan.
122
Lager
Gråsvart siltigt lager med inslag av en hel del kol. Troligen utrakningslager som avsatts när man arbetat med tegelugnen.
1,8
0,3
123
Terrass
Terrasskant utmed och nedanför berget. Den terrasserade ytan är inte
plan utan sluttar påtagligt. Utmed en sträka på 5 - 6 meter låg flera stenar på rad. Terrassen har bildats under 1800-talet
124
Terrass
Terrass 124 som ligger i samma riktning som terrass 123. Delar av
kanten ansluter till berget och är inte uppbyggd medan andra delar är
uppslängda.
125
Platå
Plan yta nedanför terrass 124. I öst är en terrassavsats som visade sig
ha tillkommit i samband med att man sprängt i berget. Den plana ytan
som utgör platån visade sig ha skapats genom sprängning och tillmakning i berget. Troligen i samband med att Stuvsta gårds huvudbyggnad
anlades på platsen cirka år 1850.
D(m)
0,15
0,2
0,11
0,04
0,05
Arkeologikonsult
Optimusvägen 14
194 21 Upplands Väsby
Tel 08-590 840 41
Fax 08-590 725 41
www.arkeologikonsult.se
RAPPORTER FRÅN ARKEOLOGIKONSULT 2011:2541
